STADSARKIVET. Arkivförteckning för. Hälsovårdsnämnden / Stadsläkaren i Linköpings stad

Transkript

1 STADSARKIVET Arkivförteckning för Hälsovårdsnämnden / Stadsläkaren i Linköpings stad Arkivet ordnat och förtecknat i Linköpings stadsarkiv den 12 augusti 2004 av stadsarkivarie Bo Persson

2 ARKIV: HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN / STADSLÄKAREN I LINKÖPINGS STAD B B I C C I D D I E E I E II E III F F I F II F III UTGÅENDE HANDLINGAR Konceptbok DIARIER Diarium över stadsläkarens tjänstehandlingar REGISTER OCH LIGGARE Vaccinationsjournaler INKOMNA HANDLINGAR Skrivelser Barnmorskedagböcker Månadsrapporter från de i staden praktiserande läkarna HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE Handlingar rörande hälso- och sjukvård Handlingar rörande avlidna Handlingar rörande stadsläkarens årsberättelser

3 FÖRORD Av stadsläkarens arkiv (som skall omfatta tiden ) återstår endast ett mindre antal volymer, vilket dels med hänsyn till de uppgifter som ålåg denne, dels med hänsyn till stadens storlek leder till att det finns skäl att misstänka relativt omfattande arkivförluster eller att arkvbildningen inte skötts med tillräcklig omsorg. Sandberg har inga kommentarer till arkivbildningen. 1 Den förkommunala tiden Stadsläkare - först kallade stadsphysici - har funnits i Linköping sedan 1768, då med. dr Johan Georg Åkerman kallades till ämbetet; han antogs eftersom han i förstone inte begärde någon lön. Han var endast verksam kort tid, varefter en del av uppgifterna synes ha utförts av fältskären Gottfrid Göhle (död 1789) och därefter - efter en vakans i det ämbetet på fem år - av Magnus Ljungkvist att skötas som bisyssla till tjänsten som lasarettsläkare (den förste i staden). Ljungkvist dog dock redan Provinsialmedicus Johan Gustaf Lodin upprätthöll sedan tjänsten som stadsphysicus i två år till år 1800, men avsade sig då tjänsten p.g.a. tidsbrist, varför Olof Noræus i stället utsågs. Emellertid bytte Lodin och Noræus redan samma år med K. M:ts tillstånd tjänsterna med varandra. Lodin, som var en för tiden mycket skicklig och framstående läkare, tillerkänd professors titel, kvarstod sedan som stadsphysicus till sin död Stadsläkarna före 1875 Magistraten i Linköping hade 1855 som stadsläkare i Linköping anställt Reinhold Bergman. Han underställdes stadsfullmäktige vid kommunalförfattningarnas ikraftträdande 1 januari I hans åligganden ingick att ha tillsyn över stadens allmänna hälsovård, att vara fattigläkare, och att tillsammans med sundhetsnämnden (se arkivförteckningen för denna) organisera sjukvården under de epidemier som tidvis hemsökte staden inköpte sockenstämman på sundhetsnämndens begäran den fyra år tidigare uppförda kasernen för kronoarbetskåren söder om de s.k. Rysslyckorna, omedelbart öster om Kanberget, att inrättas som sjukhus. Sin främsta uppgift avsågs sjukhuset ha vid de återkommande epidemier - främst kolera och smittkoppor - som hemsökte staden. Sjukhuset var dåligt utrustat och hade omkr endast 12 sängar, men antalet avsågs kunna utvidgas om behov förelåg. Någon större mängd patienter intogs dock inte; härvid hade det också sin betydelse att många var rädda för sjukhuset. 3 1 Siv Sandberg, Arkivmaterial till Linköpings historia (1975), s Linköpings historia 3 (1976), s Ib., s. 32 med bild s. 33; Linköpings historia 4 (1978), s , ssk. s. 286f.

