Mönster- och formgivningsskyddet år 2014

Transkript

1 Mönster- och formgivningsskyddet år 2014 Praxisgenomgång Svenska Föreningen för Immaterialrätt (SFIR) den 15 januari 2015 advokaterna Liselott Enström Katarina Strömholm

2 Året som gick, Tingsrätt: registrerad picknickkorg 1 rapporterat mål om intrång i gemenskapsformgivning för (förlikning) Hovrätt: -- (?) HD: PBR: 1 beslut om prövningstillstånd i mål om hävning av mönsterregistrering 3 avgöranden Tribunalen: 8 avgöranden EU-domstolen: 2 avgöranden

3 Tribunalen Mål nr T-494/12 Nyhet och särprägel kaka Biscuits Poult SAS./. OHIM (intervenient Banketbakkerij Merba BV) 9 september 2014 Ansökan om gemenskapsformgivning gjordes av Biscuits Poult SA den 25 mars 2009 av följande formgivning: Formgivningen registrerades den 22 april 2009 och den 15 februari 2010 ingavs en ansökan om ogiltighetsförklaring av Banketbakkerij Merba BV. Intervenienten gjorde gällande att formgivningen inte var ny, saknade särprägel och att dess utseende var betingat av en teknisk funktion.

4 Forts. Till stöd för sin ståndpunkt att den omtvistade formgivningen inte var ny och saknade särprägel åberopade Banketbakkerij följande tidigare formgivningar: Annulleringsenheten vid OHIM avslog ansökan om ogiltighetsförklaring den 20 februari 2011 och intervenienten överklagade till OHIM:s tredje överklagandenämnd.

5 OHIM:s överklagandenämnd (Third Board of Appeal): 1. Lagret av den utbredda krämen inuti och längs med hela kakan ska inte beaktas vid bedömning om formgivningen har särprägel eller inte eftersom krämen inte är synlig vid normal användning av produkten. 1. Utsidan av den omtvistade formgivningen är densamma som de tre första formgivningarna som åberopas. 3. Den omtvistade formgivningen utgjorde inte, för en upplyst användare som regelbundet tillhandahåller eller konsumerar denna typ av kaka, ett annat helhetsintryck än det som frambringas av de tre tidigare formgivningarna och här har man också beaktat den stora grad av frihet formgivaren har beträffande produkter av den typ som ärendet gäller. Mönsterregistreringen upphävs på grund av bristande särprägel och nyhet

6 Tribunalen: 1. Sökanden ansåg att överklagadenämnden felaktigt har underlåtit att beakta de invändiga delarna av den omtvistade formgivningen och då inte tagit hänsyn till de skillnader som finns i förhållande till de tidigare formgivningarna, vilket ger formgivningen särprägel. 2. Sökanden ansåg vidare att en kaka inte kan anses utgöra en sammansatt produkt och den utbredda krämen inuti och längs med hela kakan kan därför inte utgöra en beståndsdel till sådan produkt. Artikel 4.2 är således inte tillämplig. 3. I andra hand gjorde sökandne gällande att krämen är synlig vid normal användning eftersom kakan bryts sönder när den konsumeras, vilket är normal användning. 4. Slutligen anförde sökanden att den omtvistade formgivningen har särprägel i förhållande till de tidigare formgivningarna med beaktande av detaljer såsom linjer, konturer, färg, kontrasten mellan inre och yttre delar, den gyllene ytan och antalet chokladbitar på ytan och dess

