Astrid och Ivar berättar. Ungdomstiden.
|
|
- Vilhelm Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Astrid och Ivar berättar. Ungdomstiden. Detta är en berättelse om tidsskedet Det var den period då Astrid och Ivar, mina föräldrar, gick sina sista år i Munke ryds skola. De konfirmerades och gick ut i vuxenlivet. De konfirme rades inte samtidigt. Astrid konfirmerades ett år senare än Ivar. År 1915 bodde cirka 500 människor i Stavabygdens 19 byar, från Sunneryd i norr och sedan söderut till länsgränsen. År 2015, 100 år senare, bor omkring 100 personer i dessa 19 byar. Det betyder att ättlingar till 500 människor har sina rötter i vår bygd. De bor i förorter till Stockholm eller Göteborg, eller kanske New york. Men kanske längtar de ändå tillbaka till sina fäders bygd. Astrid och Ivar såg många av sina vänner från ungdomstiden lämna bygden åt olika håll, till städerna, och en del till Amerika. Första världskriget pågick under åren Astrid och Ivar har inte berättat särskilt mycket om detta. De hade kanske inga egna minnen av kriget, bara sådant som de hörde berättas på kaffe rep och kalas. Tidningarna berättade om tyska zeppelinare som bombade Lon don. Detta var i flygets barndom. Men det var inte enbart zeppelina re, det förekom också att vanliga flygplan bombade London och söd ra England. Tidningarna berättade också om ubåtar och om sjöslag. Vad hände i övrigt? Den 7 oktober 1915 brann skolhuset i Munkeryd ned till grunden. Men ett nytt skolhus byggdes. Astrid var i skolan den dagen det brann, men det har jag berättat om förut, i deras berättelser från barndomstiden. Elektricitet och telefon fanns inte här i bygden, men i Adelöv disku terades frågan. Det blev en telefonstation vid Adelövs kyrka. I Ödes hög skall Östgöta-Bladets lokalkontor få telefon, skrev tidningen. Men vi i vår bygd fick vänta till Det hade länge diskuterats om en järnväg mellan Mjölby Grän na Jönköping. Den blev inte av. Men 1921 startade busslinjen Ödeshög Gränna - Brötjemark. I Brötjemark tog man sedan tråd rullatåget till Jönköping. Det hade Astrid gjort och berättade om det. Det var ett litet tåg som ibland inte orkade uppför backarna. Då fick passagerarna gå av och skjuta på. 1
2 År 1917 inrättades en skola i Fogeryd, men efter några år bygg des en ny skola i Tällekullen. Den 1 november 1917 fick Ödeshög elektriskt ljus men vi här i Stavabygden fick vänta till År 1918 härjade spanska sjukan hårt i våra bygder. Många män niskor som Astrid och Ivar kände dog i denna sjukdom. Sommaren 1921 revs Stava gamla missionshus och ett nytt byggdes. Det invigdes den 27 november År 1922 var det vargavinter. Trafiken var livlig på isen mellan Gränna och Visingsö. Över Öresund promenerade människorna också över isen. Ångbåten Per Brahe förliste natten mellan den 19 och 20 novem ber 1919 i en svår storm. Båten avgick från Gränna på kvällen mot Stockholm. Den skulle stanna till i Hästholmen men där hördes den inte av. Den sjönk strax utanför Hästholmen. Båten bärgades år Ivar och Astrid berättade om detta och vi besökte tillsammans på 1970-talet graven vid V Tollstads kyrka En sjuktransportbil ordnades 1922 i Ödeshög av Robert Krus. Den var efterlängtad. Den 20 juli 1926 var det trafikräkning vid Ödeshög på vägen mot Gränna. Där passerade under ett dygn 873 fotgängare, 2010 cyklis ter, 282 hästskjutsar, 139 motorcyklar, 607 personbilar, 32 bussar och 19 lastbilar. I tidningarna kom det fler och fler annonser om cyklar, motorcyk lar och bilar. Det var amerikanska bilar, Ford, Chevrolet och Nach. Det förekom också annonser om traktorer. Det var från Amerika det mesta kom när det gällde bilar och traktorer, men år 1926 började Volvo tillverka bilar i Göteborg. Svenska traktorer kom också. Till vänster 1922 års modell av Cadillac. Till höger en lättviktare från
3 Stava hamn drabbades hårt av flera vinterstormar. Hamnen repa rerades flera gånger under 1920-talet för att kunna klara båttrafiken. Gubben Hård, hamnfogden, hade mycket att göra skrev Östgö ta-bladet. Om Stava hamn har jag haft många samtal med Astrid och Ivar. Från Stava hamn företogs resor då och då med ångbåtar till Jönköping och andra platser. Foto från 1920-talet när arbeten pågår vid Stava hamn. Detta foto från Stava hamn är också från 1920-talet. 3
4 Kvinnlig rösträtt infördes i Sverige 1921 och fem kvinnor valdes då in i riksdagen. Våra grannländer hade redan tidigare infört kvinn lig rösträtt. AB Radiotjänst började sina sändningar år Den förste hal låmannen var Sven Jerring. Han startade 1925 Barnens brevlåda och detta program sändes ända till Någon radio fanns inte i Narbäck och inte i Öjan på den tiden. Den kom senare. I Narbäck Astrid fyllde tio år Det året fick hon en lillasyster som döp tes till Svea. Hon gifte sig med Holger på 30-talet och flyttade till Öjan. Fem år senare föddes en broder som döptes till Rune. Famil jen hade fem medlemmar. Dessutom fanns där en piga och en eller två drängar. Pigan var Gerda Palm och hon var kvar i Narbäck till omkring År 1922 byggde byggmästare Göransson ett