Turiststatistik Statistik 2014:1

Transkript

1 Turiststatistik 2013 Statistik 2014:1

2 Turiststatistik I statistikserien Turism publiceras statistik månatligen över hotellinkvartering, samt årlig statistik över inresande till Åland och gästhamnarna. Övrig turiststatistik som publiceras är den årliga inkvarteringsstatistiken på gästhem/pensionat, stugbyar och campingplatser. Denna publikation innehåller den slutliga årsstatistiken för inkvarteringen på Åland Uppgifter om antal anlända gäster och övernattningar, gästernas hemland, resans syfte m.m. presenteras för hotell, gästhem och pensionat, stugbyar samt campingplatser. Dessutom ingår den tidigare publicerade gästhamnsstatistiken samt årssammandraget över inresande till Åland för För upplysningar: Christina Lindström Tel

3 Förord Denna rapport innehåller de slutliga uppgifterna för turiststatistiken år I rapporten ingår även statistik över gästhamnarna och inresandet till Åland. När det gäller hotellstatistiken kan siffrorna i denna rapport i vissa fall avvika från de uppgifter som har publicerats i tidigare statistikmeddelanden. Detta beror på att kompletterande uppgifter har kommit in efter att dessa statistikmeddelanden har utkommit. Vi vill rikta ett stor tack till alla uppgiftslämnare inom näringen som genom sin omfattande rapportering till ÅSUB möjliggjort denna rapport! Biträdande statistiker Christina Lindström har ansvarat för det statistiska underlaget och sammanställningen av rapporten. ÅSUB tar gärna emot synpunkter på inkvarteringsstatistiken och lämnar ytterligare information om så önskas. Mariehamn i mars 2014 Bjarne Lindström Direktör

4

5 Innehåll Förord... 3 Innehåll... 5 Tabeller... 5 Diagram Sammanfattning Beskrivning av statistiken Hotell Gästhem och pensionat Stugbyar Campingplatser Gästernas hemland Gästhamnar Inresande till Åland Tabeller 1. Beläggning Statistikens täckning Anlända gäster övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas helmland Övernattningar enligt gästernas hemland och syften Övernattnngar enligt resans syfte per månad Övernattningar per region och månad per månad Beläggning Statistikens täckning Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt resans syfte och gästernas hemland Övernattningar enligt resans syfte per månad Övernattningar per region per månad Beläggning Statistikens täckning Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt resans syfte och gästernas hemland

6 20. Övernattningar enligt resans syfte per månad 2013, procent Övernttningar per region månad 2013, procent Övernattande gäster med sportfiske som resans syfte Beläggning Statistikens täckning Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt inkvarteringsform och gästernas hemland Övernattningar enligt inkvarteringsform 2013, procent Övernattningar per region 2013, och månad Antal övernattningar enligt hemland Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland Hamnkapacitet Båtnätter Jämförelse av båtnätter Inresande till Åland Diagram Figur 1. Förändring av övernattningar 2013 enligt gästernas hemland jämfört med 2012 förutom finländska och svenska gästers övernattningar Figur 2. Övernattningar på hotell enligt gästernas hemland Figur 3. Övernattningar på gästhem/pensionat enligt gästernas hemland Figur 4. Övernattningar på campingplatser enligt gästernas hemland

7 1. Sammanfattning Övernattningarna på inkvarteringsanläggningarna minskade under år 2013 med en och halv procent jämfört med Båtnätterna i gästhamnarna minskade under samma period med drygt sex procent. De inresande till Åland minskade med drygt fyra procent totalt sett. Övernattningarna minskade under året totalt sett Under år 2013 anlände drygt gäster till de inkvarteringsanläggningar som denna rapport omfattar. Gästernas totala övernattningar var drygt stycken. Jämfört med 2012 har övernattningarna minskat med en och halv procent. Minskningen har skett inom gästhem och stugbyanläggningar medan hotell och campingar visar en ökning. Största minskningen hade gästhemmen, den var drygt elva procent. Stugbyarna minskade med drygt tio procent. Hotellen visar en ökning om drygt tre procent och campingarna en ökning om sex procent jämfört med i fjol. Nedanstående tabell visar jämförelsen av övernattningar 2013 med 2012 på de olika anläggningstyperna enligt gästernas hemland i procent. Förändring i procent Totalt Finland Sverige Övriga Totalt -1,5-0,1-2,3-3,6 Hotell 3,1 5,7-0,2 7,6 Gästhem och pensionat -11,4 2,3-23,6-4,8 Stugbyar -10,4-15,6-4,1-14,4 Camping 6,0 4,6 6,2 7,9 Mest finländska övernattningar på hotellen och svenska i stugbyarna Nästan gäster anlände från Sverige och sammantaget hade de drygt övernattningar. Totalt sett hade svenskarna även i år den största andelen av övernattningarna på de åländska anläggningarna 2013, nästan 48 procent. Från Finland, inklusive Åland, anlände totalt nästan gäster och de stod för drygt övernattningar. Därmed blev deras andel drygt 39 procent av alla övernattningar. Tyskar står även år 2013 för den tredje högsta andelen av de totala övernattningarna, tre procent, därefter kommer ryssar med knappt två procent och estländare med en och en halv procent. Av totalantalet svenska övernattningar, som ingår i denna statistik, har de flesta övernattningarna skett på hotellen. Finländarna och svenskarna övernattar till största delen på hotell liksom de norska och danska gästerna medan de tyska gästerna övernattade mest på campinganläggningar under

8 I genomsnitt stannade gästerna 2,2 nätter. Finländarna stannade 1,9 nätter medan svenskarna övernattade 2,3 nätter. Gäster från övriga länder stannade i genomsnitt 2,6 nätter. Stugbyarna lockade gästerna att övernatta längst, 3,9 nätter i genomsnitt, medan hotellen hade den kortaste övernattningstiden, 1,7 nätter. Övernattningarna ökade på hotell och campingar Övernattningarna ökade på campingar och hotell men minskade på gästhem och stuganläggningar, största ökningen hade campingarna och största minskningen var det på gästhemmen. De finska övernattningarna minskade i stuganläggningarna, den minskningen var nästan 16 procent, och ökade på övriga anläggningstyper. De svenska övernattningarna minskade mest på gästhemmen, den minskningen var närmare 24 procent, även på stuganläggningar och hotell skedde en minskning, i stuganläggningarna var minskningen drygt fyra procent medan den var marginell på hotellen. De svenska övernattningarna ökade på campingarna, den ökningen var drygt sex procent jämfört med Totalt sett var det en liten minskning från Finland, minskningen från Sverige var på drygt två procent. Övernattningar av gäster från övriga länder minskade med närmare fyra procent Mest minskade de övriga gästerna i stuganläggningarna där de minskade med drygt 14 procent, även gästhemmen visar en minskning på nästan fem procent, hotellen och campingarna visar en ökning på närmare åtta procent vardera jämfört med Nedanstående bild visar den största förändringen av övernattningarna 2013 jämfört med 2012, enligt gästernas hemland, förutom finländska och svenska gästers övernattningar. Förändringen är uträknad på anläggningar som har lämnat uppgifter för båda åren. Figur 1. Förändring av övernattningar 2013 enligt gästernas hemland jämfört med 2012 förutom finländska och svenska gästers övernattningar. 8

