Klimatkampanj i vården

Transkript

1 Klimatkampanj i vården -förstudie studie av elanvändningen inom några verksamheter. Bengt Drakenberg, Anna Kjellman

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Inledning...3 Bakgrund...3 Innehåll...4 Energianvändningen inom vården en litteraturstudie...5 Kartläggning av verksamhetsel...7 Metodbeskrivning...7 Kartläggning av verksamhetselen inom Folktandvården Skåne...8 Folktandvården Näsby, Kristianstad...10 Folktandvården Broby...11 Folktandvården Bjärred...12 Jämförelse av belysningen på två tandvårdskliniker...13 Kartläggning av verksamhetselen på vårdcentraler inom Region Skåne...16 Vårdcentralen Granen, Malmö...18 Vårdcentralen Borgmästargården, Malmö...19 Jämförelse av datoranvändningen på två vårdcentraler...20 Kartläggning av verksamhetselen på en vårdavdelning inom Region Skåne...21 Medicinsk akutvårdsavdelning, MAVA, Universitetssjukhuset Lund...23 Energisparåtgärder...24 Folktandvården Näsby/Bjärred/Broby...24 Vårdcentraler Granen/Borgmästargården...25 Vårdavdelning, MAVA...26 Generella åtgärder eller vad personalen i verksamheterna kan göra för att påverka elanvändningen...26 Att tänka på vid upphandling och projektering...28 Bilaga 1 Rapport från SAVE-projekt, Gävleborgs Landsting Bilaga 2 Tabeller och diagram över total elanvändning, belysningsel och el till datorutrustning för de studerade verksamheterna 1

3 Sammanfattning Energikontoret Skåne har på uppdrag av Region Skåne utfört en förstudie med en ingående kartläggning av elanvändningsmönstret i två vårdcentraler, Granen och Borgmästargården i Malmö, tre folktandvårdskliniker i Bjärred, Broby och Näsby (Kristianstad) samt en vårdavdelning på Universitetssjukhuset i Lund, MAVA. Syftet har varit att få fram ett träffsäkert underlag för en kommande klimatkampanj, riktad främst till Region Skånes anställda, för att förändra beteendet vid användandet av energikrävande apparater och system. Resultatet visar att den enskilt största användaren av el inom verksamheten är belysningen. Dess andel av verksamhetselen varierar mellan 38 och 46 % på folktandvårdsklinikerna och mellan 46 och 50% på de undersökta vårdcentralerna. Vårdavdelningen MAVA hade 42 % Datorutrustning är den näst största användaren med en andel av verksamhetselen som varierar mellan 12 och 16 % på folktandvårdsklinikerna och mellan 32 och 40 % på de undersökta vårdcentralerna. På vårdavdelningen står datorutrustningen för 16 %. De stora skillnaderna mellan vårdcentralerna beror på att man har olika rutiner för användningen av datorerna. På Granen skall man enligt instruktionerna för datorhantering inte stänga av datorerna vid arbetstidens slut utan låta de vara tillslagna. El-abonnemangen på de undersökta vårdcentralerna har varit kraftigt överdimensionerade dvs. man har för kraftiga huvudsäkringar vilket kostar onödiga pengar. Exempelvis har Borgmästargården 50A och 100A säkringar, när det borde har räckt med 16 resp. 35A. Skillnaden i kostnad är ca kr/år. När det gäller brukarvanor finns det också en stor sparpotential genom att släcka belysning i rum och vid behandlingsplatser, som inte används. På datorsidan kan man spara el med små investeringar genom att koppla dator och skärm över en grenkontakt med strömbrytare så att standby-förbrukning undviks efter arbetstidens slut. Sparpotentialen är ca 47 kwh/år, vilket kan tyckas vara ganska lite, men eftersom det finns åtskilliga tusen datorer inom Region Skåne, blir det tillsammans många kilowattimmar. Om t ex datorstationer stängs av på riktigt, skulle kwh sparas på ett år och kostnadsbesparingen skulle vara ca kr/år. Det är en hel del pengar för en till synes obetydlig energiläcka. kwh/m Övrigt Klimatkyla Akvarium Medicinkylskåp/frys Steril/disk Patientövervakningssystem Behandlingsutrustning Analys- och undersökningsinstrument Framkallning 20 Tryckluft 10 Sug Unit + ljusbord + behandl.lampa 0 Mat- och dryckesberedning Broby Granen Mava Tv, video, radio Övriga kontorsmaskiner Datorutrustning Tandläkarcentraler Vårdcentraler Vårdavdelning Belysning 2

4 Inledning Region Skåne bedriver sitt miljöarbete enligt ett antaget miljöprogram. Som ett av miljömålen i programmet står att energin ska användas effektivare. Ett sätt att få ner energianvändningen i fastigheter är att satsa på tunga investeringar i ny teknik på fastighetsnivå liksom att optimera befintliga system och utbilda den personal som har förvaltning och skötsel av fastigheter som sitt arbetsområde. Det vore dock fel att helt glömma bort energianvändningen ute i verksamheterna bara för att varje dator, belysningsarmatur, kopiator etc, inte tycks ha så stort energibehov i jämförelse med installationerna på fastighetsnivå. Lägger man ihop energianvändningen för alla dessa apparater ser man att de står för en betydande del av elbehovet inom vårdsektorn. Man ska inte heller glömma att den installerade effekten för belysning, kontorsmaskiner etc. påverkar behovet av kyla. Med hög installerad effekt krävs ett stort ventilationsflöde och en kylmaskin som får jobba mycket, för att temperaturen i lokalerna ska vara behaglig. Den el detta kräver ska läggas till det redan höga elbehovet för apparater och belysning. Värt att nämna är också att det kan vara svårt att kyla bort stora värmelaster utan att få komfortproblem eftersom risken för drag är överhängande. Är ventilationsanläggningen inte dimensionerad för den stora effekten och det kanske inte finns någon kylanläggning blir resultatet istället en övertemperatur som inte är önskvärd. Det som kanske i första hand är av intresse att studera på verksamhetsnivå är elanvändningen då det är den personal och vårdtagare har störst möjlighet att påverka. Hur personalen använder elkrävande utrustning gör skillnad för elbehovet. Det gäller alltså att påverka de anställdas beteende. Detta kan göras på olika sätt t ex genom gemensamma policies men till stor del handlar det om kunskap och attityder. Även den energikrävande utrustningens standard är av betydelse för elbehovet och den bestäms t ex av utrustningens ålder och medvetenheten hos upphandlare. Med separata elabonnemang är intresset för ett energisnålare beteende och inköp av el-snåla produkter större genom att det är de som arbetar i verksamheten som också betalar räkningen. Elanvändningen för många verksamheter inom Region Skåne går på abonnemang gemensamma för byggnaden eller till och med för ett helt sjukhusområde, och man ser aldrig någon elräkning. Verksamhetselen mäts och redovisas dessutom inte separat. Motivationen att spara på elen blir låg eftersom kopplingen till den egna ekonomin saknas men också möjligheten att överhuvudtaget se hur mycket el man gör av med inom verksamheten. För att få en uppfattning om elbehovet på en sådan enhet kan det krävas att man går in och gör inventeringar. Bakgrund Inom Region Skåne initierades under året 2004 ett klimatinvesteringsprogram. I klimatinvesteringsprogrammet lades en omfattande kampanj riktad främst till Region Skånes anställda in för att förändra beteendet vid användandet av energikrävande apparater och system. Kampanjen skulle gå under beteckningen Klimatkampanj i vården. En sådan kampanj ligger helt i linje med Region Skånes miljöpolicy i vilken det står att Region Skåne ska stimulera medarbetarnas miljöarbete och höja kompetensen inom miljöområdet. För att utforma klimatkampanjen så träffsäkert som möjligt beslutades att en förstudie med en ingående kartläggning av energianvändningsmönstret i några typiska verksamheter skulle genomföras. Studien skulle även omfatta en inventering av genomförda kartläggningar inom vården i Sverige. Uppdraget att utföra förstudien lades ut på Energikontoret Skåne. 3

