Bohusläns museum RAPPORT 2017:02

Transkript

1 Bohusläns museum RAPPORT 2017:02 El på Bohus fästning Arkeologisk schaktningsövervakning Gamla staden 1:11, Kungälv 9:1 Kungälvs socken och kommun Thomas Bergstrand

2

3 Bohusläns museum RAPPORT 2017:02 El på Bohus fästning Arkeologisk schaktningsövervakning Gamla staden 1:11, Kungälv 9:1 Kungälvs socken och kommun Thomas Bergstrand

4 Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax ISSN Författare Thomas Bergstrand Grafisk form, layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Södra gaveln av Nya magasinet, Bohus fästning, foto Bohusläns museum Tryck Bording AB, Borås 2017 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande

5 Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Bohus fästning...6 Historiken och fornlämningen...6 Tidigare undersökningar...6 Metod...6 Resultat...8 Slutsatser samt åtgärdsförslag...8 Referenser...13 Tekniska och administrativa uppgifter...14 Bilagor...15

6 4 Bohusläns museum Rapport 2017:02 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 El på Bohus fästning 5 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan över Bohus fästning samt närliggande kända fornlämningar. Skala 1 :5 000.

8 6 Bohusläns museum Rapport 2017:02 Sammanfattning Under september 2016 genomförde Bohusläns museum en arkeologisk undersökning, schaktningsövervakning, inom fornlämning Kungälv 9 :1, Bohus fästning. Undersökningen föranleddes av förläggning av elkablar inom bastion Stora Våghals och Borggården. Den sammanlagda sträckningen uppgick till cirka 260 meter. Undersökningen resulterade i dokumentation av ett antal lager och anläggningar ned till och med cirka 0,3 meters djup. Framför allt noterades överlagrade stenbeläggningar och utjämningslager inom både Stora Våghals och Borggården. Bohusläns museum har inga ytterligare förslag på arkeologiska åtgärder. Bakgrund På uppdrag av Statens fastighetsverk har Bohusläns museum utfört en arkeologisk undersökning inom en del av Bohus fästning, fornlämning Kungälv 9 :1 ( figur 1 2 ). Undersökningen, av typen schaktningsövervakning, beslutades med anledning av förläggning av nya elkablar inom bastionen Stora Våghals och Borggården. Undersökningen beslutades av Länsstyrelsen Västra Götaland ( dnr ). anläggningens militärstrategiska funktion alltmer. Från att ha varit en gränsbefästning blir den en borg inom det nya svenska inlandet, där istället Carlstens fästning och Göte borgs stad växer i militär betydelse. Slutligen upphör fästningens militära funktion Efter att garnisonen hade avvecklats uppläts byggnaden som lokal stentäkt. Den småskaliga raseringen fortgick till och med år 1838 då vidare åverkan förbjöds. Ruinen kom efterhand att bli statligt byggnadsminne, och vårdas idag av Statens fastighetsverk ( Löfberg 1990, 2001, Holmberg 1979 ). Fortifikationen Bohus fästning kan grovt indelas i två byggnadsfaser : den medeltida ( ) och den efter följande ( ). Den medeltida byggnadsfasen omfattar den asymmetriska Borggården, som är omgiven av tre hörntorn, sammanbundna av ravelinmurar. Tornen är namngivna Fars hatt, Röde torn och Mors mössa. Övriga större huskroppar inom Borggården är Kyrkan, Gamla respektive Nya Magasinet, Kommendantsbostaden och Alarmposten. Den yngre byggnadsfasen består i huvudsak av bastionerna Lilla och Stora Våghals samt Skarpe Nord och Larmposten. Utformningen av bastionerna är en tidstypisk respons på utvecklingen av det allt effektivare belägringsartilleriet under tidig modern tid ( Löfberg 2001 ). Bohus fästning Historiken och fornlämningen Baserat på skriftliga uppgifter har man förlagt Bohus fästnings grundläggning till tidigt 1300-tal. Årtalet 1308 är det årtal som brukar omnämnas. Etableringen sägs ha motiverats med den strategiska placering vid Göta älvs förgrening i Nordre älv, likväl som den äldre borgen på Ragnhildsholmen var föråldrad. I anslutning till den nya borgen växte det med början 1613 fram en stadsbebyggelse på kungligt direktiv, Ny-Kungälv ( Kungälv 12 :1 ). Den nya bebyggelsen avhystes redan under 1680-talet uti från försvarstaktiska argument. Den senaste versionen av staden Kungälv grundades därefter på fastlands sidan ( Kungälv 13 :1 ) ( Löfberg 1990, 2001, Holmberg 1979 ). Under sin verksamma period var Bohus fästning en viktig riksborg under framför allt det danska styret. Som sådan var den länsresidens från 1300-tal till och till sent 1600-tal, även under det svenska styret. Som militärstödje punkt har fästningen haft en närmast fläckfri funktion. Enligt uppgift har det försigkommet fjorton belägringar utan kapitulation. Från det svenska makt övertagandet 1658 och fram till 1780-talet reduceras Tidigare undersökningar De arkeologiska insatserna på Bohus fästning är många under lång tid, från sekelskiftet 1900 och till dags datum. Flertalet är dock av övervakningskaraktär och väldigt begränsade i omfattning. Trots detta finns ingen tillförlitlig sammanställning över genomförda insatser. Det saknas även en samlad byggnadsarkeologisk studie om fästningen, vilket ger konsekvenser för alla följande arkeologiska insatser likväl för vårdinsatserna. Metod Schaktningsövervakningen genomfördes under september Undersökningsområdet ( kabelschakten ) och påträffade anläggningar dokumenterades med inmätning, beskrivning och fotografering. Inmätningen utfördes med RTK-GPS och IDA fältdokumentationssystem. Lager, konstruktioner och relationer dess emellan dokumenterades enligt gängse förfarande med Harris matris. Inga fynd omhändertogs.