9 Antalet båtnätter minskade i gästhamnarna 2013 Under 2013 noterades knappt båtnätter, vilket är en minskning med drygt sex procent jämfört med Mellan ökade båtnätterna med drygt sex procent. Minskningen noterades både på fasta Åland och i skärgården jämfört med I juli, som har den största andelen övernattningar, noterades en minskning av båtnätterna om drygt 12 procent jämfört med Den största andelen besökare stod de finländska gästerna för, drygt 66 procent av båtnätterna var finländska och lite mer än 25 procent svenska. Jämfört med 2012 minskade de finländska båtnätterna med knappt åtta procent medan de svenska båtnätterna ökade med närmare tio procent. Färre inresande under 2013 Inresande till Åland uppgick 2013 till närmare 2,1 miljoner personer vilket innebär en minskning jämfört med ifjol. Kryssningsresenärerna minskade under 2013 med närmare elva procent jämfört med 2012, här har det varit tonnagebortfall under året. För övriga inresande har det skett en minskning från Sverige medan de inresande från Finland ökade. Även inresandet från övriga länder minskade under Antal inresande, förändring och andel av inresande Förändring Andel av periodens Antal Procent inresande Sammanlagt ,4 100,0 Från Sverige Från Finland Totalt ,4 82,5 Kryssningsresenärer ,6 39,3 Övriga ,1 43,2 Totalt ,5 17,0 Landskapets färjor ,3 2,3 Övriga ,1 14,7 Från övriga länder ,5 0,5 9

10 2. Beskrivning av statistiken ÅSUB Statistik 2014:1 Inkvarteringsanläggningarna är indelade i fyra grupper: hotell, gästhem och pensionat, stugbyar samt campingplatser. ÅSUB begär in uppgifter månatligen från alla hotell och campingplatser. För stugbyarna och gästhemmen/pensionaten begärs uppgifter från endast de anläggningar som har minst fem rum eller stugor. Uppgifter redovisas separat för de olika anläggningstyperna, men även gemensamma tabeller ingår. Syftet med denna statistikrapport är att ge en samlad bild över hotellens och campingplatsernas inkvarteringsstatistik samt för de gästhem/pensionat och stugbyar som har fler än fyra rum/stugor. I inkvarteringsstatistiken ingår uppgifter om statistikens täckning, beläggning samt antal anlända gäster och antal övernattningar per månad och enligt gästernas hemland. Dessutom redovisas för övernattningens syfte samt för campingplatsernas del uppgifter om inkvarteringsform. En jämförelse med 2012 görs också och den är uträknad på basen av siffror för anläggningar som har sänt in uppgifter för både 2012 och 2013 samt siffror för anläggningar som har upphört eller tillkommit. Förändringar i antalet övernattningar som beror på att en anläggning har skickat in uppgifter det ena året men inte det andra har således eliminerats. För campingplatsernas del finns det också äldre uppgifter. Siffrorna som presenteras är slutliga uppgifter. Statistiken över gästhamnarna omfattar 21 besökshamnar där betalning har uppburits. Eftersom avgifterna betalas per båt och natt räknas besöken i hamnarna i båtnätter. Uppgifterna om hemland och antal besökare är delvis uppskattade. Inresande till Åland omfattar alla personer som stiger i land från passagerarfärjorna, landskapets skärgårdsfärjor och flygen. Dessutom ingår passagerarna på alla kryssningsfartyg som anländer till Åland. Statistik över inresande och inkvartering publiceras också på ÅSUBs hemsida: Definitioner Med statistikens täckning förstås dels antalet anläggningar som ingår i statistiken, dels hur stor procentuell andel av det totala antalet rum/stugor som ingår i statistiken. Det är viktigt att skillnaderna i täckning beaktas när man jämför gästnätterna på de olika anläggningstyperna. Beläggningen räknas ut i procent på andelen rum som har varit i bruk av totala antalet rum. Beläggningen för den totala kapaciteten räknas ut så att antalet rum/stugor, som har varit i bruk på de anläggningar som har redovisat uppgifter för månaden, divideras med totala antalet rum/stugor på de anläggningar som har redovisat uppgifter samt på de anläggningar som har varit stängda under månaden. Rum/stugor eller anläggningar som är stängda på grund av ombyggnad eller används för privat bruk är inte medräknade. Beläggningen för den öppna kapaciteten räknas ut så att antalet rum/stugor som har varit i bruk på de anläggningar som har redovisat uppgifter, divideras med totala antalet rum/stugor på dessa anläggningar, dock så att de dagar under månaden som en anläggning har haft stängt räknas bort från kapaciteten. 10

11 Som anlända gäster räknas de som kommit för att övernatta, inte gäster som bara stannar över dagen. Barn räknas med även om de får övernatta gratis. Personer som är stadigvarande bosatta räknas inte som gäster. Både de anlända gästerna och deras övernattningar fördelas på hemland enligt det land där de bor och inte enligt medborgarskap. Övernattningar enligt resans syfte redovisas för de gäster där syftet är angivet. Antalet övernattningar redovisas också enligt region. Indelningen i regioner är olika för de skilda anläggningstyperna beroende på anläggningarnas lokalisering. Symboler och beteckningar I de fall tabellvärdena är ersatta av två punkter, innebär det att det finns för få anläggningar i kategorin för att siffrorna skall visas eller att siffrorna är för osäkra för att kunna anges. Uppgifterna redovisas endast om minst tre anläggningar ingår i kategorin. Exakt 0 enheter visas med ett streck (-). Landskommuner = alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden = alla kommuner på fasta Åland, utom Mariehamn Skärgården = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö 11