5 Innehåll I denna studie har tre för vården typiska verksamheter valts ut för att kartläggas. Tre tandvårdscentraler, två vårdcentraler och en vårdavdelning har besökts. Resultatet från genomförda kartläggningarna redovisas i form av mätvärden och iakttagelser. Vidare presenteras förslag på åtgärder som kan få ner elanvändningen och kostnaderna för el i de studerade verksamheterna. Vissa åtgärder är specifika för de aktuella fallen medan andra kan appliceras på motsvarande verksamheter inom regionen eller t om generellt inom olika typer av verksamheter. Rapporten innehåller även en litteraturstudie som visar på vad som gjort inom andra regioner och landsting när det gäller inventeringar av verksamhetselen. Detta är en förstudie och förhoppningen är att kunskapen om var energin används i verksamheten, hur beteendet påverkar energibehovet och exemplen på åtgärder som kan vidtas för att minska användningen av energi kan spridas till fler verksamheter. Om inte genom en större kampanj så i andra sammanhang så som vid seminarier, i tryckt informationsmaterial till personalen, via muntliga kontakter etc. Innehållet i rapporten kan vidare vara till hjälp vid utformandet av policies för användandet av olika apparater, energisparfunktioner etc. Rapportens innehåll bör även vara av intresse i upphandlingsprocessen av energikrävande utrustning i verksamheterna. 4

6 Energianvändningen inom vården en litteraturstudie I uppdraget ingår att genomföra en litteraturstudie för att finna dokumentation från redan genomförda kartläggningar av energianvändningen inom vårdsektorn. Då de egna kartläggningar som genomförts inom uppdraget har koncentrerats mot användningen av el inom verksamheterna har även litteraturstudien avgränsats till detta område. Kontakter har tagits med de landsting som gjort sig kända för att aktivt ha arbetat med att sänka sitt energibehov liksom med ett par landsting vars statistik visar på låg specifik energianvändning. Vidare har landstingsförbundet kontaktats. Därutöver har Internet används i sökandet efter litteratur eller annan dokumentation av genomfört arbete. Över lag kan man konstatera att mätning och debitering av elen på verksamhetsnivå tillhör undantaget i befintliga byggnader. Det tycks något mer förekommande vid nybyggnation. Inom landstinget Halland fanns planer på att mäta verksamhetselen separat på länssjukhuset i Halmstad men man fann att det blev allt för dyrt. Vid nybyggnation inför man det dock. På Landstinget i Dalarna uppger man att det finns vissa undermätare installerade men man tycker det är för kostsamt att ständigt läsa av dem. Istället utnyttjar man de vid enstaka tillfällen som när man vill följa upp någon insats. Samtalen med kontaktpersonerna vid de olika landstingen har vidare gett en bild av att intresset för hur verksamhetselen används generellt är lågt. Inställningen tycks vara att verksamhetselen är för liten i förhållande till driftelen för att vara intressant att titta närmare på. Ett undantag tycks dock vara belysningen. Belysningen betraktas dessutom i flera fall som en del av fastighetselen. Med ett undantag har inga detaljerade studier på hur användningen av el inom verksamheter fördelar sig på olika kategorier av apparater påträffats. Vissa översiktliga studier eller uppskattningar av hur elen används inom vården finns men sällan dokumenterade på ett sätt så att det går att ta del av resultatet. Här följer uppgifter om elanvändningen som framkommit vid samtalen eller som funnits i informationsmaterial och rapporter. På vårdblocket på länssjukhuset i Halmstad bedömer man, utan att ha gjort någon djupare studie, att driftelen står för ca 75% och verksamhetselen för ca 25%. I landstinget Dalarna gjorde man i slutet av 1990-talet en analys av hur elen nyttjades vid lasarett och vårdcentraler. Man gjorde stickprovsmätningar på t ex belysning och desinfektorer och skalade sedan upp resultatet. Resultatet blev att ca 1/3 av det totala elbehovet går till belysning, 1/3 för motordrift i ventilationsanläggningar och 1/3 för övrig drift samt för verksamhetsel. I övrig drift ingår t ex kylmaskiner, motorvärmare, hissar och kök. Vidare kunde man konstatera att elkrävande verksamheter som centralkök och sterilcentral på Falu lasarett stod för endast 3-4% av lasarettets totala elbehov. Vid samma lasarett stod spol- och diskdesinfektorer, som ändå har ganska långa drifttider, inte för mer än drygt av den totala elen. I Gävleborgs landsting gjorde man i slutet på 1990-talet inom ett EU-projekt mätningar och beräkningar av värme- och elanvändningen på två hälsocentraler. Syftet med projektet var att jämföra energibesparingen (värme och el) vid två olika metoder: 5

