2014/0091 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut.

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2014) 167 final 2014/0091 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (omarbetning) (Text av betydelse för EES) {SWD(2014) 102 final} {SWD(2014) 103 final} {SWD(2014) 104 final} SV SV

2 MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Det europeiska samhället blir allt äldre. Pensionssystemen i Europeiska unionen (EU) måste anpassas för att säkerställa tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner. Detta är ingen enkel sak. För att effektivt kunna möta dessa utmaningar måste medlemsstaterna samordna sina åtgärder. Den föreslagna översynen av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut 1 kommer att göra dessa institut bättre styrda och öppnare och öka deras verksamhet över gränserna och därmed stärka den inre marknaden. Översynen av direktivet borde ha gjorts för länge sedan och i flera avseenden. För det första behövs det bättre styrelseformer som återspeglar bästa praxis på nationell nivå efter den ekonomiska och finansiella krisen. Detta behövs för att skydda pensionsplanernas medlemmar och förmånstagare och underlätta säkra utbetalningar över gränserna. Vissa tjänstepensionsinstitut är stora finansinstitut och skulle, om de går i konkurs, kunna påverka den finansiella stabiliteten och få betydande sociala konsekvenser. Detta är särskilt relevant eftersom alltfler tjänstepensioner omfattas av avgiftsbestämda system. Pensionerna för dessa pensionsplaners medlemmar är i riskzonen i fall av eventuell otillräcklig riskhantering eller dålig förvaltning. 2 För det andra måste skillnader i lagstiftning, krav som överlappar varandra och alltför betungande gränsöverskridande förfaranden minskas. Kommissionens samråd har visat att dessa är ett av hindren för att utveckla gränsöverskridande tjänstepensionsmarknader. Om dessa hinder kan minskas hjälper det företagen, även små och medelstora företag och multinationella företag, att på ett effektivare sätt organisera sina pensionssystem på europeisk nivå. 3 Gränsöverskridande tjänstepensionsinstitut, såsom den alleuropeiska pensionsfonden för rörliga forskare 4 eller en planerad gränsöverskridande pensionsplan för österrikiska arbetsgivare 5, är begränsade i dagens läge. Trycket på tjänstepensionssektorn kommer dock sannolikt att öka avsevärt med tanke på de alltmer begränsade offentliga pensionssystemen, och gränsöverskridande tjänstepensionsinstitut kan potentiellt utgöra en allt större andel av tjänstepensionssystemet. I själva verket EUT L 235, , s. 19. System där avgifterna, inte den slutliga förmånen, är fastställda på förhand. Enskilda medlemmar står för placerings- och livsfallsriskerna och fattar ofta beslut om hur dessa risker kan minskas. Se t.ex. svaren på fråga 5 i kommissionens grönbok om pensioner ( rconsult=yes); Hewitt Associates (2010), Feasibility Study for Creating an EU Pension Fund for Researchers Prepared for the European Commission Research Directorate- General; Centre for European Economic Research, Expert Survey on the future of DC pension plans in Europe, 2009, s Kommissionen har sedan 2010 arbetat tillsammans med företrädare för forskares arbetsgivare för att upprätta ett tjänstepensionsinstitut som omfattar flera länder och flera arbetsgivare. Syftet med en alleuropeisk pensionsfond för forskare är att säkerställa tillräckliga och bärkraftiga tjänstepensioner för rörliga och icke-rörliga forskare inom EES. Se t.ex. en fråga från Europaparlamentet till kommissionen (E ) av den 4 mars 2013 om projektet för att upprätta ett gränsöverskridande tjänstepensionsinstitut i Nederländerna för medlemmar och förmånstagare i Österrike. SV 2 SV

3 har ny lagstiftning införts i flera medlemsstater i syfte att positionera dem som lämpliga platser för gränsöverskridande tjänstepensionsinstitut. 6 För det tredje finns det bevisligen betydande luckor i informationen till medlemmar och förmånstagare i pensionsplaner i hela EU. Många medlemmar i pensionsplaner är inte medvetna om att deras pensionsrättigheter inte är garanterade eller att de, även om de har intjänats, kan reduceras av tjänstepensionsinstituten, till skillnad från andra finansiella avtal. 7 Det händer också ofta att de inte är medvetna om att avgifterna har en betydande inverkan på pensionsrättigheterna. Detta förslag bygger på ett antal initiativ som lanserats de senaste åren, till exempel vitboken om pensioner 8 och grönboken om den långsiktiga finansieringen av den europeiska ekonomin 9. Som uppföljning av sistnämnda dokument är syftet med översynen av direktivet också att öka tjänstepensionsinstitutens kapacitet att placera i tillgångar med en långsiktig ekonomisk profil och främja finansieringen av en hållbar tillväxt i den reala ekonomin. I många medlemsstater där tjänstepensioner hittills spelat en begränsad roll håller tjänstepensionssektorn på att utvecklas, bland annat genom upprättande av regelverk på området. Om ett aktuellt regelverk på EU-nivå inte kan åstadkommas finns det risk för att medlemsstaterna fortsätter att utveckla olika lösningar, vilket ökar splittringen på lagstiftningsområdet. Dessutom tar det lång tid innan förbättringar av tjänstepensionernas funktion kan förverkligas. Underlåtenhet att agera nu leder till förlorade möjligheter när det gäller kostnadsbesparingar och avkastning på placeringar och till olämplig finansiell planering för miljoner européer. Det skulle också öka bördan oproportionerligt för de yngre generationerna och undergräva solidariteten mellan generationerna. Detta förslag omfattar inte införandet av nya solvensregler, som i alla händelser saknar relevans för avgiftsbestämda system. Dessutom visade en kvantitativ konsekvensbedömning 10 som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (nedan kallad Eiopa) utförde 2013 att mer fullständiga uppgifter om solvensaspekter behövs innan ett beslut kan fattas om dessa Syftet med förslaget Det allmänna syftet med detta förslag är att göra det lättare att spara ihop till en tjänstepension. Tryggare och effektivare tjänstepensioner kommer att bidra till tillräckliga och långsiktigt bärkraftiga pensioner genom att öka det Exemplen omfattar Luxemburgs SEPCAV (Société d épargne-pension à capital variable) och ASSEP (Association d épargne-pension), Belgiens OFP (Organization for Financing Pensions), SEPCAV eller ASSEP eller Nederländernas PPI (Premium Pension Institutions). Till exempel rapporterade den nederländska centralbanken att 68 tjänstepensionsinstitut tvingades reducera förvärvade pensionsrättigheter i april 2013 efter det att krisen brutit ut. Detta påverkade personer (DNB, 2013, Five years in the pensions sector: curtailment and indexation in perspective). I Förenade kungariket kan tjänstepensionsinstitut som fallerar tas över av pensionsskyddsfonden (Pension Protection Fund), men i så fall reduceras pensionsrättigheterna med 10 %. COM (2012) 55 final, COM (2013) 150 final, EIOPA, Report on QIS on IORPs, SV 3 SV

