Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sammanträdesrum Västra porten, stadshuset, plan 2 Tid Onsdagen den 4 mars klockan 13:00-17:30 Ledamöter Linda Åshamre (S) Ordförande Gun-Marie Daun (KD) Vice ordförande Glenn Ljunggren (S) Linnea Stevander (S) Niclas Palmqvist (UP) Kerstin Petersson (FP) Robert Syrén (M) Linda Åshamre (S) Ordförande Martina Hammarström Sekreterare SOCIALA UTSKOTTET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Beslut 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs 4 Information från Sektor arbetsliv och stöd Föredragande: Jonas Arngården KS2015/382-1 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun Föredragande: Jonas Arngården, Monica Fundin Antecknas Förslag till Kommunfullmäktige enligt förvaltningen Fika klockan KS2015/333-1 Riktlinje Drogfria Ungdomsmiljöer Föredragande: Johan Sjöholm Förslag till Kommunstyrelsen enligt förvaltningen 7 KS2014/ Utvecklingsmedel våld i nära relationer 2015 Föredragande: Johan Sjöholm. Klockan KS2015/207-1 Familjerådgivningens verksamhetsberättelse för år 2014 Föredragande: Kerstin Berfenhag, Helene Berghog. Klockan KS2015/313-2 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Föredragande: Anna Andersson, Kristina Nyckelgård Klockan Information från Sektor vård och äldreomsorg Föredragande: Denny Kraft. Klockan Beslut Beslut Förslag till Kommunstyrelsen enligt förvaltningen Antecknas SOCIALA UTSKOTTET

3 Kallelse Sammanträdesdatum Rapporter Föredragande: Linda Åshamre, Gun-Marie Daun. Klockan Besök på Näckrosen Linda Åshamre Gulan villan Gun-Marie Daun Länsstyrelsen För kännedom Antecknas SOCIALA UTSKOTTET

4 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Maria Balaban Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun(dnr KS2015/382-1) Sammanfattning Förslag till revidering av riktlinjer för ekonomist bistånd 2015 har utarbetats av stöd- och försörjningsenheten/myndighetsverksamheten. 1 juli 2014 antogs ny lag gällande fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd. Inga styrande förändringar har meddelats för De reviderade riktlinjerna innehåller små justeringar och förtydliganden från föregående år. I år har vi med förslag till riktlinjer för julklappar till barn med hushåll med långvarigt uppbärande av försörjningsstöd med särskild hänsyn till barnperspektivet. Bakgrund Riktlinjer för ekonomiskt bistånd reviderades senast i mars I de nu reviderade riktlinjerna har prisbasbelopp höjts 100 kronor, riksnorm för försörjningsstöd är oförändrade. Vissa schabloniserade kostnader har höjts något. De justeringar som har gjorts är att prisbasbeloppet har höjts 100 kr så summorna för kostnader inom försörjningsstöd har justerats samt en justering enligt Konsumentverkets riktlinjer för skälig kostnad för hemförsäkring samt högsta godtagbara hyra (enligt FKFS 2014:9) har justerats. Inför 2015 har riksnormen inte höjts, vilket medför att det inte finns någon anledning till förändring av den procentuella fördelningen av delposterna i riksnormen. I samråd med övriga kommuner inom Göteborgsregionen samt med Göteborgs stad har vi sedan 2014 överenskommit att följa den tidigare beslutade procentuella fördelningen, detta gäller även för Vi har nytt förslag kring depositionshyra samt kostnad för bostadskö då vi har alltmer enskilda personer som är bostadslösa och har svårigheter att hitta eget boende i allmännyttan. De privata hyresvärdarna ställer ofta krav på depositionshyror då dessa personer oftast saknar tidigare referens, och då de är osäkra som hyresgäster pga. tidigare bristande. betalningsförmåga. Vi har upprättat en rutin avseende ny bestämmelser Socialtjänstlagen (2001:453) fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd som trädde i kraft 1 juli Fritidspengen skall ej behovsprövas och är inte ett ekonomiskt bistånd utan en ersättning upp till en viss nivå för faktiska kostnader för barnens fritidsaktiviteter. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

