Bigården Besöksadress Kringledammen Prästvägen 570, Kareby Föreståndare Lars Oskarsson , Bo Andersson

Transkript

1

2 Styrelse Yvonne Strid ordförande Jan Olausson vice ordf Marianne Lönn sekreterare Lars-Göran Larsson kassör Eva Carlsson ledamot Adress Yvonne Strid, Gundala, Nordtagsv 1, Ytterby E-post Bankgiro Södra Inlands biodlarförening Bg Swishnummer Organisationsnummer Hemsida Bigården Besöksadress Kringledammen Prästvägen 570, Kareby Föreståndare Lars Oskarsson , Bo Andersson Funktionärer Utbildningsansvariga Eva Carlsson , Marianne Lönn Informationsansvarig Eva Carlsson Bihälsoansvarig Jan Olausson Avelsansvarig Bo Hedin Kvalitetsansvarig Jan Olausson Webb-ansvarig: Karin Andersson Revisorer Eva Hybinette-Henriksson och Tommy Sundlin Revisorsersättare Lennart Eliasson och Arne Christiansen Valberedning Bo Hedin sammankallande, Annelie Gidenstam, Ingela Olsson och Roger Hilmersson, Bitillsyningsmän Jan Olausson Kareby, Romelanda Stefan Hellström Hålta, Solberga Bo Hedin Kungälv, Ytterby, Harestad, Torsby Ingemar Widheden Marstrand, Lycke

3 Innehåll Viktiga arbetsgrupper i Södra Inlands biodlareförening sid 4 Ordförande har ordet sid 6 Verksamhetsberättelse för Södra Inlands biodlareförening 2016 sid 8 Ny revisor sid 13 Ännu en ny revisor sid 14 Ny i Biblads- och infokommittén sid 15 Biodlarkurs 2016 sid 16 Sommarkurs 2016 sid 20 Information från distriktet sid 22 Drottningodlarkurs sid 25 Kursutbudet 2017 sid 26 Kursmaterial sid 28 Drottningodlarnas verksamhetsberättelse 2016 sid 30 Minnesord över Jan Jynnås sid 31 Årets krönika sid 32 Distriktets sommarmöte sid 34 Bisläpp sid 36 Kommunkuporna sid 38 Företagskuporna sid 40 Årsrapport 2016 sid 42 Information från Biblads och infokommittén sid 44 Mässor och marknader 2016 sid 47 Biodlare i Sundhammar sid 50 Rapport från honungsbedömningskommittén sid 54 Rapport från norska besökare sid 55 Medlemsannonser sid 58 Åsa-Nisse sid 60 Godkänd biodlare sid 64 Mejl och SMS sid 65 Nya medlemmar sid 65 Kalendarium sid 66 3

4 Viktiga arbetsgrupper i Södra Inlands biodlareförening Ta kontakt med någon i gruppen/kommittén/klubben när du vill veta mer. E-postadress och mobilnummer till alla medlemmar finns i medlemslistan. Den distribueras i separat häfte till medlemmarna. Honungsbedömningskommittén Marie Karlsson Göran Johansson Lars Oscarsson Torbjörn Haraldsson Stefan Hellström Biblads och informationskommittén Eva Carlsson, sammankallande evai.carlsson@gmail.com Bo Hägeryd Tove Johansson Jan Olausson Karin Andersson webb-ansvarig Du som vill lämna synpunkter eller material mejla till Eva. Drottningodlarklubben Mathias Andersson ordförande Jan Eriksson vice ordförande Bo Andersson kassör Roger Hilmersson sekreterare Honungshanteringskommittén Jan Eriksson Jessica Andersson Susanne Knapelid Jan Olausson 4

5 5

6 Ordförande har ordet Yvonne Strid (för styrelsen) Nu är det dags att se tillbaka på året som gått och fundera över vilka utmaningar vi ska möta året som kommer. Tradition och gemenskap är två ord som på ett bra sätt beskriver vår förening. Utan att reflektera närmare ser man att det finns en hel del traditioner som präglar vår förening och vår verksamhet. Årligen genomför vi fyra medlemsmöten och temat för höstmötet väckte ett sådant intresse att vi fick byta möteslokal. Måndagsträffar startar i april och avslutas inte förrän i slutet på oktober också detta är en del av vår tradition. Den tredje juli stod föreningen värd för distriktets sommarmöte. Med gemensamma krafter tog vi emot hundraåttiofem personer och bigården och vår verksamhet presenterades. Under året har vår nya bigård kompletterats med ett förråd och en paviljong för flera bisamhällen. Arbetet med att utveckla vår verksamhet tagit fart Det har under en lång tid funnits önskemål om ett utökat kursutbud. SBR har tagit fram material, som kom väl till pass när föreningens första sommarkurs för biodlare började. Dessutom påbörjades en kurs i drottningodling. Båda kurserna har varit mycket uppskattade och planerna att utveckla kursutbudet går vidare. Föreningens ekonomi är ständigt en aktuell fråga och många medlemmar har engagerat sig och utfört olika arbeten till nytta för föreningen. Skötsel av bikupor för kommunen, Axelssons Fastighetsbyrå och Bokab har tillsammans med sommarkursen för biodlare givit ett rejält tillskott i kassan. Dessutom har föreningen traditionsenligt medverkat på olika marknader och sålt honung och informerat om biodling. Gemenskap är ett ord som väldigt väl kännetecknar vår förening. Vi möts ofta på föreningsbigården eller i andra sammanhang för att göra saker tillsammans. Det är möten som kan handla om att tillsammans skruva ihop ett förråd eller planera en kurs. Alla sysslor som behöver göras under året ger tillfälle att mötas och tillsammans lära mer eller lära nytt. Föreningen har fått flera nya medlemmar under året vilket är mycket glädjande. Styrelsen hoppas att ett aktivt mentorskap kan vara ett bra sätt att möta våra nya medlemmar så, att de snabbt kan får råd och hjälp att komma igång med sin biodling. Det är viktigt att våra nya medlemmar lär känna sin förening och ges möjlighet att delta i föreningsarbetet. Nu blickar vi framåt och hoppas på ännu ett trevligt år tillsammans i föreningen och en bra säsong för våra bin. 6

7 7

8 Verksamhetsberättelse för Södra Inlands biodlarförening för 2016 Styrelsen genom ordförande Yvonne Strid Medlemmar Efter föreningens 122:e verksamhetsår är medlemsantalet 164. Fördelningen är: 141 fullbetalande, 18 familjemedlemmar, 5 juniorer och 22 föreningsvänner. Två medlemmar har avlidit under året. Mötesverksamhet Föreningen har genomfört fyra medlemsmöten och tjugosex måndagsträffar, samtliga möten i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Alla möten med undantag av höstmötet har varit på Kringledammen. Föreningen har också varit värd för distriktets sommarmöte. Årsmötet hölls den 14 november. Programmet innehöll sedvanliga årsmötesförhandlingar och gästades av SBR:s ordförande Marita Delvert. 61 personer deltog. Den 7 mars var det dags för vårmöte. Föredragshållare var Bert Thrybom och ämnet var VSH-bin. 52 personer deltog. Sommarmötet hölls den 30 maj. Föredragshållare var Morgan Olsson från Tjörns biodlarförening och temat var solitärbin. Trollhättans biodlarförening var på besök. 56 personer deltog. Den 3 juli stod föreningen värd för distriktets sommarmöte. Bigården visades upp och besökarna fick information om bitillsynen, bra bi- och dragväxter samt olika metoder för att bekämpa varroa. Slungrummet förevisades och i fiket bjöds det tunnbrödsmackor och honungskaka. Utanför på gårdsplanen återfanns flera marknadsstånd med allt från biodlingsredskap till stickade sockar. Nalle Puh dök upp och charmade till sig många kramar. 185 personer deltog. Höstmötet hölls den 7 september. Temat var naturlig biodling och föredragshållare var Peter Vingesköld. Intresset för ämnet var så stort, att styrelsen tvingades byta lokal till Jörlanda församlingshem för att få plats med alla anmälda. På morgonen den 7 september meddelade Peter dock återbud på grund av sjukdom och Lars Blomberg från Lerum hoppade in med kort varsel och berättade om ekologisk biodling. 82 personer deltog. (Forts. på sidan 9) 8

9 (Forts. från sidan 8) Marknader Föreningen har varit med på Kareby IS julmarknad, Lisebergs trädgårdsmässa, Slåtterfest på Kolebacka, hembygdsdagen i Dalen och i Kareby samt Kongahälle martna. Medlemmar har varit med och informerat om biodling, värvat medlemmar, haft lotteri och sålt honung. Utbildning och kurser Studieförbundet Vuxenskolan har med hjälp av fyra medlemmar från föreningen genomfört två nybörjarkurser i biodling och två fördjupningskurser med praktiska moment. Nytt för i år är sommarkurs för nybörjare och drottningodlarkurs. Båda dessa kurser har genomförts i Bigården och två av bitillsyningsmännen har varit delaktiga i utbildningen tillsammans med nya kursledare. Representation och uppdrag Föreningen representeras av åtta ombud vid distriktets årsmöte. Två föreningsmedlemmar ingår i distriktets styrelse och deltar i dess arbete. Avtal om biskötsel och leasing Tre föreningsmedlemmar sköter om kommunens bikupor på Kolebacka och i Strandgatans park. Två avtal om leasing av bikupor har tecknats med två olika företag. Dessa sköts av föreningsmedlemmar. Medlemsservice Medlemstidningen Bibladet till samtliga medlemmar. Föreningens egen hemsida och facebooksida med aktuell information. SMS och mejl med aktuell information regelbundet under året till medlemmarna. Välutrustad honungshanteringslokal med möjlighet för medlemmar att slunga sin honung. Honungsbedömning genomförs årligen, en eller flera gånger vid efterfrågan. Inköp av burkar och bifor samordnas på initiativ från medlem el styrelse. (Forts. på sidan 10) 9