4 kompletterande pensionssparandets bidrag till pensionsinkomsterna. Det kommer också att stärka tjänstepensionsinstitutens roll som institutionella investerare i EU:s reala ekonomi och öka den europeiska ekonomins kapacitet att kanalisera långsiktigt sparande till tillväxtfrämjande investeringar. Detta förslag har fyra specifika syften: 1) Att undanröja återstående tillsynsrelaterade hinder för gränsöverskridande tjänstepensionsinstitut, framför allt genom att kräva att reglerna om placeringar och utlämnande av information till medlemmar och förmånstagare är de regler som gäller i hemmedlemsstaten, samt genom att klargöra förfarandena för verksamhet över gränserna och tydligt avgränsa handlingsutrymmet för värdmedlemsstaten och hemmedlemsstaten. 2) Att säkerställa god förvaltning och riskhantering. 3) Att förse medlemmar och förmånstagare med tydlig och relevant information. 4) Att se till att tillsynsmyndigheterna har de nödvändiga verktyg för att kunna övervaka tjänstepensionsinstituten på ett effektivt sätt Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Syftet med detta förslag är förenligt med unionens politik och mål. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) möjliggör åtgärder för att etablera och upprätthålla en fungerande inre marknad med ett starkt konsumentskydd och friheten att tillhandahålla tjänster. Detta förslag är i linje med vitboken om pensioner. Samtidigt är det förenligt med Europa 2020-strategin, som kräver att en konsolidering av de offentliga finanserna och en långsiktig finansiell hållbarhet ska gå hand i hand med en strukturell reform av pensionssystemen i medlemsstaterna. 11 Slutligen är detta förslag förenligt med andra initiativ på området finansiella tjänster, till exempel Solvens II 12, direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder 13 och MiFIDdirektiv II 14. Som sådant faller det väl inom ramen för kommissionens dagordning för en stärkt och tillväxtfrämjande finansiell sektor. 15 Förslaget främjar de mänskliga rättigheterna genom att skydda pensionerna. Det är i linje med artikel 25 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som kräver erkännande och respekt för äldres rätt att leva ett värdigt och oberoende liv. De föreslagna åtgärderna skulle få en positiv effekt på konsumentskyddet enligt artikel 38 och friheten att bedriva näringsverksamhet enligt artikel 16, särskilt genom att säkerställa större öppenhet kring pensioner, väl underbyggd personlig finansiell planering och pensionsplanering samt genom att underlätta verksamhet över gränserna för tjänstepensionsinstituten och deras uppdragsgivande företag. Det allmänna syftet motiverar vissa begränsningar av näringsfriheten (artikel 16) eftersom förslaget till direktiv syftar till att säkerställa marknadens integritet och stabilitet KOM(2010) 2020 slutlig, EUT L 335, , s. 1. Direktiv om förvaltning av alternativa investeringsfonder (EUT L 174, , s. 1). Direktivet om marknader för finansiella instrument. KOM(2010) 301 slutlig, SV 4 SV

5 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNING Detta förslag bygger på åtskilliga offentliga samråd gällande krav på kvantitativa aspekter, styrelseformer och utlämnande av uppgifter. Med hänsyn till de särdrag som tjänstepensionsinstitutens verksamhet uppvisar inkluderades arbetsmarknadens parter (arbetsgivare och fackföreningar) regelmässigt i samråden. I juli 2010 ordnade kommissionen ett samråd om sin grönbok om pensioner, där den redovisade ett antal av sina idéer i samband med denna översyn. 16 Samrådet drog in närmare svar från hela EU, varav 350 från medlemsstater, nationella parlament, näringslivsorganisationer och fackliga organisationer, det civila samhället och branschföreträdare. 17 Med hänsyn till synpunkterna på grönboken om pensioner bad kommissionen i april 2011 Eiopa att ge tekniska rekommendationer om hur man kan ändra direktivet. Eiopa rekommenderade med hänsyn till proportionalitetsprincipen att det regelverk som anges i Solvens II-direktivet bör tillämpas på tjänstepensionsinstitut. Offentliggörandet av utkastet till rekommendationer 18 följdes av ett omfattande samråd. 19 Eiopa levererade sina slutliga rekommendationer i februari 2012, på grundval av vilka generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster anordnade ett meningsutbyte mellan berörda parter i samband med en offentlig hearing den 1 mars Därefter genomförde kommissionens avdelningar en kvantitativ konsekvensbedömning av de kvantitativa kraven samt en undersökning av den administrativa bördan när det gäller styrelseformer och utlämnande av uppgifter. Båda undersökningarna byggde på bidrag från branschen och arbetsmarknadens parter. Detta förslag åtföljs av en konsekvensbedömning som behandlar ett antal politiska alternativ och delalternativ. Rapporten lades först fram för konsekvensbedömningsnämnden den 4 september Nämnden begärde att konsekvensbedömningen skulle lämnas in på nytt, med ytterligare information om de olika intressentgruppernas synpunkter, problembeskrivning, subsidiaritets- och proportionalitetsaspekter, alternativ och förväntade effekter. Rapporten reviderades i enlighet med detta och de viktigaste ändringarna var följande: i) en mer uttömmande beskrivning av synpunkterna från medlemsstaterna och olika intressentkategorier, ii) en närmare beskrivning av de problem som den föreslagna åtgärden ska lösa, iii) vad gäller subsidiaritet, en närmare beskrivning av argumenten för åtgärder på EU-nivå, iv) ett klargörande av att ytterligare harmonisering av tillsynsrapporteringen inte föreslås, v) ett nytt avsnitt om initiativets effekt på små och medelstora företag, och vi) en närmare beskrivning av de antaganden som används vid beräkningen av de olika alternativens förväntade fördelar och kostnader. Konsekvensbedömningen överlämnades på nytt den 16 oktober Den 6 november uppgav nämnden att den inte kunde avge ett positivt yttrande och krävde ett antal ytterligare ändringar KOM (2010) 365 slutlig, En sammanfattning av samrådet finns på följande webbplats: EIOPA-CP-11/001, Svaren på samråden om Eiopas rekommendationer finns på SV 5 SV

