Flygvapnets fredsorganisation år

Transkript

1 1 Flygvapnets fredsorganisation år När flygvapnet bildades 1926 skulle det bestå av en flygvapenchef, flygstyrelse, fyra flygkårer och en flygskola. Flygvapnet utökades kraftigt i 1936 års försvarsbeslut men framför allt under andra världskriget med många nya flygflottiljer, skolor och ledningsorgan. Sin största organisation fick flygvapnet i 1948 års försvarsbeslut då den territoriella luftbevakningen överfördes från armén och marinen. Flygvapnets operativa styrka uppgick då till 50 flygdivisioner. Denna organisation kom att bestå fram till ca 1960 då förbandsnedläggningar påbörjades. Förbandsnedläggningarna accelererade under 1970-talet och pågick ända in på 2000-talet. Detta innebar Flygvapnet i dag, med sina fyra JAS 39-divisioner, är mindre än efter 1926 års försvarsbeslut. Central ledning Chefen för flygvapnet tillsätts 1925 för att påbörja arbetet med att organisera den nya försvarsgrenen. Chefen för flygvapnet (CFV) biträdd av en stabschef och flygstyrelse ( ). Chefen för flygvapnet (CFV) med flygstab och flygförvaltning (Kungl. Flygförvaltningen, KFF) CFV blir chef för både flygvapnet och flygförvaltningen bryts KFF ur flygvapnets organisation och blir en egen myndighet, Flygförvaltningen FF, direkt under regeringen omorganiseras försvarsmaktens högsta ledning. Bl a stärks ÖB:s roll kraftigt på försvarsgrenarnas bekostnad. Myndigheten CFV med flygstab utgick som egen myndighet och CFV och flygstaben blev en del i högkvarteret. Flygförvaltningen, FF ( ). Självständig myndighet underställd regeringen och ingick inte längre i flygvapnets organisation slogs försvarsgrensförvaltningarna samman till en gemensam myndighet, Försvarets materielverk. Regionala ledningsorgan Eskaderstaberna Flygeskadern, uppsätts i Stockholm1938. Blir 1942 Första flygeskadern. Första flygeskadern, E 1 med stabsplats i Stockholm uppsätts E 1 var en blandeskader bestående av bomb- och jaktflyg blir E 1 en renodlad attackeskader. Staben flyttade 1957 till Göteborg. Nedlagd Andra flygeskadern, E 2 med stabsplats i Göteborg uppsätts E 2 var en blandeskader bestående av bomb- och jaktflyg blir E 2 en ren jakteskader. Staben flyttade 1957 till Ängelholm. Nedlagd Tredje flygeskadern, E 3 uppsatt 1944 i Stockholm. E 3 var en ren jakteskader. Nedlagd Fjärde flygeskadern, E 4 uppsatt 1945 i Stockholm. E 4 var en blandeskader bestående av spanings- och torpedflyg blir E 4 en blandeskader bestående av jakt- och spaningsflyg. Staben flyttade 1957 till Luleå. Nedlagd 1966.