5 2(3) I revideringen av riktlinjerna har vi också förslag till julklappar till barn som ingår i hushåll med långvarigt behov av försörjningsstöd för att beakta barn i familjer som är i särskilt utsatt ekonomisk situation och minska riskerna för utanförskap. I övrigt har vi förtydligat några punkter, som bland annat arbetsresor och sociala resor för att underlätta handläggningen av försörjningsstödet. Verksamhetens bedömning Vi har gjort de justeringar för de schabloniserade kostnader, för bland annat högsta godtagbara hyra, elkostnader och andra kostnader som vi godkänner och följer de riktlinjer som är rekommenderade från Socialstyrelsen. I årets förändringar har vi tagit med de lagändringar som gjorts för barn som finns med i hushåll och som uppbär försörjningsstöd vad fritidspeng och vi har tagit särskild hänsyn till de barn som är med i hushåll som har ett långvarigt behov av försörjningsstöd. Riktlinjer för ekonomiskt bistånd följs kontinuerligt upp och revideras för att garantera en rättssäker handläggning. Detta förslag är en revidering av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd som antogs i mars 2014, och uppfyller därmed detta krav. Ekonomisk bedömning Revidering av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd i sig innebär inte större ökade kostnader då fritidspeng kompenseras av statliga medel beräknat utifrån befolkningsunderlag. Kostnader för depositionshyra och avgift för bostadskö är en markant ökning, detta avser några enstaka personer per år. Vi kommer dock att ha en ökad kostnad för barnfamiljerna inför jul avseende julklappar till barn i familjer som långvarigt uppburit ekonomiskt bistånd. De schabloniserade kostnaderna som vi justerat är en markant ökning. Revidering av riktlinjerna är ett viktigt arbetsdokument för att säkerställa att vi följer aktuell lagstiftning, riktlinjer och allmänna råd som gäller för vår verksamhet och därmed ha koll på kostnaderna inom försörjningsstöd. Förslag till Kommunfullmäktige Riktlinjer för ekonomiskt bistånd revideras enligt förslag Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun 23 april Ändringarna träder i kraft från och med den 1 maj Monica Fundin verksamhetschef Jonas Arngården sektorchef

6 3(3) Expedieras till: Jonas Arngården För kännedom till:robin Akbas, Annica Emanuel

7 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun CA110311/ /130207/

8 Innehållsförteckning Lathund 3 Avgift för bostadskö 4 Barnomsorgskostnad 5 Barnperspektiv 6-7 Begravningskostnad 8-9 Bilinnehav 10 Boende Högsta godtagbara boendekostnad Andrahandsboende/inneboende Hemmaboende ungdomar/vuxna Boendekostnad under fängelsevistelse 14 Boendekostnad under vård/behandling på institution 14 Boendekostnad för tillfälligt boende 14 Depositionshyra 15 El 16 Extern arbetsförmågebedömning 17 Fackavgift 17 Flyttkostnad 18 Fickpengar 19 Förebyggande/rehabiliterande insatser 19 Försäkringar 20 Förmedling 20 Kriminalvården 21 Glasögon/kontaktlinser 22 Hemförsäkring 23 Hemtjänstavgift 24 Hemutrustning 25 Hyresskuld 26 Julklappar 26 Kläder & skor 27 Kosttillägg 28 Legitimationshandling 29 Läkarvård & medicin Magasinering 31 Matpengar 32 Postbox/Poste Restante 33 Psykoterapikostnader 33 Resekostnader/sociala resor/sjukvårdsresor 34 Rättshjälpskostnader 35 Separation/skilsmässa 35 Kvinnofridsärenden/våld i nära relationer 36 Spädbarnsutrustning 37 Städning/sanering 37 Tandvård Telefon 39 Umgänge Utgiftposterna i riksnormen 42 Rutin jobbstimulans Rutin fritidspeng 45 2