6 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER 3.1. Rättslig grund Detta förslag är en omarbetning av direktiv 2003/41/EG. Det omfattar både en kodifiering av de oförändrade bestämmelserna och en ändring av direktivet. Den rättsliga grunden för direktiv 2003/41/EG är de f.d. artiklarna 47.2, 55 och 95 i EG-fördraget (numera artiklarna 53, 62 och i EUF-fördraget). I förslaget bibehålls direktivets rättsliga grund. Det syftar till att den inre marknaden ska grundas såväl på frihet att tillhandahålla tjänster som på etableringsfrihet vid reglering av upptagande och utövande av förvärvsverksamhet som egenföretagare och genom att etablera ett starkt konsumentskydd. Direktiv 2003/41/EG reglerar områden såsom verksamhetsvillkoren för tjänstepensionsinstitut, inbegripet ett gemensamt tillvägagångssätt för registrering eller tillstånd, regler och förfaranden som ska följas när tjänstepensionsinstitut vill erbjuda sina tjänster i andra medlemsstater, kvantitativa solvensregler, placeringsregler som bygger på aktsamhetsprincipen, kraven på effektiv förvaltning, inklusive lämplighetskrav, användning av internrevision och aktuarietjänster, riskhanteringskrav, användningen av förvaringsinstitut, information som ska lämnas till medlemmar och förmånstagare samt tillsynsbefogenheter och rapporteringsskyldigheter. Detta förslag bygger vidare på dessa element. Vad gäller den information som tjänstepensionsinstitutet ska lämna införs till exempel ett pensionsbesked på EUnivå. För en effektiv förvaltning av tjänstepensionsinstitut innehåller förslaget närmare bestämmelser om lämpliga funktioner och nyckelfunktioner, inklusive riskhantering. Förslaget syftar också till att underlätta verksamhet över gränserna. De två syftena med direktiv 2003/41/EG bibehålls. Inget av syftena är sekundärt eller indirekt i förhållande till det andra. T.ex. en professionalisering av tjänstepensionsinstitutens förvaltning genom att fastställa den centrala ledningens uppgifter och ansvarsområden och införandet av en långsiktig självriskbedömning stärker konsumentskyddet. Omvänt kan bättre information genom pensionsbeskedet ge medlemmar och förmånstagare möjligheter att hålla tjänstepensionsinstitutens ledningar ansvariga. En högre grad av harmonisering av dessa krav underlättar verksamhet över gränserna genom att minska transaktionskostnaderna och främja marknadsinnovation Subsidiaritet och proportionalitet Åtgärder på EU-nivå på detta område ger ett mervärde eftersom åtgärder enbart från medlemsstaternas sida inte i) undanröjer hindren för tjänstepensionsinstitutens verksamhet över gränserna, ii) garanterar en högre miniminivå på konsumentskyddet i EU, iii) medför skalfördelar, riskspridning och innovation som verksamhet över gränserna förknippas med, iv) undviker regleringsarbitrage mellan finansiella tjänstesektorer, v) undviker regleringsarbitrage mellan medlemsstater eller vi) beaktar gränsarbetarnas intressen. Enligt den föreslagna åtgärden behåller medlemsstaterna det fulla ansvaret för organiserandet av sina pensionssystem. Översynen ifrågasätter inte detta SV 6 SV

7 prerogativ. Översynen omfattar inte heller frågor som faller under nationell social-, arbets-, skatte- eller avtalslagstiftning. Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I de valda alternativen eftersträvas en avvägning mellan allmänintresset, skyddet av medlemmar och förmånstagare samt kostnaderna för institut, sponsorer och tillsynsmyndigheter. Alternativen har övervägts omsorgsfullt och utarbetats som minimistandarder och skräddarsytts med hänsyn till olika affärsmodeller. Detta är skälet till att förslaget totalt sett kommer att främja tjänstepensionerna Hänvisningar till andra direktiv Detta förslag är en omarbetning och det hänvisas till direktiven 2003/41/EG, 2009/138/EG, 2010/78/EU 20, 2011/61/EU och 2013/14/EU 21. Direktiv 2003/41/EG kommer att upphävas genom detta direktiv Närmare redogörelse för förslaget Eftersom detta är en omarbetning av direktiv 2003/41/EG, inriktas detaljförklaringen nedan enbart på nya bestämmelser eller bestämmelser som ska ändras. Avdelning I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 6 omfattar nu nya och/eller förtydligade definitioner av uppdragsgivande företag, hemmedlemsstat, värdmedlemsstat, överförande och mottagande institut, reglerad marknad, multilateral handelsplattform, organiserad handelsplattform och varaktiga medier och nyckelfunktioner. Artikel 9, jämförd med artikel 10, anger inte längre verksamhetsvillkoren separat utan ålägger medlemsstaterna att se till att varje institut är registrerat eller godkänt och att det har korrekt upprättade regler för pensionsplanen. Artikel 12 ändras på tre sätt. För det första anges det att ett institut bedriver verksamhet över gränserna när det förvaltar en pensionsplan som omfattas av social- och arbetsmarknadslagstiftningen i en annan medlemsstat, även i situationer där institutet och det uppdragsgivande företaget är belägna i samma medlemsstat. 22 För det andra krävs det i punkt 4 ett motiverat beslut av en behörig myndighet i hemmedlemsstaten, om myndigheten förbjuder verksamhet över gränserna. Om en behörig myndighet i hemmedlemsstaten inte underrättar en behörig myndighet i värdmedlemsstaten ska den dessutom ange skälen för sin vägran. För det tredje får värdmedlemsstaten inte längre ställa ytterligare informationskrav på institut som bedriver verksamhet över gränserna. Orsaken är att ett standardiserat pensionsbesked införs genom detta förslag (se artiklarna 40 54). Artikel 13 fastställer nya regler för gränsöverskridande överföring av pensionsplaner som måste godkännas i förväg av en behörig myndighet i det mottagande institutets hemmedlemsstat. Om inte nationell social- och arbetsmarknadslagstiftning om pensionssystemens uppbyggnad föreskriver annat EUT L 331, , s EUT L 145, , s. 1. Ett exempel: institutet och det uppdragsgivande företaget är belägna i medlemsstat A, medan det är social- och arbetsmarknadslagstiftningen i medlemsstat B som är tillämplig på pensionsplanen. SV 7 SV

