Provning av sågkedjor på engreppsskördare

Transkript

1 914 Jerker Dalström, Tommy Helgesson Provning av sågkedjor på engreppsskördare Trätek INSTITUTET FOR TRATEKNISK FORSKNING

2 Jerker Dalström, Tommy Helgesson PROVNING AV SÅGKEDJOR PÅ ENG REPPS SKÖRDA RE Trätek, Rapport P 914 ISSN ISRN TRÄTEK-R--92/014--SE Nyckelord chain saws costs harvesting saw chains working conditions Stockholm februari 1992

3 Rapponer från Trätek Institutet för träteknisk forskning är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Trätek i löpande följd. Citat tillätes om källan anges. Trätek Institutet för träteknisk forskning betjänar de fem industrigrenarna sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träbearbetande industri), träfiberskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Nutek utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Trätek har forskningsenheter, förutom i Stockholm, även i Jönköping och Skellefteå. Reporis issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and studies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute. Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged. The Swedish Institute for Wood Technology Research serves the five branches of the industry: sawmills, manufacturing (joinery, wooden houses, furniture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and development agreement between the industry and the Swedish National Board for Industrial and Technical Development forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.

4 Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. GENOMFÖRANDE Maskintyp Avverkningsform Kedjeslipning ^ 4.4 Kedjor Kedjesmörjning Bestånd 4 5. OMFATTNING 4 6. RESULTAT Gallring Rg, reparationsgrad ^ Avbrott p g a fel på sågenheten Sandvik-Windsor (SW) jämfört med Oregon (Or) Kassation av sågkedjor Kostnad för sågkedjor Inköpskostnad Slipningskostnad ^ Stilleståndskostnad Summa kostnad för sågkedjor Slutsatser gallring Lämpligt och mindre lämpligt beteende Påverkbar kostnad i praktiken Vad får kedjeslipning kosta? ^ 6.4 Slutavverkning Jämförelse mellan de olika sågkedjetyperna Kostnad för sågkedjor Inköpskostnad ^ Slipnings-/lagningskostnad ^ Stilleståndskostnad Summa kostnad för sågkedjor Slutsatser slutavverkning 10 Bilagor

5 1. SAMMANFATTNING Under två perioder, omfattande 237 Gh respektive 550 Gh, har uppföljning av sågkedjeekonomin hos engreppsskördare gjorts. Uppföljningen skedde dels i gallring med mycket underväxt, dels i slutavverkning utan underväxt. Med uppföljningsmaterialet som grund har kostnadsberäkningar utföns och det ekonomiska utfallet av olika beteenden i kedjeval och hantering av sågkedjor studerats. I totalkostnaden for sågkedjor ingår inköps-, slipnings-, lagnings- och stilleståndskostnader. I gallring innebär resultaten, att man i praktiken har en kostnad för sågkedjor på mellan och 67 kr/gh. Skillnaden mellan lämplig och mindre lämplig hantering av sågkedjorna är kr/gh. Det är i första hand antalet sågkedjor som kasseras, föramas körskicklighet och valet av svärdlängd, som avgör totala sågkedjekostnaden. I slutavverkning visar resultaten, att man i praktiken har en kostnad för sågkedjor på mellan och 48 kr/gh. 2. BAKGRUND Olika undersökningar och praktiska erfarenheter från skogsbruket har indikerat att sågkedjor av skilda fabrikat har mycket skiftande prestanda vad gäller hållfasthet och slitstyrka. Dessutom påverkas kostnaden för sågkedjor kraftigt av organisationen som hanterar och använder dem. Förarnas arbetssätt och organisationens inställning till om sågkedjor skall slipas om eller kasseras, har störst inverkan på kedjeekonomin. Erfarenheterna av vad som är lämpligt eller olämpligt beteende i sågkedjehanteringen är i stor utsträckning odokumenterade. Det är därför önskvärt att utföra en studie av sågkedjehanteringen i praktiskt skogsbruk under kontrollerade betingelser. 3. SYFTE Studien syftade till att utvärdera ohka sågkedjor och hanteringen av dem med avseende på kostnader för material, produktionsstömingar och slipning i praktiskt arbete. 4. GENOMFÖRANDE 4.1 Maskintyp På engreppsskördare utsätts sågkedjorna för större slitage än på andra vanliga skogsmaskiner. Av denna anledning valdes engreppsskördare för studien.