9 Riktlinjer försörjningsstöd Prisbasbelopp kr Lathund Begravningskostnader 50 % av basbeloppet kr Elskuld Processledare 15 % av basbeloppet kr Enhetschef 30 % av basbeloppet kr Externt boende (t ex Teambo, vandrarhem/hotell) Socialsekreterare 0 3 månader Processledare 4 8 månader Enhetschef 9 12 månader Flyttkostnader Processledare 20% av basbeloppet kr Enhetschef 30 % av basbeloppet kr Förebyggande/rehabiliterande insatser Enhetschef 10% av basbeloppet kr Glasögon Kostnad för båge 1,5 % av basbeloppet 668 kr Hemutrustning 30 % av basbeloppet för 1 person kr 40 % av basbeloppet för 2 personer kr 8 % av basbeloppet/barn kr Hyresskuld Enhetschef upp till 3 månader Högsta godtagbara boendekostnad 1-2 vuxna kr/månad 1-2 vuxna + 1 barn kr/månad 1-2 vuxna + 2 barn kr/månad 1-2 vuxna + 3 barn kr/månad 1 2 vuxna och fler än 3 barn kr/månad kr/månad/barn utöver 3 Spädbarnsutrustning 13 % av basbeloppet kr Tandvård Socialsekreterare 16 % av basbeloppet kr Processledare 25 % av basbeloppet kr Enhetschef 35 % av basbeloppet kr Umgängesresor 20 % av basbeloppet kr 3

10 Godtagbara kostnader inom försörjningsstödet och bistånd till livsföring i övrigt Utöver utgifterna i riksnormen ingår preciserade utgifter som hushållet har regelbundet i försörjningsstödet. Dessa utgifter är följande: Avgift för bostadskö Avgift för att stå i bostadskö hos t ex BoPlats kan beviljas till personer som saknar bostad och har svårigheter att erhålla lägenhet/bostad. Kostnad för att stå i bostadskö beviljas med maximalt 3 % av basbeloppet/år. Egna noteringar: 4

11 Barnomsorgskostnad Barnomsorgskostnad är att anses som en godkänd utgift vid ansökan om försörjningsstöd om barnet har plats i kommunal barnomsorg eller barnomsorg som kommunen stöder. Sökande har själv skyldighet att se till att barnomsorgsavgiften är baserad på aktuell inkomstuppgift. Vid en bruttoinkomst understigande kr per månad (25 % av basbeloppet, antagna av Kommunfullmäktige från och med ) utgår ingen barnomsorgsavgift. Föräldrarna ansvarar för att ansöka om nedsatt avgift/betalningsbefrielse. Ingen barnomsorgsavgift tas ut vid långvarigt behov av försörjningsstöd trots överstigande bruttoinkomst med 25% av basbeloppet. Föräldrarna fyller i inkomstuppgift till barnomsorgen och anger att de har kontakt med Försörjningsstödsenheten och vilken socialsekreterare. Kontakta en kösamordnare Marstrand, Hålta, Ytterby, Kärna, Kareby, Romelanda och Fridhemsområdet Telefon Munkegärdeområdet, Solberga, Komarken och centrala Kungälv Telefon Kösamordnarna har telefontid: Måndag, Tisdag, Torsdag och Fredag klockan Egna noteringar: 5

