ÄLDRE OCH ALKOHOL NORDISK FORSKNING OCH DISKUSSION JYRKI JYRKÄMÄ & LAURA HAAPAMÄKI

Transkript

1 ÄLDRE OCH ALKOHOL NORDISK FORSKNING OCH DISKUSSION JYRKI JYRKÄMÄ & LAURA HAAPAMÄKI NAD-PUBLIKATION Nr

2 Utgiven av: Nordiskt center för alkoholoch drogforskning (NAD) (Fr.o.m NVC) Adress: Annegatan 29 A 23 FIN Helsingfors FINLAND Telefon: +358-(0) , +358-(0) Telefax: +358-(0) E-post:: Internet: nads@nad.fi Nordiskt center för alkohol- och drogforskning (NAD), fr.o.m Nordiskt välfärdscenter, NVC, är en institution vars verksamhet finansieras av Nordiska ministerrådet. Nordiskt samarbete sker mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Nordiska rådet är samarbetsorgan mellan parlament och regeringar i de nordiska länderna. Rådet består av 87 parlamentariker från de nordiska länderna. Tar politiskt initiativ och utövar kontroll över nordiskt samarbete. Nordiska rådet bildades Nordiska ministerrådet är samarbetsorgan mellan de nordiska regeringarna. Verkställer och leder nordiskt samarbete. Statsministrarna har det överordnade ansvaret. Verksamheten koordineras av de nordiska samarbetsministrarna, den nordiska samarbetskommittén och fackministerråd. Nordiska ministerrådet inrättades Pärmdesign: Översättning: Redigering och bearbetning: Anders Carpelan Peter Lodenius Petra Kouvonen & Linda Grönqvist ISBN ISSN Hakapaino Oy, Helsingfors

3 INNEHÅLL FÖRORD 5 RAPPORT: Åldrande och alkohol. Nordisk forskning och diskussion I BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR Inledning Syfte och genomförande 10 II UTGÅNGSLÄGE OCH INFALLSVINKLAR Traditionella perspektiv på nutid och framåt Infallsvinklar 13 III ÅLDRANDE OCH ALKOHOL I NORDEN Nordens åldrande befolkning Alkohol och alkoholbruk 19 IV ÖVERSIKT AV DEN EXISTERANDE FORSKNINGEN Faktaperspektivet Hälsoperspektivet Kulturperspektivet Vardagsperspektivet Problemperspektivet Sammandrag 52 3

4 V NYA PERSPEKTIV Äldre, alkoholbruk och interventioner Perspektiv för forskningen 57 VI AVSLUTANDE SLUTSATSER 62 Sammanfattning 67 Summary 68 Litteratur 70 Bilaga 1 78 VII KOMMENTARER 80 Äldres vardagsliv, äldreomsorg och framtid 80 Evy Gunnarsson Aldring i utlandet hvordan spiller alkoholen inn? 92 Anne Helset NAD Publikationer 105 4

5 Förord De nordiska samhällena åldras i dag antalet äldre personer växer som ett resultat av den allt högre förväntade livslängden och nya generationer med en förändrad livsstil, inkluderande förändrade alkoholvanor stiger in i den s.k. tredje åldern. Samtidigt befinner sig de nordiska länderna alkoholpolitiskt sett i ett brytningsskede då tillgängligheten av alkohol ökat, priset på produkterna sjunkit och drickandet blivit mer vardagligt. Trots dessa demografiska, sociala och kulturella förändringar har inte den relevans de kan tänkas ha för alkoholbruket bland äldre hittills uppmärksammats särskilt i den nordiska forskningen. Som ett svar på efterfrågan av ett kunskapsunderlag om äldre och alkohol lät NAD, Nordiskt center för alkohol- och drogforskning utarbeta denna översikt under år Översikten är författad av Jyrki Jyrkämä, Jyväskylä universitet och Laura Haapamäki, Tammerfors universitet. Avsikten med rapporten Åldrande och alkohol. Nordisk forskning och diskussion är att diskutera den existerande forskningen och debatten kring äldre och alkohol samt att granska de problemställningar som legat till grund för den aktuella kunskapen. Som uppföljning av studien arrangerade NAD ett seminarium: Drinken: förfriskning eller risk? Ett temamöte om alkoholbruk bland den åldrande nordiska befolkningen i Stockholm den Litteraturen och debatten har i rapporten grupperats in under fem olika infallsvinklar: fakta-, hälso-, kultur-, vardags- och problemperspektivet. Samtidigt lyfter rapporten upp nya och trängande forskningsbehov och viktiga infallsvinklar för fortsatta studier. Två kommentarer ingår. Evy Gunnarson, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, diskuterar bl.a. det ensamma och tunga ansvar som hemtjänsten och andra serviceproducenter som står i kontakt med äldre, axlar i hanteringen av alkoholproblem. Hon frågar om det inte är dags att ta itu med de frågor som väcktes redan för år sedan, men som vi än idag vet lika lite om som då. Anne Helset, Norsk institutt for oppvekst, velferd og aldring (NOVA), Oslo, föreslår i sin kommentar ett större fokus även på ickeproblematiska äldre. Vad vet vi egentligen om dynamiken mellan par och andra familjemedlemmar i anslutning till alkoholbruket på äldre 5