12 3. Hotell Under år 2013 har samtliga 17/16 hotell lämnat in uppgifter varje månad om antal anlända gäster och övernattningar enligt hemland och syfte samt antal sålda rumsnätter. Beläggningen för den totala kapaciteten för hela Åland rörde sig mellan elva och 80 procent. För den öppna kapaciteten var beläggningen något högre, procent. I juli var totalbeläggningen som högst och i december som lägst. I tabell 1 ingår också beläggningsgraden för totalkapaciteten skilt för anläggningarna i Mariehamn samt på landsbygden. Beläggningen på hotellen i Mariehamn var genomgående betydligt högre än för hotellen i landskommunerna. Under år 2013 anlände totalt drygt gäster till hotellen. Dessa gäster övernattade närmare nätter. Under juli var antalet anlända gäster och övernattningar som störst. Då anlände knappt gäster och antalet övernattningar var nästan I juli var andelen av årets övernattningar knappt 24 procent. I augusti var motsvarande andel drygt 16 procent. I genomsnitt stannade gästerna 1,7 nätter totalt. De finländska gästerna övernattade i genomsnitt 1,6 nätter och de svenska 1,7 medan gästerna från övriga länder i regel övernattade längre, i genomsnitt 1,9 nätter. Även 2012 stannade gästerna i genomsnitt 1,7 nätter, de finska stannade lika länge som 2012, i genomsnitt 1,6, liksom de svenska 1,7 nätter, gästerna från övriga länder stannade i genomsnitt 1,9 nätter även Finska gästerna var flest och hade mest gästnätter De finländska gästerna stod för drygt 48 procent av totala antalet anlända gäster samt för nästan 47 procent av övernattningarna under året. De svenska gästernas andel av anlända gäster var också drygt 48 procent och närmare 46 procent av övernattningarna. Andelen anlända gäster från övriga länder var drygt sju procent och deras andel av övernattningarna var knappt åtta procent. Övernattningarna ökade på hotellen Totalt ökade antalet övernattningar på de åländska hotellen år 2013 med drygt tre procent jämfört med De övernattande finländarna ökade med närmare sex procent medan svenska övernattningarna minskade marginellt. Gäster från övriga länder ökade med nästan åtta procent jämfört med år

13 1. Beläggning 2013 Procent av rummen 2. Statistikens täckning 2013 ÅSUB Statistik 2014:1 Hela Åland M:hamn Landskomm Total Öppen Total Total kapacitet kapacitet kapacitet kapacitet Hela året 33,8 36,2 42,2 16,8 Januari 10,6 15,0 14,9 2,8 Februari 14,5 23,6 20,3 3,8 Mars 17,2 24,4 22,1 8,3 April 26,5 29,5 37,2 6,7 Maj 46,5 51,1 59,2 23,2 Juni 59,8 63,4 73,6 31,6 Juli 79,8 83,8 87,8 56,3 Augusti 62,4 67,6 72,4 44,0 September 35,3 39,1 44,9 17,7 Oktober 25,0 30,1 36,0 4,5 November 17,5 26,4 23,1 7,3 December 10,8 17,9 15,3 3,3 Antal Antal anläggn. Procent av rummen Januari ,0 Februari ,0 Mars ,0 April ,0 Maj ,0 Juni ,0 Juli ,0 Augusti ,0 September ,0 Oktober ,0 November ,0 December ,0 3. Anlända gäster övernattningar enligt gästernas hemland 2013 Antal Anlända Övernattningar Per an- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga länd gäst Totalt ,7 Januari ,5 Februari ,6 Mars ,6 April ,7 Maj ,6 Juni ,8 Juli ,9 Augusti ,7 September ,5 Oktober ,6 November ,5 December ,4 13

14 4. Övernattningar enligt gästernas helmland 2013 Andel av övernattningarna samt jämförelse med 2012 i procent Andel av övernattningarna 2013 Förändring av övernattningarna jmf med 2012, % Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga Totalt 100,0 46,7 45,5 7,9 3,1 5,7-0,2 7,6 Januari 100,0 52,2 41,0 6,7 1,0-3,8 3,8 29,0 Februari 100,0 44,4 50,6 5,0 34,9 38,7 30,6 47,9 Mars 100,0 43,4 52,5 4,1-5,6 3,2-15,1 98,7 April 100,0 50,8 44,6 4,5 21,8 65,4-6,2 19,2 Maj 100,0 49,8 43,0 7,2 9,2 4,8 8,6 61,4 Juni 100,0 55,6 34,6 9,8 2,2 6,1-6,1 14,6 Juli 100,0 42,4 48,9 8,7 3,0-1,2 7,1 2,2 Augusti 100,0 40,8 50,2 9,0-0,3 7,1-2,9-14,2 September 100,0 44,9 48,0 7,1-11,7-6,0-15,1-21,3 Oktober 100,0 52,5 39,6 7,9 17,3 22,2 8,0 40,7 November 100,0 45,7 47,3 7,0-16,4-24,9-12,8 52,4 December 100,0 45,4 50,2 4,4 25,6 18,2 36,4 0,6 ÅSUB Diagrammet på följande sida visar antalet övernattningar månadsvis under fördelade enligt gästernas hemland. Andelen tjänsteresor störst i januari Under år 2013 hade knappt 84 procent av de övernattande gästerna angett fritid som resans syfte medan drygt 16 procent reste på grund av yrket. Under 2012 var siffrorna 83 respektive 16 procent. Fritid som resans syfte hade sin största andel av övernattningarna, 95 procent, i juli, medan andelen arbetsresor var som högst i januari då de stod för knappt 40 procent av övernattningarna. Av de finländska hotellgästerna hade drygt 79 procent angett fritid som resans syfte och närmare 21 procent yrke, medan motsvarande procent för svenskarna var drygt 88 procent respektive drygt elva procent. Också gästerna från övriga länder hade till övervägande del, knappt 81 procent, angett fritid som resans syfte, medan nästan 19 procent övernattade på tjänstens vägnar. I tabell 7, övernattningar per region, framgår att drygt 74 procent av övernattningarna 2013 ägde rum på anläggningarna i Mariehamn och knappt 26 procent på anläggningarna i landskommunerna. I juli hade hotellen i landskommunerna sin största andel av övernattningarna, knappt 35 procent medan Mariehamn hade sin högsta notering i oktober med drygt 91 procent. Högsäsongen Under högsäsongen, maj september, anlände knappt personer och de hade drygt övernattningar. Det utgör knappt 75 procent av totalantalet övernattningar under året för hotellen. Jämfört med 2012 ökade antalet övernattningar med drygt en procent under högsäsongen. För finländarnas del var ökningen närmare tre procent under högsäsongen jämfört med hela året då den genomsnittliga ökningen var nästan sex procent. Svenskarnas övernattningar minskade marginellt under högsäsongen, ungefär samma som under hela året i genomsnitt. Övernattningar som gästerna från övriga länder stod för ökade under högsäsongen, den ökningen var drygt två procent medan ökningen för hela året var närmare åtta procent. 14

