Allmän Studieplan för utbildning på forskarnivå i Informationssamhället

Transkript

1 Allmän Studieplan för utbildning på forskarnivå i Informationssamhället Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet Fastställd av fakultetsnämnden Tidigare rev under ämnesnamnet Människa-maskin-interaktion: , ,

2 1 Ämnesbeskrivning Informationssamhället innefattar data- och systemvetenskaplig teori samt praktisk och teoretisk domäntillämpning beroende av modern informations- och kommunikationsteknik (IKT). Informationssamhället som vetenskapligt område fokuserar på skapande, distribution, användning, integration och manipulation av information samt produktion av kunskap och kulturella artefakter. Ämnesområdet utvecklar olika fält som t.ex. demokrati, didaktik och pedagogik, hälso- och sjukvård, psykologi och spelutveckling och spänner därigenom över ett stort område där det förenande är ett starkt beroende av IKT-baserade lösningar. På institutionen representeras ämnet främst av forskning inom modeller för e-demokrati, medicinska journalsystem, IKT-pedagogiska system och online-behandling av stress. Sådana applikationsområden behöver forskning om hur design av, och funktioner hos, IKTlösningar kan utvecklas inom respektive fält. 2 Mål för utbildningen För doktorsexamen ska doktoranden uppvisa Kunskap och förståelse - visa brett kunnande inom Informationssamhället och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa god förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2 (7)

3 För licentiatexamen ska doktoranden uppvisa Kunskap och förståelse - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik. Färdighet och förmåga - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 3 Behörighet och förkunskapskrav 3.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har - avlagt en examen på avancerad nivå, - fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller - på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Institutionsstyrelsen får för enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl i enlighet med HF 7:39. Övergångsregler Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning ska även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni Särskild behörighet Särskild behörighet till utbildningen på forskarnivå har den som har minst 90 hp i data- och systemvetenskap, humaniora, beteendevetenskap, pedagogik, hälso- och sjukvård, psykologi, 3 (7)

4 kommunikationsvetenskap, eller annat för utbildningen relevant ämne, varav minst 15 hp ska vara självständigt arbete eller motsvarande. Undervisningen sker i huvudsak på engelska, doktoranden måste behärska detta språk såväl muntligt som skriftligt för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och kurslitteraturen. 4 Antagning Ansökan om antagning till studier på forskarnivå görs på särskild blankett. Ärendet handläggs av studierektor på forskarnivå. Beslut om antagning fattas av institutionens prefekt i de fall då finansieringsformen för doktorandens studier är doktorandanställning eller studiebidrag; beslut i övriga antagningsärenden fattas av Samhällsvetenskapliga fakulteten. Utlysning sker normalt två gånger per år med sista ansökningsdagar 30/4 och 15/10, i enlighet med fakultetsnämndens beslut. Aktuella platser till utbildningen på forskarnivå annonseras i samband med utlysningen på institutionens webbplats, samt i media vilka fastställs i särskild ordning. Ansökningshandlingar ska innehålla dokument som styrker den sökandes behörighet. Antagningsprocedurer beskrivs närmare i samband med utlysningen. Före antagningsbeslutet ska institutionen ombesörja att en plan för finansiering fastställs. Finansieringsplanen ska även framgå av/bifogas den individuella studieplanen. 5 Urval Urvalskriterier vid bedömning av de sökande är: - självständighet i analys och upplägg i tidigare arbeten, - problemformulering och stringens i tidigare arbeten och forskningsplan, - tidigare visad förmåga att hålla givna tidsramar, - metodmässig och vetenskaplig mognad, - kommunikations- och samarbetsförmåga, och - ämnesspecifik kunskap relevant för utbildningen. 6 Utbildningens innehåll och uppläggning 6.1 Utbildningens uppläggning Vid varje läsårs början utger institutionen en sammanställning över planerad undervisning. Undervisning ges i form av föreläsningar, övningar, seminarier och handledning, avvägd på lämpligt sätt med hänsyn till tillgängliga resurser, antalet doktorander, kursernas karaktär, handledarnas önskemål mm. Undervisningen avser att främja doktorandens möjlighet att självständigt tillägna sig litteraturen. Som ett led i utbildningen ska doktoranden regelbundet delta i seminarier under hela studietiden. För närmare beskrivning av utbildningens kursdel, se avsnitt 7. 4 (7)