6 dagar? Hon tillägger att det överlag finns ett stort behov av att öka den kulturella förståelsen av alkoholens plats i äldre personers liv. Rapporten är utarbetad med tanke på framtida forskning och metodutveckling. De frågeställningar som tas upp kan utgöra grunden för fortsatt nordisk forskning på området. Petra Kouvonen Projektledare 6

7 I BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR 1.1 Inledning Antalet äldre personer och deras andel av befolkningen stiger kraftigt i de nordiska länderna precis som på många andra håll i världen (t.ex. Harper 2006, Marin & Zaidi 2007). Andelen invånare över 65 år uppgår i dag till procent av befolkningen, men andelen håller på att öka och kommer om några decennier att närma sig 30 procent. I Finland kommer man t.ex. redan i mitten av 2020-talet att befinna sig i en situation där var fjärde finländare är över 65 år. Orsakerna till den här förändringen är främst den ökade livslängden som troligen kommer att fortsätta öka och de låga födelsetalen. Läget påverkas också av flyttningsrörelserna över landsgränserna. Ofta ser man situationen som ett hot som samhället bör bereda sig grundligt för. 1 Förändringen, som beskrivits som ett demografiskt brytningsskede eller t.o.m. som en revolution, är inte enbart kvantitativ, d.v.s. den gäller inte enbart en tillväxt av antalet äldre. Årskullarna som nu eller snart går i pension och blir en del av den äldre befolkningen 2 representerar ofta levnadssätt, livsstilar och konsumtionsvanor som skiljer sig från dem som tidigare varit rådande bland äldre. Finland utgör också här ett gott exempel: de stora årskullarna, som föddes och som nu går i pension har i finländsk alkoholforskning karakteriserats som den våta generationen (se Valkonen & Kauppinen 2005). 1 Ett gott exempel på oron finner man för Finlands del i statsrådets redogörelse år 2004 för det åldrande Finland, där den finska texten med bilagor uppgick till nästan sidor och där åldrandet togs upp ur demografisk, ekonomisk, social och politisk synvinkel (se Ett gott samhälle för människor i alla åldrar 2004). 2 Som känt är begreppen som används för dem som är åldersstigna rätt oklara och varierande. I det finländska arbetslivet kan beteckningen personer som åldras användas för människor som fyllt 45, personer som åldrats för människor som fyllt 55. I statistiken hänförs 65 år fyllda till äldrebefolkningen, även om de fortfarande befinner sig i arbetslivet. Med tanke på den funktionella verksamhetsförmågan börjar ålderdomen, beroende på individen, ungefär i åldern år. När vi här talar om dem som åldras eller åldrats tänker vi på människor och befolkningsgrupper som passerat åldrarna 55 respektive 65 år. Det är dock skäl att minnas att den kronologiska spännvidden för denna befolkningsgrupp är över 40 år. 7

8 Samtidigt som de nordiska samhällena åldras lever den nordiska befolkningen i en alkoholpolitisk brytningstid. Alkoholen är väsentligt billigare och lättare tillgänglig än tidigare och detta har bidragit till att den totala konsumtionen stigit. De helnyktras andel av befolkningen minskar. Trenden är synlig i alla åldersgrupper och problem förorsakade av alkoholbruk blir allt vanligare också i de äldre åldersgrupperna. Detta har lett till att man under den senaste tiden offentligt börjat diskutera de äldres alkoholbruk i de övriga nordiska länderna (t.ex. Alanko & Haarni 2007, Social- & Hälsovårdsnytt i Norden 2006, Alkohol & Narkotika 2006). Alkoholkonsumtionen hos den äldre befolkningen uppskattas stiga och ses som en utmaning för såväl äldreomsorgen, statistikförarna och forskarna som för den allmänna toleransen. Som utgångspunkt och inspirationskälla för den offentliga debatten ligger alltså å ena sidan utvecklingen av ett växande antal äldre personer och å andra sidan de allmänna förändringstrenderna inom alkoholpolitiken och alkoholbruket. Man kan och bör fråga sig om det som bäst håller på att uppstå ett nytt, stort, socialt problem som har ett samband med både åldrande och alkoholbruk. Borde man vara rädd för nya hotbilder i form av mormödrar som smuttar på rödvin dagarna i ända, eller för en växande spritkonsumtion bland äldrehemmens invånare, eller öldrickande åttioåringar? Vad handlar egentligen själva fenomenet och oron om? Vilket är det verkliga läget och vad håller på att ske? Svaren på dessa frågor är tillsvidare otillräckliga. Vi bör mångsidigt fundera på hur vi kan närma oss denna situation och vilka tolkningar vi kan eller har anledning att göra. I den här rapporten försöker vi närma oss dessa frågor ur å ena sidan alkoholforskningens och å andra sidan äldreforskningens och socialgerontologins synvinklar. Trots den växande oron över förändringarna i den nuvarande situationen har man inom alkoholforskningen knappt ägnat sig åt alkoholbruket bland de äldre, åtminstone inte explicit. Också inom äldreforskningen har alkoholen varit ett rätt marginellt forskningsområde i synnerhet om man jämför med forskning om ungdomar (jfr t.ex. Tigerstedt 2007). Det finns antagligen flera orsaker till detta. Traditionellt har man tänkt sig att alkoholbruket minskar med åldern. Detta har också visats i flera undersökningar även om det också 8

