MILJÖRAPPORT för år: 2008

Transkript

1 1 Landstinget Kronoberg Bilaga: 158 LF 5/29 Grunddel MILJÖRAPPORT för år: 28 UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Växjö Flygplats AB Anläggningens (plats-) nummer: Fastighetsbeteckning: Öjaby 29:1 Besöksadress: Smaland Airport Kommun: Växjö Kontaktperson (namn, tele, e-post): Mikael Lehtonen - Tel mikael.lehtonen@smalandairport.se Huvudbransch och tillhörande kod 1 : Civil flygplats med instrumentbana längre än 12 meter SNI kod 63.3 Ev övriga branscher och koder 1 : Kod för farliga ämnen 2 : Grund för avgiftsnivå 3 : Tillstånd enligt: X Miljöbalken Vattendom Miljöskyddslagen Dispens Daterat: Tillståndsgivande myndighet: X Miljödomstol Länsstyrelsen Annat: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen X Kommunal nämnd: Miljö- och hälsoskyddskontoret Växjö Miljöledningssystem: EMAS ISO 141 X Annat: QDHB Nej Emissionsdeklaration bifogas X Ja Nej UPPGIFTER OM HUVUDMAN Huvudman: Växjö Flygplats AB Organisationsnummer: Gatuadress: 1 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2:13 3 enligt bilagan till förordningen (1998:94) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken

2 Smaland airport Postnummer: Kontaktperson: Mikael Lehtonen Telefonnr: Telefaxnr: Ort: VÄXJÖ E-postadress: Textdel MILJÖRAPPORT för år: 28 Anläggningens (platsens) namn: Växjö Flygplats AB Anläggningens (plats-) nummer: Växjö Flygplats Kommun: Växjö 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Verksamhetsansvarig: Lars Håkansson VD Miljöansvarig: Mikael Lehtonen 1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten Flygtrafiken från Smaland Airport har under 28 varit linjetrafik till Stockholm Arlanda, Bromma, Vilnius, Düsseldorf samt Berlin. Under sommaren startade Flysmaland även trafik till Visby med 3 avgångar/vecka under juli och augusti. Utöver linjefart förekom även postflyg regelbundet med 1 avgång per dygn, samt charter. Destinationerna för chartern var under året till Cypern, Gran Canaria, Mallorca, Kreta, Egypten och Thailand. Trafiken till Stockholm Arlanda har trafikeras av SAS (som dock slutade flyga den 1 juli och ersattes av Skyways den 11 augusti) och till Stockholm Bromma av Flysmaland. På linjerna till Stockholm har använts jetflygplanen B 737, MD 8, samt turbopropplanen Fokker 5 och Saab 34. Postflyget använde turbopropflygplanen Bae ATP och F 5. Charterflyget har trafikerats med flygplanen Airbus 33/32/321 och Boeing 757/737. Allmänflyget utgörs till huvuddelen av skolflyg och privatflyg samt till en mindre del av taxiflyg och bruksflyg. Den militära luftfarten på Växjö flygplats är normal sett blygsam. 1.3 Ange reningsanläggningar Dagvattnet från terminalområdet inklusive största delen av stationsplattan avleds till Flygplatsbäcken via speciell damm avsedd för avskiljning av olja och nedbrytning av glykol. Avlopp från förorenade verksamheter avleds till kommunens spillvattensystem. Där så erfordras är anslutningsledningarna försedda med oljeavskiljare. Regnvatten från samtliga ytor för brandövningar passerar först oljeavskiljare och vidare till en öppen damm med olika höjder på inkommande och utgående vatten, vilket gör att om fel uppstår kommer eventuell olja att ligga på vattenytan och kan där saneras så det inte fortsätter mot Helgasjön. 1.4 Lokalisering och recipient