6 4.2 Avverkningsforin För att få en bild av ytterligheterna i praktiskt arbete valdes två typer av bestånd; gallring med mycket underväxt och slutavverkning utan underväxt. I dessa bestånd kördes en FMG 0 EvaS/735 och en FMG 280/762. Markvärd var STORA Skog Ludvika och Hälsinglands förvaltning. 4.3 Kedjeslipning Ordinarie organisation och rutin användes. Ludvika förvaltning skickar alla sågkedjor till en privat entreprenör, som slipar kedjorna och beslutar om kassationer. På Hälsinglands förvaltning slipas kedjorna av maskinägaren själv. I båda fallen används Quick Sharp slipautomater. 4.4 Kedjor På FMG 0 EvaS/735 provades två kedjetyper, Sandvik HC 16 och Oregon 16 H. Provperioden delades i två; en period med kedjor med 64 drivlänkar och en med kedjor med 53 drivlänkar. Den ursprungliga tanken, att köra provning med kedjor som slipats en respektive två gånger, fick överges, då kassationsprocenten redan vid första shpningen var för hög. På FMG 280/762 provades tre kedjetyper, Sandvik HC 16, Oregon 18 H och TTSC 757, alla med 74 drivlänkar. 4.5 Kedjesmörjning Till FMG 0 Eva användes Husqvarna vegetabilisk kedjeolja för smörjning och till FMG 280/762 Nynäs 4 Christol. 4.6 Bestånd Förutsättningarna med avseende på beståndets karaktär visas för gallringsprovet i bilaga 1 och för slutavverkningsprovet i bilaga OMFATTNING Gallringsprovei omfattade toiah 37 arbetsdagar. Under dessa kördes maskinen 237,3 Gh och 73 sågkedjebyten utfördes. Slutavverkningsprovet omfattade 50 arbetsdagar. Under dessa kördes maskinen 550 Gh,

7 eller 468 GOh, och 188 kedjebyten utfördes. Produktions- och driftsuppföljning gjordes i en datasamlare i maskinen. Förarna förde samtidigt loggbok över sågkedjebyten, se bilaga RESULTAT 6.1 Gallring (bilaga 4) De 37 arbetsdagarna, 237,3 Gh, fördelades med 47,8 Gh på långt svärd (54 cm) och 189,5 Gh på konare svärd (42 cm) Rg. reparations grad Maskinens reparationsgrad (Rg) var under provet 29 %. Eftersom avbrotten p g a fel på sågenheten totalt varje gång är kortare än min (medelvärde 4,7 min/avbrott) ingår dessa i grundtiden. Det innebär att utöver totalt 97,3 h avbrott har maskinen stått stilla 21,1 h p g a sågen. Det utgör 21,6 % av den registrerade avbrottstiden. G0/G var under studien 91% Avbrott p g a fel på sågenheten Skillnaden i avbrott mellan långt och kort svärd är 48 tim/0 Gh (127 respektive 79). 26 av dessa timmar (53 %) är avbrott för kedjebyte. Det är med andra ord av stor betydelse för driftsäkerheten att rätt svärdlängd väljs, åtminstone i ej underväxtröjda bestånd. Ett annat sätt att belysa detta är att jämföra förbrukningen av nya kedjor. Med kort svärd förbrukades 69 sågkedjor//0 Gh, medan motsvarande siffra för långt svärd var 481 st/0 Gh. Det senare är en extremt hög siffra. Här skall nämnas, att körningen med långt svärd inte var planerad av förvaltningen utan utfördes på begäran av projektledaren för att skaffa fram sifferunderlag för bedömning av felaktigt svärdval Sandvik-Windsor (SW) jämfört med Oregon (Or) Jämförelsen görs med siffrorna från kort svärd som underlag. Tid mellan kedjebyten var för SW 4,4 Gh per kedja och för Or 3,8 Gh. Förarbeteendet är den faktor som i första hand påverkar en sågkedjas livslängd vid lika yttre förutsättningar. Under denna studie kördes maskinen hela tiden med samma tre förare. Förutsättningarna var något sämre vid körningen med Oregonkedjorna. Antalet stammar i