7 Tribunalen, forts 1. Artikel 4.2 utgör en specialbestämmelsesom inte har till syfte att eller verkan att mångfaldiga de detaljer i en produkt som kan utföra en formgivning. 2. Tribunalen klargör att det i förevarande fall inte är fråga om en sammansatt produkt. Vid sådana formgivningar krävs att beståndsdelen förblir synlig vid normal användning och att själva beståndsdelen i sig uppfyller krav på nyhet och särprägel. 3. Den utbredda smälta krämen inuti och längs med kakan, så som återges i formgivningen skall alltså inte beaktas vid bedömningen av formgivningens särprägel då den inte är synlig och hänförlig till kakans utseende. Hänvisningen till normal användning är inte aktuell då detta begrepp endast gäller vid sammansatta produkter. 4. Tribunalen slår fast att den oregelbundna och skrovliga ytan på utsidan av kakan, dess gulaktiga färg, dess runda form och förekomsten av chokladbitar som också förekommer i de motstående formgivningarna -avgör helhetsintrycket som en kunnig användare får av formgivningen. Den ifrågasatta produkten kan enligt Tribunalen inte anses ha särprägel trots omständigheterna att ytan är lite slätare än tidigare formgivningar, antalet chokladbitar och dess dimensioner skiljer sig åt. Tribunalen hänvisar också till den stora grad av frihet som formgivaren har på områdetnär man slår fast att helhetsintrycket inte skiljer sig åt mellan den omtvistade formgivningen och de redan kända. Mönsterregistreringen upphävs på grund av bristande särprägel och nyhet

8 EU-domstolen, mål nr C-345/13: Karen Millen Fashions Ltd./. Dunnes Stores/Dunnes Stores Limerick Ltd (19 juni 2014) År 2005 designade Karen Millen en skjorta och en stickad topp och bjöd ut dessa till försäljning i Irland. Företrädare för klädkedjan Dunnes köpte exemplar av klädesplaggen från Karen Millen i Irland och lät därefter tillverka kopior av plaggen utanför Irland samt började sälja dessa i sina irländska butiker år År 2007 väckte Karen Millen talan mot Dunnes vid High Court (Irland) och gjorde gällande att bolaget begick intrång i Karen Millens oregistrerade gemenskapsformgivning avseende skjortan och toppen. Dunnes vidgick att bolaget kopierat Karen Millens plagg och att de aktuella plaggen från Karen Millen uppfyller det för formgivningsskydd erforderliga kravet på nyhet. Dunnes bestred emellertid att kravet på särprägel var uppfyllt samt gjorde gällande att Karen Millen inte fullgjort sin bevisbörda enligt förordning nr 6/2002 om gemenskaps-formgivning för att de aktuella plaggen är särpräglade.

9 Forts EU-domstolen, mål nr C-345/13: Karen Millen Fashions Ltd./. Dunnes Stores/Dunnes Stores Limerick Ltd (19 juni 2014) High Court biföll talan om intrång. Dunnes överklagade till Supreme Court - Supreme Court har begärt förhandsavgörande i två tolknings-frågor: (1) Vid bedömning av särprägel skall det helhetsintryck som ges en kunnig användare bedömas i förhållande till det helhetsintryck en sådan användare ges av (i) varje enskild formgivning som tidigare har gjorts tillgänglig för allmänheten eller (ii) varje kombination av kända beståndsdelar från fler än en sådan tidigare formgivning? (2) Är en domstol för gemenskapsformgivning skyldig att behandla en oregistrerad gemenskapsformgivning som giltig enligt artikel 85.2 i förordning nr 6/2002 för gemenskapsformgivning om innehavaren enbart har angett vad som utgör formgivningens särprägel, eller är innehavaren skyldig att bevisa att formgivningen är särpräglad i enlighet med artikel 6 i förordningen [den grundläggande bestämmelsen om särprägel som skyddsförutsättning]?