3 Spillvattnet från flygplatsens anläggningar avleds till Växjö Kommuns avloppsreningsverk. Dagvattnet från bansystemet och terminalområdet uppsamlas i ett dränerings- och dagvattensystem. Dagvattnet från landningsbanan släpps direkt till Flygplatsbäcken. Största delen av dagvattnet från terminalområdet inklusive stationsplattan avleds till Flygplatsbäcken via speciell damm avsedd för avskiljning av olja och nedbrytning av glykol. En del av dagvattnet från södra delen av plattan, samt del av taxibanan A, på sydöstra sidan av landningsbanan, leds via dike mot Öjaby för vidare transport till Helgasjön. 1.5 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön Verksamheter vid flygplatsen av betydelse från miljösynpunkt är förutom flygverksamheten främst om kvävegödningsämnet urea använts vintertid för halkbekämpning på rullbana och taxibana. Normalt utförs halkbekämpningen med sand. besprutning av flygplan med en lösning av varm monopropylenglykol vid isbeläggning eller risk för isbeläggning på flygplanen. brandövning som medför spill av oljerester och släckningskemikalier. lagring och hantering av drivmedel. Andra förekommande verksamheter vid flygplatsen såsom avfallshantering, fältunderhåll, restaurangdrift, städning mm orsakar mindre miljöpåverkan. Karta över anläggningen redovisades i koncessionsansökan GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 2.1 Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser Koncessionsnämnden Verksamheten vid Växjö Flygplats Miljö- och Hälsoskyddsnämnd Växjö Kommun Åtgärder för uppsamling av utsläpp till vatten i samband med haveri och större spill Miljö- och Hälsoskyddsnämnd Växjö Kommun Utformning av brandövningsplats och omhändertagande av släckvatten. 2.2 Kontrollprogram Datum Beslutsmyndighet Miljö- och Hälsoskyddsnämnd -- Växjö Kommun Upphörande av kontrollprogrammet för en övergång till egenkontroll enligt 2 kap 2 och 26 kap 19 i miljöbalken. 2.3 Föreläggande/anmälningsärende enligt miljölagstiftningen, gäller även

4 föreläggande beträffande farligt avfall, transporttillstånd Datum Beslutsmyndighet Beslut avser Miljö- och Hälsoskyddsnämnd Växjö Kommun Delegationsbeslut Dnr Förändring i verksamheten. Införskaffning av ny cistern för flygbränsle som ersättning av tidigare system med tankningsskåp och underjordisk ledning från bränsleterminal. 3. GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER 3.1 Gällande beslutstext, dvs typ av produktion och produktionsmängd Tillstånd för högst 245 flygrörelser per år, samt till en förlängning söderut av rullbanan till 21 meter och till anläggande av uppställningsplats och taxibana. Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts Flygplatsen har under året haft 8385 rörelser. Flygplatsen har under året haft ankommande eller avgående passagerare. 3.2 Gällande villkor respektive föreskrift i föreläggande 1. Verksamheten - inbegripet flygplanstyper, flygvägar, start- och landningsförfarande, trafikering under dygnet - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida inte annat framgår av detta beslut. Trafikledningen skall, med hänsyn tagen till flygsäkerheten, ske på sådant sätt att bullerstörningar undviks i största möjliga utsträckning. 2. Från och med den 1 april 22 får det inte förekomma trafik med sådana civila jetflygplan som är certifierade enligt ICAO annex 16 till Chicagokonventionen, kapitel 2. Det får inte heller förekomma planerad trafik nattetid (kl 24-6) med sådana flygplan fram till den denna tidpunkt. Under året har 48,8 ton fraktgods och 948 ton post hanterats på flygplatsen. Se bilaga: 1a-1b-1c, antal rörelser Kommentar till hur samtliga villkor eller föreskrifter uppfyllts Flygplatsens verksamhet under 27 har huvudsakligen bedrivits i överensstämmelse med villkor 1. Någon planerad kapitel 2 trafik nattetid (kl 24-6) har inte förekommit. 3. Vid start på bana 19 skall om flygsäkerheten tillåter samtliga civila jetflygplan och övriga civila flygplan med tillåten startvikt överstigande 5,7 ton ha uppnått avståndet 4,5 nautiska Avvikelser från villkor 3 har under år 27 förekommit vi ett tillfälle. 15 oktober, SK 116, B 737, som missade restriktionen och påbörjade svängen för tidigt.