8 beståndet per ha var 4449 före gallring jämfört med 3363 för SW och andelen gran var något högre. Det finns i detta material inget som pekar på skillnad i de båda kedjomas tekniska prestanda Kassation av sågkedjor De totalt 73 kedjebytena gav vid första slipningen en kassaiionsprocent på 49 %, d v s 36 st. I körningen med långt svärd var kassationen 88 % och med kort svärd 28 %. De sågkedjor som kasserades i den rutin för slipning som användes, har besiktigats av en annan professionell kedjeslipare, som säger, att av de 36 kasserade sågkedjorna kunde 31 ha använts igen; 26 efter enban slipning och 5 efter slipning och lagning. Detta indikerar - att det finns god anledning för ägare till engreppsskördare att uppmärksamma kedjekassationen eftersom den har stor ekonomisk betydelse, - att beteendet i praktiken varierar kraftigt när det gäller kassering av sågkedjor. Nedan visas de ekonomiska effekterna av olika beteenden ur denna synpunkt. 6.2 Kostnad för sågkedjor Kalkylmodellen som använts, visas i bilaga 5. Kostnadsberäkningarna bygger på de tre delarna - inköpskostnad - slipningskostnad - stilleståndskostnad För varje delkostnad beräknas kr/gh. Kostnaden för inköp av kedjor skrivs av direkt Inköpskostnad Med kort svärd var kostnaden 6,56 kr/gh, medan långt svärd innebar betydligt högre kostnad. 35,14 kr/gh. Den stora skillnaden förklaras främst av antalet kassationer, 28 vid kort svärd och 88 % vid långt samt skillnaden i tid mellan kedjebyten, 1,8 h respektive 4,0 h. En jämförelse av SW- och Or-kedjor med 53 drivlänkar, visar att SW kostade 7, kr/ Gh och Or kostade 6,50 kr/gh. De viktigaste förklaringarna till skillnaden är att ett större antal SW-kedjor kasserades vid första slipningen, 35 % respektive 22 % för Or trots längre tid mellan kedjebyten för SW än för Or, 4,4 respektive 3,8 h. Skillnaden mellan SW- och Or-kedjor i detta prov beror inte på variationer i teknisk kvalitet.

9 Inköpskostnaden för sågkedjor var i provet som lägst 6,50 kr/gh (Or 53 drivlänkar) och som högst 41, kr/gh (SW 63 drivlänkar) Slipningskostnad Denna kostnad är O kr/gh, om inga kedjor slipas, och upp till 4, kr/gh vid en kassation på 22 % vid första slipningen och upp till tre slipningar. Beräkningen grundar sig på vissa antaganden: - slipning kostar 22 kr/gång för 53 DL-kedjor och 27 kr/gång för 64 DL-kedjor. - lagning av sågkedja kostar kr/gång Stilleståndskostnad Storleken på denna kostnad beror i första hand på vilken maskinkostnad vid stillestånd man räknar med. Här har kr/h använts. Avbrottstiden för sågkedjebyte är direkt avhängig sågkedjan och hanteringen av den. De olika 53-kedjorna i studien hade -h/ 0 Gh avbrott för byte, vilket ger 10- kr/gh i stilleståndskostnad Summa kostnad för sågkedjor Totalkostnaden för 64-kedjor skiljer sig markant från totalkostnaden för 53-kedjor. De förstnämnda kostade 62,70 kr/gh och 53-kedjoma 23, kr/gh. Den stora inverkan kassationsprocenten har på kedjekostnaden visas i bilaga 6. Där har beräknats för en väl fungerande organisation med bra förare och tre fall med olika kedjehantering,, 35 och 50 % kasserade kedjor vid första slipningstillfället. Det visar sig att 50 % kasserade kedjor kostar 19,70 kr/gh och % kasserade kedjor kostar 16,70 kr/gh, d v s ca 3 kr/gh mindre. 6.3 Slutsatser gallring Inköpskostnaden utgör alltid en större del av totalkostnaden än slipningskostnaden. Om mer pengar läggs på omslipning, behöver man inte köpa lika många nya kedjor. Slipar man om i mindre utsträckning, behöver man köpa fler nya kedjor. Stilleståndskostnaden samvarierar inte med dessa kostnader direkt, ulan beror på kvaliteten hos sågkedjorna och organisationen som hanterar dem.

