EPSU:s bidrag till framstegsrapporten om den inre marknaden för el och gas. Lägesrapport

Transkript

1 EPSU:s bidrag till framstegsrapporten om den inre marknaden för el och gas Lägesrapport Åtgärder för framtiden som bidrar till Lissabonstrategin och sätter kvalitet, driftsäkerhet och trygghet i centrum eller hur stärka ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft dokument antaget av EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk 7 oktober 2005 EPSU välkomnar möjligheten att bidra till kommissionens utvärdering av den inre marknaden för gas och el. Denna utvärdering sker i enlighet med direktiven från 2003 (2003/54/EG och 2003/55/EG). Generaldirektör Lamoureux efterfrågade i april 2005 synpunkter från EPSU och många andra organisationer. Kommissionen kommer att tillhandahålla en rapport i slutet av året. En liknande uppmaning att presentera synpunkter och diskutera framtida alternativ gjordes av kommissionär Piebalgs vid elforumet den 1-2 september Introduktion EPSU kritiserar sedan länge den inre marknaden för el och gas, med argumenten att vad sektorerna behövde och behöver är inte mer konkurrens, utan samarbete för att uppnå: Hållbar utveckling Driftsäkerhet och trygg energiförsörjning som grundas på ett stabilt investeringsklimat och förutsebar prisutveckling. Social rättvisa, inklusive trygg sysselsättning, skydd för utsatta användargrupper, territoriell och social sammanhållning. Demokratisk kontroll av dessa samhällsomfattande tjänster som är väsentliga för moderna samhällen. Direktiven kommer att hindra ansträngningarna att uppfylla de krav som ställs på medlemsstaterna om att förklara el och gas som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Samarbete, offentligt ägande och monopol var en beprövad modell i många länder och bidrog till Europas tillväxt och konkurrenskraft under många årtionden. Modellen byggde på en solid ekonomisk teori som erkände el- och gasföretags särdrag, bland annat fysikens lagar, investeringars långfristiga natur och framför allt att el, i synnerhet, har ett socialt värde och inte endast är kommersiellt. Denna princip har ifrågasatts och ersatts av tanken att konkurrens ger bättre resultat för ovanstående mål.

2 Det hävdades att en inre marknad för gas och el skulle medföra fördelar, bland annat: lägre priser för hushåll och storförbrukare förbättra social rättvisa, jämlikhet, social och territoriell sammanhållning, skydd av användare ge incitament till långfristig planering, investeringar i forskning och utveckling samt bidra till systemets driftsäkerhet och en trygg energiförsörjning sysselsättningstillväxt inom nya tjänster och i hela ekonomin bättre miljöskydd Bättre effektivitet skulle bidra till att förbättra Europas konkurrenskraft. Fullbordandet av den inre marknaden för el och gas blev en del av Lissabondagordningen. Konkurrens introducerades med direktiven från 1996 (el) och 1998 (gas), som endast delvis gav de resultat som förväntades. Regeringarna enades om att mer måste göras som en del av Lissabondagordningen. Direktiven ändrades genom direktiven från Dessa direktiv erkänner dessa tjänsters sociala natur genom att stärka förpliktelser i samband med offentliga tjänster, användarskydd och övervakning av industrin genom tillsynsmyndigheter. Ett annat erkännande av elförsörjningens väsentliga natur var direktivet om trygg energiförsörjning. När kommissionen presenterade detta direktiv medgav man att marknaden inte kommer att leda fram till en trygg energiförsörjning. Detta direktiv var även en reaktion på omfattande strömavbrott i Europa (Italien) och nordösta USA. 2. En kort sammanfattning av rapporten I syfte att få en bättre och oberoende förståelse för hur europeiska elmarknader utvecklas, beställde EPSU en studie om Europas el- och gasmarknader. Internationalen för stats- och kommunalanställdas forskningsenhet (PSIRU) vid universitetet i Greenwich, en av Europas mest berömda forskningsinstitut för tjänster av allmänt (ekonomiskt) intresse, ombads att utföra detta för EPSU:s räkning. I sin bedömning av direktiven förklarar man att: genomförandet ännu inte är klart i alla medlemsstater. direktiven inte behandlar marknadsdominans. förutsättningarna för en marknad för partihandel inte fanns i många medlemsstater. enskilda konsumenters rätt till valmöjligheter rättfärdigade en marknadsöppning, utan att ge garantier för att konsumenterna skulle vinna på det ekonomiskt. konsumentskydd inte omfattar prispolitik (till exempel att tariffer bör återspegla kostnaderna eller att företag inte ska diskriminera mellan olika kategorier användare). bestämmelserna om trygg energiförsörjning i direktiven är missledande. Dessa kompletteras av direktivet om trygg energiförsörjning. En stor fråga som återstår är att direktivet inte löser problemet med otillräckliga investeringar och inte tar upp systemets verkliga driftsäkerhet. rättslig åtskillnad troligen kommer att leda till att ägandet delas upp, vilket bryter banden mellan nätverksföretag och användare direktiven inte garanterar det finns produktion av rätt omfattning. Rapporten analyserar även de olika (regionala) marknaderna. I sin bedömning av hur marknaderna fungerar, hävdas det i rapporten att erfarenheterna av marknadsöppning och konkurrens är begränsade i vissa länder, och leder redan ofta till problem. Det råder brist på investeringar på alla marknader. Likviditeten på marknaderna är fortfarande ett problem. Byte av leverantör sker inte så ofta som krävs för en välfungerande marknad. Alla marknader har erfarit marknadskoncentration och vertikal integrering mellan produktion och försäljning. 2