5 mil från flygplatsens huvudfyr, innan vänstersväng får påbörjas. 4. Bullerbegränsande åtgärder skall vidtas i bostäder för permanent boende i flygplatsens omgivningar som utsätts för flygbuller som nattetid vid minst tre tillfällen per natt utsätts för momentana störningar som överstiger 8 db(a), varvid målet skall vara att bullernivån i bostaden inte skall överstiga 45 db(a). Teoretiska beräkningar för de förekommande flygplanstyperna skall användas vid bestämning av vilka Nattetid är rörelser mellan kl Kontroll gäller endast start med flygplanen MD 8 och DC 9. Vid 7 tillfälle under året har plan av denna typ startat mellan kl Uppgifter via radarbild och databank. Se bilaga: 2

6 D5. Åtgärder enligt villkor 4 vid Landstinget Kronoberg Bilaga: 158 LF 5/29 bostäder som skall bli föremål för åtgärder. Åtgärder behöver inte vidtas för flygplan som är certifierade enligt ICAO, annex 16 till Chicagokonvtionen, kapitel 2. Åtgärder behöver heller inte vidtas om den verkliga bullernivån i bostaden inte överstiger 45 db(a). Åtgärderna skall utformas i samråd med fastighetsägaren. 5. För avisning av flygplatsens markytor får användas högst 1 ton urea per år om det inte under något enstaka år finns särskilda skäl för en större ureaanvändning. En större ureaanvändning eller användning av annat avisningsmedel får inte leda till en ökad kvävebelastning på Helgasjön än vad som följer av en användning av 1 ton urea per år. 6. Spill av glykol från avisning av flygplan skall - beräknat på hel vintersäsong - samlas upp till minst 8 %. Flygplatsen använder i första hand sand till halkbekämpning och förbättring av friktionsvärde på bana, taxi och stationsområde. Under 28 användes 444 ton. Under året har ingen urea använts. Kontroll av utrustning minst en gång/år. 7. Bolagets cisterner för drivmedel skall vara förlagda inom ett invallat område. 8. Ett förslag till kontrollprogram skall ges in till tillsynsmyndigheten inom tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kontrollprogrammet har ersatts med egenkontroll Koncessionsnämnden överlåter, med stöd av 2 andra stycket miljöskyddslagen, åt miljö- och hälsoskyddsnämnden i egenskap av tillsynsmyndighet att fastställa de villkor som erfordras i följande avseenden. D1. Åtgärder och begränsningar i samband med sådan halkbekämpning på flygplatsens markytor som innebär en större årlig användning av urea än 1 ton eller användning av annat avisningsmedel än urea. D2. Åtgärder och begränsningar i samband med omhändertagande och/eller rening av vattenutsläpp från flygplatsens brandövningsplats. D3.Åtgärder för uppsamling av utsläpp till vatten i samband med haveri och större spill på flygplatsen. D4. Hantering och omhändertagande av avfall.

7 4. FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN 4.1 Kunskapskravet 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Utbildningar sker kontinuerligt inom företaget, i brand- och räddningstjänst genomförs övningar vid minst två tillfällen per månad där hantering av bl.a. bränslespill ingår. I den kontinuerliga bränsleutbildningen ingår som en viktig punkt, hälsa / miljö / säkerhet. Utrustning för flygbränslehantering skall alltid vara i bra skick och uppfylla alla krav från myndigheter och flygbolag. All verksamhet med flygtrafik kräver hög säkerhet och Luftfartstyrelsens Bestämmelser för Civil Luftfart (BCL) reglerar det mesta av arbetet på en flygplats. Ett sätt att höja säkerheten för flygplan, är att innan start ta bort all evt. snö, is eller frost på flygplanet. Detta görs med varm avisningsvätska. Vid större mängder snö rengörs flygplanet först på mekanisk väg. För avisning av flygplan används monopropylenglykol blandat med vatten. Glykolen finns i två varianter, Typ I och Typ II. Från miljösynpunkt är skillnaderna mellan avisningsvätskorna försumbara. Glykol som hamnar på stationsplattan, uppsamlas till huvuddelen, minst 8 % med hjälp av glykoluppsamlingsfordon och lämnas till Växjö kommunens avloppsreningsverk. Alla som utför avisning skall ha stor kunskap hur och varför avisning utförs, efter grundutbildning sker repetitionsutbildning varje år. Kunskap gör att man kan känna sig säker i sitt arbete och inte använda mer vätska än vad som krävs för flygplanets säkerhet, vilket också gynnar miljön. Monopropylenglykolen är en släkting till alkohol som till skillnad från kylarglykolen har låg giftighet och bryts lätt ner till koldioxid och vatten. 4.2 Bästa möjliga teknik (BAT) 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Flygplatsen har ett datasystem som via radarbild och färdplan av landande flygplan ger de specifika utsläppen för just det flygplanet. Vidare arkiveras även start och landning så man på ett säkrare sätt kan kontrollera villkor 3 i tillståndet från Koncessionsnämnden. För att bättre kunna uttala sig om flygbullret runt flygplatsen vid en eventuell nybyggnation i närheten har nya beräkningar genomförts. Rapporten redovisar FBN, L DEN samt maximal ljudnivå. Bullernivåerna har beräknats utifrån en prognos på framtida trafik fördelad på dagens flygvägar. En ombyggnad i tankanläggningen har genomförts för att kontroller och provtagningar av flygbränsle bättre skall kunna tillgodose dagens arbetsmiljökrav. Landningsbanan och plattan har under sommaren genomgått ett stort underhållsarbete där banan fått en ny försegling och plattan har asfalterats om. Både platta, som inte genomgått något större underhåll sedan den byggdes 1975, samt banan hade början till ett visst stensläpp vilket kan orsaka motorhaveri med risk för en större olycka och då framförallt på flygplan med jetmotorer. 4.3 Hushållning med råvaror och energi 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Flygplatsen har under 27 haft en ökning i antalet rörelser och passagerare.