12 Barnperspektivet 1 kap 2 SoL: När åtgärder som rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. I enlighet med FN:s barnkonvention artikel 3, skall barnets bästa alltid komma i främsta rummet och alltid beaktas, utredas och redovisas i beslutsprocessen. I socialtjänsten uppdrag ingår att synliggöra och ta hänsyn till barns situation med särskild fokus på familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Enligt prop. 1996/97:124 skall barnperspektivet särskilt lyftas fram och beaktas när familjer vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd eller annat bistånd till familjen. I propositionen sägs vidare att varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning om vad som är bäst för just det barnet. I en beslutssituation måste olika förslag vägas mot varandra. Vidare står det att Barnets bästa är inte alltid avgörande för vilka beslut som fattas, men skall alltid beaktas, utredas och redovisas. Rutiner för hur barnperspektivet skall beaktas i ekonomiska biståndsutredningar: 1. Fokusera på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. 2. Vid långvarigt ekonomiskt bistånd i samarbete med föräldrarna uppmärksamma barnets behov och situation med en tydlig koppling till den ekonomiska situationen. 3. Vid behov och i samråd med föräldrarna göra hembesök för att bedöma vilket bistånd familjer behöver med hänsyn till barnets behov. 4. Vid behov och i samråd med föräldrarna tala med barnet, med beaktande av dess ålder och mognad, för att bedöma vilket bistånd familjer behöver med hänsyn till barnets behov. 5. Bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning, med stöd i lokala riktlinjer och policydokument, barnkonventionen och med hjälp av de kunskaper som finns om barn och barns behov. 6. Upprätta genomförandeplaner för hur självförsörjning ska uppnås där barnets situation ingår som en del. 7. Bevaka barns behov inom särskilt viktiga områden, t ex boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritidsaktiviteter och ungdomars ferieinkomster. 8. Barn som har eget arbete under ferier får behålla hela sin inkomst om familjen uppbär ekonomiskt bistånd (dnr SN2002/ ). 9. Dokumentera hur barnets behov beaktas, vilka eventuella överväganden som gjorts och hur detta påverkat beslutet. Att en utredning ska ha ett barnperspektiv betyder inte att man ska göra en barnavårdsutredning. Det måste finnas en tydlig koppling till familjens ekonomiska villkor och hur dessa påverkar barnet. Vid handläggning av ekonomiskt bistånd ska socialtjänsten ta reda på både om det finns hemmavarande barn och om det finns andra barn som berörs. När en familj tillfälligt ansöker om bistånd behövs det oftast inte göras någon särskild bedömning 6

13 av barnets situation, om det inte redan från början bedöms vara så att biståndsbehovet riskerar att bli långvarigt. Att beakta barnets behov ska ske i samarbete med föräldrarna. Det skall alltid dokumenteras i utredningen om familjen har kontakt med någon annan enhet inom socialtjänsten. Det kan vara svårt att bedöma vad som bör finnas i ett barns hem. Familjens egna val och prioriteringar måste respekteras. Trots detta är det viktigt att ha en öppen dialog med familjen, de kanske inte alls upplever det som en prioritering utan i stället som att det inte finns medel trots att barnen har behov. Om familjen saknar något av följande finns det skäl att fråga hur de själva tänker om detta. 1. Barnet bör ha en egen sovplats med ordentlig och bekväm madrass. 2. Familjen bör ha sänglinne och handdukar. 3. Barnet bör ha möjlighet och utrymme att leka. 4. Familjen bör ha en trivsam plats att äta vid. 5. Familjen bör ha fullgoda husgeråd som kastruller, stekpannor, tallrikar, bestick, slevar, glas och muggar/koppar. Förebyggande och rehabiliterande insatser kan beviljas med max 10 % av basbeloppet per barn/år. Det kan gälla bistånd till: Avgifter för fritidsaktiviteter Lägerverksamhet Skolresa Sommaraktivitet Cykel inkl. hjälm Förebyggande/rehabiliterande insatser kan beviljas med högst 10 % av basbeloppet/person och efter beslut av enhetschef. Kom ihåg! Förebyggande och rehabiliterande insatser till barn kan även beviljas av Barn- & Ungdomsenheten och 10 % av basbeloppet gäller Socialtjänsten i sin helhet per barn/år. Egna noteringar: 7

