Skolområde Norra. Fröknegårdskolan 6-9

Transkript

1 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Norra Fröknegårdskolan 6-9 Skolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Skolan skall utreda vad som har hänt och vidta åtgärder och förhindra fortsatta kränkningar. Planerna syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Planerna gäller för läsåret: Ansvarig/-a för planerna: Göran Malmström Karin Nyström-Andersson Läsåret 2012/2013 1

2 Innehållsförteckning 1 Lagstiftningen Vision för skolområdet Övergripande mål för skolområdet Vad står begreppen för i likabehandlingsplanen Skolans förankringsarbete Skolans arbete med främjande insatser Skolans arbete med förebyggande insatser Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier Utvärdering och uppföljning Ansvarsfördelning Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar elev och när personal eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev Dokumentation - diskriminering och trakasserier/kränkande behandling.. 16 Läsåret 2012/2013 2

3 1 Lagstiftningen Den 1 januari 2009 ersattes barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Den ena är diskrimineringslagen som samlar innehållet från flera olika lagar om diskriminering i en enda lag. Den andra är skollagens kapitel 14 a som innehåller regler som avser kränkande behandling. Utifrån denna lagstiftning skall två planer upprättas: likabehandlingsplan med tillsynsmyndighet Diskrimineringsmbudsmannen (DO) och plan mot kränkande behandling med tillsynsmyndighet Skolinspektionen - Barn- och elevombudet (BEO). 2 Vision för skolområdet Varje barn och ungdom utvecklas maximalt efter sina förutsättningar och skapar ny kunskap tillsammans med andra. 3 Övergripande mål för skolområdet En mycket viktig grundpelare i alla våra verksamheter är arbetet med värdegrunden. Det är en förutsättning både för att vårt inre arbete och våra barns och ungdomars fortsatta liv skall bli så bra som möjligt. Det främjar synen på hela människan verkar för bättre sammanhållning i klasser och grupper. I området arbetas det med en mängd olika metoder, arbetssätt och strategier kring värdegrundsarbete. I området finns ART-utbildad personal (ART = Aggression Replacement Training). Mål: All personal skall i alla situationer vara goda förebilder för hur vi vill att våra barn och ungdomar skall tänka och göra i det sociala samspelet. Varje förskola och skola skall ha sin egen, väl förankrade, likabehandlingsplan. Denna plan skall publiceras på resp verksamhets hemsida. Personalen som arbetar med samma barn-/elevgrupp skall ha samma normer och värden i sitt bemötande och sin gärning. Sättet man sedan väljer att agera på kan variera utifrån denna gemensamma grund. Diskussioner kring detta skall ingå som en naturlig del på arbetsplatsträffar och arbetslagsmöten. Samspelet med vårdnadshavarna skall stärkas så att vi tillsammans lyckas med dessa strävanden. Barn och elever i behov av särskilt stöd samt barn och elever med funktionshinder skall bemötas med respekt och hänsyn. På varje grundskola skall det finnas ett antimobbningsteam. Läsåret 2012/2013 3

4 4 Vad står begreppen för i likabehandlingsplanen 4.1 Trakasserier Trakasserier är behandling som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna som definieras och beskrivs här under. 4.2 Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara en flicka vill göra sin praktik på en målarfirma, men SYV avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. Indirekt diskriminering är när någon tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel är att om alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grunda av religiösa skäl behöver annan mat Diskrimineringsgrund kön Exempel på diskriminering och trakasserier kan vara: utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på diskriminering och trakasserier kan vara: att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Läsåret 2012/2013 4

5 4.2.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Exempel på diskriminering och trakasserier kan vara: att en elev missgynnas på grund av hans eller hennes religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringsgrund funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Exempel på diskriminering och trakasserier kan vara: Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! Diskrimineringsgrund sexuell läggning Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Exempel på diskriminering och trakasserier kan vara: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans Diskrimineringsgrund könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Läsåret 2012/2013 5

6 Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Observera även att transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden kön Exempel på diskriminering och trakasserier kan vara: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans Diskrimineringsgrund ålder Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Exempel på diskriminering och trakasserier kan vara: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. 4.3 Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling, även enstaka händelser. Läsåret 2012/2013 6

