Inbjudan till 120 årsjubiléum

Transkript

1 Smedstorpssläktens medlemsblad 2017 Inbjudan till 120 årsjubiléum Carl Bengtsson och Helena Andersdotter levde i Smedstorp, Grude socken, i början av talet. För 120 år sedan samlades deras ättlingar till ett släktmöte. Vi ska nu försöka upprepa detta, väl medvetna om att vi är betydligt fler, att vi är mer utspridda inte bara över Sverige utan även över stora delar av världen. Därför är det mycket svårare eller omöjligt att nå alla nu levande ättlingar med den här inbjudan. Men om vi hjälps åt att sprida inbjudan så når vi de allra flesta. Smedstorpssläktens styrelse inbjuder till S L Ä K T M Ö T E Lördagen den 20 maj 2017 Kyrkan i Grude kl. 13 Därefter Tingshuset i Ljung Program Vi samlas i Grude kyrka. Gunilla Hjelmstedt berättar om kyrkan och socknen, varefter det blir sång och musik med Christer o Emma Ferm. Efteråt träffas vi vid tingshuset i Ljung, där Herrljunga dragspelsklubb välkomnar oss med musik Lennart Palm kåserar om hur det kunde vara förr Rolf Gustafsson berättar om släkten följt av årsmötesförhandlingar. Under dagen ger hembygdsföreningen guidade turer och berättar om tingshusets historia. Gäsenegårdens café som ligger strax intill tingshuset är öppet Du behöver inte föranmäla dig utan du anländer till kyrkan i Grude kl. 13 eller till tingshuset i Ljung kl. 14. På Grude kyrkogård ligger vår anfader och anmoder begravda. Någon gravsten över dem finns tyvärr inte bevarad. Däremot finns en större gravkammare, en s.k. tumba eller tongrav, nära ingången till kyrkogården, där vår anfaders morfars far och mor Börje Bengtsson och Ingrid Siberg och deras barn ligger begravda. Förutom programmet ovan har vi en utställning av släkttavlor och annat som berör släkten. I tingshusets första våning finner du personer som kan svara på frågor om släkten. För övrigt hoppas vi att deltagarna uppskattar att det blir tid för att träffa kända och okända släktingar. 1

2 Ordföranden har ordet Under året har föreningen gett ut ett medlemsblad, som innehöll en artikel av Krister Frank om det trettioåriga krigets återverkningar i Kulling och Gäsene härader och en artikel av undertecknad om kyrktjuven Måns Jonsson, som bodde i Bråttensby där vi höll vårt årsmöte. Årsmötet hade vi förlagt till Bråttensby socken. Vi samlades lördagen den 21 maj 2016 kl 14 vid Bråttensby kyrka där Ingvar Valdemarsson tog emot oss och berättade om kyrkan och dess historia. Därefter for vi ner till bygdegården och drack kaffe med dopp medan Ingvar Valdemarsson fortsatte att berätta om socknen. Vi avslutade mötet med årsförhandlingar följt av ett konstituerande möte, då Karl-Johan Ferm utsågs till föreningens kassör och Birgitta Larsson till föreningens sekreterare. Någon ändring av styrelsen blev det inte utan den består liksom förra året av Åsa Bengtsson och Margareta Ramberg för Johanna-grenen, Ulrik Johansson och Ingegerd Claesson för Fredrik-grenen, Beatrice Gustafsson och Rolf Gustafsson för Gustaf-grenen, Birgitta Hartman och Birgitta Larsson för Maria-Stina-grenen, Lisbeth Ottosson och Brita Hulting för Anders-Jean-grenen samt Karl-Johan Ferm och Ann- Marie Jansson för Anna-Lena-grenen. Under hösten samlades styrelsen den 30 september i Herrljunga biblioteks caféteria för det sedvanliga höstmötet. Vi bestämde att förlägga nästa årsmöte