nytt bostadshus i Narbäck och den gamla parstugan revs. Det blev ett fint hus med goda utrymmen. Astrids farfar och farmor bodde i Gallemålen i Adelöv. Hennes farfar dog 1927 och hennes farmor dog Astrids morföräldrar Fredrik Sjöberg och Hedda Abrahamsdotter bodde i Kärr i Adelöv. Hedda dog redan 1909 och Fredrik dog På övre gården i Narbäck bodde Johan Svensson och hans hust ru Lotta men de flyttade till Boeryd Gården övertogs då av sonen Kalle som gifte sig med Helga samma år, De fick en dotter, Maja, som senare skulle bli gift med Bertil i Munkeryd. År 1922 byggdes det nya huset och familjen fick det mycket bätt re. Det gamla huset var dåligt. Här i detta nya hus kom det också en orgel. Astrid fick gå i lära hos klockaren i Gränna och lära sig spela. Ibland skjutsades hon av pappa Viktor, ibland gick hon till Gränna. Det hade förekommit kalas i Narbäck även i det gamla huset men i detta nya hus tog kalasen fart på allvar. Det kom släktingar från Gallemålen och från Kärr i Adelöv, och från Tranås. Det var lång väg att åka med hästskjuts och det blev ofta över nattningar i det nya huset. Men från denna tidsperiod har jag inga fo ton. 4
5 Gerda Palm och Astrid omkring år 1922 Astrid omkring år 1920 I torpet Fridhem utmed Vättern, på Narbäcks marker, bodde famil jen Lindberg. Deras barn växte upp och ett par av Lindbergs pojkar var drängar hos Viktor och Fina några år. Flera av Lindbergs barn emigrerade senare till Amerika. Det nya huset i Narbäck. En motorcykel där kan tyda på att någon var på besök. 5
6 I Öjan De fem bröderna i Öjan växte upp tillsammans i Öjans norra gård. De ras mor Selma dog 1912 och Ernst gifte sig 1914 med Jenny Håkansdot ter från Börstabol. Hon blev som en mor för pojkarna. Några drängar behövdes inte i Öjan. Där fanns fem pojkar som undan för undan växte till i styrka och arbetsförmåga. Men det fanns en piga i Öjan. Hon hette Alma Elvira Karlsson och var från Adelövs socken och när hon slutat kom nya pigor undan för undan, ett år i taget. Dessutom fanns familjen Forsander i närheten och denna familj har hjälpt till mycket i Öjan under årens lopp. Ivars farfar, August i Öjan, dog 1916 och farmor Ida bodde ensam kvar i huset på södra gården. Hennes mor, Sofia Gustavsdotter, hade dött I Öjan byggdes år 1905 en ny ladugård på den norra gården. Kanske var det omkring 1915 som det byggdes en drängkåk och ett hönshus. Drängkåken var egentligen fel namn, eftersom huset inrymde mycket mer än drängkammare. Där fanns också ett förråd av matkonserver med träbaljor och glasburkar. Där fanns också ett rum med verktyg och på andra våningen ett magasin. Men ett rum med öppen spis fanns på bottenvåningen. Det var dräng kammaren och där skulle drängarna bo. Men det fanns ju inga drängar på gården, bara fem bröder. De fick bo där på somrarna, och namnet drängkammare kom nog inte förrän senare. Öjan omkring år Här syns drängkåken till vänster, ännu inte målad. Från vänster ser vi Henry och Ivar, kanske Ernst i Skorperyd, sedan Ida och Jenny och Ernst, sittande Holger och Gösta samt längst till höger Elvir, tror jag. Det var Johan i Smedstorp som var byggmästare, men Elvir blev ock så duktig på sådant. 6
7 Detta foto kanske kan vara från Då var Henry 18 år och Holger sex. Henry, den äldste av bröderna, gifte sig 1924 med Märta från Grankärr i Vireda. Många ungdomar från bygden åkte då till Grankärr. Kanske var det någon gemensam bussresa dit trodde Astrid. Från Öjan till Grankärr är det lång väg. Hur hade Henry hittat på Mär ta ända borta i Grankärr? Jag frågade min kusin Elly om hon visste hur frieriet hade gått till. Jo, Märta hade berättat att hon en dag fick ett brev där Henry ville träffa henne. De kände inte varandra men Henry hade genom en gemensam be kant, Vågman, under en resa till Visingsö, sett ett foto av Märta. Henry ville att Märta skulle komma till Örserum en dag. Där kunde de träffas. Märta gick till fots och tyckte att det var onödigt långt till Örserum. Men hon gick till backen vid vägskälet med Tranåsvägen. Där hade hon träffat Henry och det blev sedan flera möten. Det framkom också att Henry nå gon sommar arbetat i Nostorp, som bara låg sex kilometer från Grankärr. På detta sätt skedde alltså förspelet till bröllopet i Grankärr Henry och Märta arrenderade sedan Dambergsgården i Lilla Krokek i tre år. Där var Ivar dräng hos sin broder ett år. Henry och Märta flyttade år 1927 till Munkeryd. Där var den yngre brodern Gösta dräng något år. 7
8 Detta är bröllopet i Grankärr den 6 juni Här kan vi känna igen många människor från våra bygder, mer eller mindre säkert. Ernst i Öjan, var en hängiven bonde. Han var en ivrig förespråkare för livet på landet, för bondenäringen. Han var också intresserad av träd gårdsskötsel. Han anlade en fin trädgård i Öjan med många fruktträd. Han anlitade en trädgårdsarkitekt från Linköping för detta. Om detta har jag skrivit i berättelsen om Ernst i Öjan. Två foton på Ivar, båda av fotograf i Linköping. Ivar ville bli lärare och försökte komma in på seminariet i Linköping. Han blev inte antagen vid det första försöket. Det var vanligt berättade Ivar senare, att inte bli antagen vid första försöket. Men för Ivars del blev det inte något mera försök. Hans far, Ernst i Öjan ville att hans pojkar 8