7 Exempel på kränkande behandling kan vara: fysisk (bli utsatt för slag och knuffar) verbal (bli hotad eller kallad för olika skällsord) psykosocial (bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) text- och bildburen (klotter, brev, e-post, Internetsidor, sms/mms) Det kan till exempel handla om att reta någon för att han eller hon är överviktig eller har en viss hårfärg, men det behöver inte ha koppling till en egenskap hos den utsatta eleven. Utfrysning, knuffar eller att till exempel rycka någon i håret räknas också som kränkande behandling. Befogade tilläggelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. 5 Skolans förankringsarbete Den 1 januari 2009 reglerades likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen samt 14 a kap. i skollagen. Med anledning av detta har följande ur personalen utbildats på Kristianstad Högskola under vt 2010 (Kursen Mobbing, kränkande behandling och diskriminering skolpraktik och forskningsperspektiv): Karitha Månsander, Pia Nyborg och Martina Berglund. I samråd med Göran Malmström rektor har följande plan utarbetats: Introduktion av arbetet med likabehandlingsplanen hos personal och kamratstödjare Förslag till likabehandlingsplan sammanställdes Förslaget lämnades på remiss till kamratstödjare, pedagogisk personal, övrig personal, klassrepressentanter, föräldrar vid föräldramöte samt lades ut på skolans hemsida för begrundande. För närvarande ligger förslaget på remiss. Arbetet är tänkt att fortsätta enligt följande: Remissvar behandlas och bearbetas Likabehandlingsplanen revideras och läggs ut på buf. (till samtliga i personalen) Planen förankras av respektive klassföreståndare i de olika klasserna Planen läggs ut på skolans hemsida av ansvarig för hemsidan Varje år revideras och uppdateras planen utifrån en nulägesbeskrivning. Läsåret 2012/2013 7

8 6 Skolans arbete med främjande insatser Likabehandlingsplanen definierar begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Meningen är att all personal samt elever och föräldrar ska få kunskap om lagen och dess innehåll utifrån olika perspektiv och hur lagen ska tolkas enligt skolverket. För att uppnå Likabehandlingsplanens mål krävs ett starkt och tydligt ledarskap som ställer upp klara och tydliga krav. All personal måste känna ett grundläggande stöd från sin närmaste uppdragsgivare. Det måste finnas en tydlig vuxennärvaro i alla delar av verksamheten. Fortlöpande ses både ute- och innemiljön över, med hjälp av kamratstödjare och andra elevgrupper. Hela skolan har gemensamma regler som vilar på de fem R:en: respekt, rätt tid, rätt plats, rätt utrustning samt rätt kanal. Fröknegårdskolan verkar sedan ett antal år tillbaka för en mjuk övergång från tidigaredelsskolorna till skolår 6. Målet är att skapa en bra samhörighet i den nya arbetsgruppen. Värdegrundsövningar påbörjas i skolår 5 och fortsätter sedan under skolår 6 med fördjupande övningar under samma teman som i skolår fem. Nu är inte målet att förebygga eventuella problem vid ett skolbyte utan istället att stärka den nya arbetsgruppen. Alla elever engageras och involveras i olika värdegrundsarbeten som t ex lägerskola, värderingsövningar m.m. Fröknegårdskolan arbetar också aktivt med attitydskapande lärande som skapar ett öppet och positivt arbetsklimat enligt mottot: Mitt arbete vår arbetsplats. Klassråd hålls kontinuerligt där den psykiska och fysiska arbetsmiljön diskuteras och regler upprättas gemensamt. I Fröknegårdskolan råder nolltolerans vid grovt språkbruk. Demokrati, diskriminering, trakasserier, rasism, främlingsfientlighet och kränkande behandling diskuteras fortlöpande. Föräldramöten hålls i alla klasser, där föräldrarna informeras om innehållet i handlingsplanen samt om skolans arbete med språkbruket. 7 Skolans arbete med förebyggande insatser Fröknegårdskolan har en kamratstödjargrupp bestående av elever från skolår 7-9. Antalet medlemmar varierar något från år till år. Önskvärt är att det skall finnas två representanter från varje klass samt att könsfördelningen skall vara så jämn som möjligt. Bakom eleverna i gruppen finns en vuxengrupp som består av skolsköterska, kurator, två pedagoger och en representant från Bubblan. Kamratstödjarnas uppgifter är att: vara en god kompis vara uppmärksam på om någon ungdom går ensam, sitter ensam till exempel i matsalen verka som en god förebild vara en lyssnare om någon av eleverna behöver prata. Kamratstödjare skall inte arbeta med kränkningssituationer eller ingripa vid eventuella slagsmål. Dessa uppgifter skall skötas av vuxna på skolan. Förutom kamratstödjare har Fröknegårdskolan även ett fungerande elevråd. Personalen befinner sig också i skolans allmänna utrymmen (ex: fikar tillsammans i elevcaféet Bubblan, äter i elevmatsalen, rör sig Läsåret 2012/2013 8