4 Stadsläkarna hos hälsovårdsnämnden Fr.o.m tillämpades 1874 års hälsovårdsstadga för rikets städer. Stadsläkaren blev den nya hälsovårdsnämndens främste tjänsteman, tillika med borgmästaren också självskriven ledamot i denna. Under de följande decennierna drevs hälsotillsynen konsekvent, men med tvivelaktigt resultat. Bristfälliga avträden, gödselkistor m.m. skulle vid vite åtgärdas, men förändringen gick långsamt. Stadsläkarnas tillsättning och uppgifter Instruktioner: Stadsfullm. protokoll 15 juni 1864, 68; 25 jan. och 18 april 1875, 9 och 52, fastställd av Sundhetskollegium 23 febr. 1876; 26 okt. 1897, 80 (ändringar ); (ändring 1924); 29 nov. 1927, 148 jämte 30 okt. 1928, 134, och 28 maj 1929, 94 (fastställelse av Kungl. Maj:t). Särskilda instruktioner: HVN prot /4, 55; Stadsläkartjänsten skulle utlysas av magistraten varefter stadsfullmäktige bland de kompetenta sökandena skulle välja en. Under 1860-talets slut och 1870-talets början minskade antalet praktiserande läkare i staden. 25 maj 1875, 57, beslöt stadsfullmäktige att inrätta en ny tjänst som andre stadsläkare. Staden delades i två distrikt; förste stadsläkaren tilldelades S:t Pers och S:t Kors kvarter med tillhörande lägenheter jämte stadens sjukhus, medan andre stadsläkaren tilldelades S:t Lars och Tannefors kvarter med stadens fattighus. Ytterligare en förändring genomfördes hösten 1898, då andre stadsläkaren ersattes av två stadsläkaren underställda stadsdistriktsläkare; dessa övertog de båda distrikten jämte uppdraget att vara fattigläkare i resp. distrikt. Stadsläkaren blev även förman för hälsopolisen. Stadsläkarna förestod också stadens epidemisjukhus, vilket nybyggdes på 1890-talet i anslutning till det gamla sjukhuset på Kanberget. Sedan Kungl. Maj:t 1924 härtill givit sitt tillstånd 4, försåldes epidemisjukhuset till landstinget. Förteckning över stadens tjänsteläkare Följande har varit verksamma som tjänsteläkare i Linköping fr.o.m : A. Stadsläkare ( förste stadsläkare): / /6 Pehr Reinhold Bergman ( / /6), med. dr, kir. mag., anst. av magistraten som stadsläkare fr.o.m / / /6 Carl Johan Adam Wallin ( / /6), med. lic., kir. mag., t.f /6-27/10; järnvägsläkare , andre bataljonsläkare vid Kgl. andra livgrenadjärregementet / /12 Oscar Leonard Segerdahl ( / /12); stadsfullmäktig , vice ordf. i HVN 1881; provinsialläkare i Linköpings distrikt samt lasarettsläkare i Linköping (t.f. provinsialläkare 1876 och 1878), järnvägsläkare från / /4 Thure Theorell, t.f. (se nedan) / /3 Carl Axel Rudolf Schoug ( /7-), med. lic.; även fängelseläkare och läkare vid Westmanska barnbördshuset; stadsfullmäktig och / Carl Gustaf Greger Wittberg ( /6-), med. lic.; även läkare vid Linköpings epidemisjukhus och vid Linköpings stads könspoliklinik 4 Stadsfullmäktiges protokoll 25 nov. 1924, Källor: Linköpings stadsfullmäktiges protokoll och inneliggande handlingar ; hälsovårdsnämndens i Linköpings stad årsberättelser Litteratur: Sveriges läkarehistoria, II, III och IV serien ( ); Svenska läkare (1959); Läkare och tandläkare 1970, utg. av Socialstyrelsen (1970); Förteckning över legitimerade läkare 1990, utg. av Socialstyrelsen (1990); K.G. Odén, Östgötars minne (1902).