9 skulle bli bönder. Detta blev för Ivars del en sorg som han sedan bar med sig genom livet. En solig försommardag i mitten av 20-talet. Här ser vi från vänster Gösta, en flicka For sander tror jag, Jenny och bakom henne Ivar, sedan Ernst, en okänd kvinna, Elvir samt Ida. Torpen försvann Detta var en tid då flykten från landsbygden pågick som mest. Torp och backstugor tömdes. Det blev bara de äldre kvar, torpare och back stugusittare. Deras barn hade flyttat hemifrån. När dessa äldre torpare dött stod husen tomma en tid. Så småningom revs husen och kvar stod en stenhög efter spiselmuren. Efter en tid var även den svår att se. Grä set växte över. Grundstenarna liksom skämdes och sjönk ner i marken och försvann. Nu är det bara skyltar från torpinventeringen som står kvar och påminner om dem som bodde där. Torparbarnen försvann först, se dan deras föräldrar och därefter även torpstugorna. Hela bygden berör des av detta. I Narbäck och i Porsarp försvann soldattorpen. I Holkaberg fanns tre torp, Grekkebo, Broalyckan och Kyléns. Grekkebo försvann redan vid se kelskiftet. På Broalyckan dog smeden Samuel Pettersson Om ho nom kunde Astrid och Ivar berätta mycket. Kyléns torp stod kvar ända fram till omkring år I Munkeryd fanns flera torp som försvann och på samma sätt var det i hela bygden. Ivar påminde sig ibland de gamla torpen och nämnde fattigdomen som härskade där. 9
10 Handelsbodar Det fanns handelsbodar här och där i bygden. De var mötesplatser för människor. I handelsboden kunde man köpa det man saknade, men det var också byteshandel. Till handelsboden gick transporter med ägg och smör som producerades på gårdarna. Du som kommit upp i åren kom mer kanske ihåg de gamla ägglådorna? De var lätta, stabila och med bra fack för alla ägg. Från Narbäck blev det oftast Gottfrids lanthandel i Uppgränna. Från Öjan blev det handelsboden i Kvatarp eller Tallbergs affär i Lilla Krokek. Men Ernst i Öjan hade också nära kontakter med Gustaf Pettersson i Ödeshög, som kanske redan då hade affär. Detta var i slutet av natura hushållningens tid. Biltrafiken På stora landsvägen mellan Ödeshög och Gränna hade de första bi larna visat sig redan 1905 och sedan ökade trafiken undan för undan. Men i vår bygd fanns ingen bil förrän i slutet av 1920-talet. Det var BilAnton i Stava och sedan kom många efter. Det var Einar Karlsson i Lilla Krokek, skolläraren Einar Gustavsson i Munkeryd och Emil i Svinåsen. Vägunderhållet sköttes av bönderna. För Öjans del gällde förutom en bit av vägen mellan Rödjarp och Stava också en del av stora vägen mel lan Gränna och Ödeshög. Öjans vägbit var 195 meter lång och låg strax norr om Vida Vättern vid Altona. Där befann sig Ivar en dag på 1920-talet. I en liten grushåla invid vä gen skrapade han fram lite grus och körde sedan ut detta på vägen, sär skilt då till de smågropar som fanns i vägbanan. Då kom Astrid gående på väg mot Ödeshög och de hade ett litet samtal. Det var kanske då du friade sa Astrid och skrattade, nu när de 60 år senare påminde sig denna händelse. Någon gång på 1930-talet övertogs vägunderhållet av vägkassorna som anställde personal. Den första motordrivna väghyveln importerades till Sverige från Amerika År 1925 visades den första svenska bilplo gen för snöröjning. Grindar på allmänna vägar förbjöds Mera om detta har jag skrivit i min berättelse om Stavabygden gränsbygden. Någon lastbilstrafik fanns inte i våra bygder förrän senare. Alla trans porter skedde med häst och vagn. Till torget i Ödeshög åkte de flesta varje tisdag och passade då på att både köpa och sälja ett och annat. Det fanns många i bygden som var goda hantverkare och sålde sina als ter på torget. Hästar hade svårt att vänja sig vid biltrafiken. Vid behov skulle hästen spännas från vagnen och ledas bort från vägen. Det hände att hästar dog av skrämsel vid möten med bilar. 10
11 På de återkommande marknaderna kunde man också sälja djur. Men då måste också djuren ledas dit. Att leda en ko Rubriken är främmande för dagens människor. När såg du någon leda en ko på vägen förbi där du bor? Kanske hundra år sedan. Då var kor vanliga som fotvandrare på våra vägar. I gamla tider skulle alla kor i våra bygder ledas till Ödeshög eller Gränna. Man sålde en ko, eller man gick dit för att köpa en ko, och då fick man leda hem den. Hur var det att leda en ko? De flesta kor var lätta att leda och gick snällt vägen framåt i lagom tempo, kanske någon rast ibland när gräset på vägkanten såg gott ut. Men kor kunde också vara svåra att leda. De liksom växte fast i marken med alla fyra klövarna och vägrade envist att ta ett enda steg. Då måste någon pojke eller flicka följa efter för att med en riskvist daska på kon ibland. Ivar har lett många kor och kvigor till både Ödeshög och Gränna. Jag känner att jag hade velat fråga honom mera om detta. Min