Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Dnr :8676 Västanfors-Västervåla Församling Org.nr Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Lindgårdsskolan belägen i Fagersta kommun

2 2(13) Tillsyn i Lindgårdsskolan har genomfört tillsyn av Västanfors-Västervåla Församling ( ) under våren Lindgårdsskolan besöktes av den 20 mars Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat Årskurs 3. Enligt Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 3 läsåret 2013/14, uppnådde mellan 81,3-100 procent av eleverna kravnivån på de olika delproven i matematik, att jämföra med motsvarande värden för riket där mellan 71,6-94,1 procent av eleverna uppnådde kravnivån. I ämnet svenska uppnådde mellan 86,7-100 procent av eleverna kravnivån på de olika delproven (riket 86,2-97,9 procent). Årskurs 6. Enligt Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 6 läsåret 2013/14, uppnådde 100 procent av eleverna kravnivån på de olika delproven i matematik, svenska och engelska, att jämföra med motsvarande värden för riket där 90,9 procent av eleverna uppnådde kravnivån i matematik, mellan 88,9-96,6 procent i svenska och mellan 94,5-96,8 procent i engelska. Årskurs 9. Enligt Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 9 läsåret 2013/14, uppnådde 100 procent av eleverna kravnivån på de olika delproven i matematik, svenska och engelska, att jämföra med motsvarande värden för riket där 87,5 procent av eleverna uppnådde kravnivån i matematik, mellan 90,4-97,4 procent i svenska och mellan 94,5-96,8 procent i engelska. Enligt Skolverkets statistik var skolans genomsnittliga betygspoäng i de nationella proven läsåret 2013/14, i matematik 10,5 (riket 11,4), i svenska 11,9 (riket 13,6), i engelska 14,5 (riket 15,0), i naturorienterande ämne, fysik 10,2 (riket 11,4) samt i samhällsorienterande ämne, historia 12,3 (riket 12,4). Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen var 82,6 procent att jämföra med riket 77,4 procent. Det genomsnittliga meritvärdet var 204,1 att jämföra

3 3(13) med riket 214,8. Samtliga elever var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram och högskoleförberedande program. Trygghet och studiero Enligt skolans egna enkäter upplever de allra flesta eleverna att det är en trygg skola. Enligt s elevenkät för årskurs 5 och 8 uppger nästan alla elever att påståendet "Jag känner mig trygg i skolan" stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Enligt enkäterna varierar studieron i klasserna något, men enligt skolledning, lärare och elever så är studieron överlag bra.

4 4(13) Översikt över konstaterade brister i verksamheten s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Undervisning och lärande Ingen brist 2. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 3. Styrning och utveckling av verksamheten 4. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Ingen brist OP Ingen brist Föreläggande Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Ingen brist k Åh Aalligilik I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s samlade bedömning är att verksamheten i Lindgårdsskolan i Fagersta kommun har områden som måste förbättras. Huvudmannen måste organisera verksamheten i två skolenheter eftersom årskurs 7-9 bedrivs i en byggnad på sådant geografiskt avstånd från den övriga verksamheten att den inte kan anses tillhöra samma skolenhet, enligt skollagens mening, som förskoleklass-årskurs 6. Vidare måste huvudmannen se till att det på skolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. pekar i denna tillsyn på brister som huvudmannen måste åtgärda för att uppfylla författningarnas krav.

5 5(13) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Västanfors-Västervåla Församling att senast den 17 augusti 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen ser till att de förutsättningar för att bedriva en utbildning av hög kvalitet (i form av till exempel en stabil elevprognos och budget) som denne hade vid godkännandet som huvudman fortfarande gäller. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att de rektorer som är anställda att leda verksamheten har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. I arbetet ingår också att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att målen för utbildningen kan nås. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. Den enskilda huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Västanfors-Västervåla Församling inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen vid skolenheterna genomförs av den huvudman som erhållit godkännande för utbildningen vid respektive skolenhet, samt enligt de villkor som framgår av godkännandet eller särskilda beslut. (2 kap. 5 skollagen) Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt.