till Grude socken lördagen den 20 maj kl 13 med samling vid kyrkan. I det här numret skriver Krister Frank om Erik Micranders barn. Vi härstammar bl a från valloner som invandrade på 1600-talet och via den grenen kommer vi ner till prästsläkten Micrander med rötter i Uppland. Om vi börjar med Smedstorpssläktens anfader Carl Bengtsson så ser anlinjen ut på följande vis ner till kyrkoherden Erik Micrander. Carl Bengtsson Johanna Boudrie Christina Polck Sara Kraft NN Micrander Erik Micrander Som sista artikel i medlemsbladet beskriver jag hur du hittar din plats i släkten med Anna- Lena-grenen som exempel. I utskicket bifogar vi din gren, som innehåller fyra generationer räknat från anfadern Carl Bengtsson. Vår släkt förändras hela tiden och jag tar tacksamt emot uppdateringar till vår släktförteckning. Min adress är Hantverksgatan 2E, Herrljunga eller metarolf@telia.com om du vill mejla eller tel.: om du vill ringa. Årsavgiften på 50 kr kan du som vanligt sätta in på släktföreningens plusgiro, Smedstorpssläkten. Och slutligen: glöm inte att vi har SLÄKTMÖTE lördagen den 20 maj kl Samling i Grude kyrka Varmt välkomna! Rolf Gustafsson 2

3 Tidigare släktmöten av Rolf Gustafsson Smedstorpssläktens anfader och anmoder är Carl Bengtsson och Helena Andersdotter som levde i Smedstorp, Grude socken, i början av 1800-talet. Carl Bengtsson föddes 1773 i Smedstorp och Helena 1779 i Jonstorp, Södra Björke. Carl och Helena gifte sig i juni 1797 i Fröstorp Kronogården, en månad efter Helenas 18-årsdag. Helenas far avled ett halvår före bröllopet och i bouppteckningen efter honom får vi vet att Helena är enda barnet och att hon är förlovad med Carl Bengtsson från Smedstorp som också är närvarande vid bouppteckningen. Helenas föräldrar ägde såväl Fröstorp Kronogården som Jonstorp. Carl och Helena bosatte sig i Smedstorp. Även Helenas mamma flyttade med till Smedstorp. Helena födde 10 barn, det äldsta föddes 1798 och det yngsta Ett av barnen dog som 1- åring. Alla de övriga nådde vuxen ålder. Carl dog hastigt i januari 1824, endast 51 år gammal, och lämnade efter sig hustru och nio barn. Fem av barnen var under 15 år, det yngsta bara drygt ett år gammalt. Säkerligen gav det här upphov till en god sammanhållning mellan syskonen och släkten och som sedan bidrog till ett släktmöte Det var Karl Andreasson på Åsen som tog initiativ till mötet. Jag har en kopia av den handskrivna kallelsen som skickades till ett tryckeri och även den tryckta kallelsen. På nästa sida ger jag en exakt avskrift av inbjudan. Lägg märke till att födelseåret för Carl Bengtsson saknas vilket beror på att det inte finns antecknat i födelseboken. Senare forskning har visat att Carl är född den 29/ Men varför förlägger man släktmötet till just år 1897? Kan det bero på att Carl och Helena gifte sig i juni 1797, nästan exakt på dagen 100 år tidigare? Nästa möte äger rum 1963 och föregås av några års släktforskning av Artur Florén. En tryckt inbjudan skickas ut och den är undertecknad av en representant från varje gren: Erik Bengtsson i Grude, Gunvor Larsson i Herrljunga, Ester Andreasson i Fölene, Signe Gustafsson i Hudene, Erik Axelsson i Grude, Märta Gustafsson i Hudene, Helmer Ljungkvist i Hudene, Amy Florén i Fåglavik samt Valter Ferm i Herrljunga. Av Carl och Helenas tio barn nådde nio stycken vuxen ålder