. SKEPPSVRAKET I ÅKROKEN

Transkript

1 RAPPORT 2000:9. SKEPPSVRAKET I ÅKROKEN Uppmätning och beskrivning av ett medeltida fartyg i Sundsvall REFERENSEXEMPLAR

2 Länsmuseet Västemorrland Avd, för Kulturmiljövård Box 34, Härnösand Magnus Holmqvist November

3 Kalmar I. (ÅkeriW><!, 19SI, s 37, fig 19). Så här kan vraket vid Åkroken ha settut i sin glans dagar. 3

4 SAMMANFATfNING Under hösten 2000 genomfördes en uppmätning och dokumentation av ett skeppsvrak i Selångers ån, vid Akroken i Sunds vall. v raket registrerades 1994 i samband med YA-arbeten i Selångersån och ligger på mellan 0,5 och 2,5 m djup. Dateringen har, med två 14C-prover, kunnat fastställas till tidigt 1400-tal. vraket är ca 14,4 m I (över stäv) och ca 5 m br, med klinkbyggt skrov och försett med stävroder. För- och akterstävarna är avtrappade.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. INLEDNING.6 2. BAKGRUND.6 3. IDENTIFIKATIONS- OCH LÄGESUPPGIFTER.7 4. FÖRUTSÄlTNINGAR FÖR UNDERSÖKNINGEN Målsänning Topografi.8 5. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN Utförande och dokumentation 59 S.2 Usta över inmätta skeppsdeuljer och fynd Planritning över vraket 5 16 S.4 Beskrivning av vraket DATERING Komparativt material C-analyser TRYCKTA OCH OTRYCKTA KÄLLOR.19 BILAGA I BILAGA 2 Kalibreringskurvor Terminologi

6 I. INLEDNING Med anledning av förä ndrade förhållanden på vrakplatsen. geno mfördes under hösten 2000 en noggrann dokumentation och uppmätning av vraket i Åkroken. Arbetet har utförts under ledning av personal frå n Länsmu seet Västernorrland, på uppdrag av Länsstyrelsen i Västemorrlands län. Kostnaderna har bestridits av Länsstyrelsen i V ästemorrland s län och Länsmuseet Västernorrland. Utdrag ur " Gu1a~ka"na"'n~'~' 1~7H~ ': '!4'5~. "'j-;:! 2. BAKGRUND Vid nedläggandet av ett breddavloppsrör i Selångersån 1994 (Projekt Regnbågen) upptäcktes och registrerades ett skeppsvrak i Åktoken. I samband med registreringen togs två prover för 14C-datering. Analysresultaten av provern a visade på en datering till ca 1400 e Kr. Man vidtog då inga ytterligare åtgärder eftersom vraket bedömdes ligga i skyddat läge. I början av oktober 1999 gjordes en besiktning på plat sen, av två dykare från Sundsvall. Vid dett a tillfälle visade det sig råda extremt goda siktförhållanden, ca 3 ro mot normalt under 0,5 m. Detta gjorde att man fick en mycket god uppfattning om vrakets konstruktion och bevarandestatus. Under de fem år som gått sedan upptäckten hade vraket spolats fram ännu mer och det skyddande läget hade försämrats. De nya förhållandena ledde till ett möte i Sundsvall i november Vid mötet deltog följande personer: Magnus Holmqvist (Länsmu seet Västemorrland), Lennarth Högberg (Dyk & Fototeknik), Seth Jansson (MaCon), Lars Göran Spång (Länsmuseet v ästemorrland), Anders Vikdahl (Dyk & Fototeknik) och Mats Westling (Stadsbyggnadskonto ret, Sund svalis kommun). Vid dett a möte utkristalliserades ett förslag till akut åtgärd, nämligen en noggrann dokumentation och uppmätnin g av vraket. Med el för detta söktes hos Länsstyrelsen i Västemorrlands län och beviljades enligt beslut nr

7 AbOken. Sundsvall. fr O. Foto: Marcus Nilsson. (Videofilm). 3. IDENTIFIKATIONS- ocn LÄGES UPPGIFTER Länsstyrelsen Dnr: Länsmuseet Dnr: Fastighet: Socken: Kommun : Lands kap: Län: Fornlämningsnr: Gula kartan: Blå kartan: Koordinater: (Rikets nät) /00 (248194) Selångersån l Akro ken Sundsvall (Gusta f Adolf) Sundsvall Medelpad Västernorrland Raä 78 Sundsbruk 17 H: Sundsvall X y