5 /6 Bengt Conrad Hahn ( /5-), med. lic / /12 Rune Ernst Lorentz Ståhl ( /7-), med. lic. (se även nedan) B. Andre stadsläkare /7 Oscar Segerdahl (se ovan) / /1 Ernst Israel Boman, (1852 4/8-), med. lic., andre bataljonsläkare vid Kgl. andra livgrenadjärregementet , förste bataljonsläkare där 1889-; stadsfullmäktig / /12 Carl Sederblad (t.f.; se nedan) C. Stadsdistriksläkare (1898 1/ /8) i första distriktet: Carl August Petersson Sederblad (1862 9/4-), med. lic., t.f. förste och andre stadsläkare periodvis fr.o.m i andra distriktet: Thure Theorell (1861 2/6-), med. lic., bataljonsläkare vid Kgl. första livgrenadjärregementet (fr.o.m med kaptens rang), regementsläkare där , fängelseläkare i Linköpinf , järnvägsläkare; t.f. stadsläkare samt t.f. provinsialläkare i Östergötlands län periodvis D. Stadsdistriktsläkare (tjänsterna inrättade enl. stadsfullm. beslut 31 maj 1954, 137 och avskaffade med utgången av 1968): 1) i Norra distriktet /12 Tord Anders Strömstedt ( /7-), med. lic., även skolläkare vid Tornhagsskolan 2) i Östra distriktet /6 Rune Ståhl (stadsläkare fr.o.m /7, se ovan) / /8 vakant / /12 Usamah Albert François Nannis ( /8-), leg. läk. 3) i Södra, fr.o.m Västra distriktet /12 Carl Fredrik Arosenius (1916 5/9-), med. lic. 4) i Södra, fr.o.m /5 Sydöstra distriktet / /12 Bengt Erik Ruthström ( /6-), med. lic. 5) i Sydvästra distriktet / /12 Karl-Olof Theorén (1924 2/8-), med. lic. E. Socialläkare (tjänsten inrättad 1964, överförd till socialnämnden /7): / /9 Karl Anders Edmund Otterland ( /11-), med. lic / /6 Rolf Erik Lennart Larsson (vik.) ( /7-), med. lic. Barnmorskor I början av 1860-talet fanns åtminstone fem barnmorskor i staden. 6 Stadsfullmäktige grep sig redan våren 1863 an frågan om anställande av en stadsbarnmorska, vars uppgift var att biträda stadens fattiga. Stadsfullmäktige föreskrev om stadsbarnmorskan, att hon skulle ställa sig barnmorskereglementet av den 25 nov till efterrättelse och att hon bör vara examinerad såväl i den naturliga som instrumentala förlossningskonsten. Som lön skulle årligen utgå 200 riksdaler riksmynt, varutöver barnmorskan dessutom hade att utbekomma 1 riksdaler riksmynt vid förlossning hos utfattig (d.v.s. person som åtnjöt understöd av staden) och 1 riksdaler 50 öre vid förlossning hos annan fattig. Dessutom skulle barnmorskan svara för betjäning med åderlåtning, koppning, sättande av lavemang och blodiglar, med flere till yrket hörande förrättningar ; då hon biträdde de utfattiga härmed, fick hon ingen annan ersättning än den att av läkare föreskrivna 6 Husförhörslängderna vol. A I:53-56 i Linköpings kyrkoarkiv har genomgåtts via demografiska databasens register, vilket emellertid inte betyder att samtliga barnmorskor kunnat återfinnas. De påträffade är änkan Stina Cajsa Lindgren (född /2 i Kumla sn), fru Anna Charlotta Åbom, f. Nyberg (född /9 i Vimmerby), änkefru Eleonora Wilhelmina Malmberg, f. Siljeström (född /5 i Linköping), änkefru Maria Christina Christenson, f. Flygare (född /7 i Växjö) samt änkefru Johanna Gustava Nyberg, f. Dimberg (född /10 i Törnevalla sn och död 1864 i Linköping). 7 SFS 1856 nr 74 s. 1.