8 Utsläppet till luft har ökat, största orsaken är en ökning av antalet rörelser med tyngre jetflygplan i samband med SAS problem med flygplanstypen Q 4. Flysmaland och flygbolaget Avitrans som opererar till Stockholm Bromma har också ökat antalet flygplansrörelser med det lite mindre turboproppflygplan S Produktvalsprincipen 6 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Företaget byter kontinuerligt ut produkter som kan ersättas av likvärdiga och mer skonsamma för miljön. Företaget anser sig idag endast använda kemikalier som inte är mer miljöpåverkande än vad som krävs för verksamheten. 5. DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET 5.1 Faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning under året Flygplatsen har under året haft 8439 flygplansrörelser. Se bilaga 1a-1b-1c 5.2 Drifttid Antal driftsdagar/driftstimmar: Typ av produktion Flygverksamhet Tidsperiod och driftsdagar samt timmar per driftsdag Flygplatsen har under 28 varit öppen under ca 31 dagar. 5.3 Allmänt (kort om förhållanden under aktuellt år och ev förändringar) Antalet flygplansrörelser har under 27 ökat mot föregående år. Största anledningen till ökningen är framförallt Flysmalands utökade trafik. En ombyggnad i tankanläggningen har genomförts för att kontroller och provtagningar av flygbränsle bättre skall kunna tillgodose dagens arbetsmiljökrav. Bilparkeringen har ändrats om. Ändring har i stort sett inneburit att endast små nya ytor har kommit till och asfalterats, vilket innebär att mängden dagvatten från asfalterade ytor inte har ökat. Landningsbanan och plattan har under sommaren genomgått ett stort underhållsarbete där banan fått en ny försegling och plattan har asfalterats om. 5.4 Tillbud, störningar och klagomål samt vidtagna åtgärder Inga störningar eller klagomål har under året rapporterats. 5.5 Vilka undersökningar om miljöpåverkan från verksamhetens produkter som har gjorts, samt ev åtgärder som vidtagits för att minska denna miljöpåverkan