10 Forts EU-domstolen, mål nr C-345/13: Karen Millen Fashions Ltd./. Dunnes Stores/Dunnes Stores Limerick Ltd (19 juni 2014) Fråga 1 hur görs en bedömning av särprägel vad utgör jämförelsematerialet? Dunnes har förespråkat en bedömning som innebär att vissa beståndsdelar av formgivningarna X, Y och Z sammantaget skall kunna utgöra jämförelsematerial och hänvisade till skrivningar i TRIPS-avtalet ( Medlemmarna får besluta att mönster inte är nya och särpräglade, om de inte i betydande grad avviker från kända mönster eller kombinationer av kända särdrag av mönster. ) och uttrycket den samlade mängden av redan befintliga formgivningar respektive i förhållande till andra formgivningar i skäl 14 och 19 i förordning 6/2002 om gemenskapsformgivning. Domstolens resonemang: Art. 6 i förordningen om kravet på särprägel: använder uttrycket en formgivning som jämförelsereferens = individualiserade, bestämda och identifierade formgivningar är jämförelseunderlag. I rättspraxis utgår man från att den kunniga användaren, när så är möjligt, gör en direkt jämförelse mellan omtvistade formgivningar jämförelsen rör det intryck som användaren ges av individualiserade och bestämda formgivningar och inte av en samling specifika beståndsdelar eller delar av äldre formgivningar. Även en indirekt jämförelse grundad på oklara minnesbilder hänför sig till bestämda individualiserade formgivningar. Ingressen till rättsakt är inte juridiskt bindande (skäl 14 och 19) kan ej tolkas i strid med ordalydelsen hos bestämmelser i rättsakten. TRIPSbestämmelsen är fakultativ. EU-domstolen besvarade frågan på följande vis: För att en formgivning ska anses ha särprägel ska det helhetsintryck som denna formgivning ger en kunnig användare skilja sig från det helhetsintryck en sådan användare ges av en eller flera äldre

11 Forts EU-domstolen, mål nr C-345/13: Karen Millen Fashions Ltd./. Dunnes Stores/Dunnes Stores Limerick Ltd (19 juni 2014) Fråga 2 giltighetspresumtion avseende oregistrerade gemenskapsformgivningar: Frågan hänför sig till innebörden av artikel 85.2: I mål som avser talan om intrång eller talan om fara för intrång i en oregistrerad gemenskapsformgivning skall domstolen för gemenskapsformgivningar anse formgivningen vara giltig om innehavaren företer bevis för att villkoren i artikel 11 är uppfyllda och om han anger på vilket sätt hans gemenskapsformgivning är särpräglad. Svaranden kan emellertid ifrågasätta giltigheten genom bestridande eller genom ett genkäromål om ogiltigförklaring. Artikel 11 till vilken hänvisas hänvisar i sin tur till kraven i avsnitt 1 ( En formgivning som uppfyller kraven i avsnitt 1& ) och slår fast allmänt tillgänglig-görande som förutsättning för det oregistrerade formgivningsskyddet och anger den treåriga skyddstiden. Dunnes har gjort gällande att det inte är tillräckligt för Karen Millen att ange på vilket sätt de aktuella formgivningarna är särpräglade utan att den bevisbörda som åvilar bolaget enligt artikel 85.2 innefattar en skyldighet att visa att den aktuella formgivningen uppfyller samtliga villkor som anges i avsnitt 1 i förordningen = kärandeparten måste bevisa att särprägel föreligger etc.

12 Forts EU-domstolen, mål nr C-345/13: Karen Millen Fashions Ltd./. Dunnes Stores/Dunnes Stores Limerick Ltd (19 juni 2014) EU-domstolens resonemang ang. giltighetspresumtionen i artikel 85.2: En tolkning där samtliga skyddsförutsättningar i avsnitt 1 skall bevisas är oförenlig med utformningen av giltighetspresumtionen i art En tolkning där samtliga skyddsförutsättningar skall bevisas är oförenlig med målet att förenkla och påskynda förfarandet med oregistrerade gemenskapsformgivningar. En tolkning där samtliga skyddsförutsättningar skall bevisas skulle innebära att den andra meningen i artikel 85.2 där svarandepartens möjlighet att ifrågasätta giltigheten genom ett bestridande eller ett genkäromål nämns kommer att sakna betydelse och mening. Bestämmelsens ordalydelse är helt entydig och kan inte tolkas som ett krav på att samtliga skyddsförutsättningar skall bevisas.