8 4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNDERSÖKNINGEN 4.1 Målsättning Målsättningen med det nu genomförda arbetet var. att göra en noggrann dokumentation och uppmätning av det aktuella vraket. Detta för att få ett så noggrant underlag som möjligt inför framtida beslut rörande vrakets "väl och ve", Det har således inte varit fråga om någon utgrävning. 4.2 Topografi Vraklokalen är belägen på NV sidan av nuvarande Selångersån, i Åkroken. Vraket ligger i närmast nord-sydlig riktning, på sandbotten med ett relativt tunt slamlager. Vattendjupet varierar mellan ca 0,5 ffi i N (närmast stranden) oc h ca 3 ffi i S. Utdrag ur "Gula kartan" 17 H:4S, med dcn ungefärtiga"'.u' havsytan '''-'''''''~'' på 1400-taIet ' markerad Ett studium av landhöjningskurvan för Västernorrlands län visar, att havsytan på 1400-talet låg ca 5 ffi högre än idag (Lundq vist, s 92). Detta innebär att vrakp latsen, i inloppet till Selånger, då var en tämligen väl skyddad havsvik. Vraket låg då på ca 6 ffi djup och under förutsättning att hon var avriggad. så utgjorde hon inget hinder för sjöfarten. Om man tittar närmare på ovanstående kartbild, så ser man två presumtiva hamn lägen. Det ena ligger strax NV om vrakplatsen och det andra ca 200 m S därom. Samt idigt ser man också de geografiska förutsättningarna för det som så småningo m blir det första Sundsvall, nämli gen nuvarande stadsdelen Åkroken. 8

9 5. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN 5.1 Utförande och dokumentation Fältarbetsdelen genomfördes under perioden samt Undervattensarbetena har utförts av Lennarth Högberg och Anders Vikdahl. Som koordinator och dykledare fungerade Seth Jansson. Seth Jansson har även utfört renritning och renskrivning av dokumentationsmaterialet. Projekt- och rapportansvarig har Magnus Holmqvist varit. Det undersökta området omfattade ca 20 x 10m. Enbaslinje (i riktning gan) Jades ut parallellt med den nordvästra åkenten, innanför en strandsko ning av nedslagna pålar. Baslinjen utgörs av tre st nedslagna galvaniserade stålrö r (mätpunkterna A, B och e). Dessa inmättes sedan i SundsvalIs lokala nät, av personal från Stadsbyggnadskontorets mät-och kartavdelning. Mätpunktema har följande inbördes avstånd: A-B ~ 8,33 m; B-C = 8,2 m; A-C = 16,53 m. Mätpunkternas koordinater i Sundsvalls lokala nät är följande: MpA: MpB: MpC: X 20476,315 Y 60013,094 X 20483,189 Y 60017,863 X 20489,924 Y 60022,497 Med utgångspunkt i ovannämnda mätpunkter inmättes sedan de olika vrakdelarna genom triangelmätning. Påträffade vrakdelar har numrerats i löpande följd (alfanumeriskt) i följande serier: "Fasta vrakdelar" (B ~ babo rd, S ~ styrbord) och "Lösfynd" (F), enligt gängse praxis. Renritning av mätvärdena utfördes av Seth Jansson. Ritningen granskades därefter av Lennarth Högberg. Vrakdelarna har försetts med märkbrickor med instansat nummer (t ex B2, F5 etc). Detta underlättar även framtida kontroll av vrakplatsen. Vidare gjordes kontroll och dokumentation av vrakdelar, vilka grävdes upp i samband med Projekt Regnbågen 1994 och som sedan återdeponerades i ån. Dessa delar avritades i skala 1:l på genomskinlig plastfilm.

10 Anders Vikdahl i med med att göra fullskaledokumcntation av F2 och FlI. (Film nr: 00 SF- 143:18). F2 är en 2,3 ffi l, 0, 18 ffi br och intill 0,04 ffi tj bordläggningsplanka. På insidan finns spår efter klinknaglar som bockats och slagits tillbaka. 3 st dymlings hål. ca 0,05 ffi i diameter. 10

11 , Anders Vikdahl beskådar F2. (Filmnr: DO SF- 14J :21). Det finns även spår av överlappning. ca 0, m brodet påträffades inga rester av tät ningsmaterial. Plankan är kraftigt angripen av skeppsmask och/eller andra träätare. Närbil d av F2. (FiJmnr: 00 SF- 143 :20). II

12 l bordläggningsplankan konstaterades även ett inhugget hak, med största sannolikhet avsett för en genomgående balk (tvärskeppsförstärkning} Hak i bordläggningsplankan. med största sannolikhet för genomgåendetv ärbalk. (Videofilm). Anders Vikdahl och Lennarth Högberg littar på F21. (Videofilm). 12