8 ska överföringen och villkoren för denna förhandsgodkännas av berörda medlemmar och förmånstagare eller, i förekommande fall, av deras företrädare. Artikel 13 innehåller också regler om utbyte av information om den tillämpliga social- och arbetsmarknadslagstiftning enligt vilken pensionsplanen ska skötas. Skulle det mottagande institutet efter överföringen utföra verksamhet över gränserna gäller artikel 12.8 och Institutet kommer att förvalta pensionsplanen i enlighet med social- och arbetsmarknadslagstiftningen i värdmedlemsstaten 23 och kommer därmed inte att ändra skyddsnivån för de medlemmar och förmånstagare som berörs av överföringen. AVDELNING II Kvantitativa krav Artikel 20 om investeringsregler ändras i tre avseenden. För det första får värdmedlemsstaten inte längre ställa ytterligare investeringskrav på institut som bedriver verksamhet över gränserna. Detta underlättar organiserandet av investeringsförvaltningen, särskilt för avgiftsbestämda pensionsplaner. Detta undergräver inte skyddet för medlemmar och förmånstagare, eftersom det åtföljs av strängare tillsyns- och övervakningsregler. För det andra har artikel 20.6 a har uppdaterats för att motsvara den terminologi som används i förordning (EU) nr.../... [MiFIR]. För det tredje ersätts det vaga begreppet riskkapitalmarknader (artikel 20.6 c) med en terminologi som bättre motsvarar det ursprungliga syftet med denna bestämmelse, nämligen att medlemsstaterna inte får begränsa institutens möjligheter att investera i långsiktiga instrument som inte omsätts på reglerade marknader. Dessutom bör investeringsreglerna inte begränsa investeringar i onoterade tillgångar som finansierar koldioxidsnåla och klimattåliga infrastrukturprojekt. En ytterligare harmonisering av reglerna om institutets ekonomiska solvenssituation föreslås inte. AVDELNING III VILLKOR SOM REGLERAR VERKSAMHETER För små tjänstepensionsinstitut behåller förslaget möjligheten för medlemsstaterna att undanta institut som förvaltar planer som tillsammans har färre än 100 medlemmar. För andra tjänstepensionsinstitut, garanterar särskilda åtgärder, till exempel om nyckelfunktioner och riskbedömning, att styrningskraven är proportionella. KAPITEL 1 Styrningssystem Med undantag för artiklarna 31 och 32 (f.d. artiklarna 10 och 12) är denna avdelning ny i direktivet och fastställer nya, detaljerade krav på tjänstepensionsinstitutens styrning. Artikel 21 anger att tjänstepensionsinstitutets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan har det yttersta ansvaret för att institutet följer de lagar och andra författningar som antagits enligt detta direktiv. Bestämmelserna om styrningen av tjänstepensionsinstituten påverkar inte den roll som arbetsmarknadens parter har i institutens förvaltning. Artikel 22 kräver att instituten ska ha infört ett effektivt styrningssystem som möjliggör en sund och ansvarsfull ledning av deras verksamhet. Detta system ska stå i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten hos 23 Den medlemsstat som är hemmedlemsstat före överföringen blir värdmedlemsstat efter överföringen. SV 8 SV

9 tjänstepensionsinstitutens verksamhet för att säkerställa att styrningskraven inte blir alltför betungande till exempel för små institut. Artikel 23 kräver att tjänstepensionsinstituten ska se till att alla personer som faktiskt leder ett tjänstepensionsinstitut eller har nyckelfunktioner ska ha kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter inom verksamhetsområdet som är tillräckliga för att de ska kunna utöva en sund och ansvarsfull ledning av institutet eller korrekt utöva viktiga funktioner och att de har gott anseende och integritet. Artikel 24 fastställer att instituten måste ha en sund ersättningspolicy och att denna policy måste vara offentlig. I denna artikel föreslås också att kommissionen bör ges befogenhet att anta en delegerad akt. Artikel 25 anger de allmänna principerna för olika nyckelfunktioner. Tjänstepensionsinstitut får låta en enda person eller organisatorisk enhet utöva flera nyckelfunktioner, men ska alltid uppdra riskhanteringsfunktionen till en annan person eller organisatorisk enhet än internrevisionsfunktionen. Artikel 26 anger att tjänstepensionsinstitut måste ha ett effektivt riskhanteringssystem för att fortlöpande spåra, övervaka, hantera och rapportera alla risker, däribland sådana som avser verksamheter som utkontrakterats eller senare utkontrakterats på nytt, som de är eller kan komma att bli exponerade för, och det inbördes beroendet mellan dessa. Riskhanteringen bör stå i proportion till institutens storlek och interna organisation samt deras verksamheters art, omfattning och komplexitet. Artikel 27 föreskriver en effektiv internrevisionsfunktion som utvärderar hur lämpligt och effektivt systemet för internkontroll är samt andra aspekter av institutets styrsystem, inbegripet verksamheter som utkontrakterats eller senare utkontrakterats på nytt. Internrevisionfunktionen ska skötas av minst en oberoende person, inom eller utanför institutet. Artikel 28 kräver en effektiv aktuariefunktion som ska samordna och övervaka beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna samt bedöma hur lämpliga metoderna och de underliggande modellerna är, om medlemmar och förmånstagare inte står för alla risker. Artikel 29 fastställer att instituten måste utarbeta en riskbedömning av pensioner regelbundet och utan dröjsmål när det skett en väsentlig förändring av institutets riskprofil. Bedömningen måste visa att ett antal inslag överensstämmer med nationella krav. Bedömningen bör inbegripa nya eller framväxande risker som avser klimatförändring, resursanvändning och miljö. Riskbedömningen av pensioner bör stå i proportion till institutets storlek och interna organisation samt deras verksamheters art, omfattning och komplexitet. Artikel 30 föreslår att kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt med avseende på riskbedömningen av pensioner. KAPITEL 2 Utkontraktering och investeringsförvaltning Artikel 33 föreskriver regler för utkontraktering till tredje man, inklusive verksamheter som utkontrakteras på nytt. KAPITEL 3 Förvaringsinstitut SV 9 SV