och åtta av dem gifte sig och förde släkten vidare. En av dessa grenar är utdöd. Släkten består alltså av sju grenar, varav sex grenar är representerade i vår styrelse. Du tillhör en av grenarna 1, 2, 4, 5, 7, 8 eller A. Carl Bengtsson f i Smedstorp, Grude, d i Smedstorp, Grude Helena Andersdotter f i Jonstorp, S. Björke, d i Muskås, Grude 1 Johanna Carlsdotter f. 1798, bodde i Bosgården, Tarsled 2 Fredrik Carlsson f. 1801, bodde i Smedstorp, Grude 3 Andreas Carlsson f. 1804, d i Smedstorp 4 Gustaf Carlsson f. 1807, bodde på Lindåsen, Hudene 5 Maria Stina Carlsdotter f. 1809, bodde i Ebbared, Hudene 6 Anders Jean Carlsson f d Anders Jean Carlsson f. 1814, bodde i Jonstorp, S. Björke 8 Anna Lena Carlsdotter f. 1817, bodde i Fröstorp, Hov 9 Carl Carlsson f. 1819, bodde i Fröstorp, Hov A Johannes Carlsson f. 1822, bodde i Muskås, Grude 3

4 Inbjudning. Då för några år sedan förslag väckts om ett slägtmöte för de många slägtgrenarna, som finnas efter 17 i Smedstorp af Grude socken födde och der 1824 döde Karl Bengtsson, och förslaget hvarje år sedan detsamma framställdes gifvit sig tillkänna uti efterfrågningar om dess snara förverkligande, så inbjuda undertecknade härmed alla uti slägten till sammanträffande å Smedstorp i Grude, adress Ljung, der vår stamfader lefvat, verkat och dött. Efter öfvervägande af alla på saken inverkande omständigheter hafva vi funnit lämpligast bestämma dagen till nästa söndagen före nästinstundande midsommar den 20 juni kl. 10 f. m Ändamålet med mötet är, att bereda ett, uti alla med ädelmod besjälade slägter kändt behof, nemligen, tillfälle kunna så långt möjligt få se hvarandra på en gång samlade och på så sätt få uti sitt sinne och minne förvaradt det hjertegoda, som bör blifva en följd, väl vetandes, att uti såväl vår slägt som andras, den lefvande Gudens närvaro är och kan varda känd uti våra väsenden, hvaraf följaktligen ock bör följa ytterligare samklang uti våra fredliga värf och sträfvanden. Det är också meningen att vid tillfället kunna lemna en utarbetad s. k. stamtafla, hvilken skall utvisa de många olika grenarna inom slägten. Ovedersägligen skall en dylik tafla blifva af högsta intresse, synnerligast för de äldre och mera till mogen ålder hunne. Den skall ock förutom tillfälligt intryck lika ovedersägligt blifva till glädje och möjligen praktisk nytta för kommande leder, hvilka leder komma att ledsaga oss nuvarande till den stilla grafven bland våra fäder, öfver hvilkas stoft vi ropa Guds frid. Som till arbetet å ofvannämnda tafla åtgår mycken tid och många uppgifter blifva erforderliga så beder man att alla intresserade med första ville, under adress Karl Andreasson, Åsen, Herrljunga, insända uppgift å: Hvar hvar och en bor med flera uppgifter, som särskildt i närsluten blankett angifves. Att till äfven utrikes boende denna hemställan blifver öfversänd beder man benäget och har tagit dertill erforderlig tid så att så långt möjligt det kan blifva fullständig tafla. Af innersta hjerta beder man äfven att de äldsta inom släkten så vidt möjligt icke uteblifva å mötet. Någon kostsam utstyrsel bör icke ifrågakomma, aldra helst skulle man se att de äldre voro klädda såsom de i sin ungdom varit klädda. Skulle någon då vara på ett eller annat sätt uti mindre bekväma omständigheter att komma dit, uttala vi den förhoppningen, att