3 De två marknader som anses vara de mest framgångsrika, Norden och Storbritannien (England, Wales, Skottland), har problem. Norden elmarknad Marknaden för partihandel är likvid. Den har dock en speciell historik och är beroende av specifika omständigheter som gör den sårbar för väderlek om den får klara sig själv. Lite långsiktiga investeringar i ny kapacitet. Torra år kan leda till ransonering eller andra marknadsåtgärder. Brist på tillgång kan leda till mycket höga priser för näringsliv och hushåll, vilket eventuellt skulle kunna driva bort näringslivet från vissa länder. Nederbörd och låga priser skulle lätt kunna få kraftverk för fossila bränslen att gå i konkurs. Leverantörsbyte har skett i större utsträckning än i resten av Europa, men det finns skillnader mellan de nordiska länderna. I allmänhet känner inte konsumenterna att de är välinformerade, konsumenterna vill inte byta leverantör eftersom prisskillnaderna är små, och säljarna som erbjuder det lägsta priset vill inte ha nya kunder. Priser för hushållen, och i viss mån storförbrukare, fluktuerar och höga toppar kommer att ge upphov till politisk debatt om reformerna. Rapporten noterar även att offentligt ägande dominerar och eventuellt har haft en lugnande roll på vinstmaximeringen. Storbritannien Rapporten noterade att Storbritannien har lång erfarenhet av avreglerade marknader. Elbörsen fungerade inte och likviditeten på NETA (och BETTA) är mycket begränsad och medger inte att den fastställer priser. Utsikterna att nya producenter ska tillkomma är små. Investeringar sker stötvis och för närvarande byggs mycket lite ny kapacitet, vilket leder till kapacitetsproblem. Rapporten gör en djupgående analys av marknaden för detaljhandel och noterar betydande problem som leder till högre priser för konsumenterna. Konkurrens i detaljhandeln har hittills inte inneburit några fördelar för mindre konsumenter i Storbritannien. Båda marknaderna anses vara förebilder och varje marknad har egna problem. Rapporten analyserar även de övriga marknaderna. Det mesta i den här analysen är inte nytt. Synpunkterna delas av många andra organisationer och av många i kommissionen. Vad som särskiljer rapporten är de grundliga argumenten och resonemangen samt att den tar upp den väsentliga frågan om konkurrens kan fungera 2.1 Kan konkurrens inom elbranschen fungera? I ett separat kapitel studerar rapporten om konkurrens kan fungera i elsektorn. Rapporten lyfter fram ett antal precisa särdrag (ekonomiska, fysiska, sociala, miljömässiga) som man med orätt ignorerar eller inte längre anser gälla. Rapporten drar slutsatsen att en fri marknad för el och gas, vare sig den gäller parti- eller detaljhandel, inte är genomförbar. Rapporten uppmärksammar även att konkurrens har ett pris, som är riskpremien på investeringar. Den uppger att medan aktieägare betalar om en investering misslyckas, betalar konsumenterna alltid genom högre kapitalkostnader. Och dessutom kostar det att utforma och driva marknaden. Det verkar högst osannolikt att konkurrens, genom förbättrad effektivitet och disciplinerade investeringsbeslut, kan vara så effektiv att den betalar för dessa extra finansierings- och transaktionskostnader 1 1 En kostnad som inte kan mätas är att i kommersiella system försvinner en känsla för allmännyttans etik eller ett medborgerligt ansvar, och den kan inte täckas i avtal och är svår att uttrycka i ekonomiska termer. I ett 3

4 Rapporten hävdar att antagandena om hur marknader för partihandel fungerar (att man reagerar på konsekventa prissignaler i tid för att stimulera rätt storlek på investeringar i syfte att trygga försörjningen, samt att producenter fritt kommer in på och lämnar marknaden) håller inte för granskningen. El som behandlas som en handelsvara kommer att fungera som en handelsvara med cykliska upp- och nedgångar. Det är knappast en stabil bas för tillverknings-, kemisk och annan energiintensiv industri, om priset på en av de viktigaste insatsprodukterna, och kostnaderna, fluktuerar i sådan stor omfattning. Elproducenter kommer att ha en rad möjligheter att reagera på marknadsvillkoren, och det blir mycket problematiskt att förhindra underskott (eller överkapacitet). Att skilja försäljning från produktion (Kalifornien 2000) innebär att producenterna inte har något direkt ansvar gentemot användarna. Det finns ingen tillförlitlig referens för grossistpriser. Slutkonsumenterna måste tvinga fram konkurrens genom att ofta byta leverantör för att få lägsta bud i syfte att säkerställa att priser endast återspeglar kostnaderna. Små förbrukare och hushåll har inte något incitament att göra det, de har inga resurser och ingen marknadsställning för att förhandla om bättre priser. Små konsumenter riskerar därmed att utnyttjas på grund av att de inte är tillräckligt kostnadskänsliga. Fattiga konsumenter drabbas värst. Slutligen hävdar rapporten att stora integrerade företag, som regleras av en tillsynsmyndighet med demokratiskt ansvar, utgör ett effektivt svar på el- och gasmarknaden. Att dela upp dessa företag kommer inte att vara populärt i medlemsstaterna. 2.2 Arbetstagare och den inre marknaden EPSU har argumenterat att den inre marknaden har mycket negativa konsekvenser för arbetstagare i sektorn. Rapporten samlar bevis från flera studier, plus ytterligare forskning om sysselsättningstrender. Resultaten är förkrossande och bekräftar vår ståndpunkt. Den inre marknaden för el och gas har: förstört jobb på 10 år (vissa siffror anger ). Dessa förlorade arbetstillfällen har bidragit till en till synes ökning av arbetsproduktiviteten, men detta var en engångseffekt och har inte medfört några dynamiska rationaliseringsvinster på lång sikt, vilket undergräver en väsentlig förutsättning i konkurrensteorin. minskat arbetskostnader genom lägre inkomster för anställda och deras familjer. Man tror att detta kommer att fortsätta, bland annat genom utläggning av verksamhet. infört mer flexibilitet och otrygghet för arbetstagare. påverkat utbildning, forskning och utveckling, vilket har medfört brist på kompetens och tekniskt stillastående. Denna kompetensbrist kan inverka på driftsäkerheten och en trygg energiförsörjning. Undersökningarna visar inte klart hur den inre marknaden har påverkat kvinnor i förhållande till män. Vissa rön visar att kvinnor drabbas hårdare, i synnerhet i de nya medlemsstaterna, medan andra resultat är neutrala. Inga undersökningar är positiva. Gamla och nya medlemsstater drabbas i samma utsträckning. Liknande konsekvenser kan därför även förväntas för Bulgarien, Rumänien och andra länder i Sydösteuropa. Skillnaden är att i flera av dessa länder är arbetslösheten mycket hög, upp till 30 % eller till och med integrerat allmännyttigt företag kan en ingenjör som åker till arbetet se att ett träd är för högt och riskerar att komma emot en kraftledning. Han ringer sina kollegor i företaget som underhåller ledningarna och som organiserar att detta kontrolleras. I uppdelade företag är dessa kollegor inte längre kollegor och har inga relationer. Ett avtal kan inte ens försöka täcka dessa komplicerade relationer. Försäljning och förvärv av företag gör situationen värre, det är inte bara så att servicepersonalen kanske inte är tillgänglig, personerna som beskär träd kan ha rationaliserats bort. Men det är en annan fråga. 4