9 i fritidsutrymmen och korridorer). När skolan slutar för dagen finns alltid personal på plats vid busshållplatserna och elevutrymmen. 8 Skolans åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Så snart skolan får kännedom om att diskriminering eller/och kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte. På Fröknegårdskolan finns en vuxengrupp som är utbildad för att agera mot diskriminering, trakasserier och kränkning enligt Pikas samtalsmetod. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och skall omfatta både den som blivit utsatt och den som utfört kränkningen. Samtal skall genomföras enskilt med den som har blivit kränkt och enskilt med den/dem som påstås ha kränkt. Utredningen dokumenteras på avsedd blankett. Föräldrar till de inblandade skall informeras om det inträffade. Uppföljning av samtalen sker efter den tid parterna har kommit överens om. Den utsatte informeras kontinuerligt om vad som händer. Avslutad utredning arkiveras på skolans anvisade plats i två år. Åtgärder skall grundas på utredningen om vad som skett i det enskilda fallet och bör som regel riktas mot såväl den som blivit utsatt, som till den eller de som utövat kränkningen. Råd och stödsamtal erbjuds hos en vuxen (kurator, rektor, klassföreståndare eller annan personal) för såväl den utsatte som den/de som utsätter någon för kränkande behandling e.t.c. I förekomna fall vidtas de åtgärder som skäligen kan krävas. Vad som skäligen kan krävas varierar ofta från fall till fall. Vuxengruppen utreder inte incidenter som har inträffat vid enstaka tillfällen och där de inblandade slutar upp direkt efter tillsägelse och samtal med vuxen. Som exempel där ingen utredning sker: Pelle och Mats knuffas vid skåpen och kallar varandra dumma saker. Klassföreståndaren pratar med båda och de redar ut situationen. Klassföreståndaren/vuxne gör en egen notering till klasspärmen. Om inget annat inträffar framöver mellan dessa båda startas ingen utredning. Fröknegårdskolans Likabehandlingsplan gås igenom, följs upp varje år och revideras vid behov. Läsåret 2012/2013 9

10 8.1 Diskrimineringsgrund kön Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning Följande kommer allt oftare upp till diskussion bland eleverna: Ska tjejer och killar få lov att delta på lika villkor vad gäller skolans aktiviteter? Det förekommer t ex att elever menar att tjejer inte ska delta i skolans dansundervisning, då det anses opassande att tjejer dansar inför/tillsammans med killar Att alla, Att lärare och oavsett kön, ska tillåtas delta i skolans alla aktiviteter på lika villkor. annan personal aktivt lyfter frågan med såväl elever som föräldrar. Läsåret 12/13 1. Rektor 2. Lärare och övrig personal Kontinuerlig uppföljning vid kamratstödjarmöten samt vid fortlöpande samtal mellan och med personal och elever Läsåret 2012/

11 8.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning Följande kommer allt oftare upp till diskussion bland eleverna: Ska tjejer och killar få lov att delta på lika villkor vad gäller skolans aktiviteter? Det förekommer t ex att elever menar att tjejer inte ska delta i skolans dansundervisning, då det anses opassande att tjejer dansar inför/tillsammans med killar I nuläget används mycket okvädningsord som anknyter till etnicitet. Dessa ord används vanemässigt och utan att de reflekterar över ordens egentliga innebörd och hur kränkande de är Att alla, oavsett etnisk tillhörighet, ska tillåtas delta i skolans alla aktiviteter på lika villkor. Språkbruket ska bli acceptabelt och ingen ska bli utsatt för okvädningsoch glåpord. Att lärare och annan personal aktivt lyfter frågan med såväl elever som föräldrar. Kamratstödjare, lärare och övrig personal diskuterar detta aktivt på både lektioner och i övrig verksamhet. Läsåret 12/13 1. Rektor 2. Lärare och övrig personal 3. Kamratstödjare Kontinuerlig uppföljning vid kamratstödjarmöten samt vid fortlöpande samtal mellan och med personal och elever Läsåret 2012/

12 8.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning I nuläget har inget rapporterats vad gäller denna diskrimineringsgrund. Att eleverna har en förståelse för och kunskap om olika religioner, samt genom sina attityder och handlingar visar respekt för alla människor oavsett trosuppfattning. Fortsatt Läsåret kontinuerlig 2012/13 undervisning om andra religioner, dess likheter och skillnader. 1. Rektor 2. Undervisande lärare Fortlöpande samtal och diskussioner 8.4 Diskrimineringsgrund funktionshinder Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning I nuläget används mycket okvädningsord som anknyter till olika funktionshinder t ex CP, CP-barn, DAMP-unge. Dessa ord används vanemässigt och utan att de reflekterar över ordens egentliga innebörd och hur kränkande de är Medvetandegöra eleverna om ordens betydelse och verkan. Bryta det vanemässiga mönstret och få eleverna att förstå hur ord kan såra och kränka Personalen är lyhörd och tar upp varje form av kränkning med barnen. Personalen ska tillrättavisa det dåliga språkbruket när det upptäcks Läsåret 2012/ Rektor 2. Personal Fortlöpande samtal och diskussioner både i och utanför klassrummet. Läsåret 2012/