10 (Forts. från sidan 9) Vaxrensning i samarbete med både Töreboda och LP biodling. Transport samordnas. Oxalsyra och oxalsyreförångare för bekämpning av varroa finns tillgängliga och tillhandahålls medlemmarna. Ekonomiska bidrag Kommunalt bidrag 2000 kr och SBR, instruktionsbigård 3500 kr. Föreningsbigården Kringledammen är föreningens nya adress och mötesplats. Förra året påbörjades ett intensivt arbete med att iordningställa bigårdens lokaler. Under detta verksamhetsår har många medlemmar lagt ner mycket arbete på att få bipaviljongen och kallförådet färdigt. Biodlingens vänner Två föreningsmedlemmar har avlidit under verksamhetsåret och till minne av dem samlade föreningens medlemmar in två gåvor på totalt 1361 kronor som skänktes till Biodlingens vänner. En minnesgåva från föreningsmedlemmar samlades även in för att hylla och gratulera två biodlarvänner som vigdes under sommaren, beloppet 450 kronor betalades på liknande sätt in till fonden.. På distriktets sommarmöte hade vi hissat SBR:s flagga i topp, i Kareby IS flaggstång. Foto: Lars-Göran Larsson 10

11 11

12 12

13 Ny revisor Eva Hybinette-Henriksson Bästa Medlemmar, På årsmötet valdes jag till revisor för föreningen tillsammans med Tommy Sundlin. Ersättare är som tidigare Lennart Elisasson och Arne Christansen. Mitt liv som biodlare började med en nybörjarkurs i biodling 1974 i Stockholms innerstad. Just färdiga med våra utbildningar och med andrahandskontrakt på en liten lägenhet i förorten Kärrtorp fick maken och jag placera våra första bin hos en matskribent, som gärna huserade en kupa i sin stora trädgård för att ha till lämpliga fotoillustrationer. Sedan har bina följt Eva Henriksson ansvarade för tombolan på distriktets sommarmöte. Foto: Hans Henriksson oss genom åren med kortare avbrott för utlandsarbeten. Från matskribentens stora trädgård flyttades kupan till den mycket lilla trädgårdstäppan i Enskede, där familjen utökades med tre små barn. I slutet på 1980-talet förverkligades drömmen om ett liv närmare naturen. Familjen flyttade till makens sommarviste Torpet nära Ödsmåls by och utökades med ett sladdbarn - "Bohusläningen". Diverse egna husdjur kompletterades med omgivningens mer vilda invånare. Bina har hängt med - Nordiska - flitiga och ganska kärva till sinnet fick vi från revisorskollegan (se ovan) Lennart Eliasson. De Nordiska har under senare år ersatts av Buckfast och antalet kupor har ökat med 100% till två stycken. Om sanningen nu ska fram har maken Hans varit den som i första hand pysslat med bina. Sedan min pensionering delar vi mer rättvist - mina bin och dina bin och det mäts och vägs och jämförs! Som biodlare står vi alltid lika beundrande över hur fantastiskt duktigt bina ordnar till det varje gång vi varit i kupan och förmodligen trasslat till det för dem ännu en gång. Som revisor har jag mer erfarenhet. Ett härligt yrke som tagit mig och familjen på många spännande resor. Jag har arbetat med revision både privat och inom stat och kommuner, i Sverige och utomlands. I en förening är det givetvis verksamheten som är själva kärnan. Pengarna skall förvaltas tryggt och klokt för att bidra till den goda verksamheten. Den viktigaste faktorn är medlemmarnas engagerade arbete och föreningens goda kultur. Jag gläder mig, tackar för förtroendet och hoppas kunna bidra till föreningens bästa. 13

14 Ännu en ny revisor Tommy Sundlin Tommy Sundlin årsmodell -62, Bor i Ytterby med fru och två barn samt ett tredje som flyttat hemifrån. Startade med att gå en biodlarkurs 1985 i Rävlanda, vet ej varför jag gick den då jag var rädd för bi och inte tyckte om honung. Efter genomförd kurs införskaffades två 2 stycken bisamhällen, träkupor och LN-ramar. Jag vill minnas, att det var gula bin men det kan ha varit nordiska. Det pratades om dessa varianter på kursen. Efter två säsonger var bina borta och jag gjorde mig av med all utrustning, en vän fick den. Det blev inte så mycket honung men den smakade bra. Efter ett intresse i familjen och påstötningar från Ingela Olsson, gick jag och min fru en kurs hos Södra Inlands biodlareförening Vi har efter det fortsatt med bin och hade 2015 tio samhällen. Hösten 2015 slog vi oss ihop men våra vänner Thomas Petterson och Annica Back för att gemensamt utveckla våra bin. Utöver bina jobbar jag som IT konsult och fotograf och har drivit företag i 20 år. Tommy Sundlin, här tillsammans med Elsie Larsson, där de ansvarar för föreningens informationsplats på trädgårdsdagarna på Liseberg. Foto: Ingela Olsson 14

15 Ny i Biblads och informationskommittén Tove Johansson Tove Johansson heter jag och är numera med i Bibladsoch infokommittén. Det var min granne, som övertalade mig att skaffa bin och gå med i Södra Inlands Biodlarförening. Han sa att I det huset där du bor har det alltid stått bikupor i trädgården. På kursen med Roger och Jan lärde jag mig mycket och nu har jag varit biodlare i fyra år och har numera 14 bikupor. Det är en faschinerande värld, bisamhället och jag lär mig hela tiden nytt. I somras gick jag kurs i drottningodling och i höstas gick jag kurs i Utökad biodling och Godkänd biodlare. Roligt och lärorikt! Min tanke är att skaffa fler kupor under Vi får se hur det går. 15

16 Biodlarkursen 2016 Roger Hilmersson Tidigt på året i slutet av januari var det återigen dags att starta 2016 års nybörjarkurs. Två fulla kurser fick vi deltagare till. En kurs ledd av Thure och Arne på tisdagar och en kurs ledd av Roger och Linda under onsdagarna. Det var nyfikna deltagare på båda kurserna. De följer oss genom de olika ämnena som gäller för kvällen, ett nytt ämne för varje kväll och diskussionerna och frågorna är många. Vi kursledare försöker besvara alla dessa efterhand. Många kluriga frågor kan komma upp så det gäller att vara påläst. Att även lära ut de senaste rönen i biodling är något, som vi försöker med. Även om biodling är ett gammaldags hantverk där mycket ser ut som för år sedan, har våra bin och sättet att sköta dem utvecklats. Ibland kommer det upp frågor om Warre-biodling eller listkupor. Då gäller det att kunna förklara frågorna om vad som skiljer detta från våra traditionella ramkupor. Foto: Christer Enerskog. Vi följer SBR:s riktlinjer för nybörjarkurser och den alldeles nya SBRkursboken användes för första gången. När vi kommit fram till april var grundkursen klar och de, som ville, fortsatte in på nästa kurs, den praktiska kursen som vi har under hela sommaren och fram (Forts. på sidan 17) 16

17 (Forts. från sidan 16) till hösten. I denna kurs är det nästan ingen teori utan allt det deltagarna har lärt sig skall nu omsättas i praktik i de bigårdar vi är ute och besöker. Tack alla ni som tar emot oss och låter kursen få jobba med era bin. Detta är mycket lärorikt och uppskattat av deltagarna. Att få komma ut och se olika bigårdar, driftsformer, bin och olika förutsättningar för att ha bin. Honungsskattning i Anitas bin. Foto: Christer Enerskog. Det hjälper också deltagarna att skapa ett bredare kontaktnät av hjälpande biodlare om det skulle krisa för dem och de behöver råd. Alla vet ju hur det är att vara nybörjare och be en skara biodlare om råd. Man får tio sätt att göra det på. Men även denna kursen får ett slut och framåt oktober november avslutades den med smörgåstårta för att fira alla nyvunna kunskaper. Alla som har gått på fortsättningskursen har invintrat sina egna bin och även om året inte var det bästa ur honungssynpunkt, har alla lyckats få en liten klick honung. Den godaste som finns. För andra året i rad har vi hjälp till med att gå samman och köpa kupor. Nya kupor i EPS med ramar och vax, spärrgaller och täckplast som är hygieniska och ergonomiska. (Forts. på sidan 18) 17

18 (Forts. från sidan 17) Foto: Christer Enerskog. För dem, som vill snickra kupor själva, brukar vi försöka hjälpa till med ritningar mm. Vi hjälper även till med att tipsa om bin och skaffa fram bin till dem, som vill ha. Vi kursledare önskar alla årets nya biodlare kommande bra biår framöver. De kunskaper ni fått och tagit med er kan ni nu utveckla liksom er biodling. Biodling är en mycket rolig hobby att syssla med. 18