14 Ansökan om bistånd till begravningskostnader, enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. Bistånd till begravningskostnader kan beviljas med ett halvt basbelopp enligt 4 kap 1 SoL. Begravningskostnader täcks i första hand av tillgångarna i dödsboet. Begravningskostnader går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet, t ex obetald hyra, hushållsel, telefon eller kostnader för utflyttning och städning av bostaden. Rätten till bistånd bedöms utifrån dödsboets ekonomiska situation och inte dödsbodelägarnas. Socialtjänsten kan dock beakta t ex. om den avlidne har gett bort eller sålt tillgångar till en dödsbodelägare förmånligt strax före dödsfallet. Socialtjänsten kan även vara uppmärksam på hur tillgångarna i dödsboet är värderade. Försäkringar som faller ut kan vara en tillgång i dödsboet. Om dödsboet saknar tillgångar helt eller delvis, kan socialnämnden ge ekonomiskt bistånd som möjliggör en värdig begravning upp till ett halvt basbelopp. Hänsyn tas till allmänt vedertagna begravningstraditioner och i förekommande fall olika religiösa och etniska gruppers speciella önskemål om hur en begravning skall ordnas. Den avlidnes och anhörigas önskemål beträffande formerna för begravningen bör respekteras, om kostnaden är skälig. Gravsten med inskription ingår i beloppet (som utgör ett halvt basbelopp) men får högst vara 15 %. En lättare och skälig kostnad till förtäring kan ingå, viss blomdekoration, samt max en dödsannons. Om det är osäkert i fall det finns försäkringar som kan täcka begravningskostnader helt eller delvis, kan socialtjänsten ge ekonomiskt bistånd som förskott förmån. I en förälders försörjningsskyldighet ligger även ett ansvar att efter förmåga stå för kostnader för ett barns begravning. Vistelsebegreppet gäller. Begravningslagen 5 kap.2 Om den avlidne inte efterlämnar någon som ordnar med gravsättningen skall den ordnas av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd eller, om den avlidne inte har varit folkbokförd i Sverige av den kommun där dödsfallet inträffade. För kostnaderna har kommunen rätt till ersättning av dödsboet. ÄB 18:2 Om ingen finns som förvaltar dödsboet åligger det socialnämnden att göra detta. För kostnaderna har kommunen rätt till ersättning av dödsboet. 8

15 ÄB 20:8 När en person har avlidit ska dödsbodelägarna lämna in en bouppteckning till Skatteverket. Avsikten är att klarlägga vilken egendom och vilka skulder den avlidne hade. Bouppteckningen ska ge delägare och borgenärer insyn i den avlidnes rättsställning och ligga till grund för efterföljande bodelning eller arvskifte. När den dödes tillgångar endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och det inte finns fast egendom eller tomträtt i boet kan istället en dödsboanmälan göras hos Skatteverket. Dödsboanmälan görs enligt 20 kap Ärvdabalken av socialnämnden i den avlidnes vistelse kommun till Skatteverket. Delegerad rätt att fatta beslut beträffande att inge dödsboanmälan till skattemyndigheten har Agneta Bertilsson på Försörjningsstödsenheten samt Susanne Karlsson budgetrådgivare på Medborgarservice. Egna noteringar: Kostnader i samband med begravning Bistånd till resa och blommor/krans kan beviljas i samband med nära anhörigs begravning. Som nära anhörig betraktas föräldrar, egna eller makes barn och syskon samt mor- och farföräldrar. Resa till begravning inom Sverige Krans max 2 % av basbeloppet Blommor max 1 % av basbeloppet Egna noteringar: 9