15 Figur 2. Övernattningar på hotell enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland och syften Andel i procent Hemland Totalt Fritid Yrke Annat Totalt 100,0 83,6 16,2 0,2 Finland 100,0 79,4 20,5 0,1 Sverige 100,0 88,4 11,4 0,2 Övriga länder 100,0 80,9 18,6 0,5 6. Övernattnngar enligt resans syfte per månad 2013 Procent Totalt Fritid Yrke Annat Totalt 100,0 83,6 16,2 0,2 Januari 100,0 60,4 39,4 0,2 Februari 100,0 69,5 30,4 0,1 Mars 100,0 74,8 25,2 0,0 April 100,0 72,8 27,0 0,1 Maj 100,0 81,3 18,7 0,0 Juni 100,0 87,8 12,2 0,0 Juli 100,0 95,0 4,8 0,2 Augusti 100,0 89,2 10,7 0,1 September 100,0 79,3 20,5 0,3 Oktober 100,0 67,4 31,7 0,9 November 100,0 62,9 36,9 0,2 December 100,0 72,9 26,5 0,6 15

16 7. Övernattningar per region och månad per månad 2013 Antal och procent Mariehamn Landsbygden Antal Procent Antal Procent Totalt , ,9 Januari , ,3 Februari , ,8 Mars , ,7 April , ,8 Maj , ,4 Juni , ,4 Juli , ,6 Augusti , ,3 September , ,4 Oktober , ,6 November , ,7 December , ,7 16

17 4. Gästhem och pensionat ÅSUB Statistik 2014:1 Under året samlade ÅSUB in statsitik från 19 gästhem och pensionat. Alla anläggar som ingick i statistiken hade lämnat in uppgifter vilket innebär att täckningen blir total för hela året. Beläggningen var störst under högsäsongen maj september, procent. Både på den totala och på den öppna kapaciteten var beläggningen som störst i juli, knappt 50 procent. Totalt under året anlände närmare gäster till gästhemmen och pensionaten. Dessa gäster övernattade drygt nätter. Under juli var antalet anlända gäster och övernattningar som störst. Då anlände närmare personer och antalet övernattningar var drygt På grund av att så få anläggningar hade öppet under lågsäsongen visas månadssiffror endast för högsäsongen i tabellerna. Gäster från Finland och Sverige stannade lika länge Gästerna övernattade i genomsnitt 2,1 nätter, vilket är lika länge som i fjol. De stannade längst under månaderna januari, februari, mars och december, ungefär 3,5 nätter i genomsnitt. Under övriga månader stannade gästerna i genomsnitt mellan 1,8 och 2,6 nätter. De finländska gästerna stannade i medeltal 2,1 nätter, de svenska lika länge, övriga länders gäster stannade 1,7 nätter. Under år 2012 övernattade de finska 2,2 nätter, de svenska gästerna i genomsnitt två nätter medan gästerna från övriga länder stannade i genomsnitt 1,7 nätter. Finländarna har störst andel av övernattningarna Av de anlända gästerna till de åländska gästhemmen och pensionaten var knappt 47 procent finländare, drygt 47 procent svenskar och knappt sex procent från övriga länder. Finländarnas andel av övernattningarna var drygt 49 procent och svenskarnas andel var lite mer än 44 procent av totala antalet övernattningar. Övernattningar som gästerna från övriga länder stod för var drygt sex procent. Färre övernattningar på gästhemmen Jämfört med 2012 ökade antalet finländska övernattningar med drygt två procent medan de svenska minskade med nästan 24 procent. Övernattningar som gästerna från övriga länder stod för minskade med nästan fem procent under året jämfört med Noteras bör att förändringsprocenten för övernattningar kan bli stor om jämförelseantalet är litet. Totalt sett minskade antalet övernattningar år 2013 på de åländska gästhemmen/pensionaten med drygt elva procent jämfört med

18 Gästhem och pensionat 8. Beläggning 2013 Procent För den totala För den öppna kapaciteten kapaciteten Januari.... Februari.... Mars.... April.... Maj 16,6 16,6 Juni 28,9 31,4 Juli 49,5 49,9 Augusti 29,4 29,4 September 12,8 12,8 Oktober.... November.... December Statistikens täckning 2013 Antal Procent av anläggn. rummen Januari ,0 Februari ,0 Mars ,0 April ,0 Maj ,0 Juni ,0 Juli ,0 Augusti ,0 September ,0 Oktober ,0 November ,0 December ,0 10. Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland 2013 Antal Anlända Övernattningar Per an- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga länd gäst Totalt ,1 Januari Februari Mars April Maj ,8 Juni ,6 Juli ,9 Augusti ,1 September ,0 Oktober November December

19 11. Övernattningar enligt gästernas hemland 2013 Andel av övernattningarna samt jämförelse med 2012 i procent Andel av övernattningarna 2013 Förändring av övernattningarna jmf med 2012, % Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga Totalt 100,0 49,4 44,3 6,3-11,4 2,3-23,6-4,8 Januari Februari Mars April Maj 100,0 47,6 49,4 3,1-27,0-32,1-19,8-42,7 Juni 100,0 64,6 31,3 4,2-4,9-3,4-6,0-18,4 Juli 100,0 47,8 42,9 9,3-0,8 37,0-25,6 12,4 Augusti 100,0 36,0 54,5 9,4-12,1-9,9-13,8-9,7 September 100,0 61,8 34,9 3,3-3,9 71,1-45,7-10,6 Oktober November December ÅSUB Diagrammet på sidan 20 visar antalet övernattningar månadsvis under högsäsongen år 2012 och 2013, fördelade enligt gästernas hemland. Eftersom totala antalet övernattningar för 2012 och 2013 är jämförbara siffror, visas båda åren i diagrammet. Under år 2013 hade knappt 95 procent av de övernattande gästerna angett fritid som resans syfte. Juni är den månad då flest gäster uppgett att de övernattat på grund av fritid. November är den månad där de som uppgett yrke som orsak var flest till antalet. Finländarna angav till drygt 94 procent fritid som resans syfte och de svenska gästerna till nästan 96 procent. Av övernattningarna som gästerna från övriga länder stod för var drygt 96 procent på fritiden. Knappt två procent av övernattningarna skedde på grund av annan orsak. I tabell 14, övernattningar per region, framgår att drygt 42 procent av övernattningarna år 2013 ägde rum på anläggningarna i Mariehamn och nästan 58 procent på landsbygden och i skärgården. Eftersom så få anläggningar hade öppet under januari april och oktober december visas inte uppgifterna dessa månader per region. Däremot ingår de i totalsiffrorna. Högsäsongen Under perioden maj september anlände nästan gäster till gästhemmen och pensionaten. De hade totalt knappt övernattningar, vilket utgjorde drygt 87 procent av totalantalet under hela året för pensionat och gästhem. Jämfört med 2012 minskade antalet övernattningar med drygt åtta procent under högsäsongen. Finländarnas övernattningar ökade med sex procent, svenskarnas minskade med drygt 21 procent. Övernattningar som gästerna från övriga länder stod för minskade med drygt fem procent. 19