2 2 Flygbasområden med flygbasområdesstaber Flybo O, Östra flygbasområdet uppsatt 1942 med stab i Stockholm. Flybo ÖN, Övre Norrlads flygbasområde uppsatt 1942 med stab i Luleå. Flybo S, södra flygbasområdet uppsatt 1943 med stab i Ängelholm. Flybo W, västra flygbasområdet uppsatt 1943 med stab i Göteborg. Flybo N, Norra flygbasområdet uppsatt 1943 med stab i Östersund. F 21,Kungl Norrbottens flygbaskår uppsatt 1942 i Luleå. Chefen för F 21 var tillika chef för Flybo ÖN. Flygbasområdena avvecklades 1957 och deras uppgifter övertogs av eskaderstaberna. Ombildades 1963 till Norrbottens flygflottilj. Luftförsvarssektorer och sektorstaber En indelning av landet i 21 luftförsvarssektorer infördes Den skulle ligga till grund för utbyggnaden av det nya luftbevaknings- och stridsledningssystemet som senare kom att kallas stril 50. Utbyggnadsplanen blev dock aldrig genomförd utan ersattes redan 1954 med en ny utbyggnadsplan reducerad till 11 sektorer. Den 1/ infördes en luftförsvarssektororganisation med en sektorchef och sektorstab. Luftförsvarssektorerna och sektorstaberna knöts i fred till en jaktflottilj och flottiljchefen blev tillika sektorchef (sektorflottiljchef). Följande sektorer har existerat mellan1957 och 1981 då antalet sektorer reducerades till fyra storsektorer åren Dessa ersattes i sin tur av tre flygkommandon Sektor W 2 F F Sektor S 1 F Sektor S 2 F F Sektor O 1 F Sektor G 1 F Sektor G 1 uppgår 1965 i sektor O 1 Sektor O 2 F Sektor O 3 F Sektor O 2 och O 3 slås samman 1965 till sektor O 5 Sektor O 5 F F Sektor W 5 F Sektor W 5 uppgår 1975 i sektor O 5 Sektor N 3 F Sektor ÖN 1 F Sektor ÖN 1 uppgår 1965 i sektor ÖN 3 Sektor ÖN 3 F Storsektorerna Sektor Syd (S 1, S 2 och W 2) Sektor Mitt (O1 och O 5) Sektor Nedre Norrland (N 3) Sektor Övre Norrland (ÖN 3) F 10/Se S F 16/Se M F 4/Se NN F 21 Se ÖN Flygkommandon och flygkommandostaber Den 1/ ombildades sektororganisationen till en flygkommandoorganisation. Organisationen avvecklades den 30/ Följande flygkommandon organiserades.

3 3 Södra flygkommandot FKS. Omfattade förutvarande Sektor Syd. Mellersta flygkommandot FKM. Omfattade förutvarande Sektor Mitt. Norra flygkommandot FKN. Omfattade förutvarande sektor NN och ÖN. Flygtaktiska kommandot FTK. Bildades den 1/ som en del av den Operativa Insatsledningen (OPIL) i Högkvarteret. Chefen för FTK var tillika generalinspektör för flygvapnet. Fredsförband Flygkårerna åren efter 1925 års riksdagsbeslut 1. Flygkåren, F 1 (Västerås). Uppsatt Inledningsvis förlagt till Västmanlands regementes lokaler (I 18) på Viksäng. Flyttade 1930 till Hässlöfältet. 2. Flygkåren, F 2 (Hägernäs). Förbandet hade sitt ursprung i Marinens flygväsende. Depån förlades 1926 till flottans varv i Stockholm. Kåren flyttade 1929 till Hägernäs. Ett detachement förlades till Karskrona. 3. Flygkåren, F 3 Malmslätt. Förbandet hade sitt ursprung i Arméns flygskola. 4. Flygkåren, F 4 Frösön. Flygflottiljerna uppsatta efter 1936 års riksdagsbeslut I 1936 års försvarsbeslut omvandlades kårerna till flottiljer och utökades till sju fredsförband. F 1, Kungl. Västmanlands flygflottilj Västerås. Började som tung bombflottilj. Ombildad 1948 till nattjaktflottilj startade flygvapnets underofficersskola vid F 1. Blev sektorflottilj för Sektor W och för Sektor O Nedlagd F 2, Kungl. Roslagens flygflottilj Hägernäs. Marinsamverkande sjöflottilj utrustade med spanings- och torpedflygplan. Ombildad 1949 till Kungl. Roslagens flygkår som blev ett skolförband för radarutbildning mm. Nedlagd 1974 och utbilningsverksamheten flyttade till F 18 i Tullinge. F 3, Kungl. Östgöta flygflottilj Malmslätt. Armésamverkande flottilj utrustad med spaningsflygplan ombeväpnad till fjärrspaningsflottilj ombeväpnad till jaktflottilj. Nedlagd 1974 och blev därefter ett detachement till F 13 (F 13 M) tillfördes en transportflygdivision från F 8. Här baserade även Flygvapnets målflygdivision låg Flygvapnets Bomb- och skjutskola (FBS) här men flyttade 1985 till Uppsala. F 4, Kungl. Jämtlands flygflottilj. Frösön. Bombflottilj. Ombildat till jaktflottilj sektorflottilj för Sektor NN och från 1981 Sektor Nedre Norrland. Nedlagd på 2000-talet. F 6, Kungl. Västgöta flygflottilj. Karlsborg. Bombflottilj uppsatt Ombildad till attackflottilj Nedlagd F 7, Kungl. Skaraborgs flygflottilj. Såtenäs. Bombflottilj uppsatt Ombildad till attackflottilj Tillförd en transportflygdivision 1965 Sektorflottilj för Sektor W 2 från tillkom Flygbasjägarskolan. F 8, Kungl. Svea flygflottilj Barkarby. Landets första jaktflottilj uppsatt F 8 blev den första flottilj i flygvapnet som tillfördes en transportflygdivision. Divisionen överfördes till F F 8 blev också det första förband i flygvapnet som utrustades med helikoptrar (1962) överfördes flygräddningsgruppen FRÄD från F 2. Efter nedläggning av jaktflyget blev flottiljen 1961 F 8 depå och 1963 omorganiserad till Svea Flygkår. Den tillfördes

4 4 då två divisioner luftvärnsrobot Rb 68 Bloodhound. Vid flygkåren fanns även Flygvapnets Bastjänstskola FBTS som flyttade till F F 8 var sektorflottilj för Sektor O F 8 lades ner På 1960-talet inrättades flygvapnets TV-studio på F 8. Fredsförband uppsatta efter riksdagsbeslut våren och hösten 1940 F 9, Kungl. Göta flygflottilj. Säve. Jaktflottilj uppsatt F 9 var den första flottilj som försågs med berghangar redan under kriget. En ny och större berghangar byggdes i mitten av 1950-talet (Nya berget). Var sektorflottilj för Sektor W Nedlagd F 10, Tionde flygflottiljen Bulltofta. Jaktflottilj uppsatt 1940 Ändrat till Kungl. Skånska flygflottiljen Flyttade till Ängelholm flyttade en spaningsflygdivision från F 17 till F flyttade, i samband med F 5 nedläggning, Flygskolan till F 10 och efter en kort sejour på F flyttade Flygskolan till Malmslätt F 10 var sektorflottilj för Sektor S 1 från 1957 och Sektor Syd från Nedlagd F 11, Kungl. Södermanlands flygflottilj. Nyköping. Spaningsflottilj uppsatt I samband med F 2 nedläggning 1948 blev F 11 flygvapnets största flygflottilj och utrustades med fyra spaningsdivisioner. Nedlagd En spaningsdivision överfördes 1976 till F 13 och en 1978 en till F 17. Fredsförband uppsatta efter 1941 års riksdagsbeslut F 12, Kungl. Kalmar flygflottilj. Kalmar. Bombflottilj uppsatt Ombeväpnad till jaktflottilj 1947 och allvädersjaktflottilj En jaktdivision överfördes till F 21 hösten Väderskolan var placerad på F 12 åren Väderskolan flyttade därefter till F 18. En luftvärnsrobotdivision ingick i flottiljen under åren Sektorflottilj för Sektor S 2 från Nedlagd F 21, Norrbottens flygbaskår. Uppsatt Tillfördes en spaningsdivision 1949 och en jaktdivision från F Ombildad till Kungl. Norrbottens flygflottilj Var sektorflottilj för Sektor ÖN 1 och ÖN 3 från 1957 och Sektor Övre Norrland Fredsförband uppsatta efter 1942 års riksdagsbeslut F 13, Kungl. Bråvalla flygflottilj, Norrköping. Jaktflottilj uppsatt Från 1946 skapades ett detachement på Gotland (F 13 G) tillfördes en spaningsdivision till F 13. I samband med flottiljens nedläggning flyttade spaningsdivisionen till F En luftvärnsrobotdivision ingick i flottiljen åren Flygvapnets underrättelseskola FV UndS överfördes från F F 13 var sektorflottilj från 1957 för Sektor O 1 och G 1. Nedlagd F 14, Kungl. Hallands flygflottilj, Halmstad. Bombflottilj uppsatt Flygverksamheten upphörde 1961 då attackflyget överfördes till F 15. Ombildas till Kungl. Hallands flygkår 1961 och blir ett rent skolförband. F 15, Kungl. Hälsinge flygflottilj, Söderhamn. Jaktflottilj uppsatt Ombildad från jakttill attack-flottilj 1961 då F 14 flygplan och personal överfördes. Från 1964 central typinflygningskola för Flygplan 37 Viggen. Nedlagd F 16, Kungl. Upplands flygflottilj, Uppsala. Jaktflottilj uppsatt överfördes en lätt attackdivision från F 21. Sektorflottilj för Sektor O 3 från 1957 och Sektor Mitt från Flygskolan var förlagd till F 16 under en kort period Nedlagd 2003.