6 6(13) Dnr :8676 Huvudmannen måste organisera sin skolverksamhet i skolenheter enligt skollagens bestämmelser. Huvudmannen måste se till att det på skolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Motivering till bedömning av brist Skolenhet Enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800) ska utbildningen vid skolenheter genomföras av den huvudman som erhållit godkännande för utbildningen vid respektive skolenhet, samt enligt de villkor som framgår av godkännandet eller särskilda beslut. Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet. Enligt 1 kap. 3 skollagen är en skolenhet en av huvudman organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad. En rektors ansvarsområde kan omfatta en eller flera skolenheter. (Prop. 2009/10:165 s. 216 f.). Begreppet skolenhet avser skolan i fysisk bemärkelse, dvs, de byggnader, lokaler och utrymmen utomhus där huvudmannen bedriver sin verksamhet. För att flera byggnader ska anses som en skolenhet krävs att de ligger någorlunda nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop. Även verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad men som är nära knuten till enheten omfattas av begreppet skolenhet. (Prop. 2009/10:165 s. 633). Lindgårdsskolan är uppdelad i tre arbetslag: Förskoleklass-årskurs 3 inklusive fritidshem, årskurs 4-6 samt årskurs 7-9. Årskurs 7-9 bedrivs i en byggnad ca 2,5 kilometer från den övriga verksamheten och verksamheterna är i det dagliga arbetet helt åtskilda. I intervju med representanter för huvudmannen framkommer att de egentligen skulle vi vilja ha två skolenheter med två rektorer och att det inte är optimalt som det är nu, med en skolenhet. bedömer utifrån det faktum att verksamheterna inom förskoleklass-årskurs 6 inklusive fritidshem respektive årskurs 7-9, ligger långt ifrån varandra och inte omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra, inte kan betraktas som en skolenhet enligt skollagens mening. Det har heller inte framkommit något övrigt i ärendet som talar för att skolorna ska betraktas som en skolenhet. Det framgår av godkännandet att huvudmannen har godkännande för att bedriva verksamhet för förskoleklass

7 7(13) samt årkurs 1-9 vid en skolenhet. Då verksamheten inte bedrivs som en skolenhet genomförs inte utbildningen enligt de villkor som framgår av godkännandet. Elevhälsa Enligt 2 kap. 25 skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det för eleverna i förskoleklass och grundskola ska finnas tillgång till elevhälsa, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. I propositionen till den nya skollagen (prop. 2009/10:165, s ) lyfts fram att elevhälsans fokus inte ska vara hälsoeller sjukvårdande insatser i snäv bemärkelse utan förebyggande och hälsofrämjande insatser i ett bredare perspektiv, även om det också ska vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Vidare ska elevhälsan enligt skollagen omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med kompetens så att deras behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Arbete med elevhälsa förutsätter vidare en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m. I intervju med rektor och biträdande rektor framkommer att tjänsten som skolsköterska varit vakant sedan hösten 2014, att en ny skolsköterska är rekryterad men inte kommer att börja förrän till hösten Under tiden använder sig skolan av en skolsköterska som kommer in "vid behov". Det framkommer vidare att skolan har avtal med en psykolog som enbart "hyrs in vid behov". I intervjun berättar rektorn att det finns elever som har behov av psykologkontakt men att det främst sköts genom externa kontakter via landstingets barn- och ungdomspsykiatri, habilitering eller andra delar av sjukvården och att skolans psykolog inte kan anlitas direkt av eleverna. Rektor beskriver att elevhälsan för närvarande inte träffas regelbundet som team utan att det är skolsköterskan och specialpedagogen som har kontakt med den övriga personalen, men att man har ambitioner att bygga elevhälsan på ett annat sätt. Rektorn förklarar att "Just nu är inte elevhälsan optimal" och att "Vi har en ambition att bygga elevhälsa på ett annat sätt än hur det ser ut just nu".