13 F2 1 är en bottenstock med tydliga huggmärken efter en bila med skadad egg. Detalj av F21. Foto : Selh Jansson. (Videofilm). Ett föremål (FIS), del av block, 0, 15 x 0,10 m st, bärgades vid årets undersökning. Anledningen till denna åtgärd var, att föremålet låg löst ovanpå bottnen och riskerade att föras iväg antingen med strömmar eller is. Blockgaveln uppvisar spår av eldpåverkan (brand). Det är inte säkert att föremålet hör samman med vraket men det är ändå troligt. Bleckdetalj. F 15. Foto: Marcus Nilsso n. (Videofilm). Dokumentationsmaterialet förvaras på Länsmuseet Västemorrland och omfattar en planrit ning i skala 1:20 och två ritningar i skala l :1 (fullskaledokumentation) på plastfilm. Fotomaterialet utgö rs av färgbilder (fijmnr 00 SF-143) samt videofil m. t3

14 5.2 Lista över inmätta skeppsdetaljer och fynd Babords sida BI B2 BJ B4 B5 B6 B7 B8 B9 BIO BIl B I2 B13 BI4 B15 Förstäv. Avtrappad och svagt rundad. Upplänga. trolig. Upplänga. Upp länga. del av. Upplänga. Up plänga, med anslutna bord. Bottenstock eller u pplänga, del av. Skadad. Spantdetalj, avbruten. Upplänga..Upplänga. Uppl änga. Upplänga, trolig. Bottenstock. Upplånga. Spanttopp. Styrbords sida SI Förstäv (se BI ) S2 Upplänga. med anslutna bord. SJ Uppl änga, med anslutna bord. S4 Uppl änga. med anslutna bord. S5 Upplänga. med anslutna bord. S6 Uppl änga. med anslutna bord. S7 Upplänga, med anslutna bord. S8 Uppl änga. med anslutna bord. S9 Upplänga. S10 Upplänga, med anslutna bord. SIl Uppl änga. med anslutna bord. SI2 Upplänga. SIJ Upplänga, med anslutna bord. S 14 Upplänga. S15 Upplänga. med delvis ansluten bordläggning. SI6 Upplänga. S17 Upplänga. S18 Uppl änga. S 19 Upplänga. S20 Spantdetalj.

15 "Lösfynd" F I Pumpstock. F2 Bordläggningsplanka. Påtr äffad i samband med maskingrävni ng F3 Balkvägare, troligen del av. F4 Balkvägare. F5 Årtull (hå) F6 Oidentifierad detalj. F7 Upplänga. med urtag för stri ngerl1angvise (långskeppsförstärkare). F8 Bräda, recent? F9 Bräda, recent? F10 Bottenstock. FIl Vägare? FI2 Del av bordläggningsbräda. F13 Knä, balkvägare med urtag för stringerl1angvise. FI4 Bräda med rektangulärt dymlingshål. FI5 Blockdetalj, eldpåverkat. FI6 Bordläggningsplanka?, del av. FI7 Spannopp. F 18 Bordläggningsbräda. del av. F19 Timmerstock. F20 Timmerstock. F2t Bottenstock eller krysstimmer. Påträffad i samband med maskingrävning F22 Bräda. F23 Timmerstock. F24 Balkvägare. F25 Balkvägare. F26 Balkvägare. F27 Balkvägare. F28 Bräda. 15

16 -,-.re ~. I.,,"'......, x P"fJ'" '-':" ""'\-...- I \." ".. <. '" ';1( ".') e- " '" R () " il '" lo..... " i~ 1 ~ ~ ". ''''111,~, I.,. lia PIA

17 5.3 Beskrivning av vraket Vraket är klinkbyggt och är ca 14,4 m I (över stäv) och ca 5 m br. Mellanrummen (nåten) mellan bordläggningsplankorna är tätade med drev av tjärat nötbår. Vraket har en iakttagbar spantfacksbredd på mellan 0,25 m och 0,7 m. För- och akterstävarna är avtrappade. Aktern är försedd med ett stävroder. Förstäven är svagt böjd. Båten har sannolikt haft tvärskeppsförstärkningar i fonn av balkar med genomstickande balkändar. Spår av delta kunde iakttas på F2. I akterdelen finns en pumpstock. 6. DAT ERING 6.1 Komparativt material Vraket har stora likheter med dels Avafjärdsvraket (Jansson, 1981 och 1982) och dels med de fartygsfynd som påträffades i Kalmar i början av 1930-talet {Åkerlund, 1951). Störst likheter har Åkroksvraket med det s k Kalmar I. Åkroksvraket är förvisso något större men likheterna är trots det slående. Kalmar I hardaterats till "sannolikt l200-talets mitt"?inte genom direkt datering utan genom stratigrafiska studier. Kalmar l har genomstickande balkändar, avtrappade stävar samt stävroder. 17