5 mer, att den sociala tryggheten inte är av samma slag som i de gamla EU-länderna, samt att företagen inte har lika god ekonomi. Rapporten påpekar att jämförande rapporter från kommissionen inte innehåller information om sysselsättning, kompetens och utbildning, och anser att detta är en försummelse. Den betonar dessutom att uppgifterna om gasindustrin är ett lappverk och uppmanar kommissionen att avhjälpa detta. Det finns inga kända detaljerade studier som visar hur den inre marknaden för el och gas has skapat jobb någon annanstans i ekonomin. Vad som existerar är baserat på ekonometriska modeller som utgår från antagandet att konkurrens fungerar, utan att ta hänsyn till den situation som råder. Programmet för den inre marknaden bidrog inte till högre välstånd och välbefinnande för anställda och deras familjer. Mer än någon annan faktor kan den negativa sysselsättningseffekten kopplas direkt till den inre marknaden för el och gas. Europeiska kommissionen har inlett en studie för att utvärdera inverkan på sysselsättningen. EPSU och andra arbetsmarknadsparter kommer att delta i denna studie om den genomförs på ett objektivt sätt. Studien kommer att ta ett år. Vi accepterar inte att befintliga och lättillgängliga uppgifter på detta sätt sopas under mattan för att dölja det faktum att den inre marknaden har haft negativa följder. Detta måste tas upp i jämförande och utvärderingsrapporter Vad som behöver göras enligt rapporten Rapporten hävdar att det finns 6 problem som behöver lösas. Elproduktion och gasförsörjning på rätt nivå När det gäller elproduktion och partihandel med naturgas bör direktiven ändras till att kräva att ansvariga offentliga myndigheter ska se till att det finns tillräcklig kapacitet för elproduktion och att tillräckligt med gas har kontrakterats. En sådan plikt är inte förenlig med fria marknader för el och gas, eftersom på en fri marknad kan inte producenterna på marknaden styras. Alternativet med ensamköpare för elektricitet, som fanns i 1996 års eldirektiv, men i en ganska förvanskad och förvirrande modell, tycks vara ett sätt att uppfylla en sådan skyldighet. Med ensamköpare kan elproducenter och gasgrossister fortfarande utsättas för konkurrens. Till exempel, när det krävs ny kapacitet eller nya gasleveranser kan ett konkurrensutsatt förfarande användas för att bygga ny kapacitet eller ge ett gaskontrakt till det företag som erbjuder bäst villkor. Befintlig produktionskapacitet kan täckas av avtal för begränsade tidsperioder och skulle regelbundet behöva lägga nya bud för att säkerställa att elkraften som tillhandahålls produceras till lägsta möjliga kostnad. Konkurrens vid försäljning Konkurrens vid försäljning till mindre konsumenter innebär klart mer kostnader än vad man kan tjäna in genom konkurrens, och innebär en risk för att mindre konsumenter utnyttjas och betalar högre priser än vad som kan motiveras. De tidigare versionerna av direktiven krävde endast att marknaden skulle öppnas för storkonsumenter. Direktiven bör ändras för att göra det möjligt för medlemsstaterna att begränsa konkurrens till en tredjedel av marknaden, enligt det första eldirektivet. Om konkurrens vid försäljning till mindre konsumenter inte antas, måste man införa en reglerad tariff som undanröjer risken att mindre konsumenter subventionerar de större. 5

6 Kompetens och sysselsättning Kommissionen måste se till att detaljerade uppgifter om sysselsättning samlas in för att kunna övervaka kompetensläget, speciellt i gassektorn där det är mycket sparsamt med information. Kommissionen behöver ta itu med det låga antalet kvinnor som är anställda inom sektorn. Det kan även bli nödvändigt att revidera direktiven och låta företagen ta ansvar för att genomföra utbildning samt säkerställa att kostnadsminskningar inte sker på bekostnad av arbetstagares anställningsvillkor. Nätverkens driftsäkerhet Tillsynssystemen som införs ger företagen starka incitament att dra ned på kostnaderna och sätter press på tillsynsmyndigheter att införa kostnadsminskningar, även där de långfristiga följdverkningarna för driftsäkerhet kommer att vara skadliga. Man måste utveckla en mycket bättre balans som fortfarande uppmuntrar företag att förbättra effektiviteten, som de alltid har gjort i el- och gasindustrin, men också kräver att företag visar att kostnadssänkningar inte påverkar systemets driftsäkerhet negativt. Hållbarhet Direktivet måste erkänna att mycket av investeringarna i ny elproduktion (inklusive åtgärder på efterfrågesidan) kommer att vara resultatet av politiska målsättningar, inte marknadskrafterna. Alternativet med ensamköpare är bra för att se till att mindre produktionsenheter som framställer el, till exempel förnyelsebara och kraftvärme, utnyttjas maximalt. Demokratisk kontroll Tillsynsmyndigheternas roll kommer att vara väsentlig i ett sådant system. De flesta länder i Europeiska unionen har nu tillsynsmyndigheter med goda resurser och i allmänhet med en bra kompetens inom sektorn. Sådana tillsynsansvariga har dock sällan valts enligt breda demokratiska kriterier. De kommer i allmänhet från en mycket snäv affärsinriktad grupp med stort intresse för konkurrensfrågor. Tillsynsmyndigheterna behöver öppnas för ett mycket bredare deltagande med representanter för samtliga intressen, inbegripet miljökämpar, konsumentorganisationer och fackliga företrädare. Det är bara på detta vis som de kan bli legitima representanter för allmänheten. 3. Vår slutsatser av rapporten EPSU drar slutsatsen, på grundval av denna rapport, att konkurrens på Europas eloch gasmarknader, enligt vad som förespråkas i direktiven, kommer: inte att fungera på grund av ekonomiska, fysiska och sociala särdrag, i synnerhet för el. att hota en trygg energiförsörjning och stabilitet i Europas energiinfrastruktur på lång sikt. att utsätta hushållsanvändarna för marknadens nycker. att ytterligare försämra sysselsättningen, anställningsförhållanden, utbildning och kompetens samt arbetstagarnas välbefinnande. att negativt påverka stora industriförbrukare som riskerar sin marknadsställning, minskad tillväxt och sysselsättning. Till skillnad från vad som har blivit en dogmatik, hjälper inte den inre marknaden för gas och el Europeiska unionen att uppnå Lissabon-målen om att bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga region. Direktiven och reglereringssättet behöver ändras. 6