7 genom att effektivisera installationer för fastighetens drift vid Andersbergs Hälsocentral. genom att informera personalen vid Kilafors Hälsocentral om de olika alternativ som stod till buds för att spara energi. Genom incitamentsavtal tillföll halva värdet av besparingen personalen. Informationen föregicks av en grundlig energiinventering med omfattande mätningar av energianvändning för el, värme och vatten. Andersbergs Hälsocentral innehåller Hälsocentral, apotek och teknikutrymmen. Här var den totala elanvändningen vid projektets genomförande ca 81 kwh/m 2 och år varav 41 kwh/m 2 och år var fastighetsel. Drygt 50% utgjorde alltså fastighetsel och 50% verksamhetsel. Besparingarna blev 38% el och 34% värme. På Kilafors Hälsocentral som rymmer hälsocentral, folktandvård, apotek och teknikutrymmen använde man 83 kwh/m 2 och år. Fastighetselen uppgick här till 32 kwh/m 2 och år, och utgjorde alltså mindre än 40%. I fastighetselen ingår ändå el till den värmeslinga som värmer entrén till byggnaden med ca 18 kwh/m 2 och år. Av verksamhetselen stod belysningen för den helt dominerande delen, ca 50%. Den installerade effekten för belysning var 24 W/ m 2 i kontorsrummen, 9 W/ m 2 i korridorer och 46 W/m 2 i tandläkarmottagningarna som allmänbelysning. Besparingen blev här 24% el och 12% värme. Se bilaga 1. När det gäller insatser för att påverka personalen inom verksamheterna att använda energi klokare finns även här ett exempel från Dalarna. Här har man upprättat något som man kallar Energikontrakt mellan LandstingsFastigheter och hyresgäster. Det innebär i princip att Landstingsfastigheter har varit ute på plats och informerat och gett tips om vad man som hyresgäst kan göra för att påverka energianvändningen. Hyresgästerna lovar i sin tur att t ex släcka efter sig när de lämnar en lokal. Den största nyttan som kommit ut ur arbetet är att man har fått en dialog mellan hyresgäster och driftpersonal. Detta i sin tur påverka trimning och uppföljning av installationssystem positivt. I Stockholm arbetar Locum inom det som kallas Negawattprojektet med energimärkning av fastigheter. Man tar fram ett Energi- och miljöpass för varje byggnad. Bland annat redovisas det aktuella behovet av värme och el. I samband med framtagandet av passet försöker man så långt möjligt även att ta reda på var behovet av el och värme finns. Det man har bäst kontroll över är större kylanläggningar eftersom dessa har försetts med separata elmätare. Man går dessutom in och tittar närmare på och gör mätningar i 10% av lokalerna av en viss sort i varje byggnad. I en typisk vårdbyggnad tittar man kanske på 10% av korridorerna och 10% av vårdrummen. Ett av områdena man studerar i dessa 10% av lokalerna är belysningen. De insamlade uppgifterna läggs i en databas och så småningom får man på så vis statistik från landstingets alla byggnader att jämföra med den enskilda byggnaden. Man tar även fram åtgärdsförslag som sedan listas efter lönsamhetsgrad. Tyvärr har inte statistik på typiska värden för installerad belysningseffekt för olika typer av vårdbyggnader kunnat erhållas från projektet. 6

8 Kartläggning av verksamhetsel I denna studie har tre för vården typiska verksamheter valts ut för att kartläggas. Tre tandvårdscentraler, två vårdcentraler och en vårdavdelning har besökts. Det totala elbehovet liksom dess fördelning på olika typer av utrustning har noga karterats genom mätning. Sammanfattning av resultat Ett nyckeltal som är intressant när man vill jämföra sig med andra verksamheter är den specifika elanvändningen, dvs den totala elanvändningen utslagen per kvadratmeter. Den specifika elanvändningen för de studerade verksamheterna, baserat på gjorda mätningar, redovisas i diagrammet nedan. Här har den delats upp på olika områden och ger därmed en bild av var elen huvudsakligen används inom olika verksamheter. kwh/m Övrigt Klimatkyla Akvarium Medicinkylskåp/frys Steril/disk Patientövervakningssystem Behandlingsutrustning Analys- och undersökningsinstrument Framkallning 20 Tryckluft 10 Sug Unit + ljusbord + behandl.lampa 0 Mat- och dryckesberedning Broby Granen Mava Tv, video, radio Övriga kontorsmaskiner Datorutrustning Tandläkarcentraler Vårdcentraler Vårdavdelning Belysning Metodbeskrivning Tillvägagångssätten för att bedöma verksamhetselens storlek och fördelning har varit att göra noggranna mätningar av effekt- och energibehov ner på enskilda apparater, läsa av installerad effekt i belysningsarmaturer liksom att intervjua personalen för att få en uppfattning om drifttider där dessa inte mätts upp. På apparater med stor variation i effektförbrukning som autoklaver, diskdesinfektorer, kopieringsmaskiner och skrivare har elanvändningen mätts upp under allt mellan ett dygn och 14 dagar. På datorer, analysinstrument och andra småapparater har endast momentana mätningar genomförts dvs. effektmätningar. När det gäller belysningen har effekten på ljuskällorna noterats och ett tillägg gjorts för driftdonens effekt. På någon enstaka belysningsarmatur har effektmätningar gjorts. 7

9 Serverns effekt har uppskattats Personalen har varit behjälplig med att visa runt i lokalerna och informera om beteenden och vanor på arbetsplatserna liksom de har varit till stor hjälp i diskussionerna kring möjliga effektiviseringsåtgärder. Kartläggning av verksamhetselen inom Folktandvården Skåne Kartläggning av verksamhetselen har skett på Folktandvården Näsby i Kristianstad, Folktandvården Broby och Folktandvården Bjärred. Eftersom tandvårdscentraler ofta hyr in sig i lokaler bortanför sjukhusområdena hör de till de verksamheter som ofta har egna elabonnemang och som därmed också får se räkningen för den el de förbrukar. De har därmed ett egenintresse i att få ner elanvändingen inom verksamheten. Av de tre studerade tandvårdscentralerna har samtliga egna elabonnemang. Kartläggningen visar att belysningen är den dominerande användaren av elenergi på de studerade tandvårdsklinikerna. Annan utrustning som har ett betydande elbehov är datorer, sugsystem, unit, klimatkyla samt disk och steril. Verksamhetselen har huvudsakligen delats upp på följande kategorier. Belysning Den helt dominerande delen av belysningselen går till behandlingsrummen. I dessa rum kan belysningen delas upp på allmänbelysning och arbetsbelysning, placerad runt omkring behandlingsstolen. Datorutrustning I datorutrustningen ingår förutom datorer och skärmar även skrivare, modem och server. Datorer finns i reception och kontorsrum men även en i varje behandlingsrum. Av den el som datorutrustningen på tandvårdsklinikerna kräver förbrukas ca 20% av datorerna under icke arbetstid. Detta eftersom datorerna drar ström bara de är anslutna till nätet. Huvuddelen av de datorer som mätts upp under inventeringen drar ca 3-4 W när de är avstängda dvs. bara de är anslutna till vägguttaget. Även skärmarna drar ca 3-4 W i avstängt läge. Övriga kontorsmaskiner Kategorin innefattar te x fax, kopiator och telefonsvarare. Mat- och dryckesberedning Här ingår t ex kaffeapparat, mikrovågsugn samt kyloch frys i pausrummen. Steril och disk Omfattar diskdesinfektor, autoklav (se bild) och vinkelhuvudssterilisering. Diskdesinfikatorn är i princip en diskmaskin med höga temperaturer medan autoklaven jobbar med höga temperaturer, övertryck och ånga. Det viktigaste för att nå ett lågt elbehov är att om möjligt köra med fulla maskiner. Autoklav på folktandvården i Bjärred 8