20 Gästhem och pensionat Figur 3. Övernattningar på gästhem/pensionat enligt gästernas hemland Övernattningar enligt resans syfte och gästernas hemland 2013 Andel i procent Totalt Heml and Total t Fri ti d Yrke Annat Totalt 100,0 94,8 3,3 1,9 Fi nl and 100,0 94,1 3,5 2,5 Sveri ge 100,0 95,5 3,4 1,2 Övri ga l änder 100,0 96,4 1,2-13. Övernattningar enligt resans syfte per månad

21 14. Övernattningar per region per månad 2013 Antal och procent ÅSUB Statistik 2014:1 Mariehamn Landsbygden o skärgården Antal Procent Antal Procent Totalt , ,9 Januari Februari Mars April Maj , ,4 Juni , ,2 Juli , ,6 Augusti , ,4 September , ,0 Oktober November December

22 5. Stugbyar För stugbyarnas del anges statistikens täckningsprocent som en andel av stugorna. ÅSUB samlar in statistik från stugbyar med fem eller fler stugor. I årets inkvarteringsstatistik ingår totalt 55 stugbyanläggningar med ungefär 580 stugor. Alla stugbyar har lämnat in uppgifter vilket gör att täckningsprocenten blir total. Under år 2013 övernattade närmare gäster totalt knappt nätter i de åländska stugbyarna med fem eller fler stugor. Juli var den månad då gästernas övernattningar var som störst, drygt 35 procent av de totala övernattningarna inföll i juli. Gästerna stannar kortare tid i stugbyarna Gästerna stannade i genomsnitt 3,9 nätter på Åland, vilket är en minskning jämfört med 2012 då gästerna stannade i genomsnitt 4,2 nätter. De svenska gästerna övernattade i genomsnitt 4,2 nätter, de finländska 3,2 nätter. År 2012 övernattade de finländska gästerna 4,1 nätter och de svenska gästerna 3,7 nätter. Gästerna från övriga länder övernattade i likhet med tidigare år längre än de finländska och svenska gästerna. År 2013 stannade de i genomsnitt 4,5 nätter i åländska stugor, kortare än 2012 då de stannade i genomsnitt 5,2 nätter. De finländska gästerna stod för drygt 31 procent av övernattningarna och de svenska gästerna för lite mer än 46 procent. Övernattningarna som gästerna från övriga länder stod för uppgick till drygt 22 procent av övernattningarna. Färre stugövernattningar totalt Totalt under året minskade övernattningarna med drygt tio procent. De finländska gästernas övernattningar minskade med närmare 16 procent och de svenska gästernas med drygt fyra procent jämfört med Gästerna från övriga länder minskade med drygt 14 procent under motsvarande period. Fritid resans huvudsakliga syfte Under år 2013 hade nästan 98 procent angett fritid som resans syfte och två procent hade angett yrke. Av finländarna angav knappt 95 procent fritid som resans syfte, medan motsvarande siffra för svenska gäster var drygt 99 procent, och samma var det för övriga gästers övernattningar, drygt 99 procent. 22

23 Stugbyar 15. Beläggning 2013 Procent av stugorna För den totala kapaciteten För den öppna kapaciteten Januari.... Februari.... Mars.... April 11,5 11,5 Maj 21,7 21,7 Juni 26,7 26,7 Juli 62,8 62,8 Augusti 36,1 36,1 September 20,0 20,0 Oktober 15,1 15,1 November.... December Statistikens täckning 2013 Antal anläggn. Procent av stugorna Januari ,0 Februari ,0 Mars ,0 April ,0 Maj ,0 Juni ,0 Juli ,0 Augusti ,0 September ,0 Oktober ,0 November ,0 December ,0 17. Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland 2013 Antal Anlända Övernattningar Per an- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga länd gäst Totalt ,9 Januari Februari Mars ,9 April ,3 Maj ,1 Juni ,4 Juli ,2 Augusti ,8 September ,8 Oktober ,4 November December

24 18. Övernattningar enligt gästernas hemland 2013 Andel av övernattningarna samt jämförelse med 2012 i procent Andel av övernattningarna 2013 Förändring av övernattningarna jmf med 2012, % Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga Totalt 100,0 31,3 46,8 21,9-10,4-15,6-4,1-14,4 Januari Februari Mars 100,0 27,5 17,2 55,3 24,0 162,1 1,8 3,8 April 100,0 44,0 14,8 41,1-43,2-31,5-67,6-37,6 Maj 100,0 37,5 25,3 37,2-0,9-3,0 12,2-6,4 Juni 100,0 44,4 38,6 17,0-9,2-17,7 4,7-12,0 Juli 100,0 26,9 61,8 11,2-7,5-11,5-2,2-22,1 Augusti 100,0 23,1 51,8 25,1-18,9-29,8-15,3-14,2 September 100,0 32,4 34,9 32,6-10,1-18,5-2,0-8,7 Oktober 100,0 23,4 38,3 38,2-17,7-32,1 27,8-32,9 November December ÅSUB I tabell 21 har antalet övernattningar uppdelats i regionerna fasta Åland och skärgården. Under år 2013 stod stugbyarna på fasta Åland för drygt 84 procent av övernattningarna och stugbyarna i skärgården för knappt 16 procent. Eftersom så få stugbyar i skärgården lämnat uppgifter för januari mars samt för december redovisas inte övernattningarna per region under dessa månader. Uppgifterna ingår dock i totalsummorna. Tabell 22 visar en mer detaljerad utredning om syftet fritid för stuggästerna. Vid insamlandet av uppgifter frågas också efter kategorierna cykelsemester och sportfiske för att visa hur stor del av fritidsgästerna som cykelsemesterturisterna och sportfiskarna representerar. För syftet cykelsemester visas ingen skild tabell eftersom de gäster som har uppgetts ha cykelsemester som syfte var väldigt litet. Troligen är det betydligt fler som kommer till Åland på cykelsemester än vad siffrorna visar. En orsak till osäkerheten kan vara att det är svårt för innehavarna av stugbyar att notera vilka gäster som är på cykelsemester. Färre sportfiskare Antalet gäster som uppgivit att de kommit för fiskets skull har minskat med nästan 14 procent jämfört med fjolåret. Sportfiskesäsongen har under år 2013 i huvudsak pågått från april till oktober med en topp i maj. Tabell 22 visar att antalet stugövernattningar med sportfiske som syfte under säsongen uppgick till drygt , det vill säga 16 procent av totalantalet övernattningar med fritid som syfte. Även i år kom största antalet sportfiskare i maj. Sportfiskare från övriga länder stod, liksom tidigare år, för majoriteten av övernattningarna i denna kategori, nästan 64 procent, medan drygt 19 procent kom från Finland och drygt 17 procent från Sverige. Sportfiskarna från övriga länder dominerar även i år de flesta månader. Sportfiskarna från övriga länder kommer bland annat från Ryssland, Lettland, Polen, Tjeckien och Österrike. Högsäsongen Under högsäsongen rörde sig beläggningen mellan procent. Både på den totala kapaciteten och på den öppna kapaciteten var beläggningen som störst i juli, 61 procent. Under högsäsongen anlände nästan gäster till stugbyarna. De hade totalt drygt övernattningar, vilket utgjorde knappt 92 procent av det 24