5 5 F 17, Kungl. Blekinge flygflottilj, Ronneby. Marinsamverkande torpedflottilj uppsatt Attackflottilj från 1948 och jaktflottilj från 1973 då två jaktdivisioner överfördes från F 3. En luftvärnsrobotdivision ingick i flottiljen överfördes en spaningsdivision från F 11. Den flyttade 1993 till F 10. F 17 var sektorflottilj för Sektor S 2 från Fredsförband uppsatt enligt 1944 och 1946 års riksdagsbeslut F 18, Kungl. Södertörns flygflottilj. Tullinge. Jaktflottilj uppsatt Var sektorflottilj för sektor O 2 från Ombildad till Flygvapnets Södertörnsskolor Den skolverksamhet som tidigare bedrivits vid F 2 flyttade då dit. Nedlagd Övriga flygförband som enbart verkat utomlands F 19, Svenska frivilligflygkåren. Uppsatt i Kemi i Finland 1940 och deltog i det finska vinterkriget. Innehöll en jaktdivision ur F 8 och en lätt bombflyggrupp ur F 4. Den verkade under tiden 10/ / Den återvände till Sverige i slutet av mars F 22, Förenta nationernas flygstyrka i Kongo. Organiserades på F 8 i september 1961 och var ombaserade till Kongo den 4/ Avvecklades våren Skolor Flygkrigshögskolan. FKHS inrättades 1939 i Stockholm. Skolan upphörde 1961 och utbildningen överfördes till den försvarsgemensamma Militärhögskolan. Flygvapnets centrala skolor, FCS sattes upp 1942 vid F 1 etablissement på Viksäng i Västerås. Följande skolor ingick i FCS: Flygvapnets underofficersskola (FUS). Sattes upp 1935 på F 1 Viksäng i Västerås. Ingick från 1942 i FCS. Flygvapnets signalskola (FSS) Flygvapnets tekniska skola (FTS) Flygvapnets trupputbildningsskola (FTUS) Flygvapnets markstridsskola (FMS) började de olika skolorna att överföras till F 14 i Halmstad var flyttningen avslutad och FCS i Västerås lades ned. F 2, Roslagens flygkår. Skolförband från 1949 då sjöflygverksamheten, med undantag av en Flygräddningsgrupp (FRÄD), avvecklades. Flygräddningsgruppen överfördes 1958 till F 8. F 2 innehöll under åren följande skolor. Flygvapnets radarsskola (FRAS) uppsatt Föregicks av Ekoradioskolan från Stamflygförarskolan uppsatt 1949 på F benämnd Förberedande fältflygarskolan (FÖFS) som flyttade till Ljungbyhed Upphörde Flygvapnets väderskola (VÄDS) bildades Den flyttades till F Flygvapnets flygtrafikledningsskola (FTLS) sattes upp 1964 och flyttades till F Stridsledningsskolan (STRIS) sattes upp Stridslednings- och luftbevakningsskolan(strils) bildades 1966 genom sammanslagning av FRAS och STRIS. Den tekniska utbildningen frikopplades från FRAS och bildade Flygvapnets teletekniska skola (FTTS). En aspirantenhet för utbildning av officerare i marktjänst sattes upp Denna utvecklades 1966 till Flygvapnets kadett- och aspirantskola/marklinjen (KAS/M). Roslagens flygkår lades ner 1974 och kvarvarande verksamhet överfördes till Flygvapnets Södertörnsskolor F 18.