9 finns sådana undersökningar som indikerat en utveckling åt ett annat håll (se t.ex. Wood 1995, Maddox 1995). Resultaten problematiseras också inom rusmedelsforskningen av ett allmänt problem: nämligen undersökningarnas tillförlitlighet när de grundar sig på konsumenternas egna bedömningar av sitt alkoholbruk. Kanske problemet gäller de äldre i ännu högre grad än den övriga befolkningen? Av dessa orsaker har forskningsintresset mer riktat in sig på alkoholens inverkan på den åldrande kroppen och dess funktioner, t.ex. på samverkan mellan mediciner och alkohol, än på alkoholbrukets egentliga omfattning. Speciellt litet verkar intresset för alkoholbruket vara inom den samhällsvetenskapliga äldreforskningen. 3 För närvarande håller situationen åtminstone delvis på att förändras. Frågan om hur åldrande och alkoholbruk hänger samman är på många sätt ny och intressant oberoende av om perspektivet är alkoholpolitikens, rusproblemens och omvårdnadens eller äldreforskningens. Äldre personers alkoholbruk har betydelse också för mycket annat, inte minst för konsumtionen, fritiden och boendet. Några grundläggande och centrala frågor är bl.a.: håller sambanden mellan alkoholbruk och åldrande på att förändras, och hur? vilka är riskgrupperna bland de äldre och hurdant är deras alkoholbruk? har alkoholbruket bland äldre ett samband med åldrandet och de förändringar det för med sig eller är det i högre grad en följd av vanor som anammats redan under tidigare år? på vilket sätt hör alkoholbruket samman med den s.k. tredje åldern? Vid sidan av själva alkoholbruket och dess olika dimensioner intresserar vi oss också för hur man analyserar, tolkar och problematiserar alkoholbruk bland äldre både begreppsmässigt och i vardagligt tal, både bland de äldre själva och bland t.ex. de anställda inom rusmedelsvården. Summa summarum: vilken diskurs i fråga om 3 Synpunkter på alkohol och alkoholbruk saknas helt i det grundläggande verket inom den socialgerontologiska forskningens huvudström, den amerikanska handboken för området som utkommer vart femte år (se Binstock & George 2006). 9

10 begrepp och talesätt utgör de äldres alkoholbruk beträffande begrepp och talesätt i de åldrande nordiska länderna? För att söka svar på dessa frågor gav NAD, Nordiskt center för alkohol- och drogforskning, våren 2007 författarna 4 i uppdrag att göra en översikt av de undersökningar av äldres alkoholbruk som gjorts i de olika nordiska länderna och utgående från det bedöma forskningsläget på området och också dryfta möjliga forskningsbehov. 1.2 Syfte och genomförande Avsikten med denna kartläggande, explorativa utredning är att närma sig och förstå de äldres alkoholbruk samt att utreda vilka bakgrundsfaktorer som kan förknippas med alkoholkonsumtionen bland äldre personer och den eventuella ökningen. Vår avsikt är att bedöma ett fenomenologiskt fält som befinner sig i förändring och på detta sätt samla den forskningsinformation som redan finns. Utgående från detta kan man också planera och rikta in fortsatt forskning så att den ger material också för förebyggande och intervenerande verksamhet, hälsofostran och -främjande samt som kunskapsunderlag för vård- och serviceapparaten. Den ursprungliga uppgiften var att sammanställa en rapport om sambanden mellan åldrande och alkoholbruk i en nordisk kontext. Målet var att samla information om den senaste tidens forskning om åldrande och alkoholbruk i Norden. Kontaktuppgifter till nordiska forskningsenheter och forskningskällor på både alkohol- och äldreforskningens område anhölls från NAD. Vi sände ett brev per mejl (bilaga 1) där huvudpunkterna för vårt intresse framgick. Trots den något opersonliga kontakt som e-post innebär, fick vi svar från nästan alla vi kontaktade. Innehållet i de flesta svaren var likartat. De forskare och forskargrupper vi fått kontakt med tyckte både problematiken och utredningen var mycket aktuell och viktig men några forskningsresultat eller uppgifter om undersökningar kunde de i de flesta fall inte erbjuda. Vi gjorde också grundliga sökningar på internet och på bibliotek. 4 Jyrki Jyrkämä är professor i socialgerontologi vid Jyväskylä universitets samhällsvetenskapliga och filosofiska institutions sociologiska enhet och Laura Haapamäki är socialpsykologistuderande på laudaturnivå vid Tammerfors universitets sociologiska och socialpsykologiska institution. 10