13 Forts EU-domstolen, mål nr C-345/13: Karen Millen Fashions Ltd./. Dunnes Stores/Dunnes Stores Limerick Ltd (19 juni 2014) Domstolens svar: Artikel 85.2 i förordning nr 6/2002 ska tolkas så, att för att en domstol för gemenskapsformgivningar ska anse en oregistrerad gemenskapsformgivning vara giltig behöver innehavaren enbart ange vad som utgör formgivningens särprägel, det vill säga ange den eller de beståndsdelar av den aktuella formgivningen som enligt innehavaren gör den särpräglad, och denne behöver inte bevisa att formgivningen är särpräglad i den mening som avses i artikel 6 i förordningen. Därtill gäller att innehavaren av den oregistrerade gemenskapsformgivningen skall bevisa att formgivningen gjorts allmänt tillgänglig och när så skedde = visa att de grundläggande förutsättningarna för oregistrerat skydd är uppfyllda.

14 Forts EU-domstolen, mål nr C-345/13: Karen Millen Fashions Ltd./. Dunnes Stores/Dunnes Stores Limerick Ltd (19 juni 2014) Fundering: Kan tyckas generöst mot innehavare av oregistrerade gemenskaps-formgivningar&men får avgörandet praktiska konsekvenser? Endast undantagsvis som en svarandepart inte bestrider giltighet av formgivning och därför nödgas kärandeparten ändå nästan alltid förebringa full bevisning i fråga om särprägel& Vågar en kärandepart luta sig mot giltighetspresumtionen? Jmf registrerad gemenskapsformgivning.

15 Tribunalen T 357/12 Nyhet och särprägel möbel Sachi Premium-Outdoor Furniture Lda./. OHIM (intervenient Gandia Blasco), SA 4 februari 2014 Sachi ansökte om formgivningsskydd för följande formgivning avseende en fåtölj:

16 Forts. Gandio ingav en ansökan om ogiltighetsförklaring av formgivningen och grundade sin talan på sin tidigare registrerade formgivning:

17 Forts. Annulleringsenheten, OHIM Formgivningen ansågs ny och särpräglad. Ogiltighetstalan ogillades Tredje överklagandenämnden, OHIM Gandia överklagade och OHIM:s tredje överklagandenämnd (Third Board of Appeal) konstaterade att formgivningarna inte var identiska men ansåg ändå att den omtvistade formgivningen uppvisade bristande särprägel. Vidare ansåg överklagandenämnden att den omtvistade formgivningen gav samma helhetsintryck som tidigare formgivning och den enda relevanta skillnaden mellan formgivningarna var tre lösa kuddar som ansågs utgöra en naturlig del i användningen av produkten i fråga. Formgivningen ogiltigförklarades

18 Forts. Tribunalen - Skillnaderna mellan formgivningarna är obetydliga, knappt märkbara och resulterar inte i annat helhetsintryck än tidigare formgivning vilket inte är motsägelsefullt till uppfattningen att formgivningarna inte är identiska. - Det helhetsintryck som formgivningarna ger domineras av strukturen av fåtöljen och inte av de lösa kuddarna som inkluderas i den omtvistade formgivningen, som ska ges en sekundär betydelse vid helhetsbedömningen. - Även om det finns vissa skillnader i strukturen hos de båda formgivningarna slår Tribunalen fast att det handlar om fåtöljer med låg sits och de skillnader i mellanrum mellan sits och mark samt de olika antal spjälor och skillnader i distans mellan dessa som kan konstateras är av sekundär karaktär och inte tillräckliga för att ge ett annat helhetsintryck än tidigare formgivningar Formgivningen ogiltigförklarades