10 Artiklarna fastställer att tjänstepensionsinstituten ska utse ett enda förvaringsinstitut för förvaring av tillgångar och för kontrolluppgifter, om medlemmar och förmånstagare står för hela placeringsrisken. AVDELNING IV INFORMATION SOM SKA GES TILL BLIVANDE MEDLEMMAR, MEDLEMMAR OCH FÖRMÅNSTAGARE KAPITEL 1 Allmänna bestämmelser I detta kapitel fastställs närmare vilka uppgifter som ska lämnas till medlemmar, blivande medlemmar och, efter pensionering, förmånstagare och det bygger vidare på den tidigare artikel 11. Artikel 38 anger de allmänna principerna för utlämnande av uppgifter. Artikel 39 anger vilken typ av information som medlemmar (och förmånstagare) måste få, till exempel om parternas rättigheter och skyldigheter, riskerna och placeringsalternativen och huruvida dessa är standardalternativ eller inte. De villkor som gäller för just den pensionsplanen ska det berörda institutet offentliggöra på en webbplats. Artikel 40 ålägger tjänstepensionsinstituten att var tolfte månad utfärda ett pensionsbesked för den enskilde på tydligast möjliga sätt, även som grund för att mata in uppgifter i en potentiell tjänst för pensionsövervakning som beskrivs i vitboken om pensioner. 24 Om medlemsstaterna redan lämnar omfattande information till enskilda som omfattar en eller flera pensionspelare, kommer de att ha kvar flexibiliteten att själva utforma sina pensionsinformationssystem, så länge som kraven i detta förslag uppfylls. KAPITEL 2 Pensionsbesked Artiklarna anger allmänna bestämmelser för pensionsbeskedet som är avsett för aktiva medlemmar i pensionsplanen. Idén till ett pensionsbesked har sin grund i Eiopas råd till kommissionen om översynen av direktivet om tjänstepensionsinstitut, bygger på nationell bästa praxis i flera medlemsstater och det internationella arbete som utförts inom OECD 25. Pensionsbeskedet säkerställer jämförbarhet med uppgifter som krävs av lagstiftningen inom andra finansiella sektorer, till exempel faktabladet för öppna investeringsfonder (fondföretag), samtidigt som hänsyn tas till tjänstepensionssektorns särdrag. Dessutom ger pensionsbeskedet medlemsstaterna tillräckligt med spelrum att införa mer specifika krav och integrerade system som möjliggör jämförbarhet mellan olika pelare i pensionssystemet. Standardiseringen av pensionsbeskedet bör göra det möjligt att automatisera en regelbunden framställning av pensionsbeskedet och att eventuellt utkontraktera det och därmed hålla kostnaderna nere särskilt för mindre institut. Artiklarna fastställer pensionsbeskedets beståndsdelar och ska jämföras med artikel 45. Beståndsdelarna är följande: Initiativ 17 anger att [k]ommissionen kommer att främja utvecklingen av pensionsövervakningstjänster som hjälper människor att hålla reda på sina pensionsrättigheter som förvärvats i olika anställningar. Kommissionen kommer i samband med översynen av direktivet om tjänstepensionsinstitut och förslaget om ett direktiv om överföring av pensioner att överväga hur man kan säkra tillhandhållandet av de uppgifter som krävs för pensionsövervakningstjänsterna och den kommer att stödja ett pilotprojekt om gränsöverskridande pensionsövervakning. OECD:s färdplan för god utformning av avgiftsbestämda pensionsplaner, juni SV 10 SV

11 medlemmens personuppgifter, institutets namn, garantier, saldo, avgifter och kostnader, pensionsberäkningar, placeringsprofil, tidigare resultat, tilläggsinformation. Artikel 54 föreslår att kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt med avseende på pensionsbeskedet. ARTIKEL 3 Andra uppgifter och handlingar som ska lämnas in Detta kapitel avser uppgifter som tjänstepensionsinstitut bör lämna till medlemmar och förmånstagare vid olika pensionsstadier, till exempel strax före registrering, strax före pensionering eller under utbetalningsfasen. Artikel 55 föreskriver särskilda regler om att tjänstepensionsinstitut ska lämna information till blivande medlemmar innan dessa ansluter sig till det berörda tjänstepensionsinstitutets pensionsplan. Artikel 56 anger vilken information som ska lämnas till medlemmarna före pensionering. Denna information bör ges utöver pensionsbeskedet minst två år före pensioneringen, oavsett om det är fastställt på förhand eller inte. Artikel 57 anger i detalj vilken information som ska ges till förmånstagare under utbetalningsfasen. Denna information till förmånstagare bör ersätta pensionsbeskedet. Artikel 58 anger vilken information som på begäran ska tillhandahållas medlemmar och förmånstagare. Avdelning V TILLSYN KAPITEL 1 Allmänna regler om tillsyn Artikel 59 anger att skydd av medlemmar och förmånstagare är tillsynens främsta syfte. Artikel 60 preciserar vilka områden som ska anses ingå i tillsyn i samband med detta direktiv. Denna artikel undanröjer den rättsliga osäkerhet om tjänstepensionsinstituten som orsakas av skillnaderna mellan tillsynens omfattning mellan olika medlemsstater. Artikel 61 anger de allmänna tillsynsprinciperna. I artikeln fastställs till exempel att den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten har ensamt ansvar för tillsynen över samtliga tjänstepensionsinstitut som är godkända eller registrerade inom deras jurisdiktion. I artikeln fastställs även principen att tillsynen över tjänstepensionsinstitut måste vara proaktiv och riskbaserad samt läglig och proportionerlig. SV 11 SV

12 Artikel 63 inför en tillsynsprocess som syftar till att spåra tjänstepensionsinstitut som har finansiella eller organisatoriska egenskaper eller andra egenskaper som ger dem en högre riskprofil. Artikel 64 säkerställer att alla nya krav som införs genom detta förslag återspeglas i de befogenheter som tilldelas behöriga myndigheter rörande tillhandahållandet av information. Artikel 65 föreskriver att de behöriga myndigheterna måste utföra sina uppgifter på ett överblickbart och ansvarsfullt sätt. KAPITEL 2 Tystnadsplikt och informationsutbyte Artiklarna innehåller bestämmelser och fastställer villkoren för informationsutbyte mellan behöriga myndigheter och myndigheter och organ som bidrar till att stärka det finansiella systemets stabilitet. Avdelning VI SLUTBESTÄMMELSER Artiklarna föreskriver samarbets- och rapporteringsskyldigheter samt villkor för behandlingen av personuppgifter. De omfattar utvärdering och översyn av direktivet, ändring av Solvens II-direktiv 2009/138/EG, sista dagen för genomförandet av direktivet, upphävanden och mottagare. 4. BUDGETKONSEKVENSER Specifika budgetkonsekvenser behandlas i finansieringsöversikten och avser uppgifter som anförtros Eiopa. SV 12 SV