10 6.3.1 Lämpligt och mindre lämpligt beteende (bilaga 7) På basis av de i praktiken uppmätta värdena kan en beskrivning av ett ur ekonomisk synpunkt, och i praktiken möjligt, lämpligt och mindre lämpligt beteende göras. Det lämpliga beteendet kännetecknas av: - alla kedjor som kan lagas/slipas blir lagade/slipade. Kassationen vid första slipningen behöver inte vara mer än %. - en ny sågkedjas genomsnittliga livslängd före första slipning är minst 5 h. - rätt val av svärdlängd med hänsyn till bestånd. Det mindre lämpliga beteendet kännetecknas av: - inga sågkedjor går till omslipning/lagning. - sågkedjans livslängd är endast ca 2 h. - för långa svärd med hänsyn till bestånd används Påverkbar kostnad i praktiken Det lämpliga beteendet kostar totalt 16,80 kr/gh, medan det mindre lämpliga beteendet kostar 57,50 kr/gh. Det innebär att sågkedjekostnaden i praktiken är påverkbar med drygt kr/gh, eller 4-5 kr/ml Om korrigering görs för val av svärdlängd, så att rätt svärd används både i det lämpliga och det mindre lämpliga beteendet (bilaga 8), blir skillnaden ca kr/gh Vad får kedjeslipning kosta? Vanligtvis kostar det ca kr att slipa och ca kr att laga en kedja. För att valet att inte slipa kedjor skall ge lägre kostnad än valet att slipa dem, måste slipnings-/lagningskostnaden ligga mycket högre, på nivån 80/50 kr/gång. Denna känslighetsanalys är gjord i bilaga 9. Att inte slipa kedjor kostar 23 kr/gh. Slipning av kedjor och låg kassationsprocent (10%) ger samma kedjekostnad vid ca 70/ kr per sjipning/lagning. Resonemanget förutsätter dock att kvaliteten på en slipad kedja är lika bra som på en ny, vilket bör gälla vid första slipningen. 6.4 Slutavverkning (bilaga 10) De 188 arbetsdagarna, 468 GOh (550, Gh) fördelades med 108 GOh på SW-kedjor, 0 GOh på Or-kedjor och 160 GOh på TTSC-kedjor. Maskinens reparationsgrad (Rg) var under

11 provet 23 %. Avbrottstiden p g a såg var 113 tim/looo GOh och 37 av dessa timmar beror på avbrott för kedjebyte. Ett annat sätt att belysa detta är att ange förbrukningen av nya kedjor. Det förbrukades 4 sågkedjor/looo GOh Jämförelse mellan de olika sågkedietvperna Livslängden för SW var 4,7 GOh per kedja, för Or 8,3 GOh och för TrSC 6,4 GOh. Kassationsandelen var samtidigt 21 %, 4 % och 18 % för respektive sågkedjetyp. Förarbeteendet är den faktor som i första hand påverkar en sågkedjas livslängd vid lika yttre förutsättningar. Under denna studie kördes maskinen hela tiden med samma tre förare Kostnad för sågkedior Kalkylmodellen visas i bilaga 5. Kostnadsberäkningarna bygger på de tre delarna - inköpskostnad, - slipningskostnad, - stilleståndskostnad. För varje delkostnad beräknas kr/gh. Kostnaden för inköp av kedjor skrivs av direkt Inköpskostnad En jämförelse av SW-, Or- och TrSC-kedjor ger att: - SW kostade 14,50 kr/gh (16,97 kr/goh) - Or kostade 8, kr/gh (9,61 kr/goh) - TTSC kostade 10,70 kr/gh (12,52 kr/goh) Förklaringen till skillnaden i inköpskostnad är variationer i tid mellan kedjebyten, 2,0, 2,7 respektive 2,6 GOh. Eftersom inköpspriset för olika kedjor idag är i stort sett detsamma har ett och samma inköpspris använts Slipnings-/lagningskostnad Denna kostnad är en mindre del av den totala kedjekostnaden än inköpskostnaden, i storleksordningen 9-12 % av totalkostnaden.