7 4. Vår första reaktion på GD TREN:s samråd EPSU skickade ett första svar i början av augusti. I vårt svar: Välkomnar vi möjligheten för EPSU och andra berörda parter att bidra till diskussionen i linje med det åtagande som gjordes av kommissionär Piebalgs till EPSU den 23 mars Ifrågasätter EPSU om det är lämpligt att kommissionens GD TREN utvärderar resultatet av den inre marknaden, eftersom det föreligger en risk att kommissionen kommer att vara subjektiv i sin utvärdering. Vi har gett uttryck för denna kritik vid flera andra tillfällen (om metoden för en horisontell utvärdering, om den horisontella utvärderingen av avreglerad nätverksindustri). Vi begär ett arbetssätt som främjar delaktighet vid utvärderingen och vid jämförande studier. Återigen välkomnar vi Piebalgs åtagande att låta utvärderingens resultat och eventuella slutsatser bli föremål för ett brett offentligt samråd och debatt. Den debatten måste vara mer vittomfattande och inbegripa fler aktörer än vid de så kallad Florens-, Madrid- (och Aten-)forumen. Vi begär att kommittén för social dialog inom elsektorn, och, när den inrättas, kommittén för social dialog inom gassektorn, ska delta i samråd innan förslag läggs fram, med hänsyn till kommissionens mer allmänna åtagande om att främja social dialog för politik som berör vissa branscher. (Meddelande om omstrukturering och sysselsättning KOM (2005)120) EPSU föreslår att ytterligare frågor tas med i utvärderingen: framför allt konsekvenser för sysselsättning, jämlikhet, miljö samt social och territoriell sammanhållning. Vi går inte med på att skjuta upp några av dessa frågor tills ytterligare studier blir tillgängliga, när det finns tillgängligt material, speciellt om sysselsättningen. Den inre marknaden har klart medfört förlorade arbetstillfällen, utläggning av verksamhet och en större kompetensklyfta, med blandade följdverkningar för kvinnors sysselsättning. Vi understryker att utvärderingen även ska studera hur den inre marknaden genomför och främjar annan energipolitik, till exempel vad gäller koldioxidutsläpp. Vi hänvisar till våra kommentarer om den 4:e och 5:e jämförande rapporten. Utvärderingen måste också ta hänsyn till rätt analysnivå, till exempel vad gäller priser. Inte alla prisökningar kan tillskrivas miljöskatter och andra tilläggsavgifter. Bränslepriser och tillsyn spelar en viktig roll. EPSU begär att utvärderingen även studerar distributionsfrågor. Har den inre marknaden bidragit till större social rättvisa eller har den ökat uppdelningen? Vi anser att utvärdera även innebär att jämföra. Det finns en omfångsrik litteratur som vittnar om att de grundläggande förutsättningarna för att skapa konkurrens i el- och gasindustrin inte finns. Denna litteratur verkar tillhandahålla bättre förklaringar än de rådande teorier på vilka den inre marknaden för el och gas grundas. Dessutom är elektricitetens fysiska särdrag ytterligare en begränsning fysikens lagar kanske inte lyder praktisk ekonomi. Vi tog upp 4 punkter som bör spela en viktig roll i diskussionen: Hur gå vidare? Den demokratiska kontrollen behöver stärkas Den sociala dimensionen bör prioriteras mer, eller fokusera på förpliktelser i samband med offentliga tjänster Marknadsöppningen för hushållsförbrukning år 2007 behöver utredas igen. Gå försiktigt fram med uppdelningen. I nästa kapitel utvecklar vi vår inställning. 7

8 5. Rådande samsyn Den samsyn som råder i industrin, på kommissionen, parlamentet, rådet och bland forskare är att den inre marknaden för el och gas har sina brister. Dessa brister kan dock överkommas genom mer konkurrens och genom att hårdnackat utsätta oss själva för ytterligare konkurrens. Patient: Doktor, IEM 1-medicinen som ni skrev ut för min sjukdom fungerar inte! Läkaren: Ja, i sådana fall ökar jag dosen. Patienten kommer tillbaka efter två veckor: Doktorn, den här IEM II-medicinen fungerar fortfarande inte, och jag har märkt av flera biverkningar. Läkaren: Oroa er inte. Jag ökar dosen. Och biverkningarna är tillfälliga. Efter en vecka ringer patienten läkaren. Patienten: Jag slocknade och blev allvarligt sjuk. Läkaren: Det är tillfälligt. Vi ska öka doserna och sätta in annan medicin. Patienten: Men doktorn, jag läste att en framstående professor säger att mitt problem beror på medicinen! Läkaren: Det där är en okänd teori. Tro inte allt du hör. Patienten nickar, lämnar kvar medicinen på bordet och går iväg. Många organisationer har föreslagit åtgärder för att få marknaden att fungera och förbättra den. Det tycks råda samstämmighet om att man ska gå från nationella marknader till regionala marknader till en enda gemensam europeisk marknad till ett enda europeiskt reglerat område som täcker Sydösteuropa och även Ukraina, Moldavien och Ryssland. Det finns nästan ingen skepticism, förutom bland arbetande ingenjörer. Det är intressant att notera synpunkterna från UCTE, den organisation som arbetar mest med att säkerställa driftsäkerhet och trygg försörjning (och därför en av de få organisationer som i viss bemärkelse har ett allmännyttigt uppdrag). I en presentation till det 12:e forumet i Florens gjorde UCTE ett antal viktiga observationer som knappast kan sägas stödja den inre marknaden och den rådande strategin att fortsätta med utvidgningen av den europeiska marknaden: Organisationen hänvisade till sammanlänkningar med Sydösteuropa, Turkiet och OSSländer, och framhöll att tillförlitlig nätinfrastrukturer inte får offras för vilken typ som helst av systemutvidgning. UCTE noterade att systemets säkerhet äventyras: Betydligt högre elflöden innebär att nätet tår sin bristningsgräns. Överbelastade sammanlänkningar sprids över hela systemet. Ytterligare utveckling av IEM bör studera begränsningar på grundval av säkerhetsaspekter och beroende. 2 I UCTE:s presentation hävdas att en stabil ram för tillsyn med ett långsiktigt tidsperspektiv och en säkerhesfilosofi behövs omgående. Eller för att uttrycka det med andra ord: den nuvarande inre marknaden saknar ett långsiktigt perspektiv, saknar en filosofi för säkerhetsaspekter och saknar en stabil ram. Hur mer förödande kan en utvärdering av den inre marknaden bli? Det är intressant att amerikanska ingenjörer uttycker liknande farhågor. Vi har återgett en sammanfattning och rekommendation från en alldeles färsk 2 Rapporten noterar även att den tid som krävs för tillståndsförfaranden för nya ledningar inte håller jämn takt med marknadsutvecklingen. Vi noterar att det vore märkligt om dessa förfaranden skulle underställas marknadsutvecklingen, och inte låta demokratiska farhågor komma till uttryck. 8