gode vän Yngve i Stavreberg berättade att hans far, Kalle en gång ledde en ko från Smedstorp till Gränna marknad. Där köptes kon av Andersson i Ödeshög, far till Elis och Manne som de flesta i 80-årsål dern ännu kommer ihåg. Andersson köpte kon och bad Kalle att han skulle komma med kon till Ödeshög nästa dag. Kalle fick alltså leda kon hem igen och nästa dag leda den till Ödeshög. Det blev god motion för både kon och för Kalle. I Östgöta-Bladet kunde man läsa om kreatursmötet i Ödeshög den 9 februari Dit kom det 44 djur till kreatursvallen. Det ansågs vara ett litet antal, därför att slaktare och uppköpare nästan ständigt reser i byg derna och köper djur. Så skrev Östgöta-Bladet. Alla djuren skulle sedan ledas till Ödeshög. Det bör ha varit livlig trafik med djur som sakta leddes fram på vägarna. Vid nästa kreatursmöte den 9 mars var det ett 100-tal djur. Det var kreatursmöte en gång i månaden. Vid nästa kreatursmöte den 15 april var tillförseln av djur stor och åtta vagnslaster med djur avgick från Ödes högs järnvägsstation. Järnspisar och kakelugnar Detta var på vedeldningens tidevarv, sedan flera tusen år. Då fanns ingen oljepanna, det fanns bara järnspisar och kakelugnar och de var ganska nya uppfinningar de också. Den gamla öppna spisen med sin tre fot fanns kvar långt fram i tiden. Det blev varmt på kvällen och sedan sjönk temperaturen på natten och morgonen var det kall i köket. Det finns berättelser om is i vattenhinken. Vatten hämtades i brunnen med 11
12 hink och bars in. Att ha rinnande vatten inne, det fanns nog bara på kungens slott. Kakelugnar var en bra uppfinning och de höll värmen bra hela natten i det rummet. Missionshuset Missionshuset var bygdens samlingspunkt för alla åldrar. Här samla des människorna. Det var häst och vagn som gällde. Hästarna fick stå i stallet medan mötena pågick. Cyklar var dyra men undan för undan blev cykeln vanligare. Men långt fram i tiden gick man till fots. Det gick små stigar över ängarna, med stättor över gärdesgårdarna. En fotogenlykta i handen lyste upp stigen. När Astrid och Ivar slutat söndagsskolan blev det juniorföreningen och sedan följde ungdomsföreningen. Men Astrid och Ivar har inte berät tat om juniorverksamheten. Kanske beror det på att jag inte frågade. Men vi samtalade mycket om verksamheten i missionshuset i övrigt. Ofta återkom Astrid och Ivar ofta till namnet Cederborg. Han var pastor i Stava, Bultsbol och Haddåsen. Det var han som år 1917 bildade ung domsföreningen i Stava. Ungdomsverksamhet fanns tidigare också men Cederborg gav mera fart åt denna verksamhet. Fram till 1921 var det Stava gamla missionshus som gällde. Det var ett rymligt hus med en stor samlingssal. Astrid och Ivar hade goda min nen från det gamla missionshuset. Men år 1921 byggdes ett nytt mis sionshus och det blev en startpunkt för mera aktiviteter. Det var bygg mästare Göransson från Visingsö som byggde missionshuset. Det blev en omfattande verksamhet i det nya missionshuset. Fester och högtider avlöste varandra. Men årsmöten och andra sammanträden hölls ofta i hemmen. Låt oss besöka ungdomsföreningens årsmöte Det hölls i Holkaberg hemma hos föreningens ordförande, David Gustafsson. Vice ordförande var en kvinna, Ester Qvist i Munkeryd, sek reterare var Georg Svensson i Kopparp, kassör var Manne Hedin i Sjö berga. Styrelsesuppleant var Manda Andersson i Kopparp. Vi som är äld re minns dessa personer. Om vi besöker lilla missionsföreningens årsmöte 1925 ser vi att Ernst Johansson i Öjan var ordförande. I övrigt bestod styrelsen av Oskar He din i Sjöberga, Karl Jakobsson i Lilla Krokek, Ester Karlsson i Munkeryd, Viktor Andersson i Narbäck, Theodor Gustafsson i Kopparp och Karl An dersson i Lilla Krokek, idel välkända namn för dem som kommit upp i åren. I stora föreningen var August Johansson i Kopparp ordförande och i styrelsen ingick Hjalmar Karlsson i Stora Krokek, Gustaf Johansson, Al bin Berg, David Gustafsson och Ossian Karlsson. 12
13 Astrid och Ivar kunde prata mycket om missionshusets människor och hade idel lovord att framföra om dem. Det fanns på den tiden två missionsföreningar i Stava. Det gick bra, så var det allmänna omdömet. Skillnaderna var olika åsikter när det gäll de trosfrågor, kanske mest om försoningsläran. Ivars äldre broder Elvir tog sina första steg som evangelist och något senare följde den yngre brodern Gösta efter. I tidningar och protokoll kan vi hitta deras namn. Under senare delen av 1920-talet börjar Astrids och Ivars namn dyka upp i ungdomsföreningens protokoll. Ungdomar vill träffas. Missionshuset var en träffpunkt. Ungdomsarbe tet var omfattande. Ungdomar gick i grupper till missionshuset, ibland också till andra missionshus, Bultsbol och Haddåsen, kanske också Upp gränna. De gick vägen framåt sjungande gamla läsarsånger. De sjöng så att det ekade i skogen, har någon sagt. Gamla tiders samlingspunkter i övrigt var vägskäl och utsiktsplatser. På midsommarafton ville man samlas på platser där man kunde se solen gå ner och sedan skulle man vänta och se solen