9 Flygplatsen registrerar via datasystem antal rörelser och typ av flygplan på flygplatsen. Varje flygplanstyp har ett specifikt utsläpp. Flygplatsens möjlighet att påverka operatörer eller tillverkare av flygplan att utanför gällande krav och internationella beslut och lagar minska miljöpåverkan är små. 5.6 Reningsanläggningar reningseffekt och tillgänglighet (Här kommenteras även rening av olika delströmmar, återvinningsanläggningar ph-justeringsutrustning, driftövervakning, etc) Uppsamlat spill från flygplansavisningen transporteras till Växjö kommuns reningsverk för destruktion. Analyser på vatten från oljeavskiljare utförs 1 till 2 gånger/år beroende av behovet av tömning. 5.7 Risker och vilka rutiner för undersökning av risker som har ändrats Förbrukad mängd avisningsvätska har minskat se punkt 7, vilket enl. den teoretiska uträkningen i egenkontrollen minskar på utsläppet av COD Cr. Flygplatsen har krav på att 8 % av spillet skall samlas upp. Kontroll av fordonet för uppsamling av vätskan visar att dess kapacitet är över 8 %. 5.8 Besiktningar (periodisk besiktning, övriga besiktningar som besiktning av oljecisterner etc) Tillsyn enl miljöbalken av Miljö-och hälsoskyddskontoret i Växjö Kommun, Årlig kontroll av kyl- och värmepumpanläggning, Vilka rutiner för fortlöpande miljöförbättrande arbete som har ändrats Egenkontrollen under ständig förändring. Ombyggnad i tankanläggningen för kontroller och provtagningar av flygbränsle har förbättrats för att bättre tillgodose dagens arbetsmiljökrav samt minska risken för bränslespill. Ett övernattande flygplan ställs in i hangaren vilket vintertid minimerar risken för att flygplanet skall avisas. Under säsongen bör detta minska utlagd mängd avisningsvätska (glykol/vatten) med 6 8 liter. 6. RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER 6.1 Råvaruförbrukning 444 ton sand har under året använts till halkbekämpning och förbättring av friktionsvärde på bana, taxi och stationsområde. 6.2 Förbrukning av vatten Kommunalt vatten 31 m³ 6.3 Förbrukning av kemiska produkter som kan innebära risker från hälso- och miljösynpunkt (kan bifogas som bilaga, även råvaror avses) Se bilaga Åtgärder som vidtagits för att byta ut hälso- och miljöfarliga produkter mot mindre farliga produkter Växjö Flygplats har som mål att i första hand använda sand för halkbekämpning för att inte bidra till övergödning i Helgasjön. Uppvärmning av fastigheter sker med fjärrvärme.

10 Under året har ingen urea använts. 6.5 Energianvändning Energi (förbrukad eller avgiven energi) Energislag m³ MWh ton Elström 157 Olja Biobränsle Fjärrvärme 1179 Drivmedel inkl miljöklasser Övrigt / Brandövningsbränsle Diesel MK 1 15,8 Bensin fordon -2,5 Jet A1 4, 6.6 Kommentarer om Ert arbete för en övergång till förnybar energi och energieffektivisering Uppvärmning av fastigheterna genom fjärrvärme kopplat till VEAB, Växjö Energi AB. 7. UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT Bakgrunden till de resultat av mätningar och undersökningar som ska redovisas kan vara: - kontroll mot gällande villkor i tillståndsbeslut eller enligt föreskrifter - stadgaden i förelagda kontrollprogram - kontroll av resultat av en frivillig vidtagen åtgärd för att minska miljöpåverkan, t ex förändring av produkt 7.1 Sammanställning av årets utsläppsmängd till luft och vatten Ange om uppgiften avser totalt utsläpp eller ett delflöde. För delflöde ange namn på utsläppspunkten i aktuell rad och kolumn. Ange M eller C för metod om hur värdet tagits fram, där M=mätning (av föroreningshalter och flöden) och C=beräkning (kombination av schablonvärden med förbrukning eller produktion, massbalanser). Parameter Enhe t Utsläppspun kt Delfl öde Total t Utsläppsmängd till Vatten Luft Metod Recipient N tot Kg Beräkning enl. egenkontroll Ja COD Cr Kg 2284 Beräkning enl. egenkontroll Ja

11 7.2 Specificering av utsläpp till luft Se Emissionsdeklaration Bilaga 4a 4b 7.21 Installerad och förbrukad mängd köldmedium Installerad mängd Förbrukad mängd HCFC 2,5 kg kg HFC 45,2 kg kg 7.3 Specificering av utsläpp till vatten Analysresultat av utgående recipient: Provtagningsplats: PP3 Dike innan utlopp till Helgasjön. PP4 Dike från brandövningsplats och stationsområde. Prov Flöde (vid provtagning ) Ämne: COD cr Ämne: N tot Ämne: Totalt extr alifatiska ämnen Halt mg/l mängd Halt mg/l mängd halt mg/l mängd Ämne: Totalt extr aromatiska ämnen Halt Mg/l mängd Ämne: Opolära alifatiska kolväten halt mg/l mängd PP4 PP4 Normalt Uppehåll, sol < 1, < 1, < 1, Analysresultat från oljeavskiljare Nr 1: Verkstad Nr 2: Brandövningsplats Nr 3: Hangar Nr 4: Platta / Kallgarage Ämne: Totalt extr alifatiska ämnen Halt mg/l Ämne: Totalt extr aromatiska ämnen Halt -- mg/l Ämne: Opolära alifatiska kolväten Halt -- mg/l N r Datum , 1, 45 <1, Samtliga oljeavskiljare tömda <1, <1, <1, <1, 1,9 <1, 6,7 <1, 8. AVFALL OCH FARLIGT AVFALL 8.1 Konventionellt avfall till deponering, förbränning, biologisk behandling t.ex brännbart industriavfall (till förbränning), brännbart byggavfall, ej brännbart avfall (till deponi), organiskt avfall (till rötning), oljeförorenad jord som inte är klassat som farligt avfall (till kompostering)

