Ryska mynt i Sverige och svenska mynt i Ryssland under 1600-talet Rasmusson, Nils Ludvig Fornvännen 1940(35), s

Transkript

1 Ryska mynt i Sverige och svenska mynt i Ryssland under 1600-talet Rasmusson, Nils Ludvig Fornvännen 1940(35), s Ingår i: samla.raa.se

2 RYSKA MYNT I SVERIGE OCH SVENSKA MYNT I RYSSLAND UNDER 1600-TALET NILS LUDVIG AV RASMUSSON O DEXNIXGAR I SVERIGE Ar 1938 publicerades Johannes Rudbeckius' dagbok av lektor B. Ru Hall. Endast i begränsad mån gör dock titeln på volymen skäl för sitt namn så till vida som endast här och var bland kassakladder, personförteckningar, kontrakt, promemorior av olika slag och omfattande listor över syndare av båda könen äro insprängda dagboksliknande annotationer. I allt detta material kunna kulturhistoriker av olika inställning lätt göra goda fyn Nuinismatikern blir ej heller lottlös. Det mest intressanta ur dennes synpunkt är otvivelaktigt redogörelsen för kvarlåtenskapen efter en viss»s. Br. M. Pär Anderso(n) B.»»Nycopiae. 9. junii A » J 1)»Rosenobler 1577a- st. 2) Ducater 70. st. I 3) Sex m guld 20. st. Summa 524 X A ducatr 4) fyra dalers guld 270. st. 5) K Johans en stor pen wäg 7 ducatr Silffrmynt. 1) K. Carls och K Gust daler... 2) K. Erichs klippingar til 3) gamble ti ( = örtigher) 4) Ryska denningar til 5) K Carls pening en tiock godh för.. 6) K. Karls och K.G.A små mynt ) unge drotningenes små mynt ) Riksdaler in Specie st. Sum(m)a peningar i Invit t mynt als /< st. 3 m m.» 1 A. a. s. 126 f. Numren äro ditsatta av underteckna

3 218.v/i.s tt/dv/i; K.i.sj/r,s s O,v Av de här uppräknade myntslagen av guld utgöres nr 3 av Karl IX:s (i mark gni cn nnminal som präglados 1609, nr 4 av 16 mark guld slagen både av Karl IX och Gustaf II Adolf 1615 och Myntningsbeloppcts storlek är ej känt, men det stora antalet som finnes förtecknat i den bär behandlade kvarlåtenskapen tyder på en ganska betydande myntning. Av silvermyntsorterna utgöres nr 1 av 4-mark-stycken,,.,' s ', '.... nr 5 är säkerligen en av de väldiga 20-mar- Rysk kopek från tsar Ml- kåls tid ( ). F.x. i kerna, nr 6 utgöres av 2- och huvudsaken Kgl Mont- och Mc- u _ 1. ö, 7 ay 1_ öre _ för post r ihnllesnmling, Köbenhavn. Ruwlan kopek from the time 8 åter har en specifieering i kronologiskt of Czar Mikal (Kil:'. I'.). Spe-,,,.,,»,., T-, cimen In the Royal Coin and dier lokalt syfte ej tett Sig nödvändig. En and Medal Collection, Copcn- -i j i i s. iii-j hagen. riksdaler bar åtminstone i stort seit alllid varit detsamma vare sig den härstammade från gamle kung Gösta eller»unge drotningen» eller om den kom från Sverige eller någon av kontinentens hart när otaliga myntutgivande herrskap. Eör de övriga myntslagen var däremot en tidsangivelse i hög grad av nöden, dä ju som regel äldre mynt voro bättre i finvikt än yngre. Sa t. ex. ha de 20 daler av Erik \ I \ :s klippingar som av någon anledning funnits kvar en silvervikt av 4,1 4,5 gr. per mark, medan Kristinas sjunkit till 3,9 gr. Den mest intressanta posten är emellertid de ryska denningariia. Denning (da. Daenning) var i Norden namnet på de små ryska silvermynt, som vid denna tid utgåvos 2 och som i Tyskland äro kända under namnet Tropfkopeken, antydande den oregelbundet ovala plans på vilken de präglades 3 (se fig. 1). Ursprungligen har väl ordet denning angivit den äldsta och minsta sorten, dengan, men sedan även kommit att beteckna dess fördubbling kopeken ('/m rubel). I varje fall var den från slutet av 1500-talet, då dengan ej alls eller mycket sparsamt utgavs, praktiskt taget den enda ryska myntsorten (vikt omkr. 0,50 gr.'). Utom i tekniskt avseende voro - Gustaf I:s registratur XX (1902) s I kvitto av 1549 "i-, erkänner Gustav Vasa mottagandel från fogden på Stegeborg bl. a. av >hele ryske däninger» och»halffryske däningen. :l Se artiklarna Dcnga, Kopeke och Tropfkopoke av N. Bauer i F r i e d- rich Frhr. von Schrötter, Wörtcrbuch der Miinzkunde (1930). 4 T. F. de Sch uber t, Monnayes russes (1857) s. 18, 21, 23 f., 27, 35. Kopeken namnes denning och sättes = 1 rundstycke (1 öre) av Petrus