10 Framkallning På varje tandvårdscentral finns en apparat för framkallning av röntgenbilden. Denna är igång dagtid och drar ca 400W. Här finns en sparpotential när man lämnar denna teknik för att gå över till digital röntgenteknik. Unit, ljusbord och arbetslampa Patientstol med tillhörande utrustning som instrument och spottkopp går under benämningen unit. Se bild. Den elanvändning sugen innebär redovisas i en separat kategori. Det som står för den huvudsakliga elanvändningen i uniten är transformatorn för strömförsörjning för reglering av stolens position. Denna har en tomgångseffekt på 38W. Ljusbord används för att titta på röntgenbilder och dessa finns i två varianter, den något mer energikrävande med lysrör eller som LCD-skärm. Ljusbord är dock något som håller på att försvinna eftersom man allt mer övergår till digitala röntgensystem. Unit från Näsby tandvårdsklinik Sug För att skapa undertryck till de sugar som används vid behandling finns en gemensam vakuumpump. Sugen används under större delen av en behandling och eftersom det finns flera behandlingsrum innebär det att vakuumpumpen är i drift större delen av dagen. När ingen sug används stannar den dock per automatik. Tryckluft Tryckluften används för att driva de borr- och slipinstrument som tandläkaren använder och i vissa fal även för vinkelhuvudskötsel. Drifttiderna för instrumenten och därmed tryckluften är korta. Klimatkyla Separat kyla finns i disk/sterilrummet på alla tre klinikerna. I Näsby och Broby sker denna kylning med små kylaggregat som kyls av uteluften. Den el som dessa drar går på verksamhetselen och ingår därmed i redovisningen. I Bjärred finns ett centralt vätskekylaggregat som kyler tilluften till samtliga rum i fastigheten. Extra kylning finns dessutom i disk/sterilrummet men till skillnad från i de andra båda klinikerna försörjs kylbatteriet i rummet med kyla från det centrala vätskekylaggregatet. Elen till det centrala aggregatet går inte på verksamhetens eget abonnemang utan ingår i fastighetselen. Av denna anledning finns ingen rubrik för klimatkyla redovisad för Bjärred. Övrigt Under rubriken övrigt gömmer sig utrustning med låg elförbrukning som t ex radio, larm och flextidssystem. 9

11 Folktandvården Näsby, Kristianstad Näsby folktandvård är den av de studerade tandvårdscentralerna som har lägst elbehov i förhållande till ytan och till antalet behandlingsrum. Anledningen till detta bedöms vara att lokalerna alldeles innan mätningarna genomfördes hade genomgått en stor renovering som bl a omfattade nya belysningsarmaturer och inredning i behandlingsrummen. De nya armaturerna är försedda med T5-lysrör och HF-drift. Verksamhetsel: kwh/år. Antal behandlingsrum: 8 st Specifikt elbehov: 3800 kwh/behandlingsrum, år Specifikt elbehov: 50 kwh/m 2, år Fördelning av verksamhetens elanvändning Belysning Datorutrustning Övriga kontorsmaskiner 2% 2% 7% 2% Mat- och dryckesberedning Steril/disk 10% 38% Unit, ljusbord och behandl.lampa Sug 6% 13% 2% 16% Tryckluft Framkallning Akvarium Klimatkyla Övrigt Mer detaljerade uppgifter om verksamhetselen finns i bilaga 2. 10

12 Folktandvården Broby Folktandvården i Broby är den minsta av de studerade tandvårdsklinikerna. Belysning och annan utrustning är mer än 10 år gammal och har konventionell drift. Verksamhetsel: kwh/år. Antal behandlingsrum: 4 st Specifikt elbehov: kwh/behandlingsrum, år Specifikt elbehov: 61 kwh/m 2, år Fördelning av verksamhetens elanvändning Belysning Datorutrustning Övriga kontorsmaskiner Mat- och dryckesberedning 15% 3% 4% 44% Steril/disk Unit, ljusbord och behandl.lampa Sug 5% 8% 3% 2% 13% Tryckluft Framkallning Medicinkylskåp Klimatkyla Övrigt Mer detaljerade uppgifter om verksamhetselen finns i bilaga 2. 11

13 Folktandvården Bjärred Belysningsarmaturer och utrustning på folktandvården Bjärred är ca 13 år gammal och har konventionell drift. Bjärred är den enda av de studerade tandvårdscentralerna som har ett central luftkonditionering som kyler tilluften till samtliga rum. Verksamhetsel: kwh/år. Antal behandlingsrum: 7 st Specifikt elbehov: kwh/behandlingsrum, år Specifikt elbehov: 75 kwh/m 2, år Fördelning av verksamhetens elanvändning Belysning Datorutrustning 2% Övriga kontorsmaskiner Mat- och dryckesberedning 5% 13% 2% 2% 46% Steril/disk Unit, ljusbord och behandl.lampa Sug 13% 2% 2% 12% Tryckluft Framkallning Akvarium Övrigt Mer detaljerade uppgifter om verksamhetselen finns i bilaga 2. 12

14 Jämförelse av belysningen på två tandvårdskliniker Bara på 10 år har ljuskällor och belysningsarmaturer blivit effektivare. Det visar de två följande exemplen som jämför belysningen på folktandvården Näsby med den på folktandvården Bjärred. Den förra installerades 2004 och den senare Exempel: Belysning i behandlingsrum Behandlingsrummen på Bjärred tandvårdsklinik är försedda med belysningsarmaturer från 1991 med konventionell drift. Effektbehovet för belysningen kring behandlingsstolen och för allmänbelysningen är i ett sådant rum 615 W (37 W/m 2 ). Behandlingsrum på Bjärreds tandvårdsklinik Behandlingsrummen på Näsby tandvårdsklinik har belysningsarmaturer från Armaturerna är försedda med T5-lysrör och högfrekvensdrift. Effektbehovet för ljusrampen kring behandlingsstolen och allmänbelysningen i behandlingsrummet är 370 W (21 W/m 2 ). Behandlingsrum på Näsby Den installerade effekten är alltså 40% lägre i behandlingsrummen på Näsby än i Bjärred. Rummen är i samma storleksordning och ljusstyrkan är densamma. Drifttiderna är ungefär lika långa i de båda fallen och skillnaden i kostnad för driftelen blir knappt 450 kr per år och rum. Den höga installerade belysningseffekten i Bjärred ger en stor värmebelastning och trots att man har central kylanläggning som ger kyld tilluft besväras personalen av en allt för hög temperatur i behandlingsrummen. En bedömning är att kylan inte är dimensionerad för den höga installerade effekten. Med bättre belysning skulle komforten i behandlingsrummen med största sannolikhet förbättras betydligt. Eftersom man idag har en övertemperatur är det inte säkert att en belysningseffektivisering just i det här fallet skulle leda till någon nämnvärd sänkning av elanvändningen för kylning vilket annars ofta är fallet. 13