12 10 Denna beräkning grundar sig på vissa antaganden: - slipning kostar kr/gång (slipning utfördes i egen regi). - lagning av sågkedja kostar kr/gång. Kostnaderna för de olika kedjorna var: - SW 6,53 kr/gh (7,64 kr/goh) - Or 5,48 kr/gh (6,41 kr/goh) - TTSC 5, kr/gh (6, kr/goh) Stilleståndskostnad Storleken på denna kostnad beror i första hand på vilken maskinkostnad vid stillestånd man räknar med. Här har 600 kr/h använts. Avbrottstiden för sågkedjebyte är direkt avhängig sågkedjan och hanteringen av den. De olika kedjorna i studien hade ca 37 h/looo GOh avbrott för byie, vilket ger ca 19 kr/gh (22 kr/goh) i stilleståndskostnad Summa kostnad för sågkedior Totalkostnaden för de olika kedjetyperna varierar ganska kraftigt: - 48 kr/gh för SW -,0 kr/gh för Or - 32,1 kr/gh för TTSC 6.5 Slutsatser slutavverkning Inköpskostnaden utgör alltid en större del av totalkostnaden än slipningskostnaden. Om mer pengar läggs på omslipning behöver man inte köpa lika många nya kedjor. Slipar man om i mindre utsträckning, behöver man köpa fler nya kedjor. Stilleståndskostnaden samvarierar inte med kostnader direkt, utan beror på kvaliteten hos sågkedjorna och organisationen som hanterar dem. Organisationen i detta fall var densamma under hela provet och fungerade väl, vilket bevisas av en genomgående låg kassationsprocent vid slipningstillfällena. Provningsresultaten visar relativt markanta skillnader mellan kedjetypema. Kostnaden för inköp och slipning/lagning är 21 kr/gh för SW, 13,70 kr/gh för Or och 16 kr/gh för TTSC. Skillnaderna förklaras främst av den omständigheten att kedjetypema har haft olika lång tid mellan byten.

13 11 Bilaga 1 Beståndsdata gallring St/ha St/ha Dbh S:.kt G Y L T G L Förröjt? Kedja <7 cm >-7 cm cm m SW ,4 4, Nej Or , Nej SW ,0 3j Nej Or , Nej 64 dl ^0 4^ Nej 53 dl , Nej

14 13 Bilaga 2 BESTÅNDSDATA SLUTAVVERKNING Kedja/slipning Ytstruktur Lutning SW ny 1 1 Or ny 1 1 TSC ny SW Ix 2 1 Or Ix 2 1 TSC Ix 2 2 Stam/ha Trädslag SW 2x Or2x TSC 2x ej registrerat ej registrerat ej registrerat Ytstruktur och lutning har registrerats enligt Skogsarbetens terrängtypsschema.

15 Bilaga 3 Kedjeprov 762/280 FMG Datum Klockan Monterades Fabrikat Slipningsklass Utbytt till slipning Kedja kasseras

16 17 Bilaga 4 Ktdjeprovning EGS Gallring 23/ drivlänkar 53 drivlänkar 64 DL Sandvik Oregon Sandvik Oregon SW+Or S3 DL SW+Or 53 DL Ix Oregon Bilaga 4 Totalt Ant kedjebyten inkl svärdbyte därav t i l l slipning, st Kais vid l:a slipning, st Gh Avbrottstid rep tot, h Därtill pga kedjor och säg, h därav pga kedjebyte, h Kedjeförbrukning st/0 Gh Avbrottstid säg, h/0 Gh kedjebyte, Rass-% fsre l:a slipning Rg \ Avbrott säg av tot avbrott h/0 GlSh kedjebyte Tid nellan kedjebyten, Gh Inköpskostnad, kr Rass-% före l:a slipning 4ie Livsl. Gh ny kedja " efter 1 slipning GlSh efter 2 " " efter 3 " Inköp Kr/GlSh Slipningskostnad kr/slipning Lagningskostnad kr/lagning \ av si. kedj son lagas l:a x \ av si. kedj soa lagas 2:a x \ av si. kedj soa lagas 3:e x \ av si. kedj soa lagas 4:e x Slipning kr/glsh Stilleständ kr/glsh Stillest kr/gh pga kedjebyt Suaaa kedjekostnad kr/gh kr/träd Andel inköp " slipning " stilleständ Träd Träd/GlSh ,8 4,i3 1, \ 23% 44% 18« ,9 31, ,39 ^91 60,03 4% 43* ,2 9 9 ^ ) 33% % 10% 70 41, ,00,57 66,84 0,65 62% 0% 38% , ,6 5, ' % % 19% 6% , 22 2,79 10,23,23 O 21 36% 14% 51% 102,5 51,6 9,42 3, % 33% 18% 6% , ,2 6, ,19,27,98 0,22 % 16% 59% ,6 116, ,8 6, % 26% 36% 14% ,8 1;6 35, ,76 ;84 62,74 0,70 ^6% 3% 41% 4312 ^ , , ^ % % 19% 6% , ;* 6, ,79 12,96 23,31 "ill 16% 56% 482 loaa 18 0, ill 38 6 % % % 2% 9,0 0, ,00 3,06 3,06 0,03 ^0% 0% % ,3 97;3 21, % 29% 22% 8% ,3 3,1 13, ,34,55 31,91 O 31 ii% 10% 49% ,6 104^5