de som bo dem närmast göra sitt till för att bereda tillfälle åt dem och vi på så sätt blifva i tillfälle kunna med hvarandra få erfara innebörden af orden en själ och hjerta. Man menar att inga utgifter på stället böra få förekomma med afseende på fästligheter utan hvar och en tager med sig hvad han behöfver för sitt tarf, så att ingen meningsskiljaktighet rörande den saken kan uppkomma. I Oktober 1896 Karl Andreasson, Åsen Clas Svantesson, Sibbarp Carl Johansson, Horsby Backg. Svante Johansson, Smedstorp Carl Johansson, Fröstorp Fr. Bengtsson, Johannes Karlsson, Muskås Alfr. Karlsson, Kronog. Joh. Gustafsson, Fägred 4

5 Figur 1: Sid 1 av inbjudan1963 5

6 Erik Micranders barn av Krister Frank Min text i årets medlemsblad är sammanställning av den information som lätt går att finna om syskonen till Johanna Boudries mormor, dottern till Erik Micrander vars namn ingen tydligen känner till. Uppgifterna är hämtade och sammanställda ur Svenskt biografiskt lexikon, Nationella arkivdatabasen och Åbo Akademis matrikel. Jag skickar samtidigt med en uppmaning till den intresserade att hjälpa till i sökandet efter vår anmoders förnamn! Erik Micrander, kyrkoherde i Roslagsbro (AB). Född i Tierp (C). Död 1676 i Roslagsbro (AB). Prästvigd till faderns adjunkt i Tierp (C) Domkyrkosyssloman 1656, kyrkoherde i Roslags Bro (AB) från Hustrun hette Benedikta Ersdotter. Deras barn: 1 Julius Micrander, superintendent (biskop) i Härnösand (Y). Född 25 december 1640 i Prästgården, Roslagsbro (AB), död 2 mars 1702 i Säbrå (Y), var en svensk professor, rektor för Uppsala universitet, riksdagsman och superintendent. Julius Micrander hade inte fyllt tio år när han blev student vid Uppsala universitet, där han vid 28 års ålder tog magistergraden. Han anställdes som akademisekreterare och var samtidigt adjunkt vid universitetet. Han befann sig ett år utomlands på studieresor fick han tjänst som extra ordinarie professor i grekiska, en tjänst som året därefter blev ordinarie. Micrander ledde 43 avhandlingsdisputationer, varav de flesta tillkom i denna professur. En av hans respondenter var brodern Ericus Micrander År 1685 utsåg universitetskansler Magnus Gabriel De la Gardie honom till tredje teologie professor. Han prästvigdes och skötte professuren samtidigt som han var kyrkoherde i först Börje församling och sedan Vaksala församling i Uppland fick han den andre professuren i teologi. Han hamnade i stormens öga av striden om René Descartes lära vid universitetet. Striden grundades på att det ortodoxt aristoteliska lägret, teologerna som Micrander tillhörde, ansåg att Descartes filosofi hotade den rena evangeliska läran. Under striden utkämpades också en kamp om universitetets disputationsväsende, vilket påverkade kommande generationers professorer och lärares utbildning. Kungen befallde uttryckligen Micrander att rensa akademiprotokoll från de kränkningar som bevarats för eftervärlden under stridens hetta. Vid riksdagen 1689 insattes Micrander i en kommission som skulle yttra sig om cartesianismen. Micrander var riksdagsman 1689 och var det en rangtvist i prästeståndet, och Micrander hävdade att norrlandsprästerna blev förolämpade medverkade han i arbetet med 1695 års psalmbok och han gav sitt stöd till Jesper Svedberg. Han granskade bibelkommissionens översättning, och deltog i Erik Benzelius d.