18 .. - -,~ - U ngdscktion genom Kalmar I. (Åkerlund. 195l, pi 5 e) C analyser I samband med registreringen av vraket 1994 togs två prover för 14C-analys. ett bestående av tjärat drev(nöthår) och ett från en bordläggningsplanka. Proverna analyserades vid dåvarande Laboratoriet för Isotopgeologi vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Lab.ur. UDDmätl Ald er (BP} Kalibrerad /2,,1 Malerial A nm ST / e Kr Nöthår Tjärat drevmtrl ST / e Kr Trä Bordplanka.. BP ~ Before present - 195O e Kr 20 betyder au det är 95,4% sannolikhet att dateringen ligger inom angivet intervall. Kalibreringen har utförts med kalibreringsprogrammet OxCaI v

19 Beträffande provet ST 13900, så är det två kalibreringsintervall. Enligt kalibreringskurvan så är det 74.00!cl sannolikhet att det rätta intervallet är 1400 ~ 1530 e Kr oc h 21.4% sannolikhet att det i stället är e Kr. Det första intervallet är det troligaste. Om manj ärnför de kalibrerade dateringarna, så finner man en överlappning för perioden e Kr. Detta ger en sannolik datering av vraket till 1400-talets första hälft. Kalibreri ngskurvoma finns redovisade i bilaga T RYCKTA OCH OTRYCKTA KÄLLO R Jansson, S B åtfyndet från Avoffarden. C-uppsats, Inst. för Arkeologi. Umeåuniversitet. Umeå Avafjärden och Avafjärdsvraket. Bottnisk kontakt, I. Örnsköldsvik. Lundqvist, J. Riksantikvarieämbetet 1987 Besbim"~tillj~muMmrlaö~r~nuoo"/~ län och f örutvarande Fjällsj ö krn. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. Ca, Avhandlingar och uppsatser i A4. Nr 55. Uppsala. Fornl ämningsregistret för Sundsvalis stad. Åkerlund, H Fartygsfynden i denforna hamnen i Kalmar. Kulturhistoriska undersökningar vid Kalmar slott utförda under ledning av Marti n Olsson., I. Uppsala. 19

20 BILAGA l Kalibreringskurvor C.librated date..: IOGBP J i ""'BP 4001)" 200np ST 138'19 : 595±S5RP 61.2% prob&bilil) I300AD (61.2%) ' '' IOA 95.-4% probability 128GAn (9 5.04%) (42 0A _&- IOOOC. IAD 1200c4lAD 1400c. lad 16OOC.IAD CaJibtatcd date HooDP.~?!lOap j i~ WOBP ' OOBft 400lJP JOOBP 2OOUl> IOODP ST : 425±5SBP 6&.2% probabilil)' 1420AD (64.4%) " I OA I600AD ( H %) 1620A 9H% probabilil)' 1400AD (740%) " J OA IjSOAD C2 1.4%) (M OA 12UOCalA D 1400calAD 1600CalAD IROOCalAD 2000calAD Calilntc,1dille l O

21 BILAGA 2 Terminologi Förklaringarna är hämtade ur Åkerlund, 1951, s 145 If. A kte rstäv Babord Balkvägare Bottenstock Bord D rev Dymling Förs täv Klink: Klinknagel Knä IÅllgskepps Nåt Spant Styr bord Tvärskepps Upp länga Vägare det på kölens aktra ända stående timmer, som sammanbinder fartygets sidor akterut. fartygets vänstra sida. då man står vänd föröver. grova plank or, fastgjorda långskepps på insidan av spanten oc h tjänande till upplag för tvärb alkarnas ändar samt till långskeppsförsträvning. starkt timmer av mer eller mindre böjd fonn, som ligga tvärs över kölen och giva form åt fartygels bott en. bordläggningsplankor, de plankor, som bilda ytterskalet på ett fartyg eller en båt. repat tågvirke, för tätning. träbult, som användes till förbindningar. skrovets förligast belägna konstruktionsdel, som sammanbinder fartygets sidor förut. ett fartyg är byggt påklinkdå borden med sina underkanter äro lagda utanpå, samt fastnaglad e vid, närmast underliggande bords överkant. Fogen i dubbleringen kallas nåt. nagel (grövre spik) av järn, varmed borden sammanhållas och nåten åtdrages. Nagelhuvudet sitter vanligen på bordets utsida. ett krumtimmer i vinkelform, som förenarvissa detaljer i ett fartyg med varandra. i fartygels längdriktning. fogen mellan två bordgångar eller två däcksplankor. l nåten anbringas drev. "revbenen" i ett fartyg. fartygets högra sida. då man vänder sig föröver. i vågrät riktning vinkelrätt mot kölen. del av spant, som utgöra fortsättningen uppåt från bottenstocken. se holkvdgare. 21