16 Bilinnehav Ekonomiskt bistånd kan i princip inte beviljas till sökande som innehar bil (gäller även mc och släp). Bilinnehav kan godtas med högst 3 månader för avyttring. Inkomsten från en försäljning ska alltid medräknas vid beräkning av ekonomiskt bistånd. Om bilen är köpt via kreditköp får endast den summa som kvarstår sedan krediten reglerats räknas som inkomst. Eventuell skuld som kvarstår efter bilförsäljningen betraktas som vilka skulder som helst. Undantag: Om den sökande har beviljats bilstöd från Försäkringskassan. Om bilen är en förutsättning för att den sökande ska kunna ta sig till och från sitt arbete eller om den behövs i arbetet godtas bilinnehav. Om innehav av bil godtagits ska bistånd till kostnader för bilen inte beviljas. Eventuell milersättning som utbetalas på lön räknas inte som inkomst, då den ska täcka de faktiska driftskostnaderna för bilen som den sökande har i sitt arbete. Om den enskilde behöver bil för arbetsresor beräknas kostnaden till 18,50 per mil vilket inkluderar samtliga kostnader för bil motsvarande reseavdrag i skattehänseende för inkomståret 2014/taxeringsår Eventuell rätt till skattejämkning för arbetsresor ska beaktas. Innehav av bil av andra skäl eller ersättning av bilkostnader ska prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Vid värdering av bil, tänk på att kolla av senaste besiktningsprotokollet. Tips på webbsida är motor/bilvärdet för att värdera bilen. Egna noteringar: 10

17 Boende - allmänt Bistånd beviljas endast till skälig boendekostnad. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendestandard ska vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Om boendekostnaden bedöms vara för hög i förhållande till vad som är skäligt för det aktuella hushållet är det rimligt att ställa krav på byte av bostad. Detta är främst motiverat vid långvarigt biståndsbehov. Om bostaden representerar ett ekonomiskt värde, t.ex. i form av egen villa eller bostadsrättslägenhet, och biståndsbehovet bedöms bli långvarigt bör det också utgöra ett skäl för byte av bostad. Hushåll med behov av försörjningsstöd som flyttar till nytt boende och hushåll som kan bli i behov av försörjningsstöd efter en flyttning har ett ansvar att planera sitt boende så att hushållet får minsta möjliga behov av ekonomiskt bistånd. Om den enskilde kan förväntas vara i behov av försörjningsstöd efter flyttningen har han/hon skyldighet att välja det billigaste boendet som tillgodoser hushållets behov. Om det kan anses rimligt att den sökande flyttar till billigare bostad, men han eller hon ändå inte gör det, skall biståndet för boendekostnaden fastställas till ett skäligt belopp helt utan beaktande av den faktiska boendekostnaden. Skälig rådrumstid är 4 månader om det inte föreligger särskilda skäl. Bistånd till högre boendekostnad efter flyttning under pågående biståndsperiod utgår normalt inte såvida inte flyttning är nödvändig för att den enskilde skall uppnå skälig levnadsnivå. Det kan t.ex. gälla följande situationer: då det finns medicinska och/eller starka sociala skäl som styrker behovet av flyttning då bostaden inte uppfyller en skälig bostadsstandard med hänsyn till fysisk miljö och utrustning. Vid bedömning av skälig boendekostnad ska hänsyn tas till barns behov av utrymme också då den som uppbär försörjningsstöd enbart har barnet hos sig under umgängestid. Behovet av utrymme skall ställas i relation till omfattningen av umgänget. Barn som vistas hos umgängesföräldern oregelbundet eller sällan har inte samma behov av utrymme som barn som vistas hos föräldern ofta eller regelbundet. Om barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna (växelvis boende), skall båda föräldrarnas boendekostnad beräknas som boendeförälder. Högsta godtagbara boendekostnad Följande siffror för högsta godtagbara boendekostnad är desamma som RFV använder sig av vid beräkning av bostadsbidrag (FKFS 2014:9). Vid bedömning av vad som är en rimlig hyreskostnad skall det dessutom tas hänsyn till att bostaden skall vara storleksmässigt anpassad till familjens behov till så låg hyra som möjligt: 1-2 vuxna kr/månad 1-2 vuxna + 1 barn kr/månad 1-2 vuxna + 2 barn kr/månad 1-2 vuxna + 3 barn kr/månad 1 2 vuxna och fler än 3 barn kr/månad kr/månad/barn utöver 3 11