19 19

20 Sommarkursen 2016 Marianne Lönn Senvåren 2016 stod det klart att det fanns behov av ytterligare en nybörjarkurs i biodling. Flera presumtiva biodlare hörde av sig med frågor. Själv fick jag besök hemma av en sådan, som sett bikuporna i min trädgård. Kursen skulle dock vara ett alternativ till dem, som redan fanns. Skillnaden var då inte rent innehållsmässigt utan skulle ge ett tidsmässigt alternativ. Dessutom skulle den vara mer intensiv för att bättre passa dem, som har svårt att få ihop livspusslet. Det var med viss bävan Stefan (Hellström) och jag tog oss an uppgiften. Jag vågade enbart för att jag litade på att Stefan skulle ro det iland. Det visade sig vara helt rätt. Redan vid första planeringsmötet hade han med sig en kursplan, som vi sedan i stort sett följde. Ändå var allt lite osäkert, eftersom vi inte visste hur lång tid de olika momenten skulle ta, hur vi skulle lägga upp de praktiska delarna ute i kuporna, slungningen och ramspikningen eller hur vädret skulle vara vid utetillfällena. Med hjälp av tio mycket trevliga och engagerade deltagare lyckades vi trots allt genomföra denna för oss första kurs. Och vädret stod oss bi. Kursavslutning. Foto: Eva Carlsson (Forts. på sidan 21) 20

21 (Forts. från sidan 20) Vi följde i det mesta SBR:s kursmaterial, som bestod av tre böcker och ett USB-minne med bilder. En bok var lärobok, en var en handbok för ledare och en var en arbetsbok för deltagare. I de senare fanns kortfattat om varje avsnitts syfte, uppgifter, frågor och bilder samt plats för kommentarer. Det var ju lite trångt i rummet i bigården vid Kringledammen, men att det fungerade ändå berodde möjligen på att arbetsboken fungerade bra och man behövde inte så mycket plats för att kunna anteckna och liknande. Det största problemet blev istället att hitta en bra plats för projektor och duk så att alla kunde se och inget huvud var i vägen. Förlängningssladd och fördelardosa löste sedan problemet med att få såväl dator som projektor inkopplade. Så gick vi igenom allt från historik (här bredde jag ut mig lite), lagstiftning, biets anatomi och biodlarklädsel till kupans uppbyggnad, pollen- och nektarrika växter, hantering av bin och honung, ramspikning,.., ja ni förstår. Kursen fick mig att förstå hur komplex biodling faktiskt är och att det tar tid att bli säker på alla dess delar. Själv är jag fortfarande inte säker utan tar till böcker och kollegor för att lösa uppkomna problem. Att ha läroboken och telefonen till hands, var också ett råd deltagarna fick med sig. Kurser är nödvändigt, men det behövs också erfarenhet. Kursdeltagarna letar varroakvalster. Foto: Stefan Hellström Foto på kvalster: Joakim Hagberg. 21

22 (Forts. från sidan 21) Fikat är alltid en viktig del av en kurs och vi hade fördelen av att ha med oss Eva, som ordnade med kaffe och te och dukade fram smörgås och kaka i köket. När det var dags, kunde vi bara flytta dit och där fortsatte samtalet. Då blev det förstås mer av att lära känna varandra och ställa frågor, inte som under lektionerna då det oftast var Stefan som pratade och jag, som flikade in. Vi gjorde tappra försök att lära oss alla deltagarnas namn, men där kom vi nog tillkorta. Det var alltid något namn, som ramlat ur huvudet. Vid slutet av kursen hade vi en diskussion omkring vad som varit bra och vad, som saknades. Vi diskuterade också vad för specifika områden, man ville lära sig mer om. Flera saker kom upp bland annat drottningodling och avläggare. Som det ser ut nu kommer föreningen att ha kortkurser med båda dessa inriktningar under våren Dessutom har föreningen en kurs i tillverkning av ramar, lådor och salva under vintern. Det är min uppfattning att denna typ av inriktade kortkurser är bra inte bara för nybörjare utan för alla, som vill fördjupa sig i något speciellt. Jag ser gärna fler sådana framöver. Med detta vill jag (och Stefan) tacka deltagarna i sommarkursen 2016 för en rolig tid tillsammans och önska dem en fin biodlarframtid. Information från distriktet Eva Carlsson I år är distriktets årsmöte 11 februari i Ljungskile. Mycket är sig likt från förra året. Vi har så pass många medlemmar i föreningen, att vi har nio stycken ombud till årsmötet. Det som är nytt i år för vår del, är att en del av ombuden är ganska nya medlemmar. Alla är välkomna till distriktets årsmöte, men det är enbart ombuden som har rösträtt. Följ gärna hemsidan om vad som är på gång i distriktet eller fråga Jan Olausson eller mig. Kvinnlig nätverksträff planeras lördag 13 maj på Råda säteri i samarbete med Mölnlycke bf. 22

23 23

24 24

25 Drottningodlarkursen 2016 Tove Johansson Under sommaren 2016 hölls en snabbkurs i drottningodling med Bo Hedin som kursledare. Det var en rolig kurs på sammanlagt fem tillfällen i bigården på Kringledammen med mycket skratt mellan varven. Första tillfället var den 29:e juli och sedan resten i augusti. Vi var tio kursdeltagare sammanlagt. I början var det teori, där Bo berättade om startlådor och snabbkokare och därefter var det praktik. Vi fick köpa oss var sin larvnål och ägnade ett kurstillfälle åt omlarvning. Det gick sådär, om jag ska vara ärlig. Det var svårt! Larver är väldigt små, vilket betyder att man behöver ha bra syn och inte vara alltför darrhänt. Larvcellerna satte vi ner i en av kuporna i paviljongen. Tanken var att vi skulle odla Foto: Annica Jacobson en drottning var, men av tio omlarvningar blev det bara en drottning och det var inte min, tyvärr. Men, övning ger färdighet heter det ju och det hoppas jag verkligen för det skulle vara roligt att kunna dra upp sina egna drottningar i framtiden. Jag ska köpa några fler apideor och försöka mig på detta i sommar. Håll tummarna! 25

26 Kursutbudet i föreningsbigården 2017 Eva Carlsson Årets första kurs är vinterkursen, den startar 16 januari. Det är en nysatsning för i år. Medlemmar har efterfrågat både att få lära sig och få tillfälle till att spika ihop sina egna ramar. Att göra bivaxsalva har efterfrågats både nu och tidigare. Från styrelsen kom idén att slå ihop detta för att kunna göra en kurs/studiecirkel. Reglerna för studiecirkel är: minst tre deltagare vid minst tre tillfällen och minst tre studietimmar/tillfälle. Till tredje tillfället planerade vi först att göra ljus men ändrade det till bygge av ramar och lådor dels på grund av att det är brist på vax, dels på grund av att vi behöver både nya ramar och lådor till föreningen. Vi planerar fortsätta med konceptet vinterkurs. Kom gärna med förslag till innehåll för kommande år. Sommarkurs började vi med i maj 2016, närmare beskriven av Marianne Lönn på sid 20. Det blir en sommarkurs med inriktning på biodling för nybörjare i år också. Den planerar att starta i mars eller april. Kursen kommer att genomföras med både teori och praktik i föreningsbigården på Kringledammen. Drottningodlarkurs hade vi 2016, närmare beskriven av Tove Johansson på sid 25. Det blir en sådan kurs i år också, med planerad start i maj. En erfarenhet från förra gången är att det behövs sex tillfällen. Avläggarkurs blir nytt för i år. Syftet med denna kurs är dels att lära sig att göra avläggare på olika sätt, dels att nybörjare som inte har bin skall komma igång med sitt första samhälle. Avläggarna skall göras i föreningsbigården. Efter att de är besiktade och flyttningstillståndet är klart, kan nybörjare få köpa en avläggare. Möjligheten finns också att nybörjaren sköter sin avläggare i föreningsbigården första tiden. Honungshanteringskurs från kupa till burk blir också nytt för i år. Momenten skatta, slunga, sila, ympa och burka genomförs med föreningens honung. SBR:s nya bok; Säker honung kommer att användas som kursmaterial. Samtliga kurser genomförs som studiecirklar i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Föreningen bjuder deltagarna på fika. Material ingår i kursavgif- (Forts. på sidan 27) 26

27 (Forts. från sidan 26) ten eller betalas av var och en beroende på vad det är för material. Information om när kurser planeras och annat viktigt kommer efterhand på hemsidan och skickas ut till medlemmarna via mejl och sms. Hör gärna av er med intresse för att delta i våra kurser och kom med förslag på nya teman. Nu när vi har en föreningsbigård, som är uppvärmd året runt, finns alla möjligheter till aktiviteter. För att det skall fungera måste man boka bigården i förväg när man planerar att göra något. Under 2017 kommer vi att använda bokning via internet. Det finns en länk på hemsidan där man kan se en översikt över vilka bokningar, som är gjorda. När ni vill boka bigården hör av er till mig (Eva) eller någon annan i styrelsen. Vad som också är viktigt är att alla städar och plockar i ordning efter sig efter varje tillfälle. Upptäcker ni att någon förbrukningsvara är slut eller nästan slut, så meddela någon i styrelsen. 27