19 EU-domstolen, mål nr C-479/12: H. Gautzsch Grosshandel GmbH & Co. KG ( Gautzsch )./. Münchener Boulevard Möbel Joseph Duna GmbH ( Joseph Duna ) (13 februari 2014) Vid förra årets praxisdag redogjordes för Generaladvokatens förslag till avgörande av detta mål nu har domstolen meddelat dom. Tvisten gäller två tyska företag som saluför trädgårdsmöbler. Joseph Duna har gjort gällande skydd för en trädgårdspaviljong med baldakin med stöd av bestämmelserna om oregistrerad gemenskapsformgivning och anser att Gautzsch salufört en paviljong som innebär intrång i den oregistrerade gemenskapsformgivningen (EJ BILDERNA). Gautzsch har bestritt intrång och gjort gällande att någon efterbildning inte skett (oberoende och självständigt skapat sin paviljong) samt att deras formgivning gjorts allmänt tillgänglig på sätt och vid tidpunkt som skulle omöjliggöra skydd för Joseph Dunas paviljong (= resultera i bristande nyhet-särprägel).

20 Forts. EU-domstolen, mål nr C-479/12: Omständigheter redovisade av parterna och utgångspunkt för förhandsavgörandet: I maj 2005 distribuerade Joseph Duna exemplar av ett nyhetsbrev innehållande avbildningar av formgivningen avseende trädgårdsbaldakinen till återförsäljare för möbler och trädgårdsmöbler i branschen samt till två tyska förbund för möbelinköpare. Gautzschs formgivning som enligt Gautzsch skapades självständigt och ovetande om Joseph Dunas formgivning - förevisades för europeiska kunder i företagets utställningslokaler i Kina i mars 2005 och presenterades för ett belgiskt företag i juni samma år.

21 Forts. EU-domstolen, mål nr C-479/12: Bundesgerichthof har begärt svar på ett antal tolkningsfrågor, däribland frågor avseende innebörden av begreppet allmänt tillgängliggörande : Artikel 11.2 Treårig skyddstid från tidpunkt för tillgängliggörande för allmänheten av oregistrerad gemenskapsformgivning För punkt 1 gäller att en formgivning skall anses ha gjorts allmänt tillgänglig för allmänheten inom gemenskapen om den har offentliggjorts, förevisats, använts i yrkesmässig verksamhet eller blivit känd på annat sätt, så att dessa omständigheter rimligen kunde ha blivit kända vid normal yrkesmässig verksamhet i kretsar inom den berörda sektorn inom gemenskapen. Formgivningen& Artikel 7.1 Tillgängliggörande för allmänheten av formgivning som kan utgöra hinder för annans skydd vid bedömning av nyhet och särprägel Vid tillämpning av artiklarna 5 och 6 gäller att en formgivning skall anses ha gjorts tillgänglig för allmänheten om den har offentliggjorts i samband med registrering eller på annat sätt, eller förevisats, använts i yrkesmässig verksamhet eller blivit känd på annat sätt före den dag som avses i artikel&//utom i de fall då dessa omständigheter inte

22 Forts. EU-domstolen, mål nr C-479/12: Fråga angående uppkomsten av skydd: Ska artikel 11.2 i förordning nr 6/2002 om gemenskapsformgivning tolkas så att en formgivning rimligen kunde ha blivit känd vid normal yrkesmässig verksamhet i kretsar i den berörda sektorn inom unionen om avbildningar av formgivningen distribuerats till återförsäljare? Bundesgerichthof har angett att vissa anser att man till begreppet kretsar inom den berörda sektorn endast skall hänföra personer som är ansvariga för formgivning och utveckling eller tillverkning av produkter - näringsidkare som i konceptuellt hänseende påverkat formgivningen av den produkt de saluför. EU-domstolen lämnade följande svar: Artikel 11.2 innehåller inte några begränsningar när det gäller arten av den verksamhet som bedrivs av fysiska eller juridiska personer som kan anses ingå i kretsar inom den berörda sektorn. Det är möjligt att anse att en oregistrerad formgivning rimligen kunde ha blivit känd vid normal yrkesmässig verksamhet eftersom avbildningar av formgivningen distribuerats till näringsidkare verksamma inom denna sektor. Huruvida distributionen i det aktuella fallet varit tillräcklig är en fråga rörande de faktiska omständigheterna och därmed ankommer det på domstolen för gemenskapsformgivning att besvara frågan med beaktande av omständigheterna i det vid denna domstol anhängiga målet.