9 rapport om bakgrunden till det omfattande strömavbrottet i Storbritannien (augusti 2003) i en bilaga. 3 EPSU är för en stabil tillsynsram. Detta fanns förr, och ett ramverk grundat på långtidsplanering som kan integrera politiska krav som främjande av förnyelsebara källor, hushållning med energi och kraftvärme, överensstämmer inte med den rådande inställningen som betonar konkurrens och profit. Ett stabilt ramverk för tillsyn som möjliggör kostnadsbaserad prissättning under översyn av tillsynsmyndigheter tryggar sysselsättningen inom och utanför sektorn. Men hur kan vi uppnå detta nu? 6. EPSU:s inställning till den inre marknaden för el och gas EPSU har bidragit till diskussioner om utvecklingen av den inre marknaden tidigare. 4 Vår inställning är fortfarande kritisk. EPSU har i grunden en kritisk syn på den inre marknaden för el och gas. Den kommer inte att fungera i den nuvarande formen och är inte bättre än den tidigare mer samarbetsinriktade metoden, samtidigt som riskerna ökar. Om de åtgärder vidtas som flera organisationer har föreslagit, och som utgår från visionen i Europeiska kommissionens konkurrensundersökning, kommer det att leda till fragmentering av industrin, ökade risker och sämre konsumentskydd, samt i grunden äventyra Europas energiinfrastrukturs driftsäkerhet. Vi förväntar oss ytterligare förlorade arbetstillfällen till följd av sådana åtgärder, vilket förvärrar den kompetensklyfta som håller på att uppstå, påverkar jämlikhet och kvinnors sysselsättning negativt (som i de nya medlemsstaterna), leder till mer utläggning av tjänster, bland annat av teletjänstcentraler, informationsteknik och kontorstjänster, mätaravläsning, underhåll, nedskärningar i utbildning samt forskning & utveckling, etc. Dessa tjänster utförs ofta med lägre lön och sämre villkor. Man kan förvänta sig följdverkningar för driftsäkerheten. De flesta organisationer hävdar att ytterligare åtgärder som säkerställer konkurrens är möjliga och behöver genomföras. Det finns för närvarande inte någon majoritet för ett mer samarbetsinriktat arbetssätt som skulle baseras på planering och investeringar på längre sikt, och använda energin i el- och gasindustrin och bland dess användare till att ta itu med frågor kring global uppvärmning, driftsäkerhet och trygg energiförsörjning. Vad som behövs är att krafter samlas kring ett omfattande europeiskt program för att minska beroendet av fossila bränslen, samt för att leda Europa mot hållbar utveckling och mindre utsläpp, till exempel baserat på en vätgasekonomi, enligt vad Europas politiska partier förespråkar. Vi föreslår följande för att få den Europeiska unionen att inta en mer samarbetsinriktad hållning: Inga nya initiativ för att främja den inre marknaden och mer konkurrens i el- och gassektorn. Avsluta direktivens genomförande och dra ytterligare lärdomar, bland annat om hur olika direktiv påverkar varandra. Vissa grupper fortsätter att kräva förändringar tills slutresultatet gynnar dem. Detta sker på bekostnad av andra grupper och i synnerhet hushållen och utsatta användargrupper, till exempel fattiga och äldre. Ingen uppdelning av ägandeskap det är inte nödvändigt ekonomiskt. Tillsynsmyndigheterna övervakar att tillträde till överföring ges utan diskriminering. 3 Contributions of the restructuring of the electric power industry to the August 14, 2003 blackout (Hur omstruktureringen av elindustrin bidrog till strömavbrottet den 14 augusti, 2003). Jack Casazza, Frank Stryk, George Loehr, medlemmar, Elingenjörer för sanningen, augusti EPSU:s ståndpunkt om Europeiska kommissionens meddelande "Lägesrapport om genomförandet av den inre marknaden för el" (Kom 2000) 297 slutlig 16/05/2000 9

10 Alla förslag från Florens-, Madrid- (och Aten-) forumen bör underställas parlamentariskt godkännande. Vid dessa forum föreslås många åtgärder i syfte att få den inre marknaden att fungera, efter diskussion mellan industrins aktörer, tillsynsmyndigheter och experter från kommissionen och medlemsstaterna. Denna process har ingen demokratisk kontroll. Ett antal möjligheter till undantag från den inre marknaden bör vara möjliga: Marknaden för hushållsförbrukning bör förbli stängd i de länder som vill fortsätta med reglerade tariffer för hushållsförbrukning och under tillsyn, även efter 1 juli PSIRU:s rapport säger: Konkurrensutsatt detaljhandel för mindre konsumenter innebär klart mer kostnader än vad som kan återvinnas genom konkurrens och utsätter mindre konsumenter för utnyttjande och högre priser än vad som kan motiveras. ( ) om man inte inför konkurrens i detaljhandeln för mindre konsumenter, måste rättvisande reglerade tariffer införas som inte innebär en risk för att mindre konsumenter subventionerar större konsumenter. Länder ska ha möjlighet till undantag från den inre marknaden på grundval av befolkningens demokratiska beslut, till exempel genom en folkomröstning. Ett sätt att eventuellt göra detta är att återinföra de olika alternativen i direktiven från 1996 och 1998, som modellen med ensamköpare. Medlemsstater bör ha möjlighet till undantag från 10%-målet, enligt vilket det ska finnas en viss % gränsöverskridande elhandel (import/ export), i förhållande till befintlig kapacitet Dessa möjligheter till undantag behövs som en garanti för EU:s demokratiska natur. Europas medborgare måste kunna ändra på beslut, i synnerhet om dessa anses ha negativa konsekvenser. Utan möjligheter till undantag kan inte nationella regeringar reagera på legitima farhågor. Nya åtgärder behövs: Det krävs ett ändringsförslag till direktiven och/eller en reglering som fastställer att el- och gasverk/företag ska ha tillräcklig och välutbildad personal för att kunna utföra sina uppgifter, inklusive kundrelationer och kapacitet att reagera på oförutsedda händelser (eller force majeure ). Mål bör fastställas både för forskning och utveckling, samt för investeringar i utbildning. Dessa mål bör grundas på de tre allmännyttiga verk/företag med bäst resultat. Övriga företag skulle få 3 år på sig att komma upp till den nivån frivilligt. Därefter blir de fastställda målen bindande. Nationella handlingsplaner för utbildning inom el- och gas bör utarbetas tillsammans med arbetsmarknadens parter. Liknande mål bör fastställas för investeringar i underhåll och reparationer, och med liknande konsekvenser. EPSU förespråkar följande metod för nya åtgärder. De bör: Öka den demokratiska kontrollen och stärka medborgarnas deltagande i tillsynen av allmännyttiga verk/företag. Ett första konkret steg är därför att innan man går över till regionala marknader bör tillsynsmyndigheter ha en permanent struktur för att medborgare och deras organisationer ska kunna delta, till exempel grupper som bekämpar fattigdom, facket, kommuner, etc Den exakta utformningen kan variera, men den måste vara permanent och strukturerad. Även fattiga användare bör fortlöpande tillfrågas om deras synpunkter. De kan behöva stöd i form av så kallade konsumentombud, till exempel. För varje steg som tas för att fullborda den inre marknaden, blir den alltmer alienerad från medborgare och undkommer deras kontroll. ERGEG (Europeiska tillsynsmyndigheternas grupp för el och gas) är ingen bra ersättning. Detta måste 10