28 SBR:s kursmaterial från 2016 Monica Selling, SBR:s utbildningskommitté Studieboken Mina första år som biodlare utkommer i början av februari och kommer att sändas till alla cirkelledare, som deltog i behörighetsutbildningarna i Västra Götaland. Naturligtvis utan kostnad. Boken syftar till att ge grunderna i biodling. Tillsammans med arbetsboken Min biodling lotsas den blivande biodlaren fram genom tio kapitel och lär sig hur bin fungerar, vilken utrustning som behövs, vad som händer i bisamhället och vad biodlaren gör under året. Foto: Monica Selling. Foto: Monica Selling. De sista kapitlen ger fördjupningskunskaper i bland annat drottningodling och honungshantering. Materialet är i sin helhet avsett att användas både i nybörjarkursen, år 1 och i fortsättningskursen år 2. Utifrån materialets olika kapitel kommer det att tillkomma fördjupningskurser i ett flertal ämnen som är intressanta och viktiga för lite mer erfarna biodlare. Att dessa så kallade påbyggnadskurser verkligen blir av, ansvarar distriktet för. I varje distrikt ska det finnas centrala utbildningsansvariga och hos oss är det Eva Carlsson och Monica Selling. Allt material går att ladda ned och finns också till försäljning i Bibutiken. 28

29 Två nya böcker från SBR, Hälsa och hudvård från bikupan och Säker honung. Båda kom 2016 och kommer att användas som kursmaterial framöver. Foto: Eva Carlsson 29

30 Verksamhetsberättelse 2016 från drottningodlarna Mathias Andersson Året 2016 är över och det går inte till historien som att ha levererat den bästa statistiken på Smörsund. 99 drottningar blev utställda varav 71 blev parade (ca 71% ). Totalt vara det 10 utställare tror vi på som ett mycket händelserikt år. Det har börjat spännande med vissa utmaningar som till exempel ett beslut att utöver Smörsund se till att bevara de riktigt rena linjerna av Ligustica med inköp av fyra inseminerade drottningar. Dessa kommer vi att sätta ut och med dem skapa en ny parningsplats på Rörö med hjälp av Annica Jacobson. Detta gör vi, för att vi på Smörsund kommer att satsa helt på VSH bin och de är ju i princip blandbin. Jan Eriksson lägger ner ett mycket stort arbete på Smörsund och har lyckats para in så att drönarmaterialet 2017 kommer ha minst 50% VSH egenskaper. Ett mycket stort tack till Jan. Utöver detta skall vi försöka lösa den största nöten, nämligen att ordna så bra zoner som möjligt för friparning av VSH i Smörsund och Buckfast i öster. Det bör gå om vi hjälps åt med att tänka på biets väl och glömmer prestigen. Däremellan får vi försöka att få till bra övergångar av de olika biraserna. Som sagt innan spännande år Janne Jynnås. Foto: Ingela Olsson 30

31 Till minne av Jan Jynnås Ingela Olsson, Roger Hilmersson Jan var en god kamrat och hängiven biodlare som ägnade sig mycket åt sina bin tillsammans med sin livspartner Ethel. Han förkovrade sig flitigt, gick många kurser och läste allt han kom över som handlade om bi. Han ordnade så, att vi kunde undersöka om vi hade nosema i våra samhällen tack vare att han hade ett mikroskop i sin ägo. Det gjorde vi i flera år på våren och gör fortfarande, men nu i Per Almkvists regi. Jan var också webansvarig och skötte föreningens hemsida i många år och när Bo Hedin avgick som ordförande i drottningodlarklubben valdes Jan till uppgiften. Vid sidan om all verksamhet som Jan hade, skötte han ett av föreningens samhällen som också var ett visningssamhälle. Föreningen Ligusticabi var även den en del av hans många intressen, därför ordnade han tillsammans med Roger Hilmersson en bussresa till Visingsö för oss i föreningen. Resan var mycket uppskattad. Där fick många av oss se en oxalsyreförångare för första gången. Vi insåg då att vi skulle köpa en likadan till vår egen förening. När kursverksamheten i biodling behövde öka ut på grund av att fler och fler ville bli biodlare, var det Roger och Jan som åtog sig att starta ytterligare en kurs. En stor passion var just drottningodling och avel och han vurmade tidigt för VSH-bin som han talade med oss om på bigården. Han gick också en kurs i insemination. När Jan fick känning av att allt inte stod rätt till med hälsan, tröt orken för honom. Heroiskt tacklade han den sjukdom, som till slut bröt ner honom. Som person var Jan en ödmjuk och eftertänksam person och mycket omtyckt av oss kamrater. Alla möten i livet lämnar spår, olika för varje individ. Jan är saknad, men han finns ibland oss. 31

32 Årets krönika Bo Hedin Nu får ni årets krönika, detta om året 2016 i en liten kavalkad. När jag nu summerar detta år förundras jag över alla trevliga händelser, som jag fått vara med om under biåret som gått. Min tjänst som bitillsyningsman i område 33A har uteslutande (nästan) varit roligt. I mitt område uppskattas det finnas ca 90 bigårdar fördelade på åtta stycken i Kungälv, 28 stycken i Ytterby, fem stycken i Harestad samt 48 i Torsby. Av dessa har jag besiktat 36 stycken, som alla är friska och nästan alla innehåller vaxkakor som är väldigt ljusa och fina. När det gäller Varroan är det mycket stor variation på mängd nedfall i mitt distrikt och varroatrycket är ojämnt fördelat. Här är bara ett problem och det är att en del av biägarna inte redovisar var dom har sina bigårdar uppställda. Därför vet varken Länsstyrelsen eller bitillsyningsmännen var vissa är placerade. Jag vädjar om att de, som vet med sig att de inte anmält, att de gör det. Jag har i våras hjälpt några av medlemmarna och nybörjarna att skaffa samhällen. Vi köpte från säkra ställen, fria från yngelröta, som exempelvis hos Erik Pettersson i Lidköping och hos Anna och Robert i Bottna samt några häromkring. Under året har några av oss tillverkat Hisingskupor dels till sponsorkuporna, dels till lotterier. Vi konstaterar att drottningodlingen varit framgångsrik detta år. Våra medlemmar har satt ut drottningar på Hallands Väderö Visingsö Vendelsö Koön Överön Lurö Rörö - Hunneberg för att få dessa parade. Av vad som framkommit, har det över lag gått bra. Vad det gäller föreningens arbete på Kringledammen har kallförrådet monterats upp. Det har lagts ut btg-plattor runt bigården och under bihusen. Sten (Johnsson) har egenhändigt målat ett av HV-bihusen. Nu får vi se i vår vem, som tar tag i och målar dom andra? Även i bipaviljongen och på grytorna har det reparerats. Nu går det att koka och tvätta för fullt. Till våren har vi alla en viktig uppgift och det är att hugga och stapla veden. Har vi ingen torr ved är det meningslöst att tvätta ramar och lådor. Här är det på rätt plats att nämna den oxalsyrelåda, som jag tillverkat efter tysk modell. Den skall användas tillsammans med föreningens oxlasyreförångare. Jag vågar påstå att det är ett suveränt sätt att behandla samhällena. Det är bara att låna. Beställ dag hos Bo Andersson. En riktig bra dag var när en busslast norska biröktere kom till Kringledammen och hälsade på. Vi förevisade hela bigården och de fick se oxalsyreförånga- (Forts. på sidan 33) 32

33 (Forts. från sidan 32) ren i fullt bruk. När de fick se nedfallet i Stefans kupa R3, som var över 1700 stycken, blev de chockade för sådana mängder finns inte i Norge. Så fick jag veta att deras drottningar börjar lägga ägg 2-3 veckor senare än här och slutar 2-3 veckor tidigare än här. Under lunchen fick jag verkligen ut mycket både lärorikt och nyttigt av bisnacket. Det var verkligen en trevlig träff med härliga människor. Som avslutning på året var det årsmöte. Där tycker jag att enda plumpen på ett framgångsrikt år var motionen till årsmötet angående föreningens ställningstagande om vårt fortsatta utbildningsansvar för Södra Inlands Bf. Motionen besvarades och årsmötet beslutade enligt styrelsens förslag. Frågan engagerade medlemmarna och flera inlägg gjordes. Jag ser fram emot en dialog med styrelsen om föreningens framtida kursverksamhet. Denna krönika kan inte göras hur lång som helst, men jag måste bara här och nu fråga styrelsen, distriktsstyrelsen och SBR: Varför redovisas ingenting i våra informationsorgan om förhållandet mellan varroa, bi och virus? I Europa finns det elva länder, som gått samman för att utforska detta. Det har nu gått två år, men ingen redovisning har publicerats i Sverige. I Norge har däremot Björn Dahle börjat att informera om varroa och DWV, som nu påvisas ha ett symbiöst förhållande. Även varroakvalstrets avföring är föremål för undersökning, då det innehåller stoft som manipulerar biets immunförsvar. Våra norska biodlarkollegor tittar på vaxrensningsanläggningen. Foto: Jan Olausson. 33