13 2003/41/EG 2014/0091 (COD) 2014/0091 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (omarbetning) (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 5347(2), 6255 och 114(1)95(1) i detta, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, 2003/41/EG med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, efter att ha hört Europeiska datatillsynsmannen, 2003/41/EG i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och av följande skäl: SV 13 SV

14 (1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG 26 har ändrats väsentligt flera gånger 27. Med anledning av nya ändringar bör det av tydlighetsskäl omarbetas. 2003/41/EG skäl 1 En verklig inre marknad för finansiella tjänster är avgörande för den ekonomiska tillväxten och skapandet av nya arbetstillfällen inom gemenskapen. 2003/41/EG skäl 2 (2) Betydande framsteg har redan gjorts i upprättandet av Denna inre marknaden, vilket har inneburit att bör ge finansiella institut fått möjlighet att bedriva verksamhet i andra medlemsstater, samtidigt som en hög nivå skyddsnivå säkerställts för tjänstepensionsplaners medlemmar och förmånstagare konsumentskyddet på området finansiella tjänster. 2003/41/EG skäl 3 I kommissionens meddelande "Att genomföra handlingsramen för finansmarknaderna: en handlingsplan" anges en rad åtgärder som behövs för att fullborda den inre marknaden för finansiella tjänster, och Europeiska rådet manade vid sitt möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 till att denna handlingsplan skulle genomföras senast /41/EG skäl 4 I handlingsplanen för finansiella tjänster framhålls att högsta prioritet bör ges åt behovet av att upprätta ett direktiv om särskild tillsyn över institut som tillhandahåller tjänstepensioner, eftersom dessa är viktiga finansiella institut som spelar en nyckelroll när det gäller att säkerställa de finansiella marknadernas integration, effektivitet och likviditet, men som inte omfattas av en samlad ramlagstiftning på gemenskapsnivå som ger dem möjlighet att fullt ut utnyttja den inre marknadens fördelar Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 235, , s. 10). Se bilaga I del A. SV 14 SV

15 (3) Direktiv 2003/41/EG utgjorde ett första steg på vägen mot en lagstiftning om en inre marknad för tjänstepensioner organiserad på europeisk nivå. En verklig inre marknad för tjänstepensioner är avgörande för ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen i Europeiska unionen och för att kunna ta itu med den utmaning som det åldrande europeiska samhället innebär. Direktivet från 2003 har inte ändrats väsentligt mot införandet av ett modernt riskbaserat styrningssystem även för tjänstepensionsinstitut. 2003/41/EG skäl 5 (4) Åtgärder behövs för att vidareutveckla ett kompletterande privat pensionssparande, såsom tjänstepensioner. Detta är viktigt eftersom de sociala trygghetssystemen utsätts för allt större tryck, vilket innebär att medborgarna kommer att bli alltmer beroende av tjänstepensioner som ett komplement i framtiden. Eftersom systemen för social trygghet utsätts för allt större påfrestningar kommer tjänstepensioner i högre grad att utnyttjas som ett komplement i framtiden. Tjänstepensioner bör därför utvecklas, dock utan att socialförsäkringspensionssystemens betydelse ifrågasätts när det gäller ett tryggt, varaktigt och effektivt socialt skydd, som bör garantera en godtagbar levnadsstandard på ålderdomen och som därför bör stå i fokus för målet att förstärka den europeiska sociala modellen (5) Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till skydd av personuppgifter, rätten att bedriva näringsverksamhet och rätten till en hög konsumentskyddsnivå, särskilt genom att säkerställa en större öppenhet kring pensioner, en väl underbyggd personlig finansiell planering och pensionsplanering samt genom att göra det lättare för tjänstepensionsinstitut och företag att bedriva verksamhet över gränserna. Detta direktiv bör tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer. (6) Trots att direktiv 2003/41/EG har trätt i kraft återstår viktiga tillsynsrelaterade hinder som gör det dyrare för institut att förvalta pensionsplaner över gränserna. Dessutom måste det nuvarande minimiskyddet för medlemmar och förmånstagare höjas. Detta är desto viktigare på grund av det kraftigt ökade antalet antalet européer som är beroende av system som innebär att livslängds- och marknadsrisker överförs från den institution eller det företag som erbjuder tjänstepensionsplanen (det uppdragsgivande företaget) på enskilda. Dessutom måste den nuvarande miniminivån höjas på den information som lämnas till medlemmar och förmånstagare. Denna utveckling kräver en ändring av direktivet. SV 15 SV

16 2003/41/EG skäl 7 (7) Syftet med de aktsamhetsregler som fastställs i detta direktiv är dels att garantera en hög grad av trygghet för de framtida pensionärerna genom att införa strikta tillsynskrav, dels att möjliggöra effektiv förvaltning av tjänstepensionsplaner. 2003/41/EG skäl 8 (8) Institut som drivs helt åtskilt från ett uppdragsgivande företag och som förvaltar fonderade medel utifrån det enda syftet att tillhandahålla pensionsförmåner bör ha frihet att tillhandahålla tjänster och frihet att investera utan begränsningar, med förbehåll endast för samordnade aktsamhetskrav, oavsett om dessa institut är juridiska personer eller inte. 2003/41/EG skäl 9 (9) I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör medlemsstaterna fortfarande ha det fulla ansvaret för tjänstepensionssystemens uppbyggnad, liksom för beslut om vilken roll var och en av de tre "pelarna" i pensionsförsäkringssystemet ska spela i enskilda medlemsstater. När det gäller den andra pelaren bör de också ha det fulla ansvaret för den roll och funktion som de olika institut som tillhandahåller tjänstepensionsförmåner har, t.ex. branschtäckande pensionsfonder, företagspensionsfonder och livförsäkringsföretag. Detta direktiv är inte ägnat att ifrågasätta detta prerogativ. 2003/41/EG skäl 10 (10) De nationella reglerna för egenföretagares engagemang i tjänstepensionsinstitut skiljer sig åt. I vissa medlemsstater kan tjänstepensionsinstitut drivas på grundval av överenskommelser med en branschorganisation eller grupper av sådana vars medlemmar uppträder i egenskap av egenföretagare eller direkt med egenföretagare och anställda. I vissa medlemsstater kan en egenföretagare även bli medlem i ett institut när denne uppträder i egenskap av arbetsgivare eller tillhandahåller sina yrkesmässiga tjänster åt ett företag. I vissa medlemsstater kan inte egenföretagare bli medlemmar i ett tjänstepensionsinstitut om inte vissa villkor, inbegripet sådana som framgår av social- och arbetsmarknadslagstiftningen, är uppfyllda. 2003/41/EG skäl 11 (11) Institut som förvaltar planer som betraktas som en del av sociala trygghetssystem, vilka redan har samordnats på gemenskapsunionsnivå, bör undantas från detta direktivs tillämpningsområde. Hänsyn bör dock tas till de specifika förutsättningar som gäller för de institut som i en enskild medlemsstat förvaltar såväl planer som betraktas som en del av sociala trygghetssystem som tjänstepensionsplaner. SV 16 SV