11 Vi utnyttjade dessutom professionell informationssökningsservice. Via en informatiker vid Tammerfors universitetsbibliotek hittade vi en del vetenskapliga artiklar om ämnet i elektroniska databaser. Genom informatikerns medverkan kunde vi också lita på att det påträffade materialets blygsamma omfattning inte berodde på våra otillräckliga talanger som informationsletare. Basen för denna rapport utgörs av korta sammandrag av de undersökningar om åldrande och alkoholbruk som påträffades under sommaren och hösten. I rapporten ingår också en kort översikt över åldrande och alkoholbruk i Norden. Pågående projekt beskrivs och bedömningar av det aktuella forskningsbehovet framläggs. Utöver detta tangeras den diskussion som förs om ämnet. Vi begränsade i första hand våra sökningar till de tio senaste åren även om vi i viss mån beaktat också äldre material. Vi gjorde vissa innehållsmässiga gränsdragningar och har t.ex. utelämnat forskning som klart gäller biologiskt åldrande, t.ex. forskning om gener. Att göra utredningen visade sig vara en särskild utmaning när det framkom att det finns så lite material. Avsikten var inte att göra rapporten Finlandscentrerad, men det är uppenbart att den mesta forskningen om åldrande och alkoholbruk genomförts i Finland. Vi får alltså således lov att i denna översikt i stor utsträckning utgå från finländskt material men vi strävar ändå till att granska ämnet ur en nordisk synvinkel så gott det går. Utredningen visade trots allt att ämnet väcker intresse i de nordiska alkohol- och äldreforskningsmiljöerna. Ämnet upplevs som viktigt även om det ännu inte berörts särskilt ofta. Utredningen inleds med en bedömning av nuläget. I detta sammanhang presenterar vi också de infallsvinklar vi använt. Därefter beskriver vi kortfattat trenderna i Norden beträffande å ena sidan åldrandet och å andra sidan alkoholbruket. Därefter övergår vi till att diskutera de undersökningar av åldrande och alkoholbruk som stått till vårt förfogande. I det sista avsnittet beskriver vi vissa interventioner i äldres alkoholbruk, dryftar dem och forskningsperspektivet och framlägger ett avslutande sammandrag och en bedömning av det fenomenologiska fält som behandlats. 11

12 II UTGÅNGSLÄGE OCH INFALLS- VINKLAR 2.1 Traditionella perspektiv på nutid och framåt Som vi konstaterade ovan har de äldres alkoholbruk inte just alls intresserat alkoholforskarna tidigare. Intresse har inte heller funnits inom gerontologin, särskilt inte bland samhälls- eller beteendevetenskapligt inriktade gerontologer. Inom medicinen har intresset närmast varit inriktat på vin- eller spritdrickande som en del av äldres hälsobeteende (t.ex. Pohjolainen 2005). Enligt den traditionella bilden minskar alkoholbruket med åldern, speciellt bland kvinnor bland män kan det tvärtom öka. En polarisering kan också märkas. De äldre är antingen nyktra den stora majoriteten eller så är de missbrukare. Enligt t.ex. Eija Tolvanen och Marja Jylhä (1994) har alkohol inte hört till den traditionella bilden av ålderdomen: mormor och farfar dricker inte, åtminstone inte på offentliga platser. Den här bilden håller på att förändras, åtminstone i Finland, och både alkoholbruket och de problem som alkoholbruk leder till ökar. Detta trots att den statistiska genomsnittsbilden av de äldres alkoholbruk inte visar några större förändringar. De helnyktras andel har visserligen minskat och allt fler kvinnor dricker rödvin och likör. Den allmänna bilden blir dock problematisk eftersom den är så oskarp. Det preciseras t.ex. inte i offentligheten vem man talar om. Talar man om storkonsumenter som åldras och om människor med missbruksproblem som lever längre än förr, eller har vanliga äldre börjat dricka mera? Också här behövs en nyansering. Också de s.k. stora årskullarna, som nu som bäst håller på att gå i pension utgör ett stort frågetecken. Dessa personer, som är födda åren efter andra världskriget, är intressanta av många orsaker. När de går i pension kommer de att vara den första stora generationen i den tredje åldern (Laslett 1989). De kommer också att utgöra och gör det redan ett viktigt mål för marknadsföring vad gäller konsumtion och fritid. De stora årskullarna kommer som pensionärer att utgöra en åldersgrupp som har det ekonomiskt bättre ställt än tidigare generationer. De kommer bl. a. att ha materiella resurser att 12