gå upp. Detta är gamla traditioner. En sådan plats var fårabergen i Narbäck. Där hade man fin utsikt över Vättern och Västergötland. Där har ungdom samlats i flera hundra år. När väckelserörelsen skakat om i bygden blev det en kristen sed att på midsommarafton samlas på dessa platser. Då samlades ungdom även från Haddåsen och Bultsbol där på fårabergen i Narbäck. Sådana möten har inte blivit omtalade i protokollen men Ivar och Astrid kunde berätta om sådant. Det kunde också Rune, Astrids broder. En annan sådan plats var vid Ren, ovanför den backe som kallas Långebråten. Det var mest för ungdom från Tuggarp och Uppgränna men kunde samla människor långt ifrån. Både Astrids och Ivars föräldrar var aktiva i verksamheten i Stava missionshus och var med i styrelsen i den lilla föreningen. Ivar började delta som söndagsskollärare i Kopparp. Holger blev med tiden ordföran de i Stava missionsförsamling. På spaning efter tider som flytt kan jag kanske kalla de stunder som jag lyssnat till Ivar och Astrid. De har villigt svarat på mina frågor om flyd da tider. Ibland under våra samtal har Ivar tittat på Astrid och frågat: Hur är det mor, har vi fått påtår? Ivar tyckte om kaffe och ville ha påtår många gånger. Under någon tid under 1929 gick Astrid i hushållsskola på Kneippen i Tranås och hon bodde då hos sin moster Olivia, gift med Algot Yxne. 13
14 Denna berättelse närmar sig slutet. Den 14 juni 1930 gifte sig Astrid med Ivar från Öjan. De hade känt varandra i många år och haft sällskap som det hette på den tiden. Rune, Astrids broder, berättade en gång att det var Henry, Ivars äldre broder, som bad Ivar att följa med till Narbäck. Henry var då intresserad av en piga på gården hos Viktor och Fina. Men Astrid var alltid med och störde dem. Därför bad Henry sin yngre broder Ivar att följa med, och ta hand om Astrid under tiden. När sedan Henry och pigan inte längre träffades fortsatte träffarna mellan Ivar och Astrid. Ivars friareväg gick från Öjan bort över ängarna mot sydväst på en stig som gick till skomakarns i Kopparp. Sedan vidare ner till byn i Kop parp, ner över bäcken och över Stenahagen. Sedan följde han vägen för bi Lakarp och till Narbäck. Den vägen har Ivar gått många gånger. Bröllopet stod i Narbäck den 14 juni 1930 men festen fortsatte sedan i tre dagar. Efter bröllopet flyttade de till Norrgården i Gyllinge. Den gården hade Ivar köpt i mars samma år. Bröllopspresenterna bestod mest av sådant som de behövde. Det var kor och hushållsartiklar. Om bröllopet i Narbäck har jag skrivit en särskild berättelse. Jag återkommer snart med en berättelse om 1930-talet. Jönköping i november 2015 Arne Ivarsson 036/ , (arne.ivarsson@outlook.com) 14
Ulla Kall Ödeshög Album Sid 1 av 106
Ulla Kall Ödeshög Album Sid 1 av 106 1 2 3 4 5 6 1. Åke Johansson Rök 2. Eivor Karlsson Rök 3. Ulla Kall Stora Krokek 4. Gösta Kall Stora Krokek 5. Siv Karlsson Getingaryd 6. Yngve Karlsson Getingaryd
Eivor Johansson Ödeshög album Sid 1 av 57. Maj-Britt Hård Stava Mary Lindberg Näteryd 1
Eivor Johansson Ödeshög album Sid 1 av 57 Maj-Britt Hård Stava Mary Lindberg Näteryd 1 Ingegerd Davidsson Holkaberg Gun Karlsson La Krokek Disa Lindberg Näteryd Inger Antonsson Stava Sigbritt Hård Stava
Kullhult, Håknaböke och Älmås
Kullhult, Håknaböke och Älmås Dessa byar ligger alla i socknens södra del. I området ligger också Knallalt men något kort därifrån har inte identifierats. Knalleberg och Torsaberga tillhörde på Joels tid
Anders Herman och Klara Josefina Alm
Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders
trädgårdskulla vid Vendelsö.
Gagnefkullan som var trädgårdskulla vid Vendelsö. Denna artikel var införd i Haninge Hembygdsgilles tidning Glimtar hösten 2009. Den är skriven av Vendelsökännaren och hembygdsforskaren Henry Hall. Anna
Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson
Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl
Selma Fingal, torparhustru och tvätterska
Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,
Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001
Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år
S1_005 Hildur Nilsson g Petersson
Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid
DEN PLATS I SKELLEFTEÅ/ HEDENSBYN DÄR TORA BERGSTRÖM GIFT ANDERSSON, KVARNÅSEN OCH HELGA BJÖRK GIFT LINDGREN, RAGGSJÖ, ARBETADE SOM PIGOR UNDER
DEN PLATS I SKELLEFTEÅ/ HEDENSBYN DÄR TORA BERGSTRÖM GIFT ANDERSSON, KVARNÅSEN OCH HELGA BJÖRK GIFT LINDGREN, RAGGSJÖ, ARBETADE SOM PIGOR UNDER 1920-TALET Eskil Tåg-2009 I mitten av 1920 talet åkte Tora
Astrid och Ivar berättar
Astrid och Ivar berättar Barndomsminnen Historia är intressant, inte bara sådant som rör kungar och krig utan också vad som hänt bland vanligt folk och i den egna hembyg den. Gräv där du står var ett påstående
Jonas Samuelsson. Ett människoöde i Hålaveden
Jonas Samuelsson Ett människoöde i Hålaveden De allra flesta människor lever sina liv stilla och tyst. De fogar sig i vad livet ger och gör inget väsen av sig. De lever i fred med sina grannar och vänner.