15 Exempel: Belysning i korridor 1 Folktandvården på Näsby är fördelad på två plan. Korridorerna på de båda planen är ytmässigt jämförbara. Belysningen skiljer sig dock åt. I källarplanet sitter armaturer från 1970-talet försedda med kompaktlysrör. Effektbehovet för korridorens belysning är 280 W (4 W/m 2 ). I markplanet är belysningsarmaturerna från De är bestyckade med lysrör av s.k. T5- typ och har därmed högfrekvensdrift. Effektbehovet är 193 W (3 W/m 2 ). Det specifika effektbehovet för korridorsbelysningen är i båda fallen exemplariskt lågt. I källaren är dock ljusstyrkan betydligt lägre än en våning upp vilket innebär att effektiviteten är sämre. Med modernare armaturer hade man kunnat få en belysning med högre ljusstyrka men med samma låga, installerade effekt, dvs. ett bättre ljusutbyte. Men då kraven på ljusmiljön i källarkorridoren inte bedöms som så höga är det i just detta fallet inte motiverat att byta den mindre effektiva belysningen ur komfortsynpunkt. Korridor i källarplanet på Näsby tandvårdsklinik Korridor på Näsby tandvårdsklinik Armaturer från 1970-talet Armaturer från

16 Exempel: Belysning i korridor 2 I korridoren på folktandvården i Bjärred sitter belysningsarmaturer från Armaturerna är bestyckade med cirkulära kompaktlysrör. Effektbehovet för belysningen i korridoren är ca 800 W (12 W/m 2 ). Folktandvården på Näsby har korridorbelysning i markplanet som är från 2004 Armaturerna är försedda med lysrör av så kallad T5-typ och har högfrekvensdrift. Effektbehovet är 193 W (3 W/m 2 ). Jämför man korridorbelysningen på de båda tandvårdscentralerna kan man konstatera att i Näsby är den installerade effekten drygt 75% lägre än i Bjärred. Korridorerna har i det närmsta samma yta och längd. En av anledningarna är en effektivare ljuskälla i fallet Näsby men av lika stor betydelse är att man i Bjärred har en högre ljusstyrka. En högre ljusstyrka kan naturligtvis ge ett positivt mervärde som man är beredd att betala mer för. I Bjärred bedöms dock ljusstyrkan som onödigt hög för en korridor. Man skulle alltså kunna dra ner på ljusstyrkan och samtidigt den installerade effekten genom att byta armaturer. Detta är dock motiverat först då det finns ett underhållsbehov. Drifttiderna uppskattas vara i samma storleksordning och skillnaden i kostnad för driftel blir knappt 1100 kr per år. Korridor på Bjärreds tandvårdsklinik Korridor på Näsby tandvårdsklinik 15

17 Kartläggning av verksamhetselen på vårdcentraler De verksamheter som har studerats är Vårdcentralen Granen och vårdcentralen Borgmästargården, båda i Malmö. Eftersom vårdcentraler ofta hyr in sig i lokaler bortanför sjukhusområdena hör de till de verksamheter som normalt sett har egna elabonnemang och som därmed också får se räkningen för den el de förbrukar. De har därmed ett egenintresse i att få ner elanvändingen inom verksamheten. Av de två studerade vårdcentralerna har båda egna elabonnemang. Kartläggningen visar att belysning och datorer är de helt dominerande användarna av el på de studerade vårdcentralerna. Belysning På Borgmästargården används den största delen av belysningselen i korridorerna. Medan belysningselen i fallet Granen är med jämt fördelad mellan olika typer av behandlings- och undersökningsrum, kontor och korridorer. I de studerade vårdcentralerna förekommer endast armaturer med konventionell teknik dvs. ingen HF-drift. Datorutrustning I datorutrustningen ingår förutom datorer och skärmar även skrivare, modem och server. Antalet datorer motsvarar ungefär antalet anställda. De datorer som mätts upp under inventeringen drar ca 3-4 W när de är avstängda dvs. bara de är anslutna till vägguttaget. Detsamma gäller skärmarna som också drar ca 3-4 W avstängda. På vårdcentralen Borgmästargården stängs datorerna vid arbetsdagens slut. På vårdcentralen Granen å andra sidan står de normalt på även utanför arbetstid. Övriga kontorsmaskiner Kategorin innefattar te x fax, kopiator och telefonsvarare. Mat- och dryckesberedning Här ingår t ex kaffebryggare, vattenkokare, mikrovågsugnar samt kyl- och frys i pausrummen. Steril och disk Omfattar diskdesinfektör, spoldesinfektör och autoklav. Diskdesinfektorn är i princip en diskmaskin med höga temperaturer medan autoklaven jobbar med än högre temperaturer, övertryck och ånga. Det viktigaste för att nå ett lågt elbehov är att om möjligt köra med fulla maskiner. 16

18 Analys- och undersökningsinstrument Provtagningen har 5-6 olika nätanslutna analysinstrument. Var och en av dessa drar 2-4W. Ett öronundersökningsinstrument finns på varje läkares rum. Se bild. Denna står och laddar hela tiden med en effekt på 1,7 W. Den tid instrumentet används är mycket begränsad. Öronundersökningsinstrument Medicinkyl- och frys Kylar eller frysar för medicinska ändamål är mycket snarlika de för hushåll. Skillnaden ligger i att temperaturen styrs noggrannare, dvs. fluktuationerna är mycket mindre. Energimässigt drar de ungefär lika mycket som hushållsvarianterna. Klimatkyla I båda de undersökta vårdcentralerna finns klimatkyla i serverrummet. Borgmästargården har kyla installerad även i telefonjourrummet. Övrigt Under rubriken övrigt gömmer sig mindre användare av el som t ex larm och batteriladdare. 17

19 Vårdcentralen Granen, Malmö Vårdcentralen Granen ligger på bottenvåningen i en av MKB:s fastigheter. På vårdcentralen finns en lokal för datorskola. Denna har inte tagits med i kartläggningen. På Granen står datorerna på även under natten vilket är en förklaring till det höga elbehovet för datorutrustningen. All belysning har konventionell drift dvs. inte högfrekvensdrift. Verksamhetsel: kwh/år. Antal läkarexp./undersökningsrum: 12 st Specifikt elbehov: 5200 kwh/läkarexp./undersökningsrum, år Specifikt elbehov: 46 kwh/m 2, år Fördelning av verksamhetens elanvändning Belysning 3% 0,5% 3% 3% 3% 2% 45% Datorutrustning Övriga kontorsmaskiner Mat- och dryckesberedning Steril/disk Analys- och undersökningsinstrument 40% Medicinkyl/frys Klimatkyla Övrigt Mer detaljerade uppgifter om verksamhetselen finns i bilaga 2. 18