11 rättas till. Bristen på demokratiskt styre är en viktig fråga. Det står till exempel inte klart vem som ska övervaka de regionala marknaderna. PSIRU:s rapport: Tillsynsmyndigheternas roll kommer att vara av största vikt i ett sådant system. De flesta länder i Europeiska unionen har nu tillsynsorgan med bra resurser, i allmänhet med en bra kompetensnivå inom sektorn. Sådana tillsynsansvariga har dock sällan utsetts enligt breda demokratiska kriterier. De kommer i allmänhet från en mycket smal näringslivsorienterad gemenskap med stort intresse för att konkurrens finns på dagordningen. Tillsynsorganen behöver öppnas för ett mycket mer vittomspännande deltagande, med representanter för en hel rad olika intressen, inklusive miljöaktivister, konsumentorganisationer och fackliga företrädare. Endast på detta sätt kan de bli allmänhetens legitima representanter. Stärka förpliktelser i samband med offentliga tjänster. Att gå från nationella till regionala marknader skulle kunna försvaga konsumentskyddet. En direkt åtgärd som skyddar användare är att mer exakt definiera vad som utgör rimligt pris och en rimlig avkastning. EPSU har vid flera tillfällen argumenterat för en ram för tjänster av allmänt intresse och för ett europeiskt observationsorgan för tjänster av allmänt intresse. Öka sysselsättningen inom industrin, förbättra arbetsvillkor, garantera utbildning och bidra till jämlikhet. Som det redan har konstaterats har arbetstagare påverkats negativt. Själva EUfördraget stipulerar att EU ska vara ett område som bidrar till att förbättra levnadsoch arbetsförhållanden. Det står inte att kommissionen ska gynna en grupp framför en annan. Målet är att alla grupper ska få det bättre. PSIRU:s rapport uppger att Kommissionen behöver se till att detaljerade uppgifter om sysselsättning samlas in i syfte att kunna övervaka kompetenssituationen, speciellt inom gassektorn där uppgifterna är synnerligen knapphändiga. Man behöver ta itu med att så få kvinnor arbetar inom sektorn. Det kan också vara nödvändigt att revidera direktiven och låta företag ta ansvaret för att utbilda och säkerställa att kostnadsminskningar inte genomförs på bekostnad av arbetstagarnas anställningsvillkor. Stabil sysselsättning innebär dessutom att systemen förblir tillförlitliga och säkra. Nya åtgärder bör kunna demonstrera att de på ett konkret sätt bidrar till att ta itu med arbetslösheten på ett direkt och mätbart sätt. Förbättra el- och gassystemens driftsäkerhet och försörjningstryggheten. Varje nytt steg bör bedömas ingående för att se om det förbättrar driftsäkerheten eller inte. Vi ska inte ställa frågan: kan vi göra detta utan att äventyra driftsäkerheten, utan istället: om vi gör detta, kommer driftsäkerheten att förbättras? EPSU vidhåller att med ett mer fragmenterat system, fler aktörer och mer relationer mellan dessa olika aktörer, har varje grupp och varje enskild i den gruppen speciella farhågor, driftsäkerheten äventyras och blir svårare att övervaka. En filosofi för trygghet och driftsäkerhet på den inre marknaden kan mycket väl innebära att man går från driftsäkerhet N-1 till N-2. PSIRU:s rapport: Regleringarna som introduceras ger starka incitament till företagen att minska kostnader och sätter press på tillsynsmyndigheterna att införa kostnadsnedskärningar, även då den långsiktiga effekten för driftsäkerheten kommer att vara skadlig. En mycket bättre balans behöver utvecklas, som fortfarande uppmuntrar företag att bli effektivare, vilket de alltid har gjort under hela el- och gasindustrins historia, men också kräver att företagen visar att kostnadsminskningarna inte skadar systemets driftsäkerhet Det innebär även att konsekvenserna för bränslemixen behöver studeras. En balanserad bränslemix bidrar till tryggheten. 11

12 Från PSIRU:s rapport: För elproduktion och partihandel med gas bör direktiven ändras till att kräva att ansvariga offentliga myndigheter ser till att det finns tillräckligt med produktionskapacitet och att tillräckligt med gas har kontrakterats. Tillsyn och övervakning behöver också förbättras i och med övergången till regionala marknader. Hjälpa Europa till hållbar utveckling Nya åtgärder behöver bedömas utifrån hur de bidrar till att skydda miljön, främja förnyelsebara källor och minska koldioxidutsläpp, bland annat. PSIRU:s rapport: Direktivet måste erkänna att en stor del av investeringarna i ny produktionskapacitet i elindustrin (inklusive åtgärder på efterfrågesidan) kommer att följa av offentliga politiska målsättningar, inte marknadskrafterna. Alternativet med ensamköpare är bra för att säkerställa att mindre elproduktionskällor, till exempel förnyelsebara och kraftvärme, utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Vi föreslår att dessa 5 test blir en del av den framtida planeringen för el- och gasindustrin. Eventuella nya förslag ska granskas enligt dessa 5 test och godkännas enligt samtliga. Om inte, krävs kompensatoriska åtgärder. EPSU är den Europeiska federation för offentliganställdas förbund. 8 miljoner arbetstagare är organiserade i 215 fackförbund. EPSU är EFS största federation. Vi organiserar arbetstagare inom offentliga tjänster, bland annat inom lokal, regional, stats- och europeisk förvaltning, sociala tjänster och sjukvård samt allmännyttiga verk och företag (el, gas, vatten och avfallshantering). EPSU:s medlemsförbund organiserar arbetstagare i el- och naturgasproduktion, överföring/transport, distribution, försäljning och kringtjänster. Våra medlemmar arbetar med alla typer av bränslen (vatten, förnyelsebara, kärnkraft, olja, kol, gas ) Våra medlemmar är aktiva i offentliga och privata företag, i stora multinationella liksom mindre kommunala företag. EPSU företräder hundratusentals arbetstagare vid hundratals allmännyttiga verk och företag i hela Europeiska unionen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Sydösteuropa. EPSU:s medlemmar är mycket engagerade i omstruktureringsfrågor eftersom det är deras jobb och liv som står på spel. EPSU:s medlemmar är också konsumenter och medborgare. De förstår hur viktigt det är för ekonomin att gas och el tillhandahålls till låga priser på ett säkert och tillförlitligt sätt. EPSU har vid många olika tillfällen riktat kritik mot den inre marknaden för el och gas. EPSU företräds i den sociala dialogen för elsektorn tillsammans med Eurelectric. Vi arbetar tillsammans med Eurogas för att utveckla en social dialog. EPSU har även representanter i Europeiska energi- och transportforumet. Ytterligare information epsu@epsu.org EPSU Rue Royale, 45, Box Bryssel Belgien 12