Harald Nyberg Gräsberg Album Sid 1 av 45 Harald o Allan Nyberg Gräsberg
Harald Nyberg Gräsberg Album Sid 1 av 45 Harald o Allan Nyberg Gräsberg Harald Lisa Andersson o Allan Nyberg Gräsberg 2 Allan o Harald Nyberg Gräsberg 1933 3 1 4 2 3 6 5 1. Gustav Adolf Johansson Klämmestorp
Köar till EB KOMMANDE EVENEMANG. Här finns texter som köar till kommande EB. Bläddra vidare.
Köar till EB Här finns texter som köar till kommande EB KOMMANDE EVENEMANG Bläddra vidare www.ersnas.se 1 Familjenytt Födda xxx och xxx har fått en xxx. xxx föddes den xxx och vägde xxx gr och var xxx
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Muggebo under Ulfsnäs Muggebo var en backstuga byggd 1840, den låg vid södra delen av Ulfsnäs,
Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)
Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen
Skolträff den 19 augusti 2014
Skolträff den 19 augusti 2014 Med elever som började skolan i Borgared i mitten av 1940-talet. Borgareds skola byggdes 1880. Lärare 1938-1945 var Elvira Nelson. Efter år 1945 anställdes ett antal vikarier
Hamra Håkansgård 3 (Hamra 1:27)
Hamra Håkansgård 3 (Hamra 1:27) Oklart vilket byggår huset har. År 1863 vid hemmansklyvningen för Hamra Håkansgård, så ligger ett bostadshus på samma plats som idag, enligt kartan, men ladugården var placerad
Malltavlor och lite annat smått och gott. Mallresning är en gammal tradition för att ära brudparet
Malltavlor och lite annat smått och gott. Mallresning är en gammal tradition för att ära brudparet 1883 Margareta Maggi Lind s farmors föräldrars Bröllopstavla 1914 Adolf Eriksson Lima och Anna Jonsdotter
KORPARYDET Torp under Moboda, FoF
KORPARYDET Torp under Moboda, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Korparydet, norra under Moboda Låg 850 meter söder om Björkelund, 1500 meter väster om Fägerhult.
Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.
Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan
Handelsboden/Lilla Norregård.
Handelsboden/Lilla Norregård. Skylt: nej Ligger på fastighet: Hamra 3:22 Koordinater: N / E Kallas idag i folkmun Brittas. Låg först under Hamra Knutsgård åren 1863-1866, därefter under Hamra Norregård
Till minne av min Farmor Jenny Liljedahl
Till minne av min Farmor Jenny Liljedahl Viola Hjalmarsson Jenny Liljedahl. Till minne av min kära Farmor Jenny Liljedahl, som jag minns som en stark, modig, och mycket bestämd kvinna. Som vuxen har jag
Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd
Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd Av Ingolf Berg, Lidingö oktober 2018 Stenvik nämns för första gången i jordeboken 1815 och husförhörslängden 1822-1827. Samuel Persson (f 1781) och hans hustru Anna Jönsdotter
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Slåfällan under Ulfsnäs Torpet låg 400 meter söder om Ulfsnäs, vid sjön Rusken. Byggdes 1815
Sandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik
Sandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik För oss lite äldre Västerhaningebor är namnet Sandra Hägerstrand väl känt. Hon var gift med kyrkvaktmästaren Viktor och bodde på Klockargatan med döttrarna
DALA RYTTARTORP Dalgrens Govas FoF
DALA RYTTARTORP Dalgrens Govas FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Dahlgrens eller Govas grenadjärstorp under Dala Dala ryttartorp uppfördes vid indelningsverkets
Astrid och Ivar. En berättelse om 1930-talet.
Astrid och Ivar En berättelse om 1930-talet. Astrid och Ivar har i två berättelser låtit oss ta del av deras barndoms- och ungdomstid. En särskild berättelse blev det också om deras bröllop i Narbäck den
Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN
Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin
Fiskarebo. Lundholmen
Fiskarebo Lundholmen Sida 52 Backstuga under Lundholmen. Nu tillhör marken Sunnerby Ågård. Sista inv. Johan August Karlsson, f. 1861 i Moheda, och hustrun Eva Nilsdotter, f. 1868 i Blädinge. De flyttade
En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!
En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor
S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren
Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således
Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken
1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening
Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54
Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Syskonen Carlsson 8 7 6 5 4 3 2 1 1. Alsie Carlsson Fogeryd 2. Per-Olof Carlsson Fogeryd 3. Maj Carlsson Fogeryd 4. Rune Carlsson Fogeryd 5. Vivvi Carlsson Fogeryd 6.
Rune Larsson VÅR HEMBYGD. Kolbäcks Folkets Park
Rune Larsson VÅR HEMBYGD Kolbäcks Folkets Park Kolbäcks Folkets Park Redigerad utskrift av K.A. Ragnars intervju med parkföreståndare Einar Rundgren. K.A. Ragnar, som var hembygdsföreningens förste ordförande,
Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30
Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda
Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle
Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca 1915. Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle betydligt större bostadsyta. Trähuset hyrdes ut när familjen inte hade användning
Natur och kulturstig Livered
Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är
Scary Movie. Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan )
Scary Movie Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan ) Det var en varm morgon då personen byggde denna vila. Hans son fyllde 18år idag. Han skulle få
IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt
ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då
hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.
Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt
TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014
75 år på väg S 1939-2014 1 Året var 1939 Tidig styrelse samlad och uppställd för gruppfotografering. Åkerierna skulle organisera sig i åkeriföreningar/lastbilscentraler (samlas under ett tak) som i sin
Raina Eriksson, född Hägerstrand berättar om Tingshuset
Raina Eriksson, född Hägerstrand berättar om Tingshuset Raina är född i Västerhaninge år 1937 och bor fortfarande kvar i samhället. Hon är dotter till kyrkvaktmästare Viktor Hägerstrand och hustrun Sandra,
ULFSMOEN Backstuga under Ulfsnäs, FoF
ULFSMOEN Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Ulfsmoen under Ulfsnäs Torpet låg vid Haboarpsviken 200 meter in på Ulfsnäs mark. Torpet benämns
J A Lundins morfars släkt
84 RALLATORP J A Lundins morfars släkt Skylten utanför Rallatorps gård i Forshem 84 RALLATORP... 1 Anor till Stina Johansdotter... 2 Olof Göransson... 3 Johannes Olofsson... 3 Lars Olofsson... 4 Rallatorp
Kvarnstugan för 100 år sen
Kvarnstugan för 100 år sen Lars Gezelius Fältstationens högkvarter kallas ju för Kvarnstugan och tillhör Renstad Gård på Tåkerns sydvästra strand. Men den har väl inte alltid varit fältstation kan man
Bilder Tjärtakan. Vår Bygd Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild
Vår Bygd 1891 Bilder Tjärtakan Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild För att läsa om de olika gårdarna i Tjärtakan, ur boken Vår Bygd 1891, kan du klicka här. Mannen i mitten längst fram
Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Kungsgatan - funderingsfrågor, tips på högläsning och fördjupningsuppgifter Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, Gymn, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion
Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym Lektionstyp: reflektion och diskussion,
Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1
Lektion 5-2016 Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Dagens dikt Idag är det onsdag. Vi studerar svenska. Igår var det tisdag och det regnade inte. Då studerade vi också svenska. men
Algushylte, Lindesberg, Frillalt, Nabba och Stubbeboda
Algushylte, Lindesberg, Frillalt, Nabba och Stubbeboda Dessa byar ligger alla i socknens västra del. I området ligger också Älmhult men något kort därifrån har inte identifierats. Vid Hallasjön låg också
Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.
Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för
ANNA PERSSON. en kopp med minnen
ANNA PERSSON en kopp med minnen ANNA PERSSON Min mormor har skrivit om sin barndom och där kan jag läsa om hur min mormors mor Anna levde. Min mormor skriver När pappa var ute på olika uppdrag fick mamma
Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.
Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda
Tollesbyn 1:10. Johannes
Tollesbyn 1:10 Johannes Andreasson 1883-1916 Johannes Andreasson från Vårvik köpte 1881, tillsammans med brodern Nils Fredrik, Tollesbyn 1:2. Johannes flyttade samtidigt från Vårvik till Ånimskog och Tollesbyn.
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Den som sist bodde permanent i huset var Elisabeth Olsson, kallad Lisen, som dog 1959 genom en olyckshändelse.
Kyrkvreten, Fors 2:2 Kyrkvreten 1968. Foto Henry Hall. Torpet Kyrkvreten låg knappt hundra meter norr om den stora industribyggnaden på östra sidan av gamla landsvägen genom Fors By. Kyrkvreten tillhörde
Ernst i Öjan. En kraftkarl som klarade det mesta
Ernst i Öjan. En kraftkarl som klarade det mesta Hundratals röda tulpaner blommade framför farfars hus i Öjan. De fanns alla fint ordnade i en ring runt en oval gräsmatta. Några blomland fanns också på
Facit Spra kva gen B tester
Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1
Svege Bengtsa. Torp nr 305. Foto från Foto från tidigt 1900 tal.
Svege Bengtsa. Torp nr 305 Foto från 2010. Foto från tidigt 1900 tal. 1 Torpet Svege Bengtsa var från början en backstuga utan namn som har tillhört Håkankila Skattegård. Torpets historia börjar egentligen
Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på
Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på
Hedkarlsbo, (Sandvreten)
Hedkarlsbo 1. Torpgrund. Nybyggare Lars Larsson Hedberg f 1830 och Lena f Olsdotter f 1834, dom hade fem barn, Viktor var yngst, blev indelt soldat i Buckarby, med namnet Norgren. Lars mor bodde också
Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti.
Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Bakgrund: Liksom förra året är även 2012 års upplaga ett 2 dagars event. Övernattningen sker i år på Aspa Herrgård som ligger ca 13 km
Selma Lagerlöf Ett liv
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ORDLISTA änka (sida 6, rad 14) en gift kvinna som förlorat sin man svärfar (sida 12, rad 8) pappa till din fru eller man pjäs (sida 12, rad 6) föreställning på teater myndig (sida
Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström
Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan
Innehållsförteckning
l b Innehållsförteckning 2. Förord 3-6. Kafeer i Ödeshög under 1900-talet 7-8. Intervjuer 9. Sammanfattning 10. Källförteckning Gjort av Birgitta Lybäck och Monica Engdahl 1 Förord Vi tyckte det skulle
Nivåplaceringsprov. 6. a) Han arbetar Stockholm. b) Han arbetar in Stockholm. c) Han arbetar av Stockholm. d) Han arbetar i Stockholm.
Nivåplaceringsprov Namn: Provet består av: A Grammatik B Ordförråd C Skrivuppgift A. Grammatik 1. a) Han läser den bok. b) Han läser boken. c) Han läser boket. d) Han läser bok. 2. a) Hon köpte två tröjor.
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen
h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista
h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt
KÖPTIPS. Lennarts TRÖST
Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din
Lötänsen torp under Arnö fideikommis Nikolai socken Södermanlands län.