34 Distriktets sommarmöte 3 juli Eva Carlsson På årsmötet 2016 beslutades att börja anordna sommarmöte i samarbete med en lokalförening. Först ut blev Södra Inlands bf. Drygt 180 personer hittade till Kringledammen, från både när och fjärran. Åke Jantén Tjörns bf visade en av sina bikupor. Flera utställare / försäljare fanns på plats. Biredskap fanns att både titta på och handla. Annat fanns att provsmaka och handla. Foton: Ann-Christin Mathiasson Lägg märke till husbilen nedan. En långväga besökare kom redan kvällen före. 34

35 Foto: Yvonne Strid Vi fikade både ute och inne. Mattias hade ordnat tunnbröd till mackorna. Yvonne hade bakat ingefärskaka med honung. Foto: Yvonne Strid Roy Andreasson Hisingens bf visade en oxalsyreförångare. Dagens överraskning var Nalle Puh. 35 Foto: Agneta Nilsson Mölnlycke bf

36 Bisläppet Stefan Hellström Den 1 juni blev det till slut klart att placera ut bin i centrala Kungälv. Efter att föreningen fick kommunens Hållbarhetsstipendium 2011, har vi planerat för så kallade kommunala bikupor i Kungälv. Kommunekologen TorBjörn Nilsson initierade projektet där personal på ALC (Arbetslivscentrum) byggde bikupor, som skulle ställas upp i staden. Efter många turer skrevs ett avtal mellan vår biodlareförening och kommunen (genom Ulf Eliasson) gällande etablering och skötsel av bisamhällena. Avtalet omfattar även de två samhällen som sedan tidigare finns i Kolebacka. Bisläppet i strandparken. Foto: Stefan Hellström (Forts. på sidan 37) 36

37 (Forts. från sidan 36) I slutet på maj ställdes de tre kuporna ut i parken vid Strandgatan. Vi annonserade att bikuporna skulle befolkas klockan den 1 juni, det så kallade bisläppet. På plats var då representanter för kommunen, pressen och förstås höjdare från föreningen samt engagerade biodlare. Allt avlöpte väl. Ingen blev stucken, tidningarna fick närbilder och bina verkade trivas. Kommunen skall enligt avtalet få en del av honungsskörden. Tyvärr var ju årets skörd rekordliten på de flesta håll, så även här, där också ljungdraget saknas. Några burkar blev det dock. Tyvärr fick inte Ulf Eliasson uppleva detta, då han senare under sommaren tragiskt avled. Tack vare tre av våra medlemmar, som tagit på sig att sköta de fem bisamhällena, kan vi uppfylla vårt avtal med kommunen. Föreningen tackar för deras hjälp och hoppas de vill hjälpa oss även framöver. 37

38 Kommunkuporna vid strandparken i Kungälv. Tommy Sundlin Under året 2016 fick vi, Thomas Pettersson och Tommy Sundlin, i uppdrag att sköta kommunkuporna i strandparken i Kungälv. Givetvis har vi fått lite support av andra medlemmar, men främst av våra fruar. Efter bisläppet den första juni har vi varit där ganska ofta och pysslat om bina. Det var ju, som alla märkte, ett magert år och eftersom bina kom till strandparken efter en stor del av blomningen och vädret dessutom inte var så bra. uteblev i princip honungsskörden. Från början hade vi bin i två av kuporna och senare tillsattes även bin i den tredje kupan. De har alla genomgått drottningbyten. Något som varit positivt är allmänhetens intresse och frågor, ett inslag som infunnit sig de flesta av besöken. Barnfamiljer, ensamma, gamla och unga har visat sig intresserade. Några vanliga frågor har varit: Arbete i kuporna i strandparken. Foto: Tommy Sundlin. Är de farliga eller snälla? Varför har kommunen bin? Hur kan man bli biodlare? Hur många bin är det i en kupa? Hur mycket honung blir det? Brukar man bli stucken? Vi har tagit oss tid att prata med dem, som varit där och erbjudit dem att titta (Forts. på sidan 39) 38

39 (Forts. från sidan 38) lite när vi har gått igenom samhällena. Det brukar vara så att en går igenom samhället medan den andre pratar och informerar om vad som händer. Vid några tillfällen har vi haft extra slöjor med oss och då har besökarna kunnat vara lite närmare. Annars har vi ibland, om det varit bra väder, kunnat visa en ram med bin, honung etc. beroende på hur intresset har varit. Det har inte varit några tillbud i form av åverkan. I vintras när det regnade och blåste och vattenståndet stod högt, kunde man känna en liten oro på natten. Vi kunde dock konstatera, att kuporna stod säkert. Vi ser framåt med förhoppning om ett intressant och givande biår 2017 både för kommunkuporna och våra egna. Ramar med bin i kupa i strandparken. Tillsättning av drottning pågår. Foto: Tommy Sundlin. 39

40 Våra företagskupor Bo Andersson och Bo Hedin Det är en fantastisk skön känsla att till Er alla i föreningen få redovisa resultatet av årets sponsorsamhällen. Det är kända namn i Kungälvs kommun, som så framsynt har valt att visa sin reklam, utburen av tusentals små vackra bin, som har sin hemvist i dom nya bihusen. Axelssons Fastighetsbyrå har placerat sitt vackra bihus vid infarten till sitt kontor på Rollsbo. BOKAB:s samhälle är, som de allra flesta säkert har sett på deras eget foto i ortstidningen, placerat vid infarten till Yttern och Rollsbokrysset. Årets skörd var ju som på alla andra ställen ganska liten, så även här. Men med de burkar, som levererats, har båda aktörerna verkligen skapat sig en egen profil inte minst genom framtagandet av egna fina etiketter, som framhåller både biets och företagets sätt att synas. Fastighetsskötarna Bo Andersson och Bo Hedin tackar för det gångna året. Bokabs och Axelssons bikupor. Foto: Yvonne Strid 40

41 41

42 Årsrapport 2016 Marie Mörk Våren kom igång i mars-april med en fin start för våra bin. Många fick ganska mycket honung redan till midsommar. Sedan kom dock en period med mycket ostadigt väder och sommaren kom liksom av sig. Det blev dåligt drag och istället fick de, som hade fått en tidig skörd innan midsommar, istället stödmata sina bin. Trots den goda starten blev det alltså en dålig sommar för våra bin. Efter denna regniga och kalla sommar blev det ändå bättre väder i augusti-september. De, som hade tillgång till ljung vid sina samhällen, fick då ändå lite honung på slutet. Sammanlagt har det dock varit ett mycket dåligt honungsår. Flera medlemmar har rapporterat, att de knappt fått någon honung alls i år. Då går vi över till själva rapporterna. Även detta år omformades själva blanketten till årsrapporten. Det gjordes på grund av att Kungälvs kommun önskade information om hur många samhällen, som var uppställda inom kommunen. De nya blanketterna kunde man hämta via vår hemsida, via mail eller på bigården. Totalt kom det in 102 stycken rapporter, vilket motsvarar inlämning ifrån 62% av föreningens medlemmar. Detta är, även detta år, en glädjande ökning av antal inlämnade rapporter. De senaste årens procentuella andel inlämnade rapporter har ökat på följande sätt: % % % % Dessa uppgifter går till SBR, men ger också föreningen viktig information och statistik t.ex. om vinterdödligheten. Den ökade andelen inlämnade rapporter ger också en ökad tillförlitlighet för den statistik som framkommer av rapporterna. Detta år är det totala antalet invintrade samhällen, bland dem som lämnat in rapporter, 368 samhällen. Av dessa är 310 uppställda inom Kungälvs kommun. Gällande vinterförluster meddelade 28 medlemmar att de haft vinterförluster. Antalet samhällen som totalt gått förlorade är 73 stycken. Detta stämmer väl överens med förra årets resultat. 45 medlemmar har angett att de har gjort avläggare. Totalt gjordes 102 stycken avläggare. 42

43 Den totala honungsskörden uppgick till 6054 kg. Varroabekämpning ser i princip ut som tidigare. Dock är det en ökning av användandet av Thymol. Fler verkar också använda förångaren vid bekämpning med oxalsyra. Till slut presenteras genomsnittsbiodlaren: Alla värden har angetts som medelvärden (totalt för föreningen jämnt fördelat på medlemmarna) förutom när det gäller honungsskörden. Då presenteras det vanligaste svaret. 43