20 Vårdcentralen Borgmästargården, Malmö Vårdcentralen Borgmästargården är inrymd i en separat byggnad ägd av HSB. Vårdcentralen har tagit över den tidigare distriktsköterskemottagningens lokaler och även deras elabonnemang. Vårdcentralen har därför två abonnemang. Belysningen har konventionell drift dvs. inte HFdrift. Verksamhetsel: kwh/år. Antal läkarexp./undersökningsrum: 8 st Specifikt elbehov: 4000 kwh/läkarexp./undersökningsrum, år Specifikt elbehov: 41 kwh/m 2, år Fördelning av verksamhetens elanvändning Belysning Datorutrustning 2% Övriga kontorsmaskiner 2% 4% 3% 6% 49% Mat- och dryckesberedning Steril/disk Analys- och undersökningsinstrument 32% Medicinkyl/frys Klimatkyla Övrigt Mer detaljerade uppgifter om verksamhetselen finns i bilaga 2. 19

21 Jämförelse av datoranvändningen på två vårdcentraler Om man jämför elanvändningen för datorutrustning på Granen och Borgmästargården slås man av den stora skillnaden. Slår man ut den totala elanvändningen för datorer, skrivare och servrar på antalet regelbundet använda datorer får man följande siffror: Borgmästargården 368 kwh el för datorutrustning/dator, år Granen 668 kwh el för datorutrustning/dator, år Dvs. ca 80% större elbehov för Granen. Detta kan till viss del förklaras av att de flesta datorstationer på Granen har en äldre typ av bildskärm, s.k. katodstrålerör eller TV-skärm. Dessa drar ca 100 % mer än platta bildskärmar, ca 60 Watt respektive 30Watt. På Borgmästargården är de allra flesta skärmar platta. Tittar man närmare på siffrorna ser man dock att den största skillnaden ligger i datorernas användning av el nattetid. På vårdcentralen Granen stängs datorerna generellt inte av vid arbetsdagens slut. Datorerna är s.k. tunna klienter, äldre utrustning som kräver mer tid för uppdatering. Personalen har därför fått instruktioner för datorhantering som säger att datorerna ska vara påslagna under natten så att programvaran kan uppdateras. Skärmarna tycks dock generellt stängas av. Här finns följaktligen en stor sparpotential. På Borgmästargården har man istället fått instruktioner om att datorerna ska stängas när arbetsdagen är slut. Detta görs också i stor utsträckning. Denna skillnad i rutiner gör alltså skillnad men så utgör icke-arbetstiden också 6600 timmar av årets 8760 timmar och datorerna dra ca 40 W när det är igång jämfört med 3 watt när de är avstängda men anslutna till nätet. 20

22 Kartläggning av verksamhetselen på en vårdavdelning inom Region Skåne Den studerade vårdavdelningen är Medicinens akutvårdsavdelning, MAVA på Universitetssjukhuset i Lund. Verksamhetselen på MAVA går på ett gemensamt abonnemang för ett stort antal verksamheter och det går inte att utläsa hur mycket el man gör av med. Elanvändningen för många verksamheter inom Region Skåne går på abonnemang gemensamma för byggnaden eller till och med för ett helt sjukhusområde, och man ser aldrig någon elräkning. Verksamhetselen mäts och redovisas dessutom inte separat. Belysning På MAVA används den största delen av belysningselen i korridorerna. På den studerade vårdavdelningen förekommer endast armaturer med konventionell teknik dvs. ingen HFdrift. Anmärkningsvärt är att förråden med mycket korta uppehållstider står för en betydande del av belysningselen. Belysningen i förråden står oftast tänd dygnet runt liksom på personaltoaletterna (se bild). Korridorsbelysningen består av vägg- och takarmaturer. Tillsammans ger de en installerad belysningseffekt på ca 5 W/m², en rimlig nivå. Strömbrytare på personaltoalett. Datorutrustning I datorutrustningen ingår förutom datorer och skärmar även skrivare, utrustning för trådlös och kommunikation inom avdelningen. Bortsett från datorerna som ingår i patientövervakningssystemet, se nedan, finns 24 stationära datorer och fyra bärbara datorer på avdelningen. Huvuddelen av de stationära datorstationerna har platta skärmar. De bärbara datorerna är placerade på akutvagnarna som flyttas runt på avdelningen. De datorer som mätts upp under inventeringen drar ca 3-4 W när de är avstängda dvs. bara de är anslutna till vägguttaget. Även skärmarna drar ca 3-4 W i avstängt läge. Många av datorerna används nattetid men även bland de som inte nyttjas under natten står många påslagna, framför allt i läkarrummen. Övriga kontorsmaskiner Kategorin innefattar t ex fax, kopiator, diktafoner och sladdlösa telefoner Mat- och dryckesberedning, personal Här ingår t ex kaffebryggare, vattenkokare, mikrovågsugnar samt kyl- och frys i pausrummen. Kaffebryggaren står för den största elanvändningen. 21

23 Mat- och dryckesberedning, patienter Här ingår diskmaskin, kyl- och frys, iskubsmaskin, kaffebryggare, mikrovågsugn samt värmeskåp för mat. Diskmaskinen som körs ca 14 gånger per dygn står för den helt dominerande andelen av elanvändningen med sina ca kwh/år. Skölj och desinfektion Omfattar diskdesinfektor och spoldesinfektor. Desinfektorerna är i är i princip diskmaskiner med höga temperaturer. Diskdesinfektorn rengör instrument och redskap medan spoldesinfektorn används för bäcken. Det viktigaste för att nå ett lågt elbehov är att om möjligt köra med fulla maskiner. Patientövervakningssystem Patientövervakningssystemet utgörs av fyra datorer och fyra skärmar på avdelningsexpeditionen samt 21 stationer med sensorer och monitorer placerade ute vid vårdplatserna. Samtliga datorer och skärmar är i drift dygnet runt vilket ger ett årligt energibehov för systemet på knappt 400 kwh/vårdplats. Behandlingsutrustning Här ingår EKG-utrustning, ett par bärbara monitorer, doseringsapparater, defibrillatorer och ett öronundersökningsinstrument. EKGutrustningen står för den största energianvändningen. TV, video, radio Tv-apparater finns placerade i personalrummet, i patientrummen samt i väntrummet. Totalt finns det 6 apparater på avdelningen. TV-apparaterna drar ca 2 W i standby-läge och det står över lag i standby när de inte används. Patientövervakningsstation Övrigt Under rubriken övrigt gömmer sig elkrävande utrustning som en flextidsterminal, ett medicinkylskåp samt en sopkomprimator. Komprimatorn används sällan men drar ca 25 W i standby. 22