6 blodiglar skulle bekostas av fattigkassan, medan hon för biträde av andra fattiga skulle uppbära 25 öre. 8 Som stadsbarnmorska anställdes Louise (Lovisa) Enström, född 13 nov i Slaka sn. Hon kvarstod i tjänst till 1887, då tjänsten indrogs. Tillgången på barnmorskor i staden ansågs vara så god (11 stycken 1885), att de mot fastställd ersättning kunde utföra de uppgifter som stadsbarnmorskan utfört. 9 I november 1902 fanns åtminstone fem barnmorskor i staden, nämligen Klara Delin, Elin Johansson, Karin Hallberg, Charlotta Sandström och Anna Wannstedt. 10 De erhöll ingen fast lön, utan uppbar i stället förrättningsarvode jämte skjutslega års barnmorskereglemente ersattes med ett nytt , vilket i sin tur ersattes Samtliga reglementen ställer barnmorskorna under medicinalstyrelsens (1856 Sundhetskollegium) överinseende och, i städerna, under stadsläkarens tillsyn. Kravet på skriftlig dokuemntation av förrättningarna tillkommer i 1909 års reglemente; förmannen, i Linköpings fall stadsläkaren, skulle tilldela varje barnmorska en dagbok, vari hennes namn och tjänstgöringsområde skulle antecknas. Formulärets utseende fastställdes av medicinalstyrelsen. Varje januari månad skulle barnmorskan tillställa sin närmaste förman ett summariskt utdrag ur dagboken avseende närmast föregående år. Fullskriven dagbok skulle överlämnas till stadsläkaren; sammaledes vid barnmorskans avflyttning eller död tillkom också ett reglemente för barnmorskestyrelser i riket. Sådana skulle finnas inom varje landsting. Styrelserna skulle vara medicinalstyrelsen behjälplig att upprätta barnmorskedistrikt inom landstingen; distrikten skulle fastställas av medcinalstyrelsen efter barnmorskestyrelsernas, länsstyrelsernas och kommunernas yttrande. Distrikten skulle anställa barnmorskorna och dessa skulle avlönas av landstingen. Härutöver skulle de givetvis också ersättas för sina förrättningar; några städer valde att utbetala månadslön till barnmorskorna. Linköpings stad uppfattade dessa nya regler som ett opassande ingrepp i den kommunala självstyrelsen och ville inte ge barnmorskorna några inkomster utöver förrättningsarvode och skjutslega. 13 Linköping i Stadsarkivet den 12 augusti 2004 Bo Persson Stadsarkivarie 8 Linköpings stadsfullmäktiges protokoll 1863, vol. A I:1, 91 med bilaga. 9 Linköpings stadsfullmäktiges protokoll 1885, vol. A I:23, 14 (27 jan.) med bilagor, samt d: 1887, vol. A I:25, Linköpings stadsfullmäktiges inneliggande handlingar, vol., handlingar till 49 vid sammansträdet den 31 mars SFS 1909 nr 108 s SFS 1929 nr 798; trädde i kraft 1/ Se Linköpings stadsfullmäktiges protokoll och handlingar (tr.) 1919 ( 229 och 261, handl. nr 14 s. 1) och 1920 ( 122). Den ursprungliga indelningen av Linköpings stad i barnmorskedistrikt var tämligen komplicerad (se Barnmorskestyrelsens i Östergötlands läns landstingsområde protokoll 17 mars 1920, bilaga 1, ÖLA, i kopia i Stadsarkivets tjänstearkiv, serie F 2, Handlingar rörande arkivbestånden i Stadsarkivet).

7 Konceptbok B I Bunden volym Innehåller även (upp och ner och bakifrån) tre sidor av skrivelsediarium för ; jfr. vol. C I:1.

8 Diarium över stadsläkarens tjänstehandlingar C I Bunden volym

9 Vaccinationsjournaler D I Bunden volym

10 Skrivelser E I Fascikel Innehåller ett fåtal skrivelser från och till stadsläkaren

11 Barnmorskedagböcker E II Kartong Fru Signe de Joung; forts. i vol Fru Karin Hallberg; forts. i vol Fröken Anna Wannstedt; med luckor Fru Elin Johansson och fru Ch. Sandström Fröken Anna Holmqvist Fru Anna Jonsson ; fröken Gerda Gäfvert ; fru Karin Willén ; med luckor Fru Signe de Joung; forts. i vol Fru Karin Hallberg Fru Signe de Joung

12 Månadsrapporter från de i staden praktiserande läkarna E III Ingår i serie FIII, Handlingar rörande stadsläkarens årsberättelser

13 Handlingar rörande hälso- och sjukvård F I Vol. 1: bunden; vol. 2: kartong Sjukjournal vid Linköpings stads sjukhus Förteckningar över intagna på stadens sjukhus; se hälsovårdsnämndens arkiv, vol. A I: Handlingar rörande påstådd koloxidförgiftning i fastigheten Lektorsgatan 11 A Hälsoundersökningar av stadens anställda samt yrkesskadeanmälningar

14 Handlingar rörande avlidna F II Vol. 1: bunden; vol. 2: kartong Dödsattester , Dödsattester, se hälsovårdsnämndens arkiv, vol. A I: Dödsattester, 1891 saknas; se hälsovårdsnämndens arkiv, vol. A I:15-16 och Obduktionsprotokoll

15 Handlingar rörande stadsläkarens årsberättelser F III Kartong. Månadsrapporter från de i staden praktiserande läkarna ingår. Jfr hälsovårdsnämndens arkiv, serie F II, handlingar rörande årsberättelser