23 Forts. EU-domstolen, mål nr C-479/12: Fråga angående formgivning som förstör nyhet respektive särprägel: Ska artikel 7.1 första meningen i förordning nr 6/2002 om gemenskapsformgivning tolkas så att en formgivning, trots att den gjorts tillgänglig för tredje man utan någon uttalad eller tyst överenskommelse om konfidentialitet, inte rimligen kunde ha blivit känd vid normal yrkesmässig verksamhet i kretsar inom den berörda sektorn inom unionen om den endast gjorts tillgänglig för ett enda företag i dessa kretsar eller ställdes ut i ett företags utställningslokal i Kina som inte omfattades av den vanliga marknadsbevakningen? EU-domstolen lämnade följande svar: Det framgår av lydelsen av artikel 7.1 att det inte krävs att de omständigheter som ligger till grund för tillgängliggörandet har ägt rum inom unionen = att exponering skett i Kina inget hinder för att relevant tillgängliggörande skall anses ha ägt rum. Det är möjligt att anse att en oregistrerad formgivning, trots att den gjorts tillgänglig för tredje man utan någon uttalad eller tyst överenskommelse om konfidentialitet, inte rimligen kunde ha blivit känd vid normal yrkesmässig verksamhet i kretsar inom den berörda sektorn inom unionen, eftersom den enbart gjorts tillgänglig för ett enda företag inom denna sektor eller enbart presenterats i ett företags utställningslokaler

24 Forts. EU-domstolen, mål nr C-479/12: Bundesgerichthof ställde även en fråga om bevisbörda och bevislättnader med avseende på efterbildning av oregistrerad gemenskapsformgivning artikel 19.2: En oregistrerad gemenskapsformgivning skall dock ge innehavaren rätt att hindra de handlingar som avses i punkt 1 endast om den bestridda användningen är ett resultat av att den skyddade formgivningen efterbildats. Den bestridda användningen skall inte anses vara ett resultat av en efterbildning av den skyddade formgivningen om den är ett resultat av ett oberoende, skapande arbete som utförts av en formgivare som man rimligen kan anta inte kände till den formgivning som innehavaren gjort tillgänglig för allmänheten. Domstolen i andra instans (i Tyskland) konstaterade att Gautzschs formgivning var en efterbildning av Joseph Dunas formgivning och att Joseph Duna hade en bevislättnad i detta hänseende med hänsyn till den betydande överensstämmelse som objektivt konstaterats mellan dessa båda formgivningar. Bundesgerichthof önskade svar på frågan om innehavaren av den oregistrerade gemenskapsformgivningen har bevisbördan för efterbildning och, om så är

25 Forts. EU-domstolen, mål nr C-479/12: EU-domstolen lämnade följande svar: Artikel 19 innehåller inte uttryckligen några bevisregler (inte förordningen i övrigt heller). Artikel 19.2 skall tolkas så att innehavaren av formgivningen har bevisbördan för att den bestridda användningen är ett resultat av att formgivningen efterbildats. Om domstolen för gemenskapsformgivningar konstaterar att bevisbördan medför att det blir omöjligt eller orimligt svårt för innehavaren att fullgöra denna bevisbörda är domstolen enligt unionsrättsliga principer om likvärdighet och effektivitet skyldig att använda sig av samtliga processledningsåtgärder som står till dess förfogande enligt nationell rätt som föreskriver en fördelning av bevisbördan eller bevislättnader (jmf bevisprinciperna i det s.k. Smultronmålet).