44 Information från Biblads- och informationskommittén Eva Carlsson, sammankallande Biblads och informationskommittén hade säsongens första möte i samband med vaxlämningen. Ann-Christin Mathiasson slutade vid årsmötet, istället kom Tove Johansson in, välkommen till gänget! Nästa möte blev i början av januari. När detta skrivs är vi i början av februari och Bibladet skall snart iväg till tryckeriet. I år hoppas vi att hinna skicka det till er innan vårmötet. Som ni märker saknas det några få namn på fikalistan i september och oktober. Hör av er om någon av kvällarna passar er att vara fikavärd. Den gamla hemsidan är avslutad. fungerar. SBR jobbar också med att utveckla sin hemsida. Lokalföreningarna kommer att få möjlighet att använda deras mallar. Detta hoppas vi skall förenkla för oss att utveckla vår hemsida ytterligare. I somras startade föreningen en Facebooksida Här lägger vi ut både information om kommande händelser och presenterar vad vi gör. Gå gärna in och titta. Inlägg och bilder går att se utan att logga in. Anmäl er gärna och följ den slutna Facebookgruppen, Biodlare i Kungälv med omnejd. Informationen flödar ständigt, förutom vid alla möten via hemsidan, mejl, SMS, telefon och Facebook. Fortsätt att höra av er på de sätt som passar bäst. Jag fortsätter att skicka ut meddelanden till er via SMS och mejl. Arbetet i kommittén skall löpa på under säsongen med utveckling av hemsidan, att utforma en receptbok, se även på sid 65, om vi hinner skall vi försöka sätta samman en klippbok. Flertalet annonsörer har återkommit, några nya har tillkommit. Tack för er sponsring. Medlemsmatrikeln kommer som förra året separat för att vi skall ha möjlighet att lämna ut den enbart till medlemmarna. Resten av Bibladet distribueras ut till betydligt fler. Totalt trycker vi upp 400 exemplar. Fortsätt att sända in material, till kommande Biblad vill vi helst ha det före jul. Hemsidan uppdateras kontinuerligt och snart är det dags för ett nytt Biblad (ett år går fort). Vill du annonsera eller känner någon som vill sätta in en annons så är vårt pris 600 kr för helsida, 300 kr för halvsida. 44

45 45

46 46

47 Mässor och marknader 2016 Eva Carlsson Trädgårdsdagarna på Liseberg maj. Tidvis kallt och blåsigt men stort intresse från besökarna enligt de medlemmar som var på plats. I år blir det 17:e året som föreningen visar bin, berättar om biodling, säljer lotter och värvar kursdeltagare bland besökarna på Liseberg. Foto: Jan Olausson Nytt arrangemang för i år var Ängens dag i Kolebacka 30 juli. Naturskyddsföreningen bjöd in oss att hålla föredrag i samband med deras slåtterdag. Föredraget handlade om samspelet i naturen, mellan bins pollinering och blommornas frö- och fruktsättning. Det helade började med att Carl von Linné guidade på ängen och visade vilka blommor som fanns innan liarna och räfsorna kom fram. Vi sålde honung för drygt 700 kr. Efter slåttern bjöd naturskyddsföreningen på kaffe och tårta. De som ville titta ner i en bikupa fick göra det i sällskap med Tommy Johansson. Foto: Tommy Johansson 47

48 På hembygdsdagen i Dalen 27 augusti var fem medlemmar aktiva i att visa och demonstrera olika hantverk. Ingemar visade bin och sålde av sin honung, föreningen kompletterade med bivaxtvål. Tage spikade ramar. Lennart tillverkade halmkupor En av kursdeltagarna på sommarkursen frågade om vi ville vara med på Karebys hembygdsdag 10 september. Föreningens gamla slunga finns i Karebys hembygdsgård, den plockade vi fram och visade upp. Det var många som ville titta närmare på slungan. Samtliga foton: Eva Carlsson 48

49 Kungälvs Trädgårdsförening bjöd in oss till sin Fruktfest i växthuset 2 oktober. Här ställde vi upp distriktets rollups-er för information förutom att vi själva var där och berättade om pollineringens betydelse för fruktskörden. Sammantaget var 2016 ett dåligt honungsår men efter fruktskörden att bedöma.var det gynnsamt när fruktträden blommade. Kareby IS hade sin julmarknad 11 december. En riktigt fin vinterdag med strålande sol och nästan vindstilla. Föreningens medverkade. Vi fick en liten honungsskörd i år. Har mest tappat upp på små burkar för att ha till både försäljning och lotteri. Bo Hedin förstärkte oss på julmarknaden med att sälja av sin ljunghonung. I närheten stod Elsie Larsson med sina produkter. Föreningen sålde lotter och honung för drygt kr. Det viktigaste med att vara ute på olika arrangemang är att informera om bin och biodling och fånga upp intresserade till våra kurser. Förutom att man hittar till oss via hemsidan och Facebooksidan så har vi en pärm där man kan fylla i kontaktuppgifter. 49

50 Vi biodlare i Sundhammar Anders Bergquist Redan i min barndom kom jag i kontakt med biodling. Jag är uppvuxen i Norra Ängby, ett villaområde väster om Stockholm. Där vi bodde fanns en storbiodlare bara runt 100 meter från vårt hus. Vi såg honom jämt med sin vita overall och slöja och det surrade alltid runt hans huvud. Han hade säker ett 100-tal samhällen varav ett cirka 50 alldeles där vi bodde. Det blev en normal syn för oss barn och vi åt av hans honung, som jag minns var ganska mörk. När jag fick eget hem, inte långt från mitt barndomshem, bestämde jag mig för att snarast skaffa bin. Jag såg en annons i bitidningen om en hel biodlarutrustning (10 gamla kupor, massor med lådor och ramar, handdriven två ramars slunga mm) till salu i Eskilstuna. Jag åkte dit med en hyrd folkabuss och köpte alltihop för 250 kr av en gammal biodlare. Sedan tog jag kontakt med min barndoms biodlares son, som fortfarande hade bin och bodde i sina föräldrars gamla hus. Jag fick en svärm av honom och sedan var man biodlare. Efter att ha läst i Åke Hanssons bok där det stod att läsa, att man efter ca 10 dar kunde titta in i samhället och såg det bra ut, var det bara att stänga igen. Jag gjorde som det stod och jag tyckte det såg bra ut! Detta var Vi var några stycken som hade bin i området. Vi hjälpte varandra, odlade drottningar, tog hand om svärmar åt oss själva och andra. Vi fick bra honungsskördar eftersom det fanns mycket äppelträd och massor med stora lindar i området. Medelskörden var väl ca 70 kg per samhälle och mitt rekord var 120 kg på ett samhälle ett år. Åren gick och det var alltid lika roligt att titta till sina samhällen på våren när bina besökte vintergäck och krokus. Jag nöjde mig med att ha 2-4 kupor i Sveaformat. Så småningom närmade sig pensionen. Jag och min hustru planerade att flytta ner till Västkusten. Vi byggde ett åretrunthus där vi tidigare hade en äldre sommarstuga på Nordängen ute i Sundhammar. Jag bestämde mig tidigt för att inte ta med mig bina och inte heller den utrustning jag hade utan skaffa ny, om jag började om. Väl nerflyttade till midsommar 2013 började tankarna komma om att börja med biodling igen. Min granne, Lasse Jakobsson, hejade på och ville börja med bin. Vi planerade lite och det visade sig att det fanns några till här ute i Sundhammar, som ville börja med biodling. (Forts. på sidan 51) 50

51 (Forts. från sidan 50) Så vi bestämdes oss för att börja till sommaren Vi var sju personer, som var intresserade av att börja. Någon hade tidigare erfarenheter och andra var nybörjare. Det visade sig dock inte så enkelt att få tag på bin. Till sist hörde Susanne Forslund av sig och vi kunde få köpa några avläggare av henne. Bina var av Buckfastras. Jag hade tidigare alltid haft gula bin som varit extremt snälla och flitiga. Buckfast hade man ju hört talas om som tveksamma vad gäller humöret. Juli månad närmade sig. Vi hade lämnat kupor till Susanne i Röd och nu var det dags att hämta. Det var sex avläggare, inspekterade och godkända för flyttning. Senare köpte jag en avläggare av Ingela Olsson i Sjöhåla, så vi hade sammanlagt 7 samhällen. Bimöte på Nordängen. Från vänster Altea Björnström, Lars Jakobsson, Anders Bergquist, Lotta Olsson, Gerhard Olsson, Bertil Olsson och Viktor Björnström. Foto: Margareta Bergquist Vilka är vi nu som är de nya biodlarna i Sundhammar. Det är jag, Anders Bergquist och min granne Lars Jakobsson och vi bor på Nordängen. Sedan har vi Viktor och Altea Björnström och Bertil Olsson, som tidigare varit biodlare efter sin far på Tofta Nordgård. Under året började också Gerhard och Lotta Olsson, som biodlare med ett samhälle från vårvintern Våra bin Idag har vi invintrat sammanlagt elva samhällen varav nio stycken Buckfast, en gula (Ligustica) och en delvis VSH drottning från Bo Hedin. Vi har långnormal och HLS format, vilket verkar fungera bra. I år har vi invintrat ett samhälle på två HLS lådor. I övrigt är samhällena invintrade på en lågnormallåda med 10 (Forts. på sidan 52) 51