13 upprätthålla sin konsumtion och spendera sina pengar på t.ex. turism, där alkoholen kan spela en stor roll. Överhuvudtaget är dessa åldersgruppers förhållande till alkohol ytterst intressant. Vilka slags alkoholvanor har de anammat? Hur kommer dessa eventuellt att förändras efter arbetslivet? Vilken roll kommer alkoholbruket att spela i deras tredje ålder? I vilken utsträckning kommer konsumtionen att präglas av en ambivalent känsla av synd och skuld? I vilken utsträckning kommer dessa åldersgrupper att leva upp till sitt rykte som den våta generationen, hur våt kommer alltså deras tredje ålder att vara? Å andra sidan har vissa forskare i Finland konstaterat att det är skäl att glömma den seglivade myten om den våta generationen som består av dem som föddes efter krigen (Valkonen & Kauppinen 2005, 345). Det väsentliga är att här minnas att de stora årskullarna inte är någon enhetlig grupp. Redan kronologiskt ryms det bland de äldre också en fjärde och en femte ålder. Den biologiska åldern stiger i olika takt. Till de äldre hör människor som till sin funktionsförmåga och fysiska kondition skiljer sig rätt mycket från varandra. En stor grupp utgörs av människor som lider av olika demensframkallande sjukdomar. Levnadsvanorna skiftar, hemort, samhällsskikt och i växande utsträckning kulturell och etnisk bakgrund varierar. Det finns alltså ett speciellt behov av forskning som beaktar dessa olikheter och granskar de äldres alkoholbruk som ett komplext, mångdimensionellt och samhälleligt fenomenologiskt fält. 2.2 Infallsvinklar Den grundläggande utgångspunkten för vår granskning framstår som självklar. Alkoholbruket spelar en roll också i de äldres liv och man kan anta att denna roll i framtiden kommer att bli allt synligare. Det finns emellertid skäl att närma sig relationen mellan åldrande och alkoholbruk också ur andra perspektiv som på olika sätt kan ge material och riktlinjer för en bedömning av nuläget och framtiden (se Jyrkämä 2007b, 13-14). Ett av de övriga perspektiven är faktaperspektivet: Vilken betydelse har alkoholkonsumtionen i de äldres liv och hur kommer den att se ut i framtiden? Med andra ord: Hur konsumerar de äldre alkohol, vad 13

14 dricker de, hur mycket dricker de i genomsnitt och hur ofta och vilka grupper av alkoholbrukare finner man bland dem? Hur har situationen förändrats på dessa punkter och hur kommer den möjligen att förändras i framtiden? Vi vet ännu inte tillräckligt mycket om allt detta men vi söker svar på dessa frågor också i denna utredning. Ett annat väsentligt perspektiv är knutet till hälsan. Vilka hälsoeffekter har alkoholbruk på äldre? Skiljer de sig från de allmänna hälsoeffekter man förknippar med alkohol? Alkoholens hälsoeffekter är ett intressant ämne också för att de budskap som riktas till de äldre är motstridiga. Å ena sidan sägs det att ett glas rödvin om dagen är hälsosamt, å andra sidan snuddar sju glas i veckan redan vid den övre gränsen för ett måttligt bruk. 5 Var går gränserna för ett måttligt bruk av alkohol hos äldre personer och skiljer sig dessa gränser från den övriga vuxna befolkningens gränser? Det är också problematiskt att fastställa åldersgränser för när äldre personer bör minska sin konsumtion. Den gerontologiska forskningen utgår från att människor och åldringsprocesser är olika. En klar problematik, som hänger samman med åldrandet och bruk av alkohol, är effekten av ett samtidigt intag av mediciner och alkohol. Åldrandet och alkoholbruket kan också granskas ur ett kulturperspektiv. På vilket sätt har de kulturella regler, uppfattningar och seder som ansluter sig till åldrande och alkoholbruk förändrats och håller de eventuellt på att förändras ytterligare? Är alkoholbruket kulturellt sett en del av ett gott åldrande eller en god tredje ålder? Budskap av detta slag antyds i någon mån av t.ex. annonserna för vinturism och god mat i den finska tidskriften ET-lehti som vänder sig till äldre personer. 6 5 T.ex. i Finland konstateras, i de rekommendationer för äldres alkoholbruk som utarbetats av Social- och hälsovårdsministeriet, att man bör överväga att minska sin konsumtion om man dricker mer än fyra gånger i veckan. Att dricka en alkoholportion är inget att oroa sig över, om det inte upprepas dagligen. Tumregeln lyder: Den som fyllt 65 borde inte dricka mer än två portioner per gång. Ett regelbundet bruk borde inte överskrida sju portioner i veckan. (Otetaan selvää 2006). I en nyligen utkommen finsk grundhandbok i gerontologi heter det och att: Speciellt ett måttligt bruk av rödvin är förknippat med en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Man antar därför att de antioxidanter och flavonoider som ingår i rödvin ligger bakom de positiva hälsoeffekterna. En eller t.o.m. två portioner om dagen (1 portion = 15 ml ren alkohol, 120 ml vin eller 360 ml öl) ökar halten av HDL-kolesterol i blodet. (Heikkinen 2008, 343). 6 Se 14