18 Högsta godtagbara yta enligt RFV 1-2 vuxna 60 kvm 1-2 vuxna + 1 barn 80 kvm 1-2 vuxna + 2 barn 100 kvm 1-2 vuxna + 3 barn 120 kvm 1-2 vuxna + 4 barn 140 kvm 1-2 vuxna + 5 barn 160 kvm Bostadsrätt eller villa Bostadsrätt eller villa är en realiserbar tillgång om den genom försäljning kan ge inkomster till försörjningen. Om biståndsbehovet bedöms bli långvarigt, mer än 3 månader utgör detta skäl till försäljning av bostaden. Krav ska då ställas på att bostaden lämnas till mäklare för försäljning. I boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen plus räntan på lån för lägenheten. Under förutsättning att den sökanden har möjlighet att göra skatteavdrag räknas 70 % av räntan som kostnad I boendekostnad för villa ingår tillsammans med räntan eventuella kostnader för vatten, uppvärmning, sophämtning, villaförsäkring och tomträttsavgäld. Under förutsättning att den sökanden har möjlighet att göra skatteavdrag räknas 70 % av räntan som kostnad Amortering av lån ska aldrig räknas in i den totala boendekostnaden, då amortering utgör kapitalbildning. Andrahandsboende För andrahandsboende gäller samma regler beträffande skälig standard och kostnad samt krav på flyttning som vid förstahandskontrakt. Ett av fastighetsägaren godkänt andrahandskontrakt ska eftersträvas, men kan inte krävas. Godkänt andrahandskontrakt bör krävas vid boende hos Förbo och Kungälvsbostäder. Ett skriftligt avtal mellan sökanden och förstahandshyresgästen ska alltid uppvisas. Detta bör innehålla överenskommelse om hyrestidens längd, ömsesidig uppsägningstid, hyran storlek och vad som ingår i hyran. Lägenhetens adress ska framgå. Förstahandskontrakt eller hyresspecifikation ska begäras in, men kan inte ställas som krav för rätt till försörjningsstöd. Koll bör göras med Skatteverket om vilka personer som är folkbokförda på aktuell adress. Om andrahandskontraktet inte är godkänt av fastighetsägaren ska som huvudregel hembesök göras för att kontrollera kontraktets riktighet, att lägenheten existerar, antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den 12

19 sökande bör vara folkbokförd på adressen, men kan inte ställas som krav för rätt till försörjningsstöd. Kostnad för eventuella möbler vid andrahandsuthyrning. Kostnaden bör vara skälig utifrån bostadens storlek och möblernas skick. Vid ansökan om bostadsbidrag accepteras inte kostnad för möbler och om det inte finns något avtalat om kostnaden för möbler gör FK ett schablonavdrag på 15 % av den avtalade hyran. Inneboende Hyran för inneboenderum ska bedömas utifrån vad den sökande disponerar enligt uppvisat avtal med hyresvärden. Den faktiska hyran ska beviljas om den inte är oskälig. Hyreskontrakt och hyresavi bör uppvisas, men är inget krav. Hembesök ska som huvudregel göras för att kontrollera avtalets riktighet, antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande bör vara folkbokförd på adressen, men kan inte ställas som krav för rätt till försörjningsstöd. Delad lägenhet När syskon eller kamrater delar lägenhet ska hushållsgemenskap förutsättas om inget talar emot det. Med hushållsgemenskap menas att man mer eller mindre delar på kostnaderna i hushållet. Vid prövning av försörjningsstöd när sökanden delar lägenhet ska nettohyran delas på antal boende i lägenheten inklusive barn. Hemmaboende ungdomar Ungdom som avslutat gymnasiet men inte tidigare betalat hyresdel till föräldrarna. Huvudregeln är att bistånd till hyresdel inte ska beviljas. Undantag görs när den unge är medlem i en familj som har försörjningsstöd eller som riskerar att bli behov av det, vilket kan bli aktuellt på grund av föräldrarnas/förälders bostadsbidrag/bostadstillägg minskar eller dras in (Regeringsrättens dom målnr ). Ungdom som tidigare betalt hyresdel föräldrarna Hyresdel beviljas om den sökande tidigare en period själv betalt hyresdel. Perioden ska inte ligga mer än 3 månader bakåt i tiden och vara av minst 3 månaders varaktighet. Hyresdel räknas ut enligt det beräkningssätt som FK använder: Varje rum får talet 2 och kök talet 1, talen summeras och hyran delas med summan av talen och multipliceras sedan med 2. Kom ihåg! att gemensamma hushållskostnader ska delas på antalet personer i hushållet. 13