52 (Forts. från sidan 51) ramar. Förra vintern klarade sig nästan alla samhällena trots 2015 års enormt stora antal Varroa kvalster. Vi använder oss av utskärning av drönarbyggen och oxalsyra sent på hösten. Förra hösten hade vi omkring 1000 nedfall på 10 dar efter oxalsyrabehandlingen, i år var det bara mellan 100 och ca 500 (ett samhälle). Hur är det då med honungsskörden? Jo ganska bra för oss. I år (2016) fick vi bra med honung redan i juni och vi kunde slunga omkring 20 kg per samhälle redan till midsommar. Vi får bra med honung från Brakveden som växer rikligt i området. Men sedan var det lite ont om drag i början av juli, det var torrt och lite kallt. Frågan var ju om det skulle bli något ljungdrag eller inte. Jodå, i slutet av juli och början av augusti kom regn och sedan lite värme. Ljungdraget satte fart och höll på i tre till fyra veckor. Bina drog hem mellan 15 och 20 kg ljunghonung per kupa vilket har gett oss mellan 25 och 45 kg honung per samhälle vilket får betraktas som bra. Ljunghonung, ja. Det verkar som om ljunghonung är mycket populär här på Västkusten. Från mina gamla hemtrakter i Stockholm finns ju ingen ljung och därför hade jag aldrig kommit i kontakt med den sortens honung. Väldig besvärlig att hantera är den, men jag hittade en perfekt honungslossare som vi använder oss av. Efter lite mätningar så kunde vi konstatera att vi fick ut mellan 75 och 80 % av ljunghonungen från kakorna. Och om man sen använder lite äldre, något mörka ramar, håller de bättre för perforeringen. Ljusa nya ramar hade en tendens att gå sönder. Den perfekta honungslossaren. Foto: Anders Bergquist. Hur ser framtiden ut Vi kommer att fortsätta som hittills. Ytterligare några har anmält, att de är intresserade av att börja med bin här ute i Sundhammar. Den stora frågan är vilken biras vi ska välja, fortsätta med Buckfast eller gå över till gula eller kanske VSH bin. Till kommande sommar planerar vi att odla lite drottningar, dels för att det är roligt och nyttigt att kunna, dels för att försörja oss själva med nya drottningar. 52

53 53

54 Från honungsbedömningskommittén 2016 Paul Hellberg Paul Hellberg Marie Karlsson Göran Johansson Lars Oscarsson Torbjörn Haraldsson Vi hade 20 burkar att bedöma, med en blandning mellan blomster- och ljunghonung. Konsistensen var mellan fast och flytande form. Smaken från dessa olika sorters honung var god, men med stor skillnad beroende på varifrån draget varit. Vattenhalten var från 16% på kristalliserad honung till drygt 19% på flytande och ljunghonung. Resultatet klart godkänt dock med några få anmärkningar på grund av små partiklar. Att tänka på till nästa års bedömning: Ha burk och lock i nyskick. För att få köpa etiketter skall honungen vara kristalliserad vid bedömningen så att graden av kristaller kan beaktas. I SBR:s reglemente står det: Nyslungad honung eller ljunghonung får endast saluföras med SBR-etikett om tilläggsetikett (nyslungad eller ljunghonung) används samt att biodlaren fått tidigare honungsprov godkänt enligt reglementet. Innan inlämning, lyft på locket och inspektera så att det ser bra ut. Kommittén vid årsmötet Torbjörn Haraldsson, Paul Hellberg och Göran Johansson. Foto : Eva Carlsson 54

55 Inspirasjons- og informasjonstur om lagsbigårder Eli Åsen, seniorrådgiver i Norges Birøkterlag I Norge har vi ikke hatt tradisjon for lagsbigårder (unntatt en i Halden). Som i våre naboland opplevde vi en stor nedgang i antall birøktere og bifolk fra midten av 1980-tallet til langt ut på 2000-tallet. For omkring 10 år siden tok Norges Birøkterlag grep. Nedgangen var blitt så stor at man var bekymret for næringen. Som resultat ble jeg ansatt for å jobbe med rekruttering og opplæring. En av de første tiltakene jeg begynte med var å besøke våre kollegaer i Sverige, Danmark og Finland. Hva gjør de i andre land som vi kan lære av? Den grønne bølgen hadde startet i Sverige og Danmark, og der så vi at rekrutteringen til birøkt økte. På den nordiske turneen ble det klart at det var ett spesielt tiltak Sverige og Danmark var flinke på, som vi manglet i Norge: Lagsbigården. Eller skolebigård eller opplæringsbigård som det også kalles. Lagsbigården var for mange et viktig nav i birøkterlaget. En plass for opplæring, rekruttering, sosialt samvær og en naturlig plass å følge biene gjennom året. I Norge holdt vi møter i lokallaget i klasserom på vinteren. I Sverige og Danmark møttes de i lagsbigården om sommeren når ting skjer i bigården. Ettersom aktiviteten i birøkterlaget i hovedsak foregår i de lokale birøkterlagene, var det Vi besøkte mange bigårder og slyngerom. Skotrekk var viktig for å redusere smitterisikoen mellom bigårdene. Foto: Eli Åsen klart at det var de lokale birøkterlagene vi måtte aktivisere for å få i gang lagsbigårder i Norge. Med tilskudd fra et nordisk fond arrangerte vi tur for en liten gruppe tillitsvalgte til Danmark for å se på lagsbigårder i Deltagerne på turen ble like begeistret for ideen om lagsbigårder som jeg var. Så begynte jakten på ressurser for å få gjennomført ideen. I 2009 fikk vi innvilget midler fra Sparebankstiftelsen DNB til drakter og slyngeromsutstyr. Dette ble starten på de første lagsbigårdene utenom Halden og noen felles (Forts. på sidan 56) 55

56 (Forts. från sidan 55) slyngerom. I 2014 fikk vi en større bevilgning fra Sparebankstiftelsen DNB, som gjorde at vi kunne opprette langt flere lagsbigårder i 2015 og -16. Med rundt 20 ferske lagsbigårder så vi behovet for å gi disse inspirasjon og informasjon om hvordan lagsbigårder kan driftes på en god og langsiktig måte. Høsten 2016 arrangerte vi en tur for de som drifter lagsbigårdene og de som ønsker å starte opp lagsbigårder til tre ulike birøkterlag og en privat firma. Første stopp på ruta var Norges ferskeste lokale birøkterlag, Bybi, stiftet i Bybi har base i Oslo og har stor fokus på urban birøkt. Bybi har opprettet flere mindre lagsbigårder rundt om i Oslo. Deretter besøkte vi Halden Birøkterlag. Halden har Norges eldste lagsbigård og Norges ferskeste informasjonsbigård. På Rød Herregård har de satt opp en informasjonskube etter svensk modell. De har utviklet egne informasjonsskilt om birøkt som henger rundt informasjonskuben. Første stopp i Sverige var hos Södra Inlands Biodlarförening. Denne foreningen kjenner du som leser dette bladet trolig veldig godt. Til slutt var vi innom Tavlebords Honungsgård. En privat bedrift som har mange gode ideer for å formidle bier, birøkt og honning. Det har tatt nesten ti år fra første ide, til vi nå har mange lagsbigårder i drift i Norge. På en måte lang tid. Samtidig har dette gitt ideen tid til å slå røtter blant medlemmene. Ideen har fått modnet, og medlemmene og tillitsvalgte har fått eierskap til ideen. Det er viktig for å sikre god drift av lagsbigården. Den økonomiske støtten fra Sparebankstiftelsen DNB har vært uvurderlig. Uten denne hadde vi ikke kommet så raskt i gang. Vi forhandlet fram gode rabatter på utstyret fra Honningcentralen, noe som også har vært viktig. Lagsbigårdene er viktige arenaer for rekruttering og opplæring, noe som vil komme Honningcentralen til gode på sikt. Til slutt har de tillitsvalgte og lagene gjort en kjempeinnsats. De har utviklet egne planer, skaffet bifolk og gjennomført prosjektet. De sikrer folk som administrerer, gode kursholdere og økonomi til å holde hjulene i gang. Folkene er uten tvil den viktigste ressursen! Vi fikk med oss utrolig mange gode tips og råd på veien. Fra de enkle, praktiske til gode ideer og store visjoner. Her oppsummeres noen av de gode rådene: Gi dronningene i lagsbigården navn. Dronningnavn er viktig formidlingen til barn. Og til journalister, politikere og andre. Gode historier er viktige for formidlingen til publikum, journalister og politikere. Ta vare på de gode historiene og bruk dem. De er også viktige for medlemmene og de tillitsvalgte selv. Gode kontakter er viktig. Hos ulike etater, politikere, journalister, publikum og andre. Se sammenhengen mellom formidlingsarbeid, profilering, lobbyvirksomhet og hvilke muligheter birøkten, birøkterlaget og lagsbigården kan få. For eksempel (Forts. på sidan 57) 56