6 6 F 5, Flygskolan (Ljungbyhed). Inrättad Ändrad 1936 (1942) till Flygkrigsskolan. Den 1937 inrättade aspirant- och officersutbildningen (Kadettskolan) överfördes till Uppsala (F 20) Under krigsåren upprättades under F 5 reservflygskolor på Bulltofta (1939), Eslöv (1940) och Örebro (1941) överfördes Förberedande Fältflygarskolan (FÖFS) från F överfördes Förberedande Flygledarskolan (FFLS) från F 2 och bytte namn till Förberedande flygledarskolan (FFLS) överfördes Flygvapnets Väderskola (VÄDS) från F 18. Överfördes 1999 till Försvarsmaktens Halmstadsskolor (FMHS) F 5 lades ned 1998 och Flygskolan överfördes till F 10 där den verkade fram till Efter en kort sejour på F 16 flyttade Flygskolan till Malmslätt F 14, Flygvapnets Halmstadsskolor. Hallands flygflottilj lades ned 1961 och ombenämndes till Hallands flygkår F 14. Den skolverksamhet som tidigare bedrivits vid FCS i Västerås överfördes under åren till F ombildades flygkåren till Flygvapnets Halmstadsskolor. Genom omorganisationen bildades: Flygvapnets basbefälsskola (BBS). I samband med överflyttningen av Flygvapnets markstridsskola (FMS) 1960 till F 14 ändrades namnet till Flygvapnets basbefälsskola (BBS). Signalskolan FSS flyttades till F Den fick senare utökade uppgifter och ombenämndes till Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola (FSS). Delar av Flygvapnets tekniska skola (FTS) överfördes 1962 från Västerås överfördes Flygvapnets teletekniska skola (FTTS) från F 18 till F 14 samt del av den tekniska utbildning som blivit kvar efter FCS nedläggning i Västerås. Verksamheterna delades nu upp på Flygvapnets Tekniska skola FTS och Flygvapnets Flygmaterielskola (FMS). De båda skolorna slogs senare samman till ett nytt FTS. Flygvapnets Markteletekniska skola (FMTS) överfördes i samband med F 18 nedläggning till F 14. De slogs senare samman med den utbildning inom baselområdet som bedrevs vid FSS/Basel på F 14. I samband med införandet av en ny befälsordning i försvaret bildades 1981 Flygvapnets Officershögskola (FOHS) vid F överfördes Väderskolan från F ändrades namnet till Försvarsmaktens Halmstadsskolor (FMHS). F 18, Flygvapnets Södertörnsskolor omorganiserades F 18 till Flygvapnets Södertörnsskolor. Från F 2 överfördes Stridslednings- och luftbevakningsskolan (STRILS) Flygvapnets kadett- och aspirantskola (KAS/M) Flygvapnets Teletekniska skola (FTTS). Den överfördes 1974 till F 14. I stället tillkom Flygvapnets markteletekniska skola (FMTS). Senare överförd till F 14. Flygvapnets Väderskola överfördes 1974 från F 12. Väderskolan överfördes 1983 till F 5. F 18 nedlades 1986 och huvuddelen av verksamheten överfördes till F 16/F 20. F 20, Flygkadettskolan bildad 1944 i Uppsala inom F 16 flottiljområde Aspirant och kadettutbildningen i flygvapnet startade 1937 i Ljungbyhed och den första officerskursen utexaminerades Kadettskolan flyttade 1944 till Uppsala och blev ett skolförband