4 wm RYSKA MYST I SVERIGE OCH SVENSKA MYNT I RYSSLAND 219 de båda myntsorterna till typen mycket lika. Åtsidan visade den ridande tsaren med svärd (denga) eller lans (kopek). Reversens inskrift angav tsarens namn och titel. Denningar äro kända från ett antal fynd i Finland, varav de som falla inom vid nedläggningstiden svenskt område nästan alla ligga i närheten av den alltid hårt omstridda gränsen. 8 Från det egentliga Sverige känner jag utom det från Nyköping och de i not 2 anförda inga belägg för denningars förekomst vare sig genom fynd eller genom litterära uppgifter. Ett välkänt dokument finnes emellertid som omtalar hur denningar cn gång kommit i den svenska statens kassa. Detta dokument är fredsfördraget i Stolbova, enligt vilkets nionde paragraf tsaren skulle till konungen av Sverige betala»tiugu tusendh rubler vdi reede penningar, gode, gångbare och oförfalschade sölffdenningar». Summan skulle omedelbart erläggas. 6 I Danmark utgavs t. o. m. efterbildningar av denningarna. Sådana med rysk inskrift angivande Christian lv;s namn och titel uppges ha avsetts för handeln på Finnmarken. Ävenledes prägla- Pe t re jus i dennes intressanta skildring av det ryska myntväsendet i Regni musehovitici sciographia thot är: Eeen wiss och egenteligh Beskriffning om Hydzland V (Stockholm 1615) s. 7 9, vilken skildring f. ö. bör tilläggas den av undertecknad i Numismatiska Meddelanden XXVIII (1933) lämnade framställningen av :> Myntkunskap och myntsamlande i Sverige före omkr. 1640». Dengan kallar Potrejus muskouk. Det är känt att Petrejus' bok oj är ett helt självständigt verk, se H. Almquist, Sverige och Ryssland (1907) s. XI f. Hur det i det avseendet förhåller sig mod hans framställning av myntväsendet har jag oj varit i tillfälle att undersöka. "Wilh. L a g u s, Numismatiska anteckningar II. Om mynt funna i finsk jord (1900), registret s. 261, ryska mynt a. För litterära belägg på denningars förekomst i Finland, se art. denning i Svenska Akademiens ordbok, VI (1925), sp. 912 f. Se även om en post denningar Stockholms stads tänkeböcker från är 1592, I (1939), s. 72. Om förekomsten av denningar i Helsingfors 1625, se Bidrag till Helsingfors stads historia I, s. 147, för senare fynd se L. O. T b. Tudeer, Rahalöydöt Suomessa v. 1914, Suomen Museo XXII (1915), s. 28, dens. Kaksi rahalöytöä, Finska Fornminnesföreningens Tidskrift XXVII (1916), s. 54 (en halvdenga från Ivan III och 1 denga från Ivan IV). 8 Sveriges traktater med främmande magier, utg. av O. S. Rydberg, V, 2 (1891), s. 250.