9 El på Bohus fästning 7 Figur 3. Plan över undersökningsområdet. Kabelschakt A1/A2 till schakt E. Stora Våghals inom kabelschakt A1 och E, medan resterande schakt förlades inom Borggården. Några av de påträffade anläggningarna inprickade.

10 8 Bohusläns museum Rapport 2017:02 ID Område Löpmeter Strat obj Fynd Anm A1 Bastion Stora våghals 80 1, 2, 3, 4, 5, 9 Tegelfragment, kalkbruk, handsmidda spik, djurben, kol. A2 Borggården 30 1, 2, 6 Tegelfragment, kalkbruk. B Borggården 60 1, 2, 3, 7, 8 Tegelfragment, kalkbruk, malsten 0,65 m diam. Malstenen som del av fyllnadslager S2. C Borggården 50 1, 2, 3 Tegelfragment, kalkbruk. D Borggården 30 1, 2, 3 Tegelfragment, kalkbruk. E Bastion Stora våghals 10 3, 9 Endast recenta bärlager. Schaktet omfattade ytan kring brunnen/mynningen på kabelgenomföringen i berget. Tabell 1. Schakttabell. Jämför med figur 3 för schaktens delsträckningar. Resultat Den totala längden kabelschakt uppgick till cirka 260 meter. Schakten var överlag 0,2 meter breda och mellan 0,15 0,30 meter djupa ( tabell 1, figur 3 ). Dokumenterade lager, anläggningar, fynd och övriga iakttagelser finns redovisade i bilaga 1 2. Den kontextuella dokumentationen är abstraherad i två matriser ( Harris matrix ), en för schaktning inom bastion Stora Våghals och en för Borggården. Schaktet inom bastion Stora Våghals löpte från Röde torn och söderut, och in genom portalen till Borggården ( figur 4 ). Schaktet skar igenom grästorven, en stenbeläggning och därunder ett mäktigt utjämningslager ( bilaga 1 : S1, S2, S5 ). Stenbeläggningen S2 täcker större delen av bastionens yta, och kan med stor sannolikhet hänföras till 1700-talet ( figur 5 ). Utjämningslagret S5 består huvudsakligen av sandig jord med stort inslag av tegelfragment, kalkbruk och mindre byggnadssten. Fynden bestod därutöver av lite djurben, spik och kol. Lagret är rimligen ett resultat av avsatta och omdeponerade massor, och dateras till 1700-tal och äldre. Inom den södra hälften av kabelschaktet A1 påträffades fyra flata stenar på linje ( S4 ). Stenens storlek var 0,3 0,3 meter och låg endast 0,15 0,2 m under markhorisonten ( figur 6 ). Sannolikt har de fungerat som syllsten till en mindre byggnad. Dateringen är 1700-tal eller yngre. De stratigrafiska objekten S3 och S9 härrör från den moderna körvägen på bastionen. Schaktet inom Borggården omfattade delsträckan mellan portalen och Nya magasinet, och vidare i förgreningar till Kyrkan, Kommendantsbostaden och Fars hatt ( figur 7 8 ). Borggårdens yta består till stora delar av grästorv ( S1 ), mindre ytor stenbeläggning av rundad marksten ( S3 ) och rena berggrunden. Det senare är anlagt i ett utjämningslager ( S2 ) vilket verkar ha stora likheter med S5 på Stora Våghals. I lagret, nära Nya magasinet, påträffades en malsten, 0,65 meter i diameter. Fyndet lämnades på plats ( figur 8 ). Övriga iakttagelser inom schaktet var dels en stenläggning av mindre skivig sten, lokaliserad några meter från portalen ( S6 ). Vid den norra väggen till Kyrkans förbyggnad dokumenterades några syllstenar ( S7 ), och inom den södra delen av Kyrkan iakttogs stenhällar direkt under förnan ( S8, figur 10 ). Dessa hällar bedömdes tillhöra en rivningsfas. Slutsatser samt åtgärdsförslag Schaktningsövervakningen omfattade totalt cirka 260 meter löpschakt inom bastionen Stora Våghals och Borggården. Ingenstans schaktades djupare än 0,3 meter. De schaktade ytorna omfattade framför allt utjämningslager och stenbeläggningar. Emedan stenbeläggningen inom Stora Våghals dateras tillbaka till 1700-tal, så finns det inga direkta hållpunkter för det underliggande utjämningslagret. Stratigrafin inom Borggården hade stora likheter med Stora Våghals, och kan sägas ha bekräftat tidigare kunskap. Bohusläns museum har inga förslag på ytterligare åtgärder.