24 Medicinsk akutvårdsavdelning, MAVA, Universitetssjukhuset Lund MAVA är inrymt i blocket 1 tr. upp. På avdelningen har man kontinuerlig övervakning av inlagda patienter. Merparten av de ca 24 datorerna står på dygnet runt liksom en stor del av belysningen i biutrymmen. Belysningsarmaturerna har inte HF-drift. De är av varierande ålder, uppskattningsvis 5-30 år. Verksamhetsel: ca kwh/år. Antal vårdrum: 10 st Antal vårdplatser: 20 st Specifikt elbehov: 4300 kwh/vårdplats, år Specifikt elbehov: 81 kwh/m 2, år Fördelning av verksamhetens elanvändning Belysning Datorutrustning Övriga kontorsmaskiner 3% 5% 10% 42% Mat- och dryckesberedning, patienter Mat- och dryckesberedning, personal Skölj, desinfektion 19% Patientövervaknigssystem 2% 16% Behandlingsutrustning TV, video, radio Övrigt Mer detaljerade uppgifter om verksamhetselen finns i bilaga 2. 23

25 Energisparåtgärder Med utgångspunkt i de gjorda kartläggningarna redovisas här ett antal möjliga sparåtgärder för att få ner elanvändingen några mer generellt hållna andra mer specifika för den aktuella arbetsplatsen. Besparingarna kan ibland tyckas små men det är med flera åtgärder som var och en ger ett litet bidrag som man totalt sett kan få ner elanvändningen märkbart inom sin verksamhet. Flera åtgärder kostar dessutom inget att genomföra utan det de kräver är att personalen görs uppmärksam på sitt beteende. Vissa åtgärder har potential att genomföras inom stora delar av Region Skånes verksamheter. Tänker man sig en sådan uppskalning blir även den minsta åtgärd intressant, inte minst ur miljösynpunkt. Generellt finns den största besparingspotentialen på belysningssidan. Bättre rutiner för att släcka där ingen uppehåller sig kan sänka elbehovet liksom närvarostyrning och byte till effektivare belysningsarmaturer. Folktandvården Näsby/Bjärred/Broby Belysning i biutrymmen I många förråd står belysningen alltid tänd. Där kan man spara en del genom att installera närvarogivare som automatiskt släcker ljuset, dock med viss fördröjning, när man lämnar rummet. Exempel: I ett förråd på Bjärred tandvårdsklinik står en takarmatur tänd under hela arbetsdagen och kanske även nattetid ibland när man glömmer släcka. Den installerade effekten i förrådet är inte så hög men drifttiden bedöms kunna sänkas betydligt och en besparing på 200 kwh/år är rimlig att tänka sig. Brukarvanor Det förekommer att platsbelysningen ovanför behandlingsstolarna på de besökta tandvårdsklinikerna står på under hela arbetsdagen, oberoende av om någon patient sitter i stolen för behandling eller inte. Genom att släcka denna då ingen patient är i rummet och bara behålla allmänbelysningen tänd skulle man kunna spara i storleksordningen 250 kwh i ett behandlingsrum med belysning av 1990-talsstandard motsvarande den i Bjärred. Elabonnemang Folktandvården i Bjärred har en huvudsäkring på 35 A. Detta är eventuellt något högt. Energiförbrukningen på ca kwh/år motsvarar ungefär vad ett större småhus drar och ett sådant har normalt en säkring på 16 eller 20 A. Skillnaden i kostnad mellan 35A och 20A är ca 900 kr/år och mellan 35A och 16A är ca 2000 kr/år. Möjligheten att sänka säkringen bör diskuteras med elnätägaren Lunds Energi. Hur långt ner man kan gå beror på om tryckluften och sugen är anslutna till detta abonnemang. Tryckluften står i ventilationsrummet och sugen står på bottenvåningen, båda en bra bit från kliniken. Eventuellt är de kopplade till fastighetsdriftens elsystem och inte till klinikens. 24

26 Vårdcentraler Granen/Borgmästargården Belysning korridor Vid inventeringen av vårdcentralen Borgmästargården stod belysningen i korridorerna ständigt tänd på grund av felaktig inställning av drifttiden på ett tidur. Detta åtgärdades på några minuter i samband med besiktningen och åtgärden bedöms spara kwh/år. På vårdcentralen Granen har belysningen i korridorerna tidigare stått tänd dygnet om eftersom det inte funnits någon knapp att släcka med. Detta är nu åtgärdat efter miljöombudets påpekande och man bedöms ha sparat kwh eller ca kr per år på åtgärden. Kostnaden för vårdcentralen var 0 kr eftersom hyresvärden ombesörjde installationen. Detta är ett typiskt exempel på vad engagerad personal på verksamhetsnivå kan åstadkomma. Datorer På vårdcentralen Granen ska enligt instruktioner datorerna lämnas påslagna dygnet runt. Man loggar ut från alla program, men stänger inte av. Detta medför att varje dator drar ca 350 kwh/år i stället för 80 kwh/år om den stängs av vid arbetstidens slut. Ur ett energisparperspektiv bör instruktionerna för datorerna på Granen ändras. Det kan komma ganska naturligt om de befintliga byts till nya kraftfullare datorer. Ca 270 kwh/dator kan då sparas. Uppskattningsvis körs ca 25 av de 40 datorerna kontinuerligt. Den totala besparingen kan bli ca 7000 kwh/år. Övrig utrustning På Borgmästargården bör man överväga att ta bort autoklaven med tanke på att den används väldigt lite. Andra vårdcentraler har många gånger inte någon autoklav. En sådan åtgärd kan spara ca 200 kwh/år. Elabonnemang På Borgmästaregården har man två el-abonnemang från tiden innan distriktsköterskemottagningen och vårdcentralen slogs ihop. På det ena abonnemanget ligger förutom verksamhetselen även driftelen för ventilationsanläggningen. Gemensamt för de båda abonnemangen är att de har allt för höga säkringar. Något som kostar. Abonnemanget för den del som tidigare var distriktsköterskemottagning, H1; har en årsförbrukning på ca kwh. Detta motsvarar ungefär vad ett välisolerat, eluppvärmt radhus drar för uppvärmning. Säkringen för ett sådant radhus är normalt ca 16A. Säkringen för det aktuella abonnemanget är 50 A. Det finns inga apparater i denna del av byggnaden som skulle motivera 50A säkring. Den fasta, årliga avgiften för den aktuella typen av abonnemang med 16A säkring är 2513 kr medan den för 50A säkring är 7188 kr. Det andra abonnemanget, F1, som ventilationen går på, har en säkring på 100A. En sänkning till 35A bedöms som fullt möjligt och eventuellt ända ner till 25 A om ventilationsanläggningen förses med mjukstart eller annan utrustning som begränsar startströmmarna. Här skulle man kunna sänka den fasta, årliga avgiften från kr till 5080 kr om man väljer 35A. Totalt skulle en sänkning av säkringarna alltså ge en besparing på ca kr/år. Granen har två elabonnemang. Det ena (F1) är avsäkrat 25A och det andra (C1) har 100A säkringar. På F1 är elförbrukningen ca 9000 kwh/år och på C1 ca kwh/år. 25