5 220 NILS LU DVI G RASMUSSON des efterbildningar med tysk inskrift både i Danmark och av några nordtyska furstar. 7 II. SVENSKA renma Det dröjde ända till Peter den stores tid innan inhemska större mynt guldmynt eller större silvermynt blevo präglade i Ryssland och utgivna i så stor mängd att de fingo någon betydelse för myntomloppet. 1'lländska l.ilei mvnl a\ olika slag in komna genom handeln förekomma däremot i stort antal i landet under namn av jefimki i motsats till bruket i det övriga IMI ropa uppkallade efter den förra leden i det böhmiska stadsnamnet Joachimsthal (Jefim = Joachim), som givit talern dess namn. Fig. 2. Johan Ill-dalcr 1576, överstämplad i Hyssland I Kungl. Myntkabinettet. Johan III daler 1576, countcrstamped in Hnssia In the Royal Coin Cabinct, Stockholm. Med det i statskassan befintliga förrådet av dylika mynt vidtogs 1655 en uppseendeväckande åtgär Hela antalet av statens innehavda talermynt överpräglades med tvenne stämplar: en av rektangulär form med årtalet, en run visande tsaren till häst. Avsikten med denna kontramarkering var att angiva det stämplade myntet som höjt i värde från 50 till 64 kopeker, alltså en typisk inflationsåtgärd uppenbarligen sammanhängande med ökat penningbehov under det med Polen pågående kriget. I den stora ryska numismatiska 7 J. Wilcke, Christian IV:s Montpolitik (1919), s. 169 ff., dens., Montveesenet under Christian IV og Frederik Illi Tidsrummet (1924), s. 35 ff. S. de C h a u d o i r, Apcnju sur les monnaies russes, (1836), s. 123 f., angiver att don danska oftermyntningen skedde enligt mellan konungen av Danmark och tsaren slutet avtal för att underlätta handeln mellan Lappland och Rysslan Chaudoirs källa för dessa uppgifter är N. Koder, >ad collectores N. L. Lubecenses epistola», Nova literaria maris Balthici, Lubecffi, 1701, s. 19 f. Här namnes intet om något fördrag mellan Ryssland och Danmark i detta avseende, mon väl nm myntets tillkomst för underlättande av gränshandeln. För hjälp med tolkningen av Keders ganska svårbegripliga latin har jag att tacka dr Greta Arwidsson.

6 RYSK A M YNT I SVERIGE OCH S V EN SKA MYNT l RYS S L A N D 221 liuvudsamlingen i Eremitaget i Leningrad förvaras ej mindre än 350 olika dylika jefimki. N. Bauer uppger i en uppsats, 1 ur vilken ett flertal här angivna uppgifter äro hämtade, att av dem även befinna sig sådan från grannländerna, såsom Sverige och Danmark. Hur många säges ej. I Kungl. Myntkabinettet ligger emellertid en dylik överstämplad daler slagen 1576 för Johan III (se fig. 2) och i Oldenburgs stora samling ingick en annan sådan, en Kristinariksdaler från , och ytterligare en med de angivna stämplarna försedd riksdaler från detta år har senare försålts av T. G. Appelgren. 3 En på samma sätt kontramarkerad Kristinariksdaler från Pommern av 1641' måste emellertid räknas in bland den stora mängden av tyska talrar med det nämnda kontramärket. Av de till Ryssland väl huvudsakligen genom tullbetalning inkomna thalrarna utgjorde de svenska jämfört med de tyska och holländska ett försvinnande fåtal, men lämna dock en intressant illustration till svenskt deltagande i den lockande mercatura ruthenica.' 1 Die Sammlung uberstempelter Tåler der Eremitage, Mitteilungen fur Munzsammler III (1926 s. 259 f.). ' Förteckning över J. F. H. Oldenburgs Svenska Myntkabinett. Tredje gruppen (1898) nr Bukowski. Kat. nr Förteckning över framl. öfverste W. Ståhls efterlämnade myntsainling (1908) nr 296. * S c h u b o r t, a. a. s. 34 nr 67 dd 5 Från Danmark-Norge äro följande jefimki kända: danska daler 1634 (Schou 5) och 1646 (Schou 24) båda i Den Kongelige Mont- og Medaillcsamling i Köbenhavn enligt välvilligt meddelande av museumsinspektor Georg Galster, dansk daler 1627 (Sch uber t, a. a., s. 34), norska daler från 1635 (R. F a 1 c k - M u u s, Russisko jefimki, Myntsamlornytt II [1935], s. 61) och 1647 (S c b u b e r t, a. a., s. 34). Om den ryska övervägande aktiva handeln, som medförde import av guld- och talerraynt, se P e t r e- j u s, a. a. SUMMAKY NILS LUDVIG RASMUSSON: Russian coins in Sweden and Swedish coins in Russia during the 17lh century. In the first part the author collocates information about the occurrence in Sweden during tho 16th and 17th centuries ol dennings, Russian coins, and such finds of them as are known. As is natural, these coins have been met with prineipally in Finland, particularly in tho börder districts. In the second part the author publishes a Swedish riksdaler struck in 1576 for Johan III and counter-stamped in Russia in 1655, i. e. a so-called»jelimok», and mentions other similar coins struck in the North.