17 2003/41/EG skäl 12 (12) Finansiella institut som redan omfattas av ramlagstiftning på gemenskapsunionsnivå bör generellt undantas från detta direktivs tillämpningsområde. Eftersom sådana institut i vissa fall även erbjuder tjänster på tjänstepensionsområdet, är det dock viktigt att se till att detta direktiv inte ger upphov till någon snedvridning av konkurrensen. Sådan snedvridning kan undvikas om aktsamhetskraven i detta direktiv tillämpas på livförsäkringsföretagens tjänstepensionsverksamhet. Kommissionen bör även noggrant övervaka situationen på marknaden för tjänstepensioner och beakta möjligheten att utvidga den frivilliga tillämpningen av detta direktiv till andra reglerade finansiella institut. 2003/41/EG skäl 13 (13) När syftet är att trygga ekonomisk försörjning under pensionstiden bör förmåner från tjänstepensionsinstituten i regel utgöras av utbetalning av pension under återstående livstid. Även utbetalning under viss tid eller utbetalning av ett engångsbelopp bör vara möjligt. 2003/41/EG skäl 14 (14) Det är viktigt att se till att äldre och funktionshindrade personer inte riskerar fattigdom utan kan åtnjuta en rimlig levnadsstandard. Tillräcklig täckning för biometriska risker i tjänstepensionsprogram är en viktig aspekt i kampen mot fattigdom och osäkerhet bland äldre personer. När pensionsprogram inrättas bör arbetsgivare och arbetstagare, eller deras respektive företrädare, beakta möjligheten att pensionsprogrammet inbegriper täckning för risker kopplade till lång levnad och invaliditet samt efterlevandeskydd. 2003/41/EG skäl 15 (15) Om medlemsstaterna ges möjlighet att från tillämpningsområdet för nationell genomförandelagstiftning undanta institut som förvaltar planer som tillsammans har färre än hundra medlemmar, kan tillsynen underlättas i vissa medlemsstater utan att detta hindrar att den inre marknaden på detta område fungerar väl. Detta bör emellertid inte undergräva sådana instituts rätt att för förvaltningen av investeringsportföljen och för förvaringen av tillgångarna utse kapitalförvaltare och förvaringsinstitut som är etablerade och vederbörligen auktoriserade i andra medlemsstater. 2003/41/EG skäl 16 (16) Sådana institut som "Unterstützungskassen" i Tyskland, där medlemmarna inte har någon laglig rätt till förmåner med visst belopp och där deras intressen skyddas av en obligatorisk lagstadgad obeståndsförsäkring, bör undantas från detta direktivs tillämpningsområde. SV 17 SV

18 2003/41/EG skäl 17 (17) För att skydda medlemmarna och förmånstagarna bör tjänstepensionsinstituten begränsa sin verksamhet till sådana verksamheter som avses i detta direktiv, inbegripet verksamheter som direkt föranleds av dessa. 2003/41/EG skäl 18 (18) Om ett uppdragsgivande företag går i konkurs riskerar en medlem att förlora både sitt arbete och sina intjänade pensionsrättigheter. Detta gör det nödvändigt att säkerställa en tydlig åtskillnad mellan det uppdragsgivande företaget och institutet samt att minimikrav på aktsamhet fastställs för att skydda medlemmarna. 2003/41/EG skäl 19 (19) Driften av tjänstepensionsinstitut och tillsynen över dessa företer betydande skillnader i de olika medlemsstaterna. I vissa medlemsstater kan tillsynen utövas inte bara över själva instituten utan också över de enheter eller företag som har auktoriserats för att driva dessa institut. Medlemsstaterna bör kunna ta hänsyn till sådana särdrag så länge som alla krav i detta direktiv uppfylls på ett korrekt sätt. Medlemsstaterna bör även kunna tillåta försäkringsföretag och andra finansiella företag att leda tjänstepensionsinstitut. 2003/41/EG skäl 20 (20) Tjänstepensionsinstituten tillhandahåller finansiella tjänster och har ett stort ansvar för tillhandahållande av tjänstepensionsförmåner, och de bör därför när det gäller deras verksamhet och villkoren för denna uppfylla vissa minimikrav på aktsamhet. 2003/41/EG skäl 21 (21) Det stora antalet institut i vissa medlemsstater kräver en pragmatisk lösning när det gäller kravet på förhandsgodkännande av institut. Om ett institut önskar förvalta en plan i en annan medlemsstat krävs det dock ett förhandsgodkännande av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten. 2003/41/EG skäl 36 (22) Utan att det påverkar tillämpningen av nationell social- och arbetsmarknadslagstiftning på pensionssystemen, inbegripet obligatoriskt medlemskap och utfallen av kollektivavtal, bör instituten kunna erbjuda sina tjänster i andra medlemsstater efter erhållande av tillstånd från den behöriga myndigheten i institutets hemmedlemsstat. Instituten bör SV 18 SV