27 F1 skulle kunna säkras ned till 16A med en besparing på 1385 kr/år som resultat. C1 bör kunna säkras ned till åtminstone 35A och man skulle då spara 9136 kr/år. Totalt en besparing på ca kr/år. Vårdavdelning, MAVA Belysning i biutrymmen I förråd och utrymmen som sköljrum står belysningen alltid tänd. Där kan man spara en del genom att installera närvarogivare som automatiskt släcker ljuset, dock med viss fördröjning, när man lämnar rummet. Elförbrukningen minskar sannolikt med 75-80%. Åtgärder av denna typ bör utföras vid ombyggnader eller renoveringar. Det är inte lämpligt ur arbetsmiljösynpunkt att begära att personalen ska kunna tända och släcka efter sig i dessa utrymmen. Det är ju situationer där de oftast bär på något och har händerna upptagna. Datorer Verksamhetens natur på MAVA är sådan att ett stort antal datorer behöver vara igång dygnet runt för patientövervakning och beredskap. Det är dock personaltätast under dagtid. Tre av läkarsekreterarnas fyra datorer stängs av efter arbetstidens slut liksom tre datorer i kontorsrum. Läkarna disponerar sju datorer och de är samtliga igång dygnet runt. Bemanningen under dagtid är ca fem läkare och under kväll och natt, en läkare. Det borde alltså räcka med att en av de sju datorerna är igång ständigt. Om de övriga datorerna stängdes av vid arbetstidens slut skulle besparingen bli ca 1600 kwh/år eller ca 1000 kr/år. Personaltoaletterna Strömbrytarna på personaltoaletterna är övertejpade, så att det inte går att släcka ljuset. Skälet är okänt, men troligen är det den gamla myten att lysrör drar så mycket ström när de tänds att det inte är lönt att släcka. Om ljuset kunde stängas av skulle brinntiden sannolikt minskas med 80 % och 315 kwh sparas per år till ett värde av ca 200kr/år. Generella åtgärder Elabonnemang Där verksamheten har ett eget elabonnemang, kontrollera med elnätbolaget om det går att sänka säkringstorleken. Här kan finnas åtskilligt att spara. Se exemplen ovan under folktandvård och vårdcentraler. Belysning och apparater Kontrollera tider för tändning och släckning av belysning, och eventuella apparater, som styrs av tidur. Be fastighetens drifttekniker se över inställningarna och anpassa tiderna efter de verkliga verksamhetstiderna. Finns det rum där belysningen ständigt står tänd trots korta uppehållstider? Kan man förbättra disciplinen när det gäller att släcka genom information eller är det rimligt att sätta in närvarogivare? Typiska rum är toaletter, omklädningsrum och förråd. 26

28 För mindre rum finns t ex närvarogivare som ersätter strömbrytaren. Både modeller som automatiskt tänder när någon kommer in och sådana som kräver en knapptryckning finns. Vissa varianter känner av dagsljuset och tänder inte om ljusnivån är tillräcklig. Brukarvanor Genom att diskdesinfektorer och spoldiskar är väl fyllda när de körs kan man minska energibehovet på både vårdcentraler och tandvårdcentraler. På en av de besökta vårdcentralerna uppmärksammades ett fall där en diskdesinfektor startades med endast en pincett. Stäng av skrivare och kopiatorer Stäng av skrivare och kopiatorer med strömbrytaren när dagen är slut. Kan någon vara ansvarig för att de stängs ökar chansen för att det blir gjort. Detta är något som tycks ske på väldigt få arbetsplatser. Sparläge innebär inte att apparaterna inte längre drar någon ström, bara att de drar mindre än i normalläge. De uppmätta laserskrivarna drar i storleksordning 20 W i sparläge och kopiatorerna mellan 50 och 100 W. Dessa siffror gäller inte för mindre bordskopiatorer. Stäng här! Undvika elanvändning när datorer inte är i gång Som framgår av elbalanserna drar datorutrustning som skärm, dator, skrivare och scanner ström även i avstängt läge, En datorstation (skärm + dator), som är i drift under åttatimmars arbetsdagar, förbrukar ca 47 kwh/år när den är avstängd. Region Skåne köper el för 63 öre/kwh. Kostnaden blir då 47 kwh/år 0,63 kr/kwh = 29,60 kr/år + moms. De här 47 kilowattimmarna kan undvikas om datorn är kopplad över en grenkontakt med strömbrytare och man slår av strömmen när datorn har stängts vid arbetstidens slut. Det sammanlagda antalet datorer inom primärvården är ca st och inom folktandvården 1500st. Den totala besparingen för primärvården kan alltså bli kr/år, och för folktandvården kr/år, en hel del pengar för en till synes obetydlig energiläcka. Datorutrustning ansluten till grenkontakt med strömbrytare Vid vissa revisionsbesiktningar anmärker man på skarvsladdar och vill ha apparater direktanslutna till vägguttaget av säkerhetsskäl. Att ha datorn under spänning ständigt kan i sig dock vara en större säkerhetsrisk. 27

29 Utnyttja energisparfunktionerna i Windows så att bildskärmen och ev. hårddisken stängs av då datorn inte används på ett tag. Datorn och skärmen startar snabbt igen när man rör på musen eller trycker ner någon tangent. Att tänka på vid upphandling och projektering Datorer och bildskärmar Standby-förbrukningen är i allmänhet lägre på nya maskiner jämfört med 3-4 år gamla. Datorerna har som lägst 1,0 W och 1,7 är vanligt, men det finns också nya maskiner av kända märken, som har en förbrukning på 4-5 W. De lite äldre datorerna (2-3 år) ligger i allmänhet på 4-6 W. Sak samma när det gäller skärmar. Äldre skärmar drar ca 4-5 W och nya av kända fabrikat 1,0 1,7 W, men det finns också nya med avsevärt högre standby-förbrukning, upp till 10 W har påträffats. Det är därför angeläget att i anvisningar för upphandling av datorer och skärmar lägga till krav på maximala no-load losses eller standby-förluster, förslagsvis en nivå på 1W. Studien på Regionfastigheters kontor i Lund visar att det ibland deras datorer redan finns några enstaka datorer och skärmar, som ligger på en-watts nivån. Belysning Som framgår av diagrammen för de studerade verksamheterna, är belysningen den helt dominerande el-användaren. Den största sparpotientialen finns därför på belysningssidan. 28