11 Figur 4. Kabelschakt på ytan Stora Våghals. Vy åt SV. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. El på Bohus fästning 9

12 10 Bohusläns museum Rapport 2017:02 Figur 5. Stenbeläggning ( S2 ) som täcker stora delar av Stora Våghals. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. Figur 6. Syllstenar inom södra delen av schakt A1. Vy mot N. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.

13 El på Bohus fästning 11 Figur 7. Översikt över Borggården med kabelschakt. Vy mot tornet Fars hatt i NV. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. Figur 8. Kabelschakt C upp mot tornet Fars hatt. Vy mot SO. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.

14 12 Bohusläns museum Rapport 2017:02 Figur 9. En malsten som påträffades i kabelschakt B. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. Figur 10. Kabelschaktet inom Kyrkan. Exponerade stenhällar i den hitre delen av schaktet ( S8 ). Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.

15 El på Bohus fästning 13 Referenser Litteratur Holmberg, A, E. 1979, faksimil Bohusläns historia och beskriftning. Uddevalla. Löfberg, T Utkast till program för fortsatt forskning om Bohus fästnings Byggnadshistoria. Löfberg, T Ruinen som räddades Bohus fästnings restaurering Föreningen Gamla Kungälv. Kungälv

16 14 Bohusläns museum Rapport 2017:02 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : Västarvet dnr : 16/0317 Västarvet pnr : Län : Västra Götalands län Kommun : Kungälv Socken : Kungälv Fastighet : Gamla staden 1 :11 Ek. karta : 6D 1c Läge : X , Y Koordinatsystem : Sweref 99 TM Uppdragsgivare : Statens fastighetsverk Ansvarig institution : Bohusläns museum Projektledare och fältpersonal : Thomas Bergstrand Fälttid : Arkeologtimmar : 14 Undersökt yta : Ca 260 m kabelschakt Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd tillvaratogs

17 El på Bohus fästning 15 Bilagor Bilaga 1. Stratigrafiska objekt : Stora Våghals, tabell och matris Bilaga 2. Stratigrafiska objekt : Borggården, tabell och matris

18 1 Bilaga 1. Stratigrafiska objekt : Stora Våghals, tabell och matris Stratigrafiskt objekt Tolkning S1 Grästorv/förna 1 Lager Fyllning Nedgrävning Träkonstr. Stolpe/stör Stenkonstruktion Primärt avsatt Sekundärt påförd Tertiärt påförd Z topp (möh) Z botten (möh) Sammansättning/st ruktur Innehåll/material Homogent, utan horisont Packningsgrad Material- Form Utsträckning Tjocklek (m) Längd (m) Bredd (m) storlek (m) Sandig jord och rotmatta 0,1 S2 Stenbeläggning 1 Rundad sten 0,1-0,15 0,1-0,25 S3 Fyllnadslager (bärlager) 1 Homogent Recent bärlager 0,2 S4 Syllsten? 1 Sten N-S 0,3x0,3 Sandig jord, S5 Utjämningslager 1 Heterogent, utan horisont tegelfragment, kalkbruk m m Luckert S9 Fyllnadslager 1 Homogent Recent grus 0,05