19 tillåtas att åta sig uppdrag för företag som är etablerade i någon av EU:s andra medlemsstater och att förvalta pensionsplaner med medlemmar i mer än en medlemsstat. Detta kan komma att ge betydande stordriftsfördelar för instituten själva, men också förbättra konkurrenskraften hos unionens gemenskapens näringsliv och underlätta arbetskraftens rörlighet. För detta krävs ett ömsesidigt erkännande av aktsamhetskraven. Om inget annat anges bör de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är hemland utöva tillsyn över att aktsamhetskraven uppfylls. 2003/41/EG skäl 37 (23) Rätten för ett institut i en medlemsstat att förvalta en tjänstepensionsplan som avtalats i en annan medlemsstat bör utövas med fullständigt iakttagande av bestämmelserna i gällande social- och arbetsmarknadslagstiftning i värdmedlemsstaten i den mån lagstiftningen är relevant för tjänstepensioner, exempelvis definitionen och utbetalningen av pensionsförmåner och villkoren för överföring av pensionsrättigheter. Tillsynsreglernas omfattning bör klargöras för att säkerställa rättslig klarhet för institutens verksamhet över gränserna. (24) Instituten bör kunna överföra pensionsplaner till andra institut över gränserna inom unionen i syfte att underlätta organisationen av tjänstepensioner på unionsnivå, endast med tillstånd av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten för det institut som tar emot pensionsplanen (det mottagande institutet). Om inte den nationella socialoch arbetsmarknadslagstiftningen avseende pensionssystem föreskriver annat bör överföringen och villkoren för denna förhandsgodkännas av berörda medlemmar och förmånstagare eller, i förekommande fall, av deras företrädare. 2003/41/EG skäl 26 (25) Aktsamhet vid beräkningen av de tekniska avsättningarna är en grundläggande förutsättning för att det ska kunna säkerställas att pensionsåtagandena kan uppfyllas. Tekniska avsättningar bör beräknas enligt erkända aktuariella metoder och bestyrkas av kvalificerade personer. Maximiräntesatserna bör väljas på ett aktsamt sätt enligt relevanta nationella bestämmelser. De tekniska avsättningarna bör motsvara ett minimibelopp som är tillräckligt både för den fortsatta utbetalningen av de förmåner som redan är under utbetalning till förmånstagarna och för att återspegla de åtaganden som följer av medlemmarnas intjänade pensionsrättigheter. SV 19 SV

20 2003/41/EG skäl 27 (26) Det finns betydande skillnader mellan instituten i olika medlemsstater beträffande vilka risker som täcks. De medlemsstater som är hemländer Hemmedlemsstaterna bör därför ha möjlighet att fastställa ytterligare, mer detaljerade bestämmelser för beräkningen av de tekniska avsättningarna förutom bestämmelserna i detta direktiv. 2003/41/EG skäl 28 (27) Tillräckliga och lämpliga tillgångar som motsvarar de tekniska avsättningarna skyddar pensionsplanens medlemmar och förmånstagare i händelse av det uppdragsgivande företagets insolvens. I synnerhet när det gäller verksamheter över gränserna krävs det för ett ömsesidigt erkännande av de tillsynsprinciper som tillämpas i medlemsstaterna att de tekniska avsättningarna alltid är fullt täckta. 2003/41/EG skäl 29 (28) Om ett institut inte bedriver verksamhet över gränserna, bör medlemsstaterna utan att det påverkar tillämpningen av kraven i rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens få tillåta en otillräcklig skuldtäckning av de tekniska avsättningarna, förutsatt att institutet har upprättat en tillfredsställande plan för hur fullständig skuldtäckning ska kunna återställas /41/EG skäl 30 (29) I många fall kan det vara det uppdragsgivande företaget och inte institutet självt som står för de biometriska riskerna eller som garanterar vissa förmåner eller viss avkastning. Det förekommer dock även att institutet självt står för sådana risker eller lämnar sådana garantier, varvid det uppdragsgivande företaget i allmänhet har uppfyllt sina förpliktelser i och med de nödvändiga inbetalningarna. I dessa fall liknar de produkter som institutet erbjuder dem som tillhandahålls av livförsäkringsföretag, och de berörda instituten bör uppfylla i vart fall samma krav på supplementärt kapital som livförsäkringsföretag. 2003/41/EG skäl 31 (30) Tjänstepensionsinstitut är mycket långsiktiga investerare. De tillgångar som dessa institut förfogar över får i regel inte lösas in annat än för tillhandahållande av pensionsförmåner. För att medlemmarnas och förmånstagarnas rättigheter ska skyddas på ett fullgott sätt bör instituten 28 EGT L 283, , s. 23. SV 20 SV

21 även ha möjlighet att välja placeringar som passar åtagandenas specifika typ och varaktighet. Dessa förhållanden kräver en effektiv tillsyn och en inriktning på investeringsregler som ger instituten det handlingsutrymme som behövs för att de ska kunna besluta om den säkraste och mest effektiva placeringspolicyn och som ålägger dem att agera på ett aktsamt sätt. Iakttagandet av aktsamhetsprincipen kräver därför en placeringspolicy som är anpassad till medlemsstrukturen i det enskilda tjänstepensionsinstitutet. 2003/41/EG skäl 6 (31) Detta direktiv utgör således ett första steg på vägen mot en inre marknad för tjänstepensioner som organiseras på europeisk nivå. Genom att det fastställs att aktsamhetsprincipen ("the prudent person rule") ska vara den grundläggande principen för kapitalplaceringar och genom att det görs möjligt för institut att bedriva verksamhet över gränserna främjas en överflyttning av sparandet till tjänstepensionsområdet, vilket bidrar till ekonomiska och sociala framsteg. 2003/41/EG skäl 32 (32) Tillsynsmetoder och tillsynspraxis skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Dessa bör därför ges visst utrymme att efter eget skön i detalj utforma de investeringsregler som de önskar kräva att institut som är etablerade inom deras territorier ska följa. Dessa regler får dock inte inskränka den fria rörligheten för kapital, såvida det inte är motiverat av aktsamhetsskäl. 2003/41/EG skäl 33 (33) Eftersom tjänstepensionsinstituten är mycket långsiktiga investerare med låga likviditetsrisker, har de förutsättningar att inom aktsamma gränser investera såväl i icke-likvida tillgångar, t.ex. aktier, som på i instrument som har en långsiktig ekonomisk profil och inte är föremål för handel på reglerade marknader, multilaterala handelsplattformar eller organiserade handelsplattformar på riskkapitalmarknaderna. De kan också utnyttja fördelarna med en internationell diversifiering. Det bör därför inte, annat än av aktsamhetsskäl, finnas några begränsningar för investeringar i aktier, på riskkapitalmarknader eller i valutor andra än dem som åtagandena är uttryckta i eller i instrument som har en långsiktig ekonomisk profil och inte är föremål för handel på reglerade marknader, multilaterala handelsplattformar eller organiserade handelsplattformar. SV 21 SV (34) Tolkningen av vad som utgör instrument med en långsiktig ekonomisk profil är vid. Dessa instrument är ej överförbara värdepapper och har