7 7 underställd CFV. Skolan ombenämndes 1966 till Flygvapnets Krigsskola och från 1986 till Flygvapnets Uppsalaskolor. Flygvapnets Stridslednings- och Luftbevakningsskola (STRILS) överfördes 1986 från F 18 till F 20 och slogs samman med Flygvapnets kadett- och aspirantskola, marklinjen. Flygvapnets stridslednings- och luftbevakningsskola (STRILS) överfördes från F från det nedlagda F 18 men låg kvar en tid på Tullinge. Den slogs samman med Flygvapnets kadett- och aspirantskola marklinjen (KAS/M). Flygvapnets underrättelseskola (UndS) bildades 1974 vid F överfördes den till F 13 och 1994 till F överfördes Försvarets tolkskola (TolkS) från Arméns stabs- och sambandsskola i Uppsala till Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) slogs den samman med Flygvapnets Underrättelseskola (UndS). Flygvapnets Bomb- och skjutskola (FBS) inrättades 1943 i Stockholm överfördes den till Malmen i Linköping.1981 bytte den namn till Flygvapnets Flygbefälsskola (FBS). Skolan överfördes 1985 till Uppsala. Flygförvaltningens verkstadsskola (FFV) startade sin verksamhet på F Efter en brand 1949 flyttade skolan till Johannisberg Skolan lades ned Flygverkstäder Centrala Flygverkstaden i Malmslätt (CFM) Namnändrad 1936 till CVM. Övergick 1973 till FFV underhåll. Centrala Flygverkstaden i Stockholm (CFS) Överfördes till Västerås och blev Centrala flygverkstaden i Västerås (CFV) Namnändrad 1933 till CVV. Nedlagd Flygförvaltningens flygverkstad i Stockholm (FFVS) Inhyrd i ABA:s hangar på Bromma. Verksamheten överförd till Arboga 1945 och blev Centrala Flygverkstaden (CVA) Slogs samman med CVM till FFV Underhåll. Regionala televerkstäder Främre underhåll av den markbundna tele- och radarmateriel (marktelematerielen) genomfördes från slutet av 1940-talet av respektive flottilj. I samband med utbyggnaden av stril 50 började på 1950-talet televerkstäder att etableras i lfc. Efter hand som stril- och sambandssystemen, flygbaser mm byggdes ut inrättades under 1950-talet regionala televerkstäder (RTV) för bakre underhåll av marktelematerielen. Vissa resurser överfördes då från televerstäderna i lfc. Följande televerkstäder inrättades och med ansvar för följande luftförsvarssektorer: Verkstäder RTV 1 CVA Arboga RTV 2 F 2 Hägernäs O 2, O 3 RTV 3 F 17 Ronneby S 1, S 2 RTV 4 F 21 Luleå ÖN 1, ÖN 3 Ansvarsområden W 5, N 3, O 1, G 1. Från RTV 1 avknoppades två filialer (TV 1N i Östersund och TV 1S i Örebro RTV 5 F 9 Göteborg W 2. Övergick 1960 i Försvarets Televerkstad Göteborg (FTG) RTV 6 CVM Linköping 1958 avknoppas från RTV 1 ett nytt televerkstadsområde (RTV 6) RTV 6 ansvarade för sektorerna O 1 och G 1. Verkstaden lokaliserades till CVM i Linköping.

8 ändras beteckningarna från RTV till TV (Televerkstad) med oförändrad numrering. Större underhållsåtgärder på marktelemateriel genomfördes vid central huvudverkstad eller av industrin. Teleservicebaser 1975 bildas en ny försvarsgemensam underhållsorganisation för ledning och genomförande av drift och främre och bakre underhåll av marktelemateriel (teleaservicebaser). Landet indelas i tre underhållsområden med en teleservicebas (TSB) och ett antal verkstäder inom varje område. Följande områden bildades: Teleservicebas Syd (TSB S) med verkstäder i Göteborg och Ronneby Teleservicebas Mitt (TSB M) med verkstäder i Örebro, Stockholm och Linköping Teleservicebas Norr (TSB N) med verkstäder i Östersund och Luleå. Miloverkstäderna 1985 ändrades organisationen så att främre underhåll genomfördes av flottiljverkstäder och förband. Det bakre underhållet överfördes till de försvarsgemensamma verkstadsförvaltningarnas miloverkstäder.