20 Övriga hemmaboende vuxna/inneboende hos nära släkting/kollektivt boende För övriga hemmaboende vuxna gäller att nettoboendekostnaden (hyra - bostadsbidrag) delas på antalet personer i hushållet. Kom ihåg! att gemensamma hushållskostnader ska delas på antalet personer i hushållet. Boendekostnad under fängelsevistelse Den som avtjänar ett fängelsestraff kan normalt sett inte anses ha rätt till försörjningsstöd. Häktade personer samt personer som avtjänar en faktisk strafftid på 6 månader eller mindre kan dock beviljas den faktiska boendekostnaden under hela häktnings- eller strafftiden, om de annars riskerar att bli bostadslösa (Rättsfall RÅ 83 2:79). Den som kan få tillstånd av sin hyresvärd att hyra ut sin bostad i andra han bör rekommenderas att göra detta. Vid beviljad boendekostnad under fängelsevistelse kan också kostnad för el- och nätavgift, hemförsäkring och fackavgift utgå. Boendekostnad under vård/behandling på institution Ensamstående person som erhåller vård/behandling på sjukvårdsinstitution eller i hem för vård eller boende kan beviljas bistånd till hyra för den egna bostaden om sökanden skall vistas i bostaden under t ex permissioner. Om vårdtiden är längre än sex månader, och den sökande inte kommer att vistas i bostaden, ska möjligheten att hyra ut bostaden i andra hand undersökas. Magasinering av bohaget kan bli aktuellt. Boendekostnad för tillfälligt boende Tillfälligt boende avser vandrarhem, billigare hotell och köpt plats på t.ex. Lilla Bommen i Göteborg samt boende på kvinnojour. Beslut om bistånd i form av externt jourboende upp till: Socialsekreterare 0 3 månader Processledare 4 8 månader Enhetschef 9 12 månader Därefter ska ansökan prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Kom ihåg! Beslutet om tillfälligt boende är en insats. 14

21 Egna noteringar: Depositionshyra Depositionshyra kan beviljas till personer som har svårigheter att erhålla lägenhet/bostad utifrån låga/inga inkomster eller skulder. Depositionshyra kan beviljas med högst 3 st. månadshyror efter beslut av enhetschef. Kom ihåg! Depositionshyra kan beviljas mot återkrav (4 kap 2 SoL). Egna noteringar: 15

22 El Bistånd beviljas till faktisk skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad utöver den fasta kostnaden för hushållsel, ska utgångspunkten vara Konsumentverkets beräkningar från 2009 (Koll på pengarna). 1 person 180 kwh/månad 2 personer 240 kwh/månad 3 personer 280 kwh/månad 4 personer 340 kwh/månad 5 personer 380 kwh/månad 6 personer 430 kwh/månad 7 personer 460 kwh/månad Kom ihåg! Konsumentverkets beräkningar är baserade på en årsförbrukning i ett flerfamiljshus där man har tillgång till gemensam tvättstuga. Ekonomiskt bistånd till elskuld kan utgå då sökande står inför avstängningshot och inte har någon egen möjlighet att reglera skulden, genom avbetalningsplan eller dylikt med max 30 % av basbeloppet efter beslut av enhetschef. En ansökan om bistånd till en räkning som förfallit till betalning inom en månad före tidsbeställningsdagen bör inte betraktas som en skuld utan medräknas som en accepterad utgift vid ekonomisk beräkning. Elskuld kan beviljas vid ett tillfälle/år och därefter ska ansökan prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Egna noteringar: 16