26 Third Board of appeal, OHIM R 1682/ Nyhet och särprägel formgivning vs varumärke Compagnie Gervais Danone./. Bakoma Sp. Zo.o. 10 oktober 2014 Danone ingav en talan om ogiltighet mot Bakomas mönsterregistrering avseende förpackning: Sökt formgivning Talan baserades på tidigare IR registrering för följande varumärke:

27 Forts. Danone påstod att formgivningen är i det närmaste identisk med varumärkesregistreringen, endast detaljskillnader. Danone ansåg att den omtvistade formgivningen inkluderar det tidigare varumärket vilket är förbjudet enligt polsk lagstiftning. Formgivarens frihet är stor inom segmentet och man ska inte ta hänsyn till avbildningar placerade på produkten vid bedömningen om formgivningen är ny och har särprägel. Annulleringsenheten, OHIM: De båda formgivningarna ger inte samma helhetsintryck. De skiljer sig då det tidigare varumärket är asymmetrisk medan den yngre formgivningen är symmetrisk. Vidare innefattar den yngre formgivningen en sorts buckla i den lägre delen vilken saknas i det äldre varumärket. Det tunna, färgglada locket och etiketten togs också hänsyn till vid bedömningen av helhetsintrycken.

28 Forts. Tredje överklagandenämnden (Third Board of appeal) - Skillnader i behållarnas form men de är inte tillräckliga för att skapa två olika helhetsintryck. - De grafiska uttryck som formgivningen inkluderar är mindre viktiga för professionella användare än för slutkonsumenter. Själva formen är av större betydelse för en professionell användare som köper tomma, omärkta behållare för att fylla med innehåll själv. Om de grafiska särdragen är av speciellt intresse är det möjligt att söka skydd för dessa som ornament (formgivning) eller varumärke. Så har inte gjorts i det aktuella fallet och förekomsten av varumärken på den omtvistade formgivningen ska således inte tas i beaktande vid en helhetsbedömning. - Jmf Coca-cola flaska när det finns stort variationsutrymme för formgivare är det formen på varan som ska diktera bedömningen av helhetsintrycket annars ges varumärket för stort skyddsomfång.

29 Court of Appeal, Royal Courts of Justice, Case no. A3/2013/2152: Magmatic Ltd./. PMS International Ltd (28 februari 2014) Målet gäller formgivningsskydd för barnresväskor med hjul - sådana som barn kan sitta på (ovansidan är formad som en sadel). Magmatic innehar en registrerad gemenskapsformgivning avseende en sådan resväska registreringen upptar sex olika datorgenererade bilder föreställande resväskan i olika vinklar i gråtoner - utan ornamenteringar eller dekor. Magmatic säljer dekorerade resväskor utformade enligt registreringen under varumärket TRUNKI. Svarandebolaget säljer en resväska under varumärket KIDDEE CASE bland annat i en variant ornamenterad/utformad som en nyckelpiga och i en variant som ser ut som en tiger.

30 Forts. Court of Appeal, Royal Courts of Justice, Case no. A3/2013/2152: Magmatic Ltd./. PMS International Ltd (28 februari 2014) Magmatic väckte talan mot PMS International och gjorde bland annat gällande intrång i registrerad gemenskapsformgivning. High Court of Justice kom fram till att PMS Internationals väskor gjorde intrång i Magmatics registrerade gemenskapsformgivning. Överklagandet till Court of Appeal avser enbart frågan om intrång i detta skydd. Målet gäller främst skyddsomfånget för registrerad gemenskapsformgivning, däribland frågan om vilken betydelse det har att en formgivning återges i svartvitt/gråton i registreringen (utan dekor), samt frågan om hur en jämförelse skall göras mellan en sådan registrering och en sådan påstådd intrångsformgivning som innefattar ornamenteringar/dekorationselement vid intrångsbedömningen.