25 totala antalet övernattningar under ÅSUB Statistik 2014:1 Jämfört med 2012 minskade antalet övernattningar med nästan elva procent under högsäsongen. Finländarnas övernattningar minskade med 16 procent, svenskarnas med nästan fyra procent och gäster från övriga länder visar en minskning om drygt 13 procent. 19. Övernattningar enligt resans syfte och gästernas hemland 2013 Andel i procent Hemland Totalt Fritid Yrke Annat Totalt 100,0 97,9 2,0 0,1 Finland 100,0 94,7 5,3 - Sverige 100,0 99,4 0,5 0,2 Övriga länder 100,0 99,4 0,6-20. Övernattningar enligt resans syfte per månad 2013, procent På yrkets Totalt Fritid vägnar Annat Totalt 100,0 97,9 2,0 0,1 Januari 100,0 87,2 12,8 - Februari 100,0 88,8 11,2 - Mars 100,0 91,0 9,0 - April 100,0 91,7 8,3 - Maj 100,0 98,8 1,2 - Juni 100,0 99,3 0,7 - Juli 100,0 99,6 0,3 0,2 Augusti 100,0 99,1 0,8 0,1 September 100,0 87,8 12,2 - Oktober 100,0 99,5 0,5 - November 100,0 73,7 21,1 5,3 December 100,0 100,0 0,0 0,0 21. Övernttningar per region månad 2013, procent Fasta Åland Skärgården Antal Procent Antal Procent Totalt , ,8 Januari Februari Mars April , ,7 Maj , ,1 Juni , ,6 Juli , ,8 Augusti , ,5 September , ,3 Oktober , ,9 November ,0 - - December

26 22. Övernattande gäster med sportfiske som resans syfte 2013 Antal övernattningar samt fördelning enligt land i procent Sportfiske Andel sportfiske Fritid totalt totalt av fritid totalt Sportfiskarnas fördelning enligt land i procent Antal Antal Procent Totalt Finland Sverige Övriga Totalt ,0 100,0 19,1 17,1 63,8 April ,1 100,0 20,6 14,1 65,3 Maj ,5 100,0 19,9 15,2 64,9 Juni ,4 100,0 30,0 8,6 61,3 Juli ,7 100,0 47,2 23,0 29,9 Augusti ,8 100,0 14,3 19,5 66,3 September ,8 100,0 12,8 24,1 63,1 Oktober ,8 100,0 18,8 27,0 54,2 November ,0 100,0 - - December , ÅSUB 26

27 6. Campingplatser Under året har 15 campinganläggningar ingått i statistiken. Campingsäsongen omfattar i stort sett fem månader, men en del anläggningar har också haft gäster övriga månader under året. Uppgifterna för januari april ingår i maj månads siffror och uppgifter för oktober december ingår i september månads siffror. Av campingplatserna har 14 anläggningar övernattningsstugor. Beläggningen i dessa stugor framgår av tabell 23. Beläggningen var högst i juli då den var drygt 35 procent. Flest gästnätter i juli Antalet anlända gäster uppgick till nästan personer och antalet övernattningar till drygt Över hälften av alla övernattningar skedde i juli. I genomsnitt övernattade gästerna 2,5 nätter. Flest övernattningar per anländ gäst, 3,1 nätter, hade gästerna från Sverige. De finländska gästerna hade 1,8 övernattningar per anländ gäst och gästerna från övriga länder 2,1 nätter. Även år 2012 övernattade gästerna i genomsnitt 2,3 nätter, de svenska gästerna övernattade 2,9 nätter, gästerna från övriga länder 2,3 nätter medan de finländska gästerna hade 1,7 övernattningar. Även i år var de svenska övernattningarna flest Av gästerna kom nästan 37 procent från Finland och de stod för närmare 27 procent av övernattningarna. De svenska camparna utgjorde knappt 45 procent av de anlända gästerna och stod för 57 procent av övernattningarna. Gästerna från övriga länder utgjorde nästan 19 procent av de anlända gästerna och drygt 16 procent av övernattningarna. Jämfört med 2012 ökade övernattningarna på de åländska campingplatserna med sex procent. De finländska övernattningarna ökade med knappt fem procent, de svenska med drygt sex procent. De gäster som kommer från övriga länder ökade med knappt åtta procent. 23. Beläggning 2013 Campingplatsernas stugor Tot. kapacitet, Öppen kapaprocent citet, procent Maj 8,9 9,4 Juni 27,4 27,8 Juli 35,4 38,2 Augusti 23,7 24,1 September 4,5 4,5 27

28 24. Statistikens täckning Antal Procent av anläggningar campingplatserna Maj o tidigare ,0 Juni ,0 Juli ,0 Augusti ,0 Sept o senare ,0 25. Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland 2013 Antal Anlända Övernattningar Per an- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga länd gäst Totalt ,5 0 Maj o tidigare ,7 Juni ,1 Juli ,5 Augusti ,4 Sept o senare ,8 26. Övernattningar enligt gästernas hemland Andel av övernattningarna samt jämförelse med 2012 i procent Andel av övernattningarna 2013 Förändring av övernattningarna jmf med 2012, % Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga Totalt 100,0 26,7 57,0 16,3 6,0 4,6 6,2 7,9 Maj o tidigare 100,0 14,5 75,4 10,1-18,4-98,2-7,8 17,1 Juni 100,0 35,8 50,0 14,3 4,2 6,8 1,0 9,4 Juli 100,0 28,0 56,2 15,8 3,4 3,9 2,3 6,5 Augusti 100,0 19,7 55,2 25,1-2,1-0,1-5,7 4,4 Sept o senare 100,0 18,1 78,8 3,1 69,8 64,0 71,7 44,2 Diagrammet på nästa sida åskådliggör juli månads dominans inom campingen, då drygt 55 procent av alla övernattningar på de åländska campingplatserna år 2013 ägde rum. 28