19 1 Innehåll Material, behandling Rundad marksten Överliggande S1, S3, S9 Underliggande S2, S3, S4, S5, S9 S5 - S9 tuktad marksten S1 S5 S1, S2, S3Unexc T S3 Tegelbrockor Tegelkross Taktegel Bränd lera Kalkbruk Eldpåverkad sten Pinnar Träbitar Träflis Småsten Gödsel Träkol Aska Sot Skalgrus Djurben Fiskben Porslin Flintgods Fajans Yngre rödgods Stengods Glas Kritpipor Fönsterglas Järnföremål Anmärkning Dito anläggning som påträffades i anslutning till garnisonsbaracken vid FU2014. Vid FU2016 framkom S2 ställvis, dels norr om servicebyggnaden (Ö körvägen), dels Ö om portalen till borggården (mellan körväg och syllsten för garnisonsbaracken. Relativ datering: stenläggningen förekommer på foto från tidigit 1900-tal. Barackens yngsta byggnadsfas är anlagd (syllsten) ut på stenläggningen, vilket sannolikt kan hänföras till 1700-tal. Bärlager (typ 0-18) till modern körväg/hårdgjord yta. Markduk i underkant. Relativ datering: 1980-tal eller yngre. Fyra större flata stenar på linje (inom ledningschakt) på ungefär samma nivå. 30x30 cm. Syllsten cm under markhorisont. Relativ datering: ovisst om kontruktionen vilar på stenläggningen S2. Utjämningslager bestående av sandig jord med stort inslag av tegelfragment, kalkbruk och mindre byggnadssten. Relativ datering: lagret är en kombination av avsatta och omdeponerade massor. I det att S2 är anlagt på det så måste det huvudsakligen vara 1700-tal eller äldre. Toppyta för körvägen. Relativ datering: 1980-tal eller yngre.

20 2 Bilaga 2. Stratigrafiska objekt : Borggården, tabell och matris Stratigrafiskt objekt Tolkning S1 Grästorv/förna 1 Lager Fyllning Nedgrävning Träkonstr. Stolpe/stör Stenkonstruktion Primärt avsatt Sekundärt påförd Tertiärt påförd Z topp (möh) Z botten (möh) Sammansättning/st ruktur Innehåll/material Homogent, utan horisont Packningsgrad Material- Form Utsträckning Tjocklek (m) Längd (m) Bredd (m) storlek (m) Sandig jord och rotmatta 0,1 S2 Utjämningslager 1 Heterogent, utan horisont Sandig jord, tegelfragment, kalkbruk m m Luckert S3 Stenbeläggning 1 Rundad sten 0,1-0,15 0,1-0,25 S6 Stenbeläggning 1 S7 Syllsten m m 1 Flat sten Ö-V 0,1 1,5 0,3 Flat sten 0,1x0,15-0,20x0,20 S8 Stenkonstruktion 1 Stenhällar T S1 S3 S6 S8 S2 S7 Unexcavated G

21 2 Material, behandling Rundad marksten Överliggande Underliggande S1, S2, S3Unexc S1, S3, S9 S2, S3, S4, S5, S9 S5 tuktad marksten S1 S2 S1 S2? S1 S2? Tegelbrockor Tegelkross Taktegel Bränd lera Kalkbruk Eldpåverkad sten Pinnar Träbitar Träflis Småsten Gödsel Träkol Aska Sot Skalgrus Djurben Fiskben Porslin Flintgods Fajans Yngre rödgods Stengods Glas Kritpipor Fönsterglas Järnföremål Anmärkning Utjämningslager bestående av sandig jord med stort inslag av tegelfragment, kalkbruk och mindre byggnadssten. Relativ datering: lagret är en kombination av avsatta och omdeponerade massor. I det att S2 är anlagt på det så måste det huvudsakligen vara 1700-tal eller äldre. Stenläggning inom stora delar av Borggården. Känd utsträckning, förutom exponerad yta, är ytan runt Altarstenen och mot Kyrkan där stenläggningen är överlagrat med gräsmatta. Stenläggning. Mindre yta med flat och skivig sten som framkom vid schaktning för elkabel ca 5-6 m innanför portalen ut mot St våghals.ca 0,1 m under markhorisont. 1,5 m synligt i schaktets norra profil. Syllsten m m vid norra väggen till Kyrkans förbyggnad. Stenkonstruktion? Stenhällar inom Kyrkan. Framkom i samband med schaktning för elkabel sept Relativ datering: sannolikt del av rivningsfas. Påträffades ytligt, direkt under grästorven S1.

22

23