15 För det fjärde kan man lyfta fram ett vardagsperspektiv, som naturligtvis ligger nära till det föregående perspektivet. I vilka slags vardagssituationer används alkohol? Vilken plats har alkoholen i vardagen i en institution eller i ett serviceboende o.s.v.? Här är t.ex. skillnaderna mellan äldrehem i Danmark och Finland värda att notera. Medan anställda och invånare i Danmark i vissa enheter kan ta ett glas rödvin eller röka en cigarett tillsammans, är situationen i finländska äldrehem på många sätt en annan. En femte synvinkel kunde vara problemperspektivet. Vilket slag av problem håller vi på att konstruera gällande åldrande och alkoholbruk? Att förstå samhälleliga problem förutsätter bland annat att man funderar på hur och ur vems synvinkel de definieras. Vilket slags alkoholbruk bland äldre är problematiskt, i vilka situationer, ur vems synvinkel och för vem? Är det en hälsofråga? Är det fråga om ett accepterat beteende? Är det fråga om moral, kan det t.ex. vara något som strider mot våra traditionella uppfattningar om äldre och om åldrande? III ÅLDRANDE OCH ALKOHOL I NORDEN 3.1 Nordens åldrande befolkning Liksom redan konstaterats blir befolkningen äldre i alla nordiska länder. Det nuvarande läget och den kommande utvecklingen beskrivs i tabell 1. Tabellen illustrerar andelen över 60-åringar och över 80- åringar av den totala befolkningen år 2005 och motsvarande prognos för läget år Andelen 60 år fyllda anger samtidigt den ungefärliga andelen pensionerade genomsnittsåldern för att gå i pension i Finland är nu omkring 60 år. 15

16 Tabell 1: De nordiska ländernas åldersstruktur år 2005 och FN:s befolkningsprognos för år 2050, % Befolkning Befolkning Befolkning Danmark Finland Island Norge Sverige 21,2 21,4 15,8 19,7 23,4 29,4 31,5 31,3 29,6 30,3 4,1 4,0 3,0 4,6 5,3 Befolkning 80+ 9,2 10,0 9,6 9,0 9, Källa: Willberg & Valtonen 2007, 42 Det finns skillnader mellan de nordiska länderna. Andelen personer över 60 år är för närvarande störst i Sverige och minst i Island. Liknande skillnader råder beträffande personer över 80 år. FN:s prognos tyder dock på att skillnaderna kommer att jämnas ut. År 2050 kommer andelen över 60 år gamla att vara störst i Finland och näststörst i Island. Enligt FN-prognosen kommer befolkningsstrukturen att åldras snabbast i Island. Det viktiga är ändå att vi tillsammans går mot en situation där befolkningen till nästan en tredjedel består av 60 år fyllda eller äldre. I absoluta tal innebär detta 1,5 miljoner människor över 60 år i Danmark, nära 1,7 miljoner i Finland, ca i Island, ca 1,6 miljoner i Norge och nästan 3,2 miljoner i Sverige. De äldre är redan nu en befolkningsgrupp som man inte kan förbise vid granskningen av olika samhälleliga fenomen och i framtiden kommer det i en allt högre grad att vara så. Hur kommer dagens äldre och framför allt framtidens äldre att bo och leva? I dag bor merparten av den äldre befolkningen hemma oberoende av land och allt oftare bor de också ensamma. De som bor hemma får ofta hemvård av olika slag, men de nordiska länderna skiljer sig från varandra i fråga om hemtjänstens omfattning. Andelen 65 år fyllda som hade kontakt med hemtjänsten år 2004 var i Danmark 21,6 procent, i Finland 9,8 procent, i Island 19,2 procent, i Norge 14,1 procent och i Sverige 8,5 procent (Ikääntyneiden , 91). Grunderna för statistiken varierar mellan de olika länderna, men 16