ä.s katekesarbete där han backade upp dennes pedagogiska idéer blev han teologie doktor och utsågs samma år till inspektor för Roslagens nation. Han var rektor för Uppsala universitet hösten 1685 och våren Hans utnämning till superintendent i Härnösands stift (som då även innefattade Luleå stift) 1694, blev kontroversiell på grund av hans ställningstagande och agerande i den cartesianska striden. Han tillträdde ett stift som härjades av nödår och som utökats med de nyligen försvenskade landskapen Jämtland och Härjedalen. Stadskyrkan i Härnösand, där superintendenten var kyrkoherde, renoverades, och han verkade för att få biskopsgården flyttad från Säbrå till staden. I Knösiska samlingen som förvaras i Skara finns personverser på grekiska av Micrander. Julius Micrander gifte sig 1674 med Anna Halenia, dotter till kontraktsprosten Johan Halenius och Elsa Enstadia, och på fädernet ättling till ärkebiskop Petrus Kenicius från Bureätten. Hustrun var kusin till Andreas Grubb och Laurentius Jonæ Halenius. Hon avled 1717 i Vaksala (C). 6

7 2 Erik Micrander, prost i Sala (U). Född 19 augusti 1650 i Roslagsbro (AB). Död i januari 1698 i Sala(U), kyrkoherde i Roslags Bro. Tidigt sänd till universitet och hade där mycket stöd av sin äldre bror Julius ovan och disputerade under honom Promoverades till magister 12 december Gjorde därefter en omfattande resa till utrikes universitet. Blev bekant med lärda män, med vilka han brevväxlade. Närvarade 1682 vid disputation. Han var regementspastor vid Konungens Livgarde, då han 1694 utnämndes till kyrkoherde i Sala (U) och tillträde bara åtta dagar efter företrädarens död. Vice ordförande vid prästmötet 1697, samma år riksdagsman för prästerståndet. Förordnades att vara ordinarie ordförande 1698 men dog innan detta möte. Han var gift fyra gånger bland annat med Sara Elfwius och med Elisabeth Wagner född 1669, dotter till kyrkoherden Mattias Wagner i St. Jacobs församling i Stockholm. Tillsammans med Elisabeth Wagner hade han dottern Hedwig Christina, gift med överinspektorn vid lantmäteriet Brynolf Hesselgren. 3 Lars Liljestolpe, medicine doktor i Tartu, Estland, Karl XIIs livmedicus. Född i Roslagsbro, död 5 juli 1706 i Polen. Inskriven vid Uppsala Universitet 16 april 1673, teologie filosofie examen Läkare och bibliotekarie hos Magnus Gabriel De la Gardie 1680, resa till Frankrike 1684, medicine doktor i Caen i Frankrike 1685, professor i medicin i Dorpat, Livland 1688 till 1692, ledamot av Collegium medicum i april 1692, stadsläkare i Stockholm och assessor i Collegium medicum 1695, fattigvårdsdeputerad i Stockholm maj 1697, livmedicus hos Karl XII 27 juli 1701, adlad 14 mars Han gifte sig 20 januari 1689 i Stockholm, Nikolai, med Christina Bunge ( ). Under sina år i Uppsala tycks Lars Micrander ha tagit intryck av sin lärare Petrus Hoffwenius, en ivrig anhängare av filosofen Descartes revolutionerande åsikter. För läkarlegitimation krävdes medicine doktorsgrad och eftersom sådan vid denna tid inte kunde förvärvas i Sverige var han tvungen att slutföra sina studier i Frankrike. Efter åren i Uppsala var han någon tid husläkare och bibliotekarie hos universitetskanslern Magnus Gabriel De la Gardie fick Micrander ett stipendium för resa till Descartes hemland Frankrike, som erbjöd goda möjligheter till