8 8 (13) I s intervju med lärare framkommer att elevernas tillgång till elevhälsa för närvarande är begränsad och att arbetet just nu "är i ett mellanläge" vad gäller elevernas tillgång till elevhälsa, "vilket gör det lite osäkert". Nu finns till exempel ingen "drop-in" tid hos skolsköterskan utan lärarna får ringa när de behöver henne. Det framkommer vidare att det finns ett behov hos eleverna men att de ofta tar kontakter via landstingets vårdinstanser i stället och att elever som vill nå skolsköterska, kurator eller psykolog måste göra det via lärarna. Av lärarnas beskrivning framgår vidare att det på skolan inte finns några inplanerade tillfällen där elevhälsan planerar och genomför det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet för att stödja elevernas utveckling mot målen. I intervju med representanter för elev-hälsan framkommer att skolsköterska, kurator och psykolog inte har fasta tider på skolan utan kommer in vid behov och om någon vårdnadshavare tar kontakt. Eleverna kan inte själva söka upp elevhälsan på någon angiven tid. Detta 31ttrycker också eleverna i intervju. Vidare framkommer i intervjun med elevhälsans representanter att det finns elever som har behov av kontakt med skolsköterska, kurator och psykolog men att det finns en akut väg via landstingets ungdomsmottagning. Eleverna bekräftar också att de vid behov blir hänvisade till landstingets ungdomsmottagning i stället. På frågan om elevhälsan får till ett förebyggande och hälsofrämjande arbete besvaras det med "både ja och nej" av elevhälsans representanter. I s enkät hösten 2014 som besvarades av eleverna i årskurs 9, ger eleverna förhållandevis låga värden för frågorna om skolans elevhälsa. Påståendet "Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever om hur vi upplever vår skol- och livssituation (exempelvis genom samtal med oss eller genom enkät/frågeformulär)", får värdet 5,5 där 10 är bäst och påståendet "På min skola är det OK att lämna lektionen om man känner ett behov av att träffa skolsyster eller kurator", får värdet 4,5. I intervju med representanter för huvudmannen beskrivs att skolan håller på att anställa en ny skolsköterska. Huvudmannen beskriver vidare att eleverna kan nyttja kurator och psykolog när de behöver, vilket inte bekräftas i intervjuer med elever och lärare och att man kan vända sig till externa vårdinstanser om man behöver andra resurser. bedömer att det finns brister i elevernas tillgång till skolsköterska, kurator och psykolog samt i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete för att stödja elevernas utveckling mot målen. Huvudmannen beskriver att eleverna har en faktisk tillgång genom att de olika

9 9(13) elevhälsokompetenserna kan kontaktas vid behov. Intervjuer med lärare och elever visar dock, enligt s bedömning, att tillgången till de olika elevhälsokompetenserna inte motsvarar elevernas behov och att skolan istället hänvisar eleverna till externa vårdinstanser som en akutlösning. bedömer vidare att det framgår av intervjuer med elev-hälsans representanter och lärare att elevhälsan inte är organiserad så att samtliga kompetenser arbetar förebyggande och hälsofrämjande enligt skollagens mening. Motivering till föreläggande som ingripande bedömer, utifrån bristernas karaktär, att ett föreläggande är det ingripande som är nödvändigt för att huvudmannen ska avhjälpa de påtalade bristerna. Övriga arbetsområden Undervisning och lärande Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen utgår från och genomförs på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. I detta ingår att läraren ger eleverna ett aktivt lärarstöd genom att exempelvis genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen efter elevernas olika förkunskaper, intressen och lärstilar och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom bland annat en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, och genom konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas vilja att lära. För att kunna individanpassa undervisningen och ge eleverna inflytande över denna är det centralt att läraren skaffar sig kunskap om elevernas olika behov och förutsättningar, liksom låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte

10 10 (13) begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat som knyter till det syfte som utbildningen har enligt nationella styrdokumenten. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv samlat in (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever genomför vid skolenheterna.

11 11(13) Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom dessa arbetsområden. På s vägnar Sara Rising Beslutsfattare Kjell Gyllenswärd Föredragande Bilagor Bilaga 1- Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Lindgårdsskolan

12 12 (13) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i 'tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas.

13 13(13) Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om Lindgårdsskolan Lindgårdsskolan är en fristående grundskola med fritidshem i Fagersta kommun. Huvudman för verksamheten är Västanfors Västervåla församling som tillhör Svenska kyrkan. Verksamheten är uppdelad i tre arbetslag: Förskoleklass-årskurs 3 inklusive fritidshem, årskurs 4-6 samt årskurs 7-9. Årskurs 7-9 bedrivs i en byggnad ca 2,5 kilometer från den övriga verksamheten. Lindgårdsskolan hade vid tillsynstillfället 178 elever.