57 (Forts. från sidan 56) fikk en lokal politiker lov til å navngi den ene dronninga hos Bybi. Den ble oppkalt etter hans bestemor. En god historie for Bybi og en historie denne lokale politikeren aldri vil glemme. God dekning i pressen gjør det lettere å få tilsagn om midler når man søker om dette. Ha snille bier i lagsbigården. Test ut forskjellig utstyr i lagsbigården. Folkene i og rundt laget er den største ressursen. Ta vare på de! Ha et aktivt styre. Sett sammen ulik kompetanse i styret. Klargjør hva som er ambisjonene for laget eller lagsbigården. Følg nasjonale råd for varroabehandling. Oppdra nye birøktere til å følge lover og regler. Aktiver nye medlemmer. Ikke vær redd for å spørre de om å ta på seg oppgaver i laget. Organiser innkjøp av bifolk til kursdeltagerne. Sikre at de får bier, og at de får snille bier! Organiser nybegynnerne slik at de deler bigårdsplass og avtaler tidspunkt å stelle kubene sine på. Dermed får de noen å spørre om råd, og et lite faglig miljø fra starten. Kjenn lagets begrensninger. Ikke si ja til ting man ikke kan gjennomføre. Ikke vær redd for å ta betalt. Kurs, tidsbruk hos fadder, foredrag, ferdig oppblandet oksalsyre for behandling, salg av honning og så videre. Kår lagets beste honning. Sett opp en boks med lokk som birøkterne kan levere småmengder med skrellevoks i. Hos hver og en blir det for lite til å ta vare på. Til sammen blir det mengder med voks. Organiser innsamling av tavler som sendes til omsmelting og vask. Ha en liten slynge og skrellekar som kan leies ut til medlemmer. Vaskes og desinfiseres etter bruk. Organiser svermhentere gjennom sommeren. Ikke vær redd for å bruke nybegynnerne på dette. Ha en vaktliste. Opprett egen svermebigård som svermene settes i. Ha servering på alle møter. Viktig for det sosiale. Ha en fast møtedag i sesongen. Samarbeid med andre foreninger i området. Tenk på sikkerheten i lagsbigården. Som minimum skal alle ha heldrakt og hansker. Ha tilgjengelig førstehjelpsutstyr. Tenk smitterisiko. Hvor mange bigårder har en person tråkket i med samme par sko? Skal laget ha egne støvler for bruk i bigårder? Og slyngerommet? Skal alle bruke skotrekk? Får man lov å bruke din private bidrakt og hansker i lagsbigården? 57

58 Medlemsannonser Bidrottningar till salu Gula Ligustica drottningar parade på Rörö eller Dalen. Gula Ligustica drottningar parade på Hunneberg med 100 % VSH drönare. Äkta Nordiska drottningar parade med 100 % vingmätta drönare på Väderöarna Säljes i mån av tillgång beställ i tid. Bo Hedin tel Bidrottningar till salu Ligusticadrottningar med VSH Boka årets drottningar före 1 maj Jan Eriksson eller

59 59

60 Tommy Johansson hittade denna serie från 1984 på loppis! 60

61 61

62 62

63 63

64 Godkänd biodlare Eva Carlsson Nedanstående text är hämtad från och delvis förkortad så, att den bara gäller vårt område. Reglerna gäller när Bibladet trycks, men nya skall komma under säsongen En biodlare kan utses till godkänd biodlare av Statens jordbruksverk enligt 7 i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1992:38) om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroasjuka hos bin (SJVFS 2002:46). För att bli godkänd biodlare måste man genomgå bisjukdomskurs motsvarande vad som gäller för bitillsynsman. Dessutom måste man ha 3 års dokumenterad erfarenhet av biodling. Efter genomgången kurs kan biodlaren hos Jordbruksverket ansöka om att bli godkänd biodlare. Bitillsynsman får enligt 7 lämna en godkänd biodlare tillstånd att flytta bisamhällen, bibostäder och biodlingsredskap mellan ut- och hembigårdar under en bestämd tidsperiod, dock högst under tolv månader. Innan sådant flyttningstillstånd ges måste bitillsynsmannen besiktiga samhällena med anledning av amerikansk yngelröta. Tillstånd får inte lämnas för flyttning över varroazongränserna och är för övrigt villkorat av: att amerikansk yngelröta inte påträffats i bigården. att det före varje flyttningstillfälle genomförs besiktning med avseende av amerikansk yngelröta (se 37 ). att biodlaren i anslutning till bigården tydligt anger eget namn, adress, telefonnummer och hur länge tillståndet gäller. Den godkända biodlaren kan när tillstånd utfärdats själv genomföra de undersökningar som beskrivits ovan, men observera att tillståndet endast kan ges till flyttning mellan biodlarens ut och hembigårdar (som måste vara anmälda till länsstyrelsen). En godkänd biodlare får således inte själv genomföra besiktning i samband med försäljning av begagnade bikupor och -redskap, bisamhällen eller drottningar och inte heller i samband med flyttning av drottningar till parningsstation/plats, med mindre denna är biodlarens egen utbigård. Enligt det brev som den godkända biodlaren mottar från Jordbruksverket gäller även följande: Godkänd biodlare skall meddela flyttningen till bitillsynsmannen i distriktet dit flyttningen sker. Det åligger godkänd biodlare att hålla sig informerad om de bestämmelser som berör bekämpning av smittsamma bisjukdomar. 64

65 Mejl och SMS Från styrelsen skickar vi fortlöpande ut mejl och SMS om aktuell information. Meddela gärna mejladress och/eller mobilnummer till Eva Carlsson. Tänk på att det inte måste vara din egen mejladress, det kan vara en granne, kompis eller annan person som tar emot informationen för dig. Föreningen välkomnar nya medlemmar Rune Andersson Andreas Bergkvist Mikael Carolusson Karin Carolusson Kurt Dorninger Anita Enerskog Lars Forsberg Martin Forssander Joakim Hagberg Karin Högstrand Tomas Johansson Mona Löfberg Åsa Marmebro Nya föreningsvänner (kallades förut stödjande) Sven-Olof Nilsson, Ödsmål Monica Selling, Ellös Receptbok Det har kommit förslag och önskemål om en receptbok. Biblads och informationskommittén tänker börja bygga upp en receptsamling där honung eller bivax är en viktig ingrediens. Dela gärna med er av era favoritrecept och berätta historien om; varifrån, från vem, när ni brukar göra detta, osv. En bild på den färdiga produkten är alltid trevligt. Mejla recepten till Eva Yvonne bakade honungs och ingefärskaka till fikat på distriktets sommarmöte. Det här receptet får bilda grunden till samlingen. Foto: Yvonne Strid 65

66 Kalendarium 2017 Datum Klockan Aktivitet 66 Ämne / Tema Ansvariga 6:e mars Vårmöte Yngelröta Krister Linnell 13:mars Drottningodl Årsmöte 3:e april Måndagsträff VSH Richard Johansson 10:e april Måndagsträff Vårutveckling 17:e april Helgdag 24:e april Måndagsträff Nosema, lämna bi Per Almkvist 1:e maj Helgdag 8:e maj Måndagsträff Nosema visa Per Almkvist maj Trädgårdsdgr Liseberg Roger Hilmersson 13:e maj Kvinnl.nätv Biväxter Distriktsaktivitet 15:e maj Måndagsträff Kommunens bi Lissie A mfl 22:e maj Måndagsträff Avläggare 29:e maj Måndagsträff Parning på Rörö Annica & Jan E 5:e juni Måndagsträff Svärmförhindring 12:e juni Sommarmöte Biväxter Kirsten Jensen 19:e juni Måndagsträff Hur ta in svärm 26:e juni Måndagsträff Varroakontroll 17:e juli Sommarträff Mätträff VSH 7:e aug Måndagsträff Friska vinterbin 14:e aug Måndagsträff Propolis Bo Hedin 21:e aug Måndagsträff Invintring 27:e aug Hembygdsdag Dalen 28:e aug Måndagsträff Kommunens kupor Tommy och Tommy 4:e sept Höstmöte 11:e sept Måndagsträff Bihälsa Stefan Hellström 18:e sept Måndagsträff Föreningshonung Jan Olausson 25:e sept Måndagsträff Vaxhantering Bo Andersson 2:e okt Måndagsträff Ympning Jan Eriksson 9:e okt Måndagsträff Företagskupor Bo A och Bo H 16:e okt Måndagsträff Vinterarbete Bo Hägeryd 23:e okt Måndagsträff Oxalsyreförångare 30:e okt Måndagsträff Året som gått Yvonne Strid 31:e okt Årsrapport Sista dag skicka in! 18:e nov Årsmöte 25:e nov Vaxlämning Sönd i dec Julmarknad Kringledammen

67 Ansvariga för fikat och det praktiska i lokalen Nyckeln hämtas hos Jan Andersson Honungsbedömningskommittén Drottningodlarklubben Styrelsen Ingela Olsson, Lars-Göran Larsson, Harald Göbel Ulla Thilander, Karin och Mikael Carolusson Stefan Hellström, Maj Wentzel, Lennart Eliasson Distriktet och Mölnlycke bf. Råda Säteri Eva Henriksson, Annelie Gidenstam, Ethel Berndtsson Göran Johansson, Paul Hellberg, Kurt Dorninger Mona Löfberg, Eva Carlsson, Annica Jacobson Jessica Andersson, Marie Mörk, Thomas Pettersson Biblads- och informationskommittén Magdalena och Rutger Gustavsson, Curt Jansson Tove Johansson, Hasse Ragfelt, Marianne Lönn Revisorerna Karin och Jan Andersson, Sten Johnsson Bo Hägeryd, Tommy Johansson och Anita Enerskog Stig-Uno och Jan-Lennart Johansson, Lizzie Palin Ingemar Johansson, Lena Svedin-Larsson, Tommy Sundlin Valberedningen David C och Susanne Forsman Behövs en person till Joakim Hagberg och Jan Olausson Behövs en person till Lars Oscarsson, Kerstin och Göran Helgesson Kurt-Erik Eriksson och Jan Eriksson Behövs en person till Bo Andersson och Bo Hedin Behövs en person till Ann-Christin Mathiasson och Marie Carlsson Behövs en person till Yvonne Strid och Anders Bergquist Behövs en person till Jan Werner och Magnus Ögärd Behövs en person till Jan Olausson. Via mejl s.inland@gmail.com eller vanlig post Honungshanteringskommittén Styrelsen 67

68 68