studier i anatomi och dissektion av lik. Micrander blev året därpå, på en otryckt avhandling medicine doktor vid universitetet i Caen i Frankrike. Han kom samma sommar till Stockholm och på hösten föreslog han tillsammans med två kolleger i en skrivelse till Collegium medicum en rad framsynta reformer inom det svenska medicinalväsendet. Undertecknarna krävde bl a gedignare undervisning för blivande läkare genom regelbundna anatomiska dissektioner. De föreslog också inköp av experimentalfysiska redskap, anläggning av botanisk trädgård och grundande av ett bibliotek. Han presenterar sig i skrivelsen som ledamot av Collegium medicum och kan alltså en kort tid ha haft läkarpraktik i Stockholm innan han utnämndes till professor i Dorpat, ett tämligen klent lönat ämbete i det sv väldets oroligaste hörn. Efter några år under rysk överhöghet hade universitetet restituerats 1661 och han blev dess förste medicinprofessor. Som sådan var han verksam och driftig. Han föreläste bl a i anatomi, fysik och kemi och begärde att få anlägga botanisk trädgård och ett kemiskt laboratorium. Micrander lyckades få igenom att fysikundervisningen avskildes från den teoretiska filosofin och överfördes till den medicinska fakulteten samt letade i Dorpats närhet fram en hälsobrunn. Han presiderade vid en doktorsdisputation 1691 och s.å. höll han en rektorsoration i vilken han i stormaktstidens anda prisade nordbornas kroppsliga och själsliga styrka. När Stockholms stadsfysikus dog 1694 önskade Lars Micrander bli dennes efterträdare och han fick tillstånd att lämna professuren mot löfte att skaffa fram en ersättare, ett löfte som vållade honom stora svårigheter att uppfylla. Som stadsläkare blev Lars Micrander assessor i Collegium medicum och var demonstrator vid två av kollegiet i Södermalms stadshus arrangerade offentliga liköppningar. Sådana anordnade i undervisningssyfte för från Uppsala nedresta medicinstuderande och för fältskärsgesäller men tycks även ha haft underhållningsvärde eftersom lokalen fylldes av 7

8 betalande publik. Han var stridbar och orädd och hamnade i konflikt med kollegiets kassaförvaltare om redovisningen av inträdesavgifterna vid liköppningarna. Av Urban Hjärne anklagades Micrander för att släpphänt låta olika naturläkare arbeta och utan tillstånd titulera sig doktor. När Stockholms politiekollegium under nödåret 1697 ansåg sig ur stånd att komma till rätta med tiggeriet och de främmande fattiga i staden åtog sig Lars Micrander att ingå i hjälpkommittén. I februari 1701 dog Karl XII:s livläkare och Micrander fick på kungens befallning hastigt lämna sin befattning och bege sig till armén, som var på väg mot Polen, för att bli kunglig livmedicus. Därutöver skulle han vara fältmedicus, vilket innebar att han var arméns högsta medicinska instans. Fem år följde han Karl XII i fält. Han blev uppskattad av soldaterna för sin vilja att ge dem den hjälp de behövde och av kungen, som adlade honom med namnet Liljestolpe. I memorial till kungen föreslog han framsynta reformer av militärsjukvården. Han ville låta anlägga fältsjukhus och där anställa vid hårt arbete vana kvinnor som sjukvakterskor. Han hemställde om skälig lön åt de hårt hållna fältskärsgesällerna och föreslog att illa åtgångna soldater skulle transporteras i ändamålsenligt inredda sjukvagnar. Lars Micrander/Liljestolpe avled efter att en het sommardag ha ätit för mycket söta svarta körsbär. (Nationella Arkivdatabasen). I NAD finns åtskilliga käll- och litteraturhänvisningar för den intresserade. 