31 Forts. Court of Appeal, Royal Courts of Justice, Case no. A3/2013/2152: Magmatic Ltd./. PMS International Ltd (28 februari 2014) I första instans ansågs den kunniga användaren vara föräldrar, vårdnadshavare eller släktingar till barn i åldern 3-6 år. Parterna var överens om detta som en bedömningsnorm i Court of Appeal. Båda instanserna avvisade tanken på att barnen skulle anses vara kunniga användare även om väskan kanske köps på uppmaning av barnet och det är barnen som använder väskan (övervakade av föräldrarna). Domen innehåller en sammanfattning av begreppet med olika referenser till rättsfall. Domaren i första instans hade tre utgångspunkter vid sin intrångsbedömning två av dessa var parterna ense om och den tredje är i fokus i Court of Appeal: (i) (ii) Den väska som avbildas i registreringen innefattar en avtagbar rem och därför bör jämförelse ske med Kiddee Case med avtagbara remmar; Magmatics registrering utvisar inte undersidan av väskan därför bör inte undersidan av Kiddee Case-väskan beaktas vid jämförelsen; (iii) Magmatics registrering innefattar inte någon grafisk design/ornamenteringar på utsidan av väskan Magmatics registrering skyddar därför endast väskans form och en jämförelse skall rätteligen avse endast formen på Kiddee Case-väskan övriga aspekter av designen skall bortses

32 Forts. Court of Appeal, Royal Courts of Justice, Case no. A3/2013/2152: Magmatic Ltd./. PMS International Ltd (28 februari 2014) Court of Appeal slår bland annat fast följande: Även om en ansökan om registrering av gemenskapsformgivning får innehålla en beskrivning av den formgivning som återges och söks skyddad gäller att,: The scope of protection must be discerned from the graphical representation and the information it conveys. Om färg inte utgör en del av den formgivning som söks skyddad är det brukligt att lämna in formgivningen i svartvitt/gråtoner. Om färg utgör en del av designen brukar den ges in helt eller delvis i relevant färg. Hänvisningar görs till Procter & Gamble vs Reckitt Benckiser-fallet (2007) avseende registrerad gemenskapsformgivning för en sprayflaska och Samsung Electronics vs Apple-fallet (2012/2013) avseende registrerad gemenskapsformgivning för en surfplatta. I Procter & Gamble-fallet bortsågs vid intrångsbedömningen från färgerna och grafiken på den sprayflaska som ansågs göra intrång (flaskan i registreringen var en sprayflaska vars konturer ritats i svart mot vit bakgrund) och i Samsung-fallet beaktades förekomsten av en logotyp på Samsungs surfplatta som inte ansågs begå intrång (detta då frånvaron av dekor ansåg centralt i Apples design) huruvida färger, dekor

33 Forts. Court of Appeal, Royal Courts of Justice, Case no. A3/2013/2152 I nu aktuellt fall utgörs registreringen av datorgenererade tredimensionella bilder föreställande väskan från olika vinklar - inte av enkla, streckade skisser i svart och vitt eller gråton = formgivningen bestäms av annat än formen. Principerna korrekta, men Court of Appeal anser att underrättsdomaren begått två tankefel när han gör sin jämförelse och intrångsbedömning: (i) Han bortser ifrån att ett av de slående särdragen hos registreringen är att väskan genom sina handtag och lås skapar utseendet av ett behornat djur OCH att frånvaron av distraherande dekor etc förstärker det intrycket de påstådda intrångsmönstren förmedlar intryck av en nyckelpiga med antenner respektive en tiger med öron. Då själva formen på svarandebolagets väskor förstärks av dekoren på sidorna bör dekoren beaktas vid jämförelsen med registreringen. (ii) Han bortser ifrån att registreringen trots att den är svartvit/gråtonad innefattar kontrastering mellan å ena sidan färgen på handtagen, remmarna och hjulen och å den andra färgen på resväskan i övrigt motsvarande kontrastverkan saknas hos de påstådda intrångsföremålen. Sammantaget innebär de aspekter av designen som domaren i första instans har bortsett ifrån att det

34 Tack! Katarina Strömholm Strömholm Advokatbyrå AB Tel Liselott Enström Advokatfirman Lindahl KB Tel