17 siffrorna ger ändå en viss uppfattning om hemtjänstens omfattning. För de äldre åldersgruppernas del är hemtjänstens täckning naturligtvis större, men skillnaderna mellan länderna förändras inte. Av dem som fyllt 80 år har nästan hälften av åldersgruppen hemtjänst i Danmark. I Finland placerar sig ca en tredjedel inom hemtjänstens service. I Norge är andelen något mindre och i Sverige är det endast en femtedel av denna grupp som vårdas inom hemtjänsten. Uppgifter för Islands del saknas. Jämförelsen avslöjar skillnader mellan servicesystemen, men pekar också på andra skillnader mellan de nordiska länderna gällande äldreomsorgen. Äldrevården är mest institutionaliserad i Norge, där 11,8 procent av alla som fyllt 65 år befinner sig i anstaltsvård, och minst i Finland där samma grupp utgör 6,8 procent (Ikääntyneiden , 90). Siffrorna ger också här en allmän bild, men berättar inte allt väsentligt. Till anstaltsvård räknas här allt från boende- och vårdplatser i servicehus till bäddplatser på sjukhus. Det nuvarande läget och den kommande utvecklingen berör särskilt de s.k. stora årskullarna, som föddes efter andra världskriget. 7 År 2000 var de som fötts åren ca år gamla. Då uppgick deras andel av hela befolkningen till 7,5 procent i Danmark, 8,2 procent i Finland, 6,0 procent i Island, 6,9 procent i Norge och 7,2 procent i Sverige (OECD 2007). De stora årskullarna är med andra ord framförallt ett finländskt fenomen. Fram till 2030-talet kommer frågor och problem kring åldrandet att vara nära förknippade med de stora årskullarna som föddes efter kriget (se Jyrkämä 2005). Om man definierar dessa årskullar ännu vidare kommer antalet människor mellan 50 och 64 år, under åren , att stiga från 0,8 miljoner till nästan 1,2 miljoner i Finland. Då antalet människor mellan 65 och 79 år stiger från ca till en miljon under åren hänger det samman med att de stora årskullarna stiger uppåt i ålderspyramiden (se Karisto 2004, 97). 7 Definitionen av de stora årskullarna har diskuterats i offentligheten och inom forskningen. I Finland har man vanligen avsett dem som föddes under åren Man kan t.o.m. definiera dem med en dags noggrannhet: i juli 1945 föddes i Finland i genomsnitt barn per dag. I augusti steg siffran över 300, men den verkliga toppdagen var den Då steg siffran till 425 och den sjönk under den närmaste tiden inte just under 400 (Karisto 2005, 17 21). För jämförelsens skull kan nämnas att det numera föds ungefär barn per dag, trots att befolkningen är betydligt större. 17

18 När de stora årskullarna blir allt äldre sker också en differentiering bland de gamla. I alla nordiska länder kommer det att finnas fler gamla människor med god kondition, men också fler som är vid sämre hälsa. Antalet äldre som har problem med synen, har svårt att röra sig eller har utvecklingsstörningar kommer också att öka. Som exempel kan man ta demens. Medan det i Finland i dag finns något över personer som lider av mellansvår eller svår demens, kommer antalet redan på 2020-talet att stiga till , kanske fler. Siffrorna förändras i motsvarande grad i de övriga länderna. Förändringarna gäller inte bara frågor kring funktionsförmåga och hälsa. Också många kulturella grupper kommer att växa. I framtiden kommer det att finnas allt större grupper av t.ex. äldre golfspelare och fågelskådare men också större grupper av dem som tidigare under sitt liv konsumerat mycket alkohol. Åldrandelandskapet förändras också som ett resultat av många andra aspekter och utvecklingsskeden. Ovan har redan hänvisats till den tredje åldern och till att man nu ser den traditionella ålderdomen som en fjärde ålder som börjar någon gång mellan 75 och 80 (Laslett 1989). Pensionsålderssystemen har förändrats och den stora frågan är nu om man kommer att stanna i arbetslivet längre än tidigare ända tills man fyller 68. Vad väljer man om alternativen är att stanna längre i arbetslivet eller att flytta till Spanien för varmare pensionärsdagar innan funktionsförmågan eventuellt försvagas så att detta blir svårare? Också många kulturella aspekter förändras. De samhälleliga normerna i anknytning till åldrandet och ålderdomen har mjukats upp och blivit tolerantare. Av dem som blir äldre förväntas aktivitet, konsumtion, självförverkligande och produktivitet, men samtidigt också omsorg om den egna hälsan och ett slags samhälleligt ansvarsfullt åldrande. Vad dessa förväntningar kommer att innebära för alkoholbruket är intressant. Väsentligt är i alla fall att se att det i framtiden kommer att vara mycket svårt att tala om en ålderdom, man måste tala om flera ålderdomar. 18