29 Figur 4. Övernattningar på campingplatser enligt gästernas hemland Flest övernattningar i husbilar och husvagnar Merparten av övernattningarna skedde i husvagnar och husbilar, nästan 47 procent, medan tält stod för nästan 25 procent. På campingplatserna nyttjade närmare 29 procent av gästerna stugor för övernattningar. De finländska gästerna övernattade till största delen i tält medan de svenska gästerna föredrog övernattning i husvagn eller husbil. Även för gäster från övriga länder var övernattning i tält den vanligaste övernattningsformen. I tabell 29 redovisas uppgifter skilt för Eckerö och övriga Åland. Denna indelning motiveras av att Eckerö har en så stark ställning inom campingen. Campinganläggningarna i Eckerö hade 46 procent av totala antalet övernattningar under år Eftersom så få campingplatser hade gäster januari till maj ingår dessa uppgifter i maj statistiken och från september och senare ingår uppgifterna i augusti månads statistik. I tabell 30 framgår utvecklingen över en längre period. Antalet övernattningar redovisas från och med 1986 totalt och för Norden samt Tyskland. Campingövernattningarna är jämförbara med varandra för alla år förutom 2003, då en anläggning inte lämnade in statistik. Av de 28 år som finns med i tabellen är 1999 fortfarande det bästa året om man ser till volymen. År 2009 var ett bottenår gällande campingövernattningarna och nu 2013 ser vi ökning i antalet gästnätter på campinganläggningarna. 27. Övernattningar enligt inkvarteringsform och gästernas hemland 2013 Andel i procent Hemland Totalt Tält Husvagn Stugor Totalt 100,0 24,8 46,7 28,6 Finland 100,0 35,3 27,0 37,7 Sverige 100,0 14,0 57,6 28,4 Övriga länder 100,0 45,3 40,7 14,1 29

30 28. Övernattningar enligt inkvarteringsform 2013, procent Hus- Totalt Tält vagn Stugor Totalt 100,0 24,8 46,7 28,6 Maj och tidigare 100,0 4,4 71,0 24,6 Juni 100,0 24,3 45,5 30,2 Juli 100,0 27,1 47,0 25,9 Augusti 100,0 30,1 45,0 24,9 Sept och senare 100,0 0,6 35,8 63,6 29. Övernattningar per region 2013, och månad 2013 Eckerö Övriga Åland Antal Procent Antal Procent Tota , ,1 Maj och tid , ,1 Juni , ,7 Juli , ,9 Augu , ,6 och senare 30. Antal övernattningar enligt hemland År Totalt Finland Sverige Norge Danmark Tyskland Övriga Fotnot: Danmark ingår i gruppen Övriga Ej jämförbara uppgifter för 2003 eftersom uppgifter från en anläggning saknas. ÅSUB 30

31 7. Gästernas hemland ÅSUB Statistik 2014:1 I tabell 31 finns uppgifter om antal anlända gäster och antal övernattningar fördelade enligt gästernas hemland. Gäster från drygt 70 olika länder övernattade på Åland år 2013, men i tabellen redovisas bara de länder som har flest övernattningar. De länder som det kom ett fåtal gäster från, bara en enda gäst i flera fall, har slagits samman till större kategorier såsom övriga Europa, Latinamerika etc. Under år 2013 övernattade drygt gäster totalt drygt nätter i de fyra olika inkvarteringstyperna. Den största gruppen anlända var svenskar. De utgjorde nästan 45 procent av alla anlända gäster och stod för knappt 48 procent av övernattningarna, lite mindre än Finländarna utgjorde knappt 45 procent av alla anlända gäster år 2013 och stod drygt 39 procent av övernattningarna. Även gäster från Åland förekommer i stugbyarna och på campingarna. De stod för drygt 800 övernattningar sammanlagt. Av de övriga nordiska länderna hade Norge den största andelen av de totala övernattningarna. Drygt norska gäster hade lite mer än övernattningar, vilket innebar knappt en procent av de totala övernattningarna. Jämfört med 2012 ökade de norska övernattningarna med närmare 400 övernattningar vilket innebär en ökning om drygt elva procent sen i fjol. Från Danmark kom knappt gäster och de övernattade drygt nätter, vilket är drygt 200 färre än året innan. Av de europeiska (icke nordiska) gästerna utgjorde tyskarnas och ryssarnas övernattningar merparten. År 2013 anlände närmare tyskar och de övernattade drygt nätter vilket är nästan 900 färre övernattningar jämfört med Tyskland behåller sin placering som tredje största land när det gäller övernattningar dock långt bakom Sverige och Finland. De drygt anlända ryska gästerna hade drygt övernattningar, vilket innebär 1,7 procent av alla övernattningar på de olika anläggningstyperna. Jämfört med 2012 ökade övernattningarna med drygt övernattningar eller drygt 21 procent. Av andra europeiska länder hade gästerna från Estland och Lettland flest övernattningar. Av dessa visar Estland en minskning, drygt övernattningar färre jämfört med 2012 eller drygt 18 procent. Även övernattningar av gäster från Lettland visar en minskning om närmare 200 övernattningar jämfört med Utanför Europa utgjorde amerikanerna den största gruppen gäster, drygt 900 övernattningar, vilket innebär 0,2 procent av alla övernattningar. De utomeuropeiska ländernas andel av totalantalet övernattningar var en halv procent. 31

32 31. Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland 2013 Antal och procent Land Anlända Övernattningar gäster Totalt Hotell Pensionat/gästhem Stugbyar Campingplatser Per anländ Procent Pro- Pro- Pro- Antal gäst Antal Procent Antal cent Antal cent Antal cent Totalt ,0 2, , , , ,0 Åland ,2 1, , , ,2 Finland ,3 1, , , , ,7 Sverige ,8 2, , , , ,0 Norge ,9 2, , , , ,0 Danmark ,5 1, ,7 60 0, , ,7 Färöarna ,0 3,2 54 0, Grönland 1 3 0,0 3,0 3 0, Island ,1 2, ,1 6 0, ,0 Norden totalt ,7 2, , , , ,6 Tyskland ,0 2, , , , ,3 Nederländerna ,4 2, ,1 35 0, , ,2 Belgien ,1 3, , ,2 Österrike ,2 2, ,1 37 0, , ,3 Schweiz ,4 2, , , , ,7 Frankrike ,2 2, , , , ,4 Storbritannien ,3 2, , , , ,2 Irland ,0 2, , Spanien ,2 2, ,2 80 0,2 54 0, ,2 Portugal ,0 3,0 21-6, Italien ,1 2, ,1 54 0, ,2 93 0,1 Estland ,5 2, , , , ,7 Lettland ,3 4, ,1 48 0, , ,2 Litauen ,3 3, , , ,2 Polen ,3 4, , ,2 Tjeckien ,4 5, , ,1 Slovakien ,0 7, Ungern ,0 2, Grekland ,0 1, Ryssland ,7 2, ,2 82 0, , ,1 Övr Europa ,1 2, ,1 68 0,2 96 0, Europa utom Norden ,5 2, , , , ,2 USA ,2 2, ,3 70 0, ,1 67 0,1 Kanada ,0 2, Latinamerika ,0 2, ,0 Afrika ,0 1, Japan ,0 1, Kina ,1 2, , Indien ,0 2, Övriga Asien ,1 2, , Australien ,0 2, , ,1 5 - Nya Zeeland ,0 2, Utomeuropeiska länder ,5 2, , , , ,1 Okänt ,2 1, , ,1 ÅSUB 32