4 Johan Micrander, född i Tierp 19 augusti 1655, prästvigd 1675, komminister i Estuna (AB) komminister i St Klara församling i Stockholm, kyrkoherde i Harmånger (X) 1691, kunglig konsistor 1696, död 1711 i Harmånger. Hustrun hette Katarina Kraft, syster till Olaus Pålcks hustru Sara, Katarina avled 9 juni 1702 i Harmånger (X). 5 Anna Micrander Ur Åbo studentmatrikel: Levde 1692 i Tuva i Egentliga Finland. Död i Åbo Egentliga Finland. Gift med mantalskommissarie Olof Pålsson Tufwa, regementsfältskär 1671, nämnd 1679, död som komminister i Åbo I Åbo akademis matrikel står om sonen Erik Olofsson Tufwa: student i Åbo , gift år 1700, prästvigd i Åbo stift 30 november Karis komminister 1700, död Son till Villnäs ägare mantalskommissarie Olof Påhlsson Tufwa, död 1687, och Anna Eriksdotter Micrander. Erik Tufwas svåger var kaplanen i Åbo, kyrkoherden i Karis Magnus Netzelius, Åbo akademi 1688, död En annan svåger i Kyrkslätt var kyrkoherden Anders Muur, Åbo akademi , död Anna Micrander och sonen Erik Olofsson Tufwa var år 1700 inblandade i en process angående en avvittring till sonens svåger handelsmannen Carl Scheffer. Anna Micrander levde då ännu i Åbo. (Erik Tufwas notis Åbo akademis matrikel) 6 Jöran Micrander, student i Uppsala 1660, nämnd i Raseborgs tingsrätt fr o m Mantalskommissarien Olof Pålsson Tufwa processade 1684 tillsammans med befallningsmannen i Gännarby, åbo Jöran Micrander, om gården Hapaniemi mot baron Lars Fleming. Enligt Lars Micranders anteckningar ska Jöran Micrander 1662 fått ett barn med klockardottern i Roslagsbro Margareta Tomasdotter, varefter hon flydde ur landet. (Erik Tufwas notis Åbo akademis matrikel) 7 Gertrud Micrander, död barnlös i Stockholm 1703, nämnd som Jöran Micranders syster. (Erik Tufwas notis i Åbo Akademis matrikel) 8 NN Micrander Vår ana bodde 1655 i Enköping (C). Gift med Lars Benedicti Kraft, kyrkoherde i Estuna (AB), född i Grinda, Torstuna (C) (Uppsala stifts herdaminne), död 1679 i Estuna (AB), student 1640, rector scolae i Enköping (C) 1650, magister 1652, prästvigd 1655, kyrkoherde i Estuna (AB) Den till namnet okända Micranderdottern hade med maken Lars Kraft dottern Katarina, Johan Micranders hustru, och dottern Sara som blev mor till Christina Polck ( ), som var gift med Anthoni Boudrie ( ). 8

9 Din plats i släkten av Rolf Gustafsson Smedstorpssläktens anfader och anmoder är Carl Bengtsson och Helena Andersdotter som levde i Smedstorp, Grude socken, i början av 1800-talet. Carl föddes 1773 i Smedstorp och Helena 1779 i Jonstorp, Södra Björke. Båda tillhörde välbärgade bondesläkter. De var trolovade 1796 då Carl var 23 år och och Helena 17 år och de gifte sig i juni 1797 i Fröstorp Kronogården, en månad efter Helenas 18-årsdag. Carl och Helena bosatte sig i Smedstorp. Helenas far hade avlidit ett halvår före bröllopet och eftersom Helena var enda barnet följde även hennes mor med till Smedstorp. Helena födde 10 barn, det äldsta föddes 1798 och det yngsta Ett av barnen dog som 1- åring. Alla de övriga nådde vuxen ålder. Carl dog hastigt i januari 1824, endast 51 år gammal, och lämnade efter sig hustru och nio barn. Fem