5 6.2 Handledning samt studie- och yrkesorientering Doktorand har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 120 respektive 240 högskolepoäng. För varje doktorand som antas utses två handledare, varav en ska utses till huvudhandledare. Byte av handledare kan göras på skriftlig begäran av handledare eller doktorand. En av handledarna ska vara anställd där doktoranden är antagen. Om inte huvudhandledaren är anställd vid institutionen, ska någon av de övriga handledarna vara det. Samtliga handledare ska inneha doktorsexamen och huvudhandledaren ska inneha lägst docentkompetens samt ha genomgått utbildning i handledning av doktorander. Handledarna ska ge doktoranden råd och anvisningar för hur kurser ska väljas och för hur avhandlingsarbetet ska inriktas, planeras och genomföras. Doktoranden ska genom regelbundna kontakter hålla handledarna underrättade om arbetets fortskridande och inhämta råd om den vidare uppläggningen. Institutionen ska ombesörja att doktoranden har givits studie- och yrkesvägledning under sin doktorandtid. Huvudhandledaren, och i förekommande fall enhetsföreståndare (för doktorander anställda vid institutionen), har ansvar för att orientera doktoranden om arbetsmöjligheter efter examen. 6.3 Individuell studieplan I samband med antagning, dock senast tre månader efter denna, ska doktoranden tillsammans med sina handledare upprätta en individuell studieplan på fastställd mall över de kurser och moment som ska medtagas i utbildningen. Den finansieringsplan som är fastställd ska framgå av individuella studieplanen/biläggas denna. Den individuella studieplanen ska följas upp av handledarna minst en gång per år. Huvudhandledaren ansvarar för att den individuella studieplanen har en ändamålsenlig sammansättning och följs upp på adekvat sätt. Den individuella studieplanen ska undertecknas av doktoranden, handledare och prefekten. 7 Kurser och tillgodoräknande Utbildningen omfattar en kursdel om 90 högskolepoäng för doktorsexamen samt 60 högskolepoäng för licentiatexamen. I kursdelen får högst 60 högskolepoäng tillgodoräknas från avancerad nivå förutsatt att kurserna inte utgör behörighetsgivande kurser. Avhandlingsdelen för doktorsexamen omfattar 150 högskolepoäng respektive 60 högskolepoäng för licentiatexamen. Det självständiga arbetet/arbetena på avancerad nivå kan med handledares medgivande integreras i avhandlingsarbetet. Likaledes kan licentiatavhandlingen med handledares medgivande helt eller delvis ingå som del av avhandlingen för doktorsexamen. I kursdelen för doktorsexamen ingår obligatoriskt: - vetenskapsteori, 7,5 hp - kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder, 7,5 hp - vetenskaplig kommunikation och forskningsmetodik, 7,5 hp. I kursdelen för licentiatexamen ska två av de obligatoriska kurserna ingå. Den obligatoriska kursdelen bör förläggas tidigt i utbildningen, men handledare bedömer när i utbildningen det är mest lämpligt för den enskilda doktoranden. Eventuella förkunskapskrav påverkar i vilken ordning kurserna kan läsas. 45 hp av kursdelen för doktorsexamen respektive 30 hp av kursdelen för licentiatexamen bör utgöras av kurser som har uppenbar relevans för ämnesområdet informationssamhället. 5 (7)