Lötänsen torp under Arnö fideikommis Södermanlands län. Från dia.? vl t'.ur\t i u, Lötängen omnämnes redan i husfiirhörslängder frän 1734. Till torpet hörde 7 tunnland åker, och man hade 3 kor och en häst,
Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen.
Sid 1 av 6 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen. Torpets namn: Skräddaretorpet eller Skogen Tillhört gården: Järnstads Carlsgård Torpets art: Jordtorp Siste brukare av torpet: Torparen
Innehållsförteckning. Kapitel 1
Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt
Nystrand kom arb. Manne Larsson och Hanna Karlsson hit. Efter dom sonen Erik Larsson med hustru Anna-Lisa. Idag fritidsstuga.
Nystrand 2. Stuga bebodd av arb. Lars Petter Berggren f 1861 och Brita Olsdotter f 1853, dom flyttade till Öster Färnebo 1900. Dom hade en son och en dotter. 1901 byggdes stugan om, arb. Johan Larsson
Sundmanshagen, Värlingsö
Sundmanshagen, Värlingsö Författare: Anita Åström 2010. De flesta som forskar i gamla arkiv kommer inte längre än till 1500-talet men på Riksarkivet i Stockholm nämns Värlingsö redan från mitten av 1300-talet.
Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland
Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta
Stamtavla för Maja Lisa Nilsdotter
Stamtavla för Maja Lisa Nilsdotter Generation 1 1. Maja Lisa Nilsdotter. Maja Lisa föddes 1803-03-27 i Gissebo, Hjorted (H). Hon dog 1882-10-20 i Ekedalen, Hjorted (H), 79 år gammal. Hon begravdes 1882-10-27.
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.
Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA
Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)
Barbro Axelssons Skrädebergs album Sid 1 av 44
Barbro Axelssons Skrädebergs album Sid 1 av 44 Familjen Erik Axelsson 2 Edit Key Erik Barbro Axelsson Barbro Erik Edit Axelsson Skrädeberg 3 Barbro o Key Axelsson Skrädeberg 4 1 2 3 4 5 6 1. Key Axelsson
PIG. och. glasstårtan. Barbara Catchpole
PIG och glasstårtan Barbara Catchpole PIG och glasstartan av Barbara Catchpole Illustrerad av metaphrog Kul att se dig! Milda makaroner! Jag minns dig! Vad du har vuxit! Har du stått med fötterna i kobajs?
runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.
STAL HENDRIX När jag blev uppkallad bland de andra tjejerna för att höra om vi fått utlandspraktik eller inte var jag väldigt förhoppningsfull men samtidigt nervös. Så fort vi klivit in i rummet fick vi
Prov svensk grammatik
Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.
Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.
Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901
Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt
Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa.
Kapitel 1 - skeppet Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Jag och min bästa kompis skulle åka flygplan till Madagaskar, men de flygplanet hade kraschat. Så vi var tvungna att åka med ett skepp, så
Läsnyckel. I fiendens skugga. Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser
Läsnyckel I fiendens skugga Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel I fiendens skugga är en spännande ungdomsbok som utspelar sig i Frankrike under andra världskriget. En stridspilot störtar
Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008
Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors
HAGHULT OCH TORPET NÄSET
Haghult ligger till vänster om vägen från Femsjö till Hallaböke ungefär en kilometer in i skogen. Det finns två gårdar i Haghult. Haghult var i många stycken inte annorlunda än andra byar i Femsjö. I den
Katrineberg, torp under Stav
Katrineberg, torp under Stav Lilla Katrineberg och källarstugan på 60-talet. Foto Göte Ekström. Torpet har i äldre tider kallats Katrinelund. Katrineberg finns som torp i HFL 1826-95 och hette från början
en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev
SUBSTANTIV Övning 1 Substantiv (s. 3) - kursen den - läraren hon/han/hen - språket det - korridoren den - telefonen den - universitetet det ett foto - det en buss - den en turist - hon/han/hen en adress
Fyra systrar och en halvsyster
1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna
S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12
S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka
Praktik i Frankrike
Praktik i Frankrike 13.7-7.8.2019 Första veckan Reste till Frankrike ett par dagar före min praktik började. Flög till Paris och tog sedan tåget till Nantes där min värdmamma hämtade mig. Min värdfamilj
Cadillac 1904 på gården hos Erik Jons/Lars Ers, Lungre den 9 juli 1905.
Cadillac 1904 på gården hos Erik Jons/Lars Ers, Lungre den 9 juli 1905. Fotografen Hans Ericssons bildtext: Lungre, Riksdagsman Johan Olofssons bil (en av de första i Jämtland). På Agnes och Anders Olssons
Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan
Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Så var det dags igen för Östgötadagarna. Vikbolandet satsar för fullt för att ta emot alla intresserade, hungriga och köpsugna. Som vanligt tror jag att det blev
Resebrev från Lanzarote med besök av barn o barnbarn
Resebrev från Lanzarote med besök av barn o barnbarn Så var det dags att lämna Graciosa den 13 nov, här rundar vi den Norra udden av Lanzarote Punta Farjones (häftiga klippor) Pegasus Vi landade i Huvudstaden
Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1
Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1 EXAM COURSE 1 Saturday February 22, 15:00-17:00 Surname A L: LADUVIKSSALEN Surname K Ö: UGGLEVIKSSALEN Please register
Veckans fråga: Vilka ord och fraser är viktiga att lära sig när man är ny i ett land? Hjälpverb behöver, borde, brukar, får, kan, måste, ska, vill
Häfte v22-25 Resa till Amerika Läxa med meningar till torsdag den 1 juni På 1800-talet var det fattigt i Sverige och människorna hade det inte bra. Pengarna räckte inte till mat, hyra och kläder. Många