av barnen var under 15 år, det yngsta bara drygt ett år gammalt. Säkerligen gav det här upphov till en god sammanhållning mellan syskonen och släkten och som sedan bidrog till ett släktmöte 1897, 100 år efter Carl och Helenas giftermål. Av Carl och Helenas tio barn gifte sig åtta och förde släkten vidare. En av dessa grenar är utdöd. Släkten består nu alltså av sju grenar, varav sex grenar är representerade i vår styrelse. Du tillhör en av grenarna 1, 2, 4, 5, 7, 8 eller A. Carl Bengtsson f i Smedstorp, Grude, d i Smedstorp, Grude Helena Andersdotter f i Jonstorp, S. Björke, d i Muskås, Grude 1 Johanna Carlsdotter f. 1798, bodde i Bosgården, Tarsled 2 Fredrik Carlsson f. 1801, bodde i Smedstorp, Grude 3 Andreas Carlsson f. 1804, d i Smedstorp 4 Gustaf Carlsson f. 1807, bodde på Lindåsen, Hudene 5 Maria Stina Carlsdotter f. 1809, bodde i Ebbared, Hudene 6 Anders Jean Carlsson f d Anders Jean Carlsson f. 1814, bodde i Jonstorp, S. Björke 8 Anna Lena Carlsdotter f. 1817, bodde i Fröstorp, Hov 9 Carl Carlsson f. 1819, bodde i Fröstorp, Hov A Johannes Carlsson f. 1822, bodde i Muskås, Grude För att du ska hitta din plats i släkten har vi en förteckning över de olika grenarna. För att spara plats och för att det ska bli överskådligt har jag endast tagit med fyra generationer och i allmänhet uteslutit personer eller grenar som saknar nu levande ättlingar. För var och en har jag angett födelseåret och var personen ifråga bodde som vuxen. För kvinnor har jag också lagt till deras efternamn som gifta. Låt mig belysa hur systemet är uppbyggt med hjälp av Anna-Lena grenen. Anna-Lena Carlsdotter är anmoder för den här grenen och eftersom hon är det åttonde barnet får hon nummer 8. Hennes äldsta barn Johanna Johansdotter får nummer 81. Johannas barn i sin tur får numren 811, 812, 813. Karl Johansson, som har nummer 813, har fyra barn som då tilldelas numren 8131, 8132, 8133 och Av tabellen på nästa sida framgår då att t ex 8133 Elvira Ferm heter Hamilton som gift och att hon som vuxen bor i Tidaholm. 9

10 SMEDSTORPSSLÄKTEN Anna Lena grenen, fyra generationer 8 Anna Lena Carlsdotter f. 1817, bodde i Fröstorp, Hov 81 Johanna Johansdotter f. 1837, Kärrtorp, Jällby 811 Amanda Johansson f. 1861, Simonsg., Ornunga 8113 Karl Johansson f Hovmansgården, Vreta, Herrljunga 8114 Signe Karlsson f g. Persson, Simonsgården, Ornunga Linnea Karlsson f g. Olofsson, Borås (Ornunga) 812 Hilma Johansson f. 1864, Nordgården, Jällby 8121 Hilbert Larsson f Tombacka, Särestad 8122 Hugo Nordner f Skultorp 8124 Hjalmar Nordner f Jällby 813 Karl Johansson f. 1874, Vreta, Herrljunga 8131 Walter Ferm f Bergsgården, Herrljunga 8132 Assar Ferm f Katrineholm 8133 Elvira Ferm f g. Hamilton, Tidaholm 8134 Wilhelm Ferm f Karlstad 82 Anna Johansdotter f. 1840, U.S.A. 83 Britta Johansdotter f. 1843, Fröstorp, Hov 84 Fredrika Johansdotter f. 1845, U.S.A. 85 Karl Johansson f. 1850, Backgården, Tarsled 851 Eva Johansson f. 1881, Backgården, Tarsled 8512 Paul Pettersson f (g.m. 5255). Trollhättan 8513 Brynolf Pettersson f Backgården, Tarsled 8514 Amy Pettersson f d.1996 g. Florén, Herrljunga Ragnhild Pettersson f g. Sahlén, Ljung Ingegärd Pettersson f g. Karlsson, Kånna, Ljungby. 86 Sara Johansdotter f. 1853, Fröstorp, Hov 87 August Johansson f. 1856, Fröstorp, Hov 88 Emil Johansson f. 1861, Fröstorp, Hov 10