33 8. Gästhamnar Under året samlade ÅSUB in statistik från 21 gästhamnar där avgift erlagts. Av dessa fanns 12 gästhamnar i skärgården med 516 båtplatser och nio hamnar på fasta Åland med 726 platser. Totalt hade de 21 gästhamnarna alltså båtplatser. Statistiken redovisas i båtnätter eftersom avgifterna betalas per båt och natt. Gästhamnsägarna uppmanas också att ange det ungefärliga antalet gäster per båt så att totala antalet besökare kan räknas ut. Även uppgifterna om hemland är delvis uppskattade siffror. Juli månad högsäsong för båtturister Antalet båtnätter 2013 var nästan , varav drygt noterades i skärgårdshamnarna och knappt i de faståländska hamnarna. Småbåtssäsongen är i hög grad koncentrerad till juli månad. Av övernattningarna ägde knappt 70 procent rum i juli. I juni noterades drygt 17 procent och i augusti drygt 12 procent av övernattningarna. I juni utnyttjades knappt 14 procent och i augusti nästan tio procent av den totala kapaciteten räknat i antal båtplatser. I juli var i genomsnitt drygt 54 procent av båtplatserna uthyrda. Kapacitetsutnyttjandet kan naturligtvis ha varit betydligt större under enskilda dygn. Färre båtnätter Totala antalet båtnätter minskade med drygt sex procent jämfört med året innan. Båtnätterna minskade med nästan sju procent i skärgården och med sex procent på fasta Åland. Under 2012 ökade antalet båtnätter med drygt sex procent jämfört med Flest finländare även i år Medeltalet av antalet personer per gästande båt uppskattades under året till knappt 3,2 personer, vilket är lite färre än Antalet personer som övernattat i småbåtshamnar med betalning kan på basen av dessa siffror uppskattas till drygt De finländska besökarna stod för drygt 66 procent av båtnätterna och de svenska besökarna för lite mer än 25 procent. Av de övriga gästernas båtnätter utgjorde tyskarna drygt fyra procent och de norska och danska gästerna ungefär en procent vardera. Även besökare från övriga Europa noterades. 33

34 32. Hamnkapacitet Antal hamnar Antal med betalning båtplatser Totalt Skärgården Fasta Åland Båtnätter 2013 Skärgården Fasta Åland Totalt Månad Antal Procent Antal Procent Antal Procent Totalt , , ,0 Juni o tidigare , , ,6 Juli , , ,5 Augusti och senare , , ,9 34. Jämförelse av båtnätter Andel båtnätter Förändring i procent Totalt 100,0 100,0 100,0 6,4-6,2 Skärgården 30,0 31,0 30,8 9,9-6,8 Fasta Åland 70,0 69,0 69,2 4,9-6,0 ÅSUB 34

35 9. Inresande till Åland ÅSUB Statistik 2014:1 Under 2013 uppgick inresande till Åland till närmare 2,1 miljoner personer, vilket innebär en minskning jämfört med Även dagsresenärer inkluderas i den siffran. Flera rederier har också trafikerat hamnar utanför Sverige och Finland. Färre inresande Jämfört med 2012 minskade inresandet med drygt personer eller drygt fyra procent. De finländska resenärerna ökade dock med närmare sju procent medan de svenska minskade med drygt sex procent. Kryssningsresenärerna minskade med drygt personer eller närmare elva procent. De minskade under alla månader utom mars då de visar en marginell ökning. Övriga inresande från Sverige minskade med drygt eller drygt två procent. Även de övriga inresande minskade under alla månader utom mars månad. Från Finland ökade inresandet med drygt personer eller närmare sju procent. Landskapets skärgårdsfärjor hade drygt färre inresande eller drygt 12 procent. Minskningen skedde under alla månader utom juli och december. Övriga inresande från Finland ökade med drygt personer. Där skedde en ökning alla månader utom december. Inresande från övriga länder uppgick till närmare personer under år 2013, en minskning med nästan sju procent jämfört med

36 35. Inresande till Åland Sverige Totalt ÅSUB Statistik 2014:1 Kryssningsfartyg Övriga Förändring Antal Procent Totalt ,4 Januari ,9 Februari ,3 Mars ,3 April ,7 Maj ,7 Juni ,6 Juli ,7 Augusti ,4 September ,1 Oktober ,6 November ,1 December ,7 Finland Totalt Skärgårdsfärjor Övriga Förändring Antal Procent Totalt ,5 Januari ,9 Februari ,6 Mars ,4 April ,1 Maj ,7 Juni ,2 Juli ,7 Augusti ,6 September ,9 Oktober ,7 November ,7 December ,1 Sverige, Finland och övriga länder Förändring Antal Procent Totalt ,4 Januari ,0 Februari ,0 Mars ,9 April ,0 Maj ,6 Juni ,3 Juli ,2 Augusti ,8 September ,9 Oktober ,2 November ,2 December ,1 ÅSUB 36

37 De senaste statistikrapporterna från ÅSUB 2011:1 Turiststatistik :2 Löner inom den privata sektorn :3 Avfallsstatistik :4 Löner för offentligt anställda på Åland :5 Befolkningen :6 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet :7 Lagtings- och kommunalvalet :1 Turiststatistik :2 Valdeltagandet :3 Ålands externa varu- och tjänstehandel :4 Befolkningen :5 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet :1 Ålandsprovet 2012 En mätning av de åländska sjätteklassisternas matematikkunskaper 2013:2 Turiststatistik :3 Löner för offentligt anställda på Åland :4 Löner inom den privata sektorn :5 Avfallsstatistik :6 Befolkningen

38