13 - ANNEXES Annex 1 Constraints on electricity that make competition dysfunctional Electricity is a public service and a social good The starting point of the EPSU position is that electricity services should be reliable, safe, affordable and sustainable. Electricity and Gas market reform should be judged on its contribution to realizing these objectives. The problems and even disasters resulting from market reform in many places in the world occur because these reforms have not been linked to the ultimate outcome. The reforms have lost sight of the social component of electricity services: their essential nature, contributing to development of economies and social and regional cohesion. 5 The social component has political consequences as pointed out by South Australian Independent regulator Lewis Owen. The market mechanism means passing on to consumers price increases of 50 or 100% or more, and saying this is a good and efficient outcome. Is naivete a necessary characteristic of being a market economist he wonders. 6 To some extend the Directives have recognised this social characteristic by recognising that electricity is a public service, that Member States can impose public service missions and have to ensure affordable prices and that protection is to be provided for vulnerable customers. The current discussion on the future of the internal market is not focused on how they will effect these principles. Dogmatic use of economic theory ignores established criticisms Secondly, much of the problems of electricity reform result from a faulty application of economic theory. The current neo-liberal theory questions the interventionist role of the state, and as a consequence state and municipal companies as instruments to realise the state s objectives. It seeks to undermine such models of economic management. There is an underlying mistrust of the state, ignoring that different states (and its agents such as state and municipal companies) actually have acted to the benefit of their citizens. Policy conclusions drawn from models ignoring these facts are at best misleading and at worst pseudo-scientific renderings of the model-builder s ideological conviction against the state. 7 Neo-liberal theory is a return to old laissez-faire thinking of a bygone age. It postulates that goods are traded in a competitive market. All information concerning such goods should be public knowledge between producers and users. We all know this is not the case in electricity. Producers know more about quality and quantity then do users. Information is asymmetric. The costs are very high for users to obtain full information. Users will be afraid that the companies, driven by profit-maximising behaviour, will cheat on consumers. That is 5 Ha-Joon Chang of the Faculty of Economics and Politics of the University of Cambridge points out that distributional considerations should be addressed more explicitly in the design of reform as well as the impact of regulation on dynamic efficiency (mot just stopping at static efficiency (see also annex), Ha-Joon Chang seminal work on The Economics and Politics of Regulation, in Globalisation, Economic Development and the Role of the State, Chapter 5, Lewis W. Owen, Mysteries of electricity pricing, speech to the Economic Society, 3 April Ha-Joon Chang, p.33 13

14 - ANNEXES why users prefer public companies where the profit maximising is either eliminated or reigned in. 8 The critique of the laissez-faire thinking was well voiced by Keynes. John Maynard Keynes identified in the 1920s cost and demand conditions under which competition doesn't emerge. This seems largely forgotten. Keynes goes further, to explain how economists move from simplifying assumptions to abandonment of the actual facts, and to conclude that reality is what their model says it is. "The beauty and the simplicity of such a theory [competition producing economic efficiency] are so great that it is easy to forget that it follows not from the actual facts, but from an incomplete hypothesis introduced for the sake of simplicity. Apart from other objections to be mentioned later, the conclusion that individuals acting independently for their own advantage will produce the greatest aggregate of wealth, depends on a variety of unreal assumptions to the effect that the processes of production and consumption are in no way organic, that there exists a sufficient foreknowledge of conditions and requirements, and that there are adequate opportunities of obtaining this foreknowledge. For economists generally reserve for a later stage of their arguments the complications which arise -- (1) when the efficient units of production are large relatively to the units of consumption, (2) when overhead costs or joint costs are present, (3) when internal economies tend to the aggregation of production, (4) when the time required for adjustments is long, (5) when ignorance prevails over knowledge, and (6) when monopolies and combinations interfere with equality in bargaining -- they reserve, that is to say, for a later stage their analysis of the actual facts. Moreover, many of those who recognise that the simplified hypothesis does not accurately correspond to fact conclude nevertheless that it does represent what is 'natural' and therefore ideal. They regard the simplified hypothesis as health, and the further complications as disease." (Keynes 1972) 9 A report of a Dutch governmental advisory body (see below) has argued that the damage for users and business resulting from network problems are much larger then the value of the product. There are therefore marco-economic reasons to strive towards optimal reliability. This is a faint echo of the position of Keynes and again largely ignored. Physics of electricity Another set of reasons, and certainly not the least, why competition in electricity can not function is related to the physics of electricity. It is not a product that can be stored. To ensure that the system can function demand and supply need to balance at all times. Electricity can also not be stored. There are no stocks. Engineers are therefore usually quite skeptic about introducing competition in the electricity sectors. Large Industrial Users: Wholesale markets have failed The particularities of the electricity market are finally recognized by the large industrial users. They argue that the wholesale markets have failed. And if you do not have wholesale competition what is left is retail competition which makes up between 2-6% of the electricity bill. This margin has to be compared also to the costs to compete and to acquire new clients. 8 Is the government failure theory still relevant, Matsunaga and Yamauchi, p , Annuals of Public and Cooperative Economics. 75: In addition companies argue,as does the Directive that certain information needs to be confidential for commercial reasons. The US Supreme Court has argued that society has a great interest in the free flow of information. It is the postulate on the basis of which competition theory is build. Allowing companies (that deliver essential services!) to keep information secret is in direct contradiction with the free market theories. 9 Keynes, J. M. "The End of Laissez-faire" in The Collected Writings of John Maynard Keynes, Vol. 9, Essays in Persuasion, London, The Macmillan Press,

15 - ANNEXES What does the European organization of large industrial users IFIEC say in an electricity market design report 10 : Competition between European power generators and suppliers has virtually disappeared. Even large industrial users have no negotiating power when seeking new supply contracts, let alone domestic users The wholesale price has gone up with 50% on average since IFIEC states that these price developments are harmful for competitiveness, especially because of risks and uncertainties related. IFIEC concludes that the wholesale market is dysfunctional. IFIEC members are now confronted with the same situation as domestic users and individual and small and mediumsized enterprises: the only part on which there is competition is the retail part (or trading margin). It has always been unrealistic to expect that individual users would have an effect on the price of balancing and supply contracts. IFIEC complains of market dominance where producers and traders are often the same. The price signals are erratic, and there is insufficient liquidity in the forward electricity market. There are hardly any new producers. The existing producers use the wholesale trading market price as the reference point for contracts with industrial users. IFIEC claims that the electricity producing companies engage in price-setting. Financial institutions have not become more active. IFIEC claims this is due to the lack of a price reference like there would be in a commodities market. All kinds of contracts for risk management could then be linked to this price reference. And then comes the clincher: electricity can not be stored. Electricity spot markets serve to balance the actual physical supply needs (the market always needs to be in balance) There are thus no possibilities for arbitrage. Trading companies without physical assets have encountered catastrophic results and disappeared. IFIEC concludes that : the failure to introduce electricity contracts on the important commodities exchanges is a good indication that the nature of electricity goods does not lend itself to tradition risk management. As a consequence, electricity trading exchanges do not, and will not in the near future, provide financial instruments in a manner that allows consumers sufficient options to manage and hedge their risks, as in the case of other commodity markets. IFIEC states a total lack of predictability and the impossibility to anticipate and budget costs. There is excessive risk of users. Not just industrial ones as IFIEC focuses on, but also for domestic users in fully opened markets. And IFIEC warns us that there is a direct threat for the survival of a large number of industrial sites, and future investment in the manufacturing industry has to deal with risks and uncertainties. One would expect that IFIEC would draw the conclusion that it is better to return to the regulated model with predictable prices including for large industrial companies. 11 But it prefers to prescribe us more of the same medicine. Conclusion These powerful arguments against competition in electricity services have been ignored, and, as predicted by EPSU, the Commission and Member States now scramble to regulate in more detail. 10 Electricity Market Design, 29 September 2004, See also Wholesale markets have failed, Power in Europe, issue 436, 25 October 2004, p.4 11 EPSU has received information from its affiliated trade unions that an increasing number of large industrial users feels similar: a return to regulated tariffs is preferable. We are told that many dare not come out public on this. 15