13 8.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning I nuläget används mycket okvädningsord som anspelar på sexuell läggning t ex bög, bögjävel, lebb Alla elever ska kunna känna sig trygga i sin sexuella läggning och att förståelse för olika sexuella läggningar och inte använder ord som ex. bög för att uttrycka ilska eller använder sådana ord allmänt i sitt språkbruk. Personalen är lyhörd och tar upp varje form av kränkning med barnen. Personalen ska tillrättavisa det dåliga språkbruket när det upptäcks Läsåret 2012/ Rektor 2. Personal Fortlöpande samtal och diskussioner både i och utanför klassrummet. 8.6 Diskrimineringsgrund ålder Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 3. Ytterst 4. Operativt Uppföljning I nuläget har inget rapporterats vad gäller denna diskrimineringsgrund. 8.7 Diskrimineringsgrund könsöverskridande identitet eller uttryck Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 5. Ytterst 6. Operativt Uppföljning I nuläget har inget rapporterats vad gäller denna diskrimineringsgrund. Läsåret 2012/

14 9 Utvärdering och uppföljning Varje år kommer likabehandlingsplanen att revideras och uppdateras utifrån en nulägesbeskrivning. Då föregående plan fortfarande är aktiv hänvisar vi till kvalitetsredovisning. 10 Ansvarsfördelning Skolchef Ansvarar för att skyndsamt följa upp av rektor anmälda falla av kränkningar och eller trakasserier, samt anmäla, enligt delegeringsordningen till Barn- och utbildningsnämnden. Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling omarbetas varje år, hålls aktuell och följs upp. ansvarar för att dokumentationen av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras. ansvarar för att åtgärdsplan upprättas. ansvarar för att stöd ges till elever som utsatts för diskriminerande eller kränkande behandling och att stöd ges till den som orsakat händelsen. kontaktar och informerar skolchef vid Samtliga fall av kränkningar och eller trakasserier, använd avsedd blankett i metodboken. ansvarar för att kontakt med polis tas för samråd och att anmälan sker, i de fall då incidenten faller under allmänt åtal. kallar till elevvårdskonferens om diskriminering, trakasserier eller kränkning ej upphör och att åtgärdsprogram upprättas. Kamratstödjarna Kamratstödjarna träffas regelbundet och diskuterar och samordnar åtgärder mot uppkomna incidenter. Elevvårdsteamet analyserar och föreslår åtgärder i syfte att främja likabehandling. Klassföreståndare/ansvarig pedagog har huvudansvar för kontakter med eleven, hemmet och rektor. informerar elever och föräldrar om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Läsåret 2012/

15 Arbetslaget skall vara den grupp, där man i första hand kan få stöd och hjälp att hantera situationer med anknytning till handlingsplanen. eller person i arbetslaget som får information om eller bevittnar en kränkande eller diskriminerande händelse skall dokumentera på avsedd blankett. informerar/utbildar elever i frågor som rör likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling, så att de aktivt kan ta ställning i dessa frågor. arbetar på ett medvetet och tydligt sätt med händelsen i fokus enligt nedanstående arbetsgång Elever skall ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling. 11 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar elev och när personal eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev Vid kännedom om att diskriminering, kränkning eller trakasserier har eller kan ha inträffat ska uppgifterna utredas skyndsamt. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Vårdnadshavare till elever som är inblandade (både den kränkte och de som kränkt) skall informeras skyndsamt. Om personal misstänks för kränkning av ett barn/en elev ska rektor ansvara för utredningen. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras hur allvarlig kränkningen är. Vid allvarliga kränkningar bör utredningen resultera i ett individuellt åtgärdsprogram som beskriver nuvarande situation, målet och vilka åtgärder som behöver vidtas för att målet ska nås. Vid kränkning vuxen-barn handläggs ärendet av rektor. Läsåret 2012/

16 12 Dokumentation - diskriminering och trakasserier/kränkande behandling Gemensamt för all diskriminering och kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan vara fysiska (exempelvis slag och knuffar), verbala (exempelvis hot och tillmälen), psykosociala (exempelvis utfrysning och ryktesspridning) eller texter/bilder (exempelvis klotter, brev, sms och e-post). Denna blankett arkiveras på rektorns expedition. Läs mer på sidan 19 i Allmänna råd. Datum för händelsen: Vårdnadshavare informerad JaNej Personer som varit närvarande vid eller som har information om händelsen. Namn och klass/befattning. Klockslag: Person 1: Person 2: Person 3: Person 4: Person 5: Plats (hus, sal mm): Beskrivning av orsaken till händelsen och förloppet: Åtgärder: Uppföljningsdatum: Informationslämnare Datum Ansvarig rektor Datum Läsåret 2012/