19 3.2 Alkohol och alkoholbruk På basis av den nordiska alkoholstatistiken kan man få en generell bild av alkoholbruket i Norden. Denna pekar emellertid inte på någon enhetlig trend. I alkoholstatistiken ingår bara statistikförd konsumtion, inte bedömningar av icke-statistikförd konsumtion. Figur 1: Den registrerade alkoholkonsumtionen i Norden uttryckt i liter ren alkohol per invånare. Danmark Grönland Färöarna Norge Finland Island Sverige Källa: Nordisk alkoholstatistik (Pohjoismainen alkoholitilasto) Alkoholkonsumtionen har traditionellt varit störst i Danmark och Grönland men har under en längre tidsperiod sjunkit där. Konsumtionen har också minskat i Sverige. Däremot har konsumtionen klart stigit i Finland, Norge och Island. När man ser på olika dryckesgrupper har konsumtionen av vin stigit i alla nordiska länder, medan konsumtionen av starksprit har ökat i Finland och Danmark. Samtidigt har ölkonsumtionen sjunkit i Danmark. Väsentligt är att realpriset på alkohol sjunkit i alla nordiska länder vilket har möjliggjort en ökad konsumtion. Bredare jämförande undersökningar av alkoholbruket i Norden har genomförts i mycket liten utsträckning. En av de få undersökningarna är det samnordiska projektet Development of Alcohol-related Damage, DAD, som jämfört skador förorsakade av 19

20 alkoholbruk. Projektet har koordinerats av Nordiskt center för alkohol- och drogforskning (se Nordic Studies on ) 8. Med hjälp av de resultat projektet gett kan man sammanfatta några allmänna drag som skiljer och förenar alkoholbruket och dess följder i de nordiska länderna. Det konsumeras mest alkohol i Danmark där den årliga alkoholkonsumtionen uppgår till över 12 liter ren alkohol per person. I Finland är motsvarande siffra ca 10,5 och i Sverige ca 10,2 liter. I Norge och på Island beräknas den sammanlagda alkoholkonsumtionen uppgå till ca 7,5 liter per person. I konsumtionen har både officiellt statistikförd alkoholförsäljning och bedömningar av den oregistrerade alkoholförsäljningen inkluderats. Utgående från data som insamlats verkar det som om alkoholkonsumtionen skulle öka i alla de nordiska länderna förutom i Danmark. Alkoholskadornas utveckling är dock inte lika entydig. Stabiliteten i alkoholdödligheten kombinerad med den växande alkoholkonsumtionen i Norden är ett intressant fenomen. De forskningsdata som insamlats inom det nordiska projektet för att kartlägga alkoholskador visar att alkoholkonsumtionen och de skador den förorsakar inte alltid går hand i hand. Helhetsbilden av sambanden mellan den nordiska alkoholkonsumtionen och de skador den förorsakar är på ett förbryllande sätt mångdimensionell och det behövs klarläggande tilläggsforskning. I samband med projektet har det efterlysts grundligare empirisk och teoretisk forskning kring ämnet. Den äldre befolkningen är i fortsättningen ett centralt forskningsobjekt. 8 I publikationen ingår följande artiklar: Pia Mäkelä: Development of alcoholrelated harms in the Nordic countries: descriptions of and explanations for a mixed picture; Mats Ramstedt: Variations in alcohol-related mortality in the Nordic countries after 1995 continuity or change?; Louise Eriksen & Morten Grønbæk: Development in alcohol-related harm in Denmark ; Pia Mäkelä & Esa Österberg: Upward trends in alcohol consumption and related harm in Finland; Hildigunnur Ólafsdóttir: Trends in alcohol consumption and alcohol-related harms in Iceland; Ingeborg Rossow: Trend in alcohol consumption and alcohol-related harms in Norway around the turn of the millennium; Mats Ramstedt: Has the impact of population drinking on harm become weaker in Sweden ; Ingeborg Rossow & Pia Mäkelä & Esa Österberg: Explanations and implications of concurrent and diverging trends: Alcohol consumption and alcohol-related harm in the Nordic countries in