16 - ANNEXES Annex II CONTRIBUTIONS OF THE RESTRUCTURING OF THE ELECTRIC POWER INDUSTRY TO THE AUGUST 14, 2003 BLACKOUT By Jack Casazza Frank Delea George Loehr Members, Power Engineers Supporting Truth August 2005 III. Executive Summary Deregulation and the concomitant restructuring of the electric power industry in the U.S. have had a devastating effect on the reliability of North American power systems, and constitute the ultimate root cause of the August 14, 2003 blackout. Specifically, deregulation and restructuring have led to: Changes in focus from long-term optimization and inter-system coordination and reliability to total dependence on immediate profits and the efficacy of the market. Change in technical qualifications of those holding management positions in electric power organizations and government policy makers and regulators; this change affects entire organizations. Reductions in personnel at electric power organizations and companies. Failure to make adequate technical analyses including risks when setting government policies. Increased complexity of operations because of separation of generation and transmission functions, the large increase in the number of organizations involved, and the establishment of additional levels of responsibility in the operation/control process. Dilution of management responsibility, including too many entities in the management structure with veto power. An almost fundamentalist reliance on markets to solve even the most scientifically complex problems. Decreased emphasis on the importance of strong reliability standards, and a trend toward lower standards; this is most pronounced in the very organization charged with maintaining reliability NERC aided and abetted by FERC. Dispersed, fragmented control of the bulk power system in the Midwest. A patchwork quilt of overlapping jurisdictions among marketing areas, Independent System Operators/Regional Transmission Organizations (ISOs/RTOs), and regional reliability councils in the midwest. Reductions in, or outright elimination of, training including training of operators. Continuation of the historical problem of geo-electrically small control areas in the Midwest, despite the creation of the MISO, which, in the context of operations on August 14, 2003, appeared to be little more than a toothless shell. Unless the root causes of the August 14, 2003 blackout are addressed and the trend toward lower standards reversed, the likelihood of future blackouts will increase. 16

17 - ANNEXES The DOE/Canadian report demonstrates the dominance of market participants and lack of 12, 13 government concern about the root causes of the blackout. Both are also clearly illustrated by the almost two-year delay in the investigations, and discussions that are taking place through the competition and reliability study of which this paper is part. Despite its spin, the Energy Policy Act of 2005 does nothing to address the root causes of the 2003 blackout, and hence will do nothing to enhance reliability. XI. Recommendations 14 The authors have been asked to provide recommendations, a difficult assignment. In the massive effort to deregulate and restructure the electric power industry, the Laws of Physics were ignored, replaced by a blind conviction that the Laws of Economics could provide all things including a reliable system. Unfortunately, this has been proven to be a tragic mistake. The problem with correction, however, is that a fundamentalist market philosophy has so permeated the entire industry, from the Federal Government and its regulatory officials to the industry s own organizations, that to undo the damage will likely take an effort well beyond a few simple recommendations. The problem cannot easily be fixed since the problem is an innate attitude or belief system, not an error or two in procedures or protocols. An indication of this is the fact that, despite such evidence as the California Meltdown, unprecedented price spikes, the criminal actions of Enron and others, and the most devastating blackout in our history, policy makers still steadfastly deny that deregulation and restructuring had anything at all to do with any of it. Sociologists call this cognitive dissonance. Recognizing this difficulty, there are a number of steps that could be taken to start the nation on its difficult corrective path: Before approving any new ISO/RTOs, ensure and demonstrate that the entity is fully functional. Investigate and recommend guidelines for the geo-electrical characteristics of control areas. Require NERC to roll back the reductions in reliability standards implemented since Prohibit NERC from implementing any further reductions in reliability standards. Permit any state or reliability entity to mandate more stringent reliability standards than NERC s. In other words, make sure that NERC standards are a floor, but not a ceiling. Before implementing a new market design, ensure and demonstrate that the design s To make markets work more efficiently and effectively, emphasize in policy standards the need to foster cooperation between organizations DOE personnel have indicated in correspondence with the authors they had more important things to look into. Kevin Kolevar, March 8, 2005, attachments to letter to J.A. Casazza (see pages 12 and 13). The Congressional Research Service Report to Congress on Electric Utility Reform update of April 21, 2005 does not discuss such issues as industry behavior and its impact on reliability. These recommendations were prepared prior to recent Congressional action that made making reliability standards mandatory. They have since been reviewed and remain unchanged, since the problem is not whether the process is mandatory, but how strong the standards are, how our recommendations are implemented, and how competent those implementing them are. In any case, since the Energy Policy Act of 2005 does not address the underlying causes of the 2003 blackout, it will have no effect in improving the reliability of the bulk power system. 17

18 - ANNEXES Develop standards for technical qualifications required for key government and industry positions, including those responsible for establishing electric power policies, and for management, design and operation of the transmission grid. Require that appointments to FERC and the new DOE Office of Electricity of Delivery and Energy Reliability, and to the NERC Board and senior management positions, have demonstrated expertise and experience in electric power and are vetted by the National Academy of Engineers, with input from the Institute of Electrical and Electronic Engineers (IEEE), Edison Electric Institute (EEI), the American Public Power Association (APPA) and National Rural Electric Cooperative Association (NRECA). Mandate that DOE, in consultation with FERC, NARUC, and NERC, undertake a biannual National Power Survey modeled after the 1964 survey. This survey should give emphasis to reliability risks, including such incidents as the loss of major gas pipelines, as well as economic constraints. 15 Investigate and develop new programs for encouraging and improving the transfer of technical experience and expertise in the electric power industry and universities; such efforts could be enhanced by utilizing experienced retired engineers from the electric power industry. Investigate the effects that extensive labor reductions have had on overall national reliability, and on the ability to cope with national disasters and acts of terrorism. Require that marketing areas and reliability council areas be consistent. Support the reporting and exchanging of information related to system reliability. (Concerns exist about the consistency of some information, and the availability of data to the entire electric power industry.) The Federal Government could play an important role in enhancing the definition, collection and sharing of information. When adjusting generation because of transmission economic constraints, insure that such adjustments minimize reliability risks. Investigate and monitor reductions of maintenance expenditures as indicated in reports to FERC as a part of FERC s reliability monitoring function. Additional references can be obtained at the following web sites: CB/PUT 7 Oct/2 mail/epsu Comments on the future of EU internal market gas & electricity.doc 15 It s Time to Challenge Conventional Wisdom, Harrison Clark, Transmission and Distribution World, Oct