12 Avfallsslag EWC-kod Mängd/å r (ton) Transportör Mottagare Anläggning för slutligt omhändertagan de Slutligt omhändertag ande (deponering, förbränning etc) Hushållsavfall Ca 21 Växjö Kommun Ca 12,8 Sita Brännbart Industriavfall Glykolspill Avisningsvätska Franssons Tankservice Växjö Kommun Växjö Kommun 8.2 Konventionellt avfall till återanvändning/återvinning (t.ex. papper, glas, metallskrot, hårda resp mjuka plastförpackningar, textil, trä etc) Avfallsslag EWC-kod Mängd/år Transportör Mottagare (ton) Returpapper Sita Glas Stena Metallskrot Sita Returpapper, glas och metallskrot hämtas regelbundet via avtal med Sita. Mängder redovisas inte. 8.3 Åtgärder som vidtagits under året för att minska avfallsmängderna och/eller öka återvinningsgraden: Flygplatsen arbetar kontinuerligt med att minska avfallet, verksamheten är till stor del styrd av parametrar som bolaget inte råder över. Ökningar eller minskningar beror till stor del på antal passagerare som utnyttjar flygplatsen. När det gäller mängden glykolspill styr vädret, antal flygplansrörelser och framför allt flygsäkerheten, den utlagda och uppsamlade mängden. 8.4 Farligt avfall Avfallsslag EWC-kod Mängd/å r (kg / st) Transportör Mottagare Anläggning för slutligt omhändert agande Bortskaffningseller återvinningsförfara nden Spillolja - Jet A kg Franssons Tankservice Stena Miljö Oljefilter kg Sita Sita Slam från oljeavskiljare kg Sita Sita Slam från tvättgrop Mängd inräknad i slam ovan Sita Sita Absol kg Sita Sita Lysrör / st Sita Sita Lampor inneh kvicksilver st

13 Glykol /Fordon kg Sita Sita 8.5 Farligt avfall, lagring vid årsskiftet Avfallsslag EWC-kod Mängd Förvaringsplats Spillolja lit Verkstad Oljefilter kg Kallfrd Lysrör st Kallfrd Absol / oljesaneringsmedel kg Kallfrd 8.6 Åtgärder för att minska mängden farligt avfall från verksamheten och/eller minska avfallets farlighet Mängder och avfallets farlighet hålls så lågt som flygsäkerheten och produktionen tillåter. 9. TRANSPORTER 9.1 Ange transportmedel samt frekvens av ingående, utgående och interna transporter - Flygbuss kör regelbundet passagerare till/från Växjö Flygplats i samband med den reguljära flygtrafiken. - Transporterna av flygbränsle kommer från Göteborg. Shell Aviation anlitar för tillfället ADR HAANPÄÄ. Leverans till flygplatsen ca 1 gång / vec med 52 liter / tillfälle. - Cafeterian har dagliga leveranser med olika transportörer. - Flygfrakten har dagligen transporter med frakt till/från flygplatsen. 1. OMGIVNINGSKONTROLL har genomförts under året för vatten luft buller mark Företaget är medlem i Mörrumsåns vattenvårdsförbund som utför provtagningar i Helgasjön dit avrinningen från flygplatsens markytor sker. 11. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR (information av intresse från miljö- och hälsoskyddssynpunkt och som inte framkommit tidigare i rapporten samt information om eventuella förändringar t ex buller, lukt) 12. UNDERSKRIFT AV DEN ANSVARIGE FÖR VERKSAMHETEN PÅ PLATSEN Datum Namnunderskrift Namnförtydligande och befattning Lars Håkansson / VD

14