6 Valfria kurser och vilka poängantal som ska få tillgodoräknas för dessa fastställs av huvudhandledaren efter samråd med den andra handledaren och doktoranden. Den valfria kursdelen bör säkerställa doktorandens tvärvetenskapliga kompetens inom området. För doktorander med annan bakgrund än dataoch systemvetenskap är en kompletteringskurs obligatorisk för både licentiat- och doktorsexamen: - kompletteringskurs i data- och systemvetenskap, 15 hp Även för doktorander med bakgrund inom data- och systemvetenskap kan det vara aktuellt med komplettering under utbildningen. Studierektor bedömer behovet i samband med antagning, och upplyser huvudhandledare och doktorand om aktuell komplettering. Kravet på komplettering kan aldrig överstiga 15 hp. För licentiat- och doktorsexamen krävs att anvisad komplettering genomförts i sin helhet och tillgodoräknats utbildningen. Kompletteringskurserna är normalt på grundnivå. Endast halva poängantalet får tillgodoräknas för dessa kurser. I de fall en engelskspråkig kompletteringskurs saknas och doktoranden ej behärskar svenska språket hanteras detta av studierektor i särskild ordning. I samband med varje kurs anordnas individuella prov. Dessa kan vara såväl skriftliga som muntliga. Resultaten bedöms med betygen godkänd respektive underkänd. Utbildningens kursdel bör vara klar innan disputation sker. Motsvarande gäller även för licentiatseminarum. 8 Avhandling och disputation 8.1 Avhandling Doktorsavhandlingen baseras på ett självständigt forskningsarbete, som motsvarar 150 högskolepoäng, och ska dokumentera doktorandens förmåga att behandla ett vetenskapligt problem genom att utveckla eller tillämpa relevant metodik. Avhandlingsarbetet är det viktigaste momentet i utbildningen och utgörs av ett självständigt arbete inom området Informationssamhället, och anknyter till pågående forskningsaktiviteter vid institutionen. Avhandlingsämnet ska fastställas i samråd med huvudhandledaren. Avhandlingens kvalitet ska vara jämförbar med artiklar i goda vetenskapliga tidskrifter. Avhandlingen ska utformas antingen som en sammanläggning av vetenskapliga artiklar (sammanläggningsavhandling), med en integrerande sammanfattning av de ingående artiklarna, eller som ett enhetligt sammanhängande verk (monografiavhandling). Även monografiavhandlingar ska innehålla referenser till författarens vetenskapliga artiklar. Även arbeten där doktoranden är medförfattare kan få ingå i avhandlingen. Det ska då klart framgå vad som utgör doktorandens del av arbetet. Licentiatuppsatsen ska visa doktorandens förmåga att utnyttja vetenskaplig metodik och presentera problem och resultat på ett precist och ändamålsenligt sätt. Licentiatuppsatsen motsvarar 60 högskolepoäng. 8.2 Disputation Doktorsavhandlingen ska försvaras vid en offentlig disputation, under terminstid, och bedömas av en betygsnämnd enligt högskoleförordningen kap 6 samt i form av riktlinjer rörande disputationer vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, se: Opponent och betygsnämnd utses av dekanus. Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd. 6 (7)

7 8.3 Licentiatseminarium Licentiatuppsatsen ska, vid ett seminarium som äger rum på terminstid, granskas av en opponent med lägst doktorskompetens och som har goda kunskaper om för uppsatsen väsentliga ämnesområden och metoder. Huvudhandledaren är normalt ordförande vid seminariet, men institutionsstyrelsen kan utse en annan lärare till ordförande. Om det finns särskilda skäl får rektor medge att seminariet äger rum på annan tid är terminstid och att den vetenskapliga uppsatsen får göras tillgänglig på annan tid än terminstid. Uppsatsen ska ha funnits tillgänglig på Stockholms universitetsbibliotek och institutionen minst två terminsveckor innan seminariet äger rum. Meddelande om uppsatsen ska sändas till övriga institutioner i samma ämne vid landets universitet och högskolor. Betyg på uppsatsen bestäms av en professor, eller eventuellt av en betygsnämnd bestående av tre lärare, varav minst en professor. Övriga lärare ska ha lägst doktorskompetens. Opponent och examinator eller betygsnämnd utses av institutionsstyrelsen. Riktlinjer för licentiatseminarium vid Samhällsvetenskapliga fakulteten finns på fakultetens webbplats, se: Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd. 9 Examen En doktorsexamen motsvarar 240 högskolepoäng. För doktorsexamen erfordras godkänt resultat på genomförd disputation (försvar av doktorsavhandling om 150 högskolepoäng) samt godkända betyg på samtliga däri ingående moment enligt individuell studieplan. Avhandlingsarbetet ska avse samtliga examensmål för doktorsexamen i ämnet Informationssamhället. Examensbevis utfärdas av rektor efter anmälan av institutionen. Licentiatexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning som omfattar 120 högskolepoäng på forskarnivå. För licentiatexamen erfordras godkänt resultat på genomfört licentiatseminarium (försvar av den vetenskapliga uppsatsen om 60 högskolepoäng) samt godkända betyg på samtliga däri ingående moment enligt individuell studieplan. Avhandlingsarbetet ska avse samtliga examensmål för licentiatexamen i ämnet Informationssamhället. Examensbevis utfärdas av rektor efter anmälan av institutionen. 10 Övriga anvisningar I övrigt hänvisas till aktuell besluts- och delegationsordning vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, gällande lagstiftning och riktlinjer vid Stockholms universitet samt lokala föreskrifter. Gällande bestämmelser om utbildning på forskarnivå framgår av: - Högskoleförordningen (HF): 5 kap. (anställning som doktorand), 6 kap. (utbildningen) och 7 kap (tillträde till utbildningen), bilaga 2. (examensordning). - Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet - Riktlinjer rörande disputationer vid samhällsvetenskapliga fakulteten SHV FN. - Riktlinjer avseende utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten SHV FN. - Arbetsordning för utbildning på forskarnivå vid, Stockholms universitet 7 (7)