17 Kostnadskalkyl, formler 19 Bilaga 5 Ki «Inköpskostnad, kr/gh Ksl» Slipningskostnad, kr/gh, Inklusive lagning Kst = Stilleståndskostnad, kr/gh Kk - Sågkedjekostnad tot, kr/gh * Kk = Ki+Ksl+Kst * Inköpskostnad, Ki I «inköpspris, kr/kedja pi» procent kasserade kedjor vid i:e slipningen, % av nya Li» livslängd för kedja efter i:e slipningen, Gh Ki» I pl pl+p2 pl+p2+p3 LO + (1 )*L1 + (1 )*L2 + (1 ):TL3 Ki uttrycks här som funktion av upp t i l l tre slipningar. Ki= I 3 pl 3 p2 3 p3 SLi -^SLi *SLi ^L3 O 1 2 S står för Signa * Slioninus.'iostnad SS = slipningskosunad, kr/gång si = lacningskostnad, kr/gång ni = andel av slipade kedjor som slipas i:e gången, -i Ksl = ss^(-pl)+sl*nl*(-pl)+ss*( -pl-p2)+sl->n2^(-pl-p2) + ^LÖ+( -pl) ^Ll-r( -pl-p2 ) *L2+( -pl-p2-p3 ) *L3 ^ss-( -pl-p2-p3 )-sl-n3-^( -pl-p2-p3 ) Ksl = ss-m ^-0 0-4*01-3*p2-2-^p3-?4 )+sl* loo -^LO-M -?1) ^'^Ll^'. l-0-pl-p2 ) ^='L2-r( -pl-p2-p3 ) *L3 M ( nl^( -pi )+n2^ac0-pl-p2 )+n3 M -pl-p2-p3 ) ) ) c: c

18 * Stilleståndskostnad M» Maskinkostnad stillestånd, kr/gh a - Avbrottstid kedjebyte, h/looogh Kst M*a 0

19 Kedjeprovning Gallring EGS Kassation vid 1 :a slipning % 35% 50% 21 Bilaga 6 Ant kedjebyten inkl svärdbyte därav t i l l slipning, st Kass vid l:a slipning, st Gh Avbrottstid rep tot, h Därtill pga kedjor och såg, h därav pga kedjebyte, h Kedjeförbrukning st/0 Gh Avbrottstid såg, h/0 Gh k e d j e b y t e, h/0 Gh Kass-% före l:a slipning Rg % Avbrott såg av tot avbrott " kedjebyte " Tid mellan kedjebyten, Gh Inköpskostnad, kr Kass-% före l:a slipning 2:a 3 : e " 4:e Livsl. Gh ny kedja " efter 1 slipning Gh " efter 2 " " efter 3 " Inköp Kr/Gh Slipningskostnad kr/slipning Lagningskostnad kr/lagning % av si. kedj som lagas l:a % av si. kedj som lagas 2:a % av si. kedj som lagas 3:e % av si. kedj som lagas 4:e Slipning kr/gh Stillestånd kr/gh Stillest kr/gh pga kedjebyt Summa kedjekostnad kr/gh k r / t r ä d Andel inköp " slipning " stillestånd % 35% 50% 17% 17% 17% % % % 7% 7% 7% 5,0 5,0 5, ,8 4,8 4,8 4,6 4,6 4;4 6,09 8,42 10,81 3,63 2,73 1,84 7,00 7,00 7,00 16,72 18, 19,65 3,03 5,85 1, 36% 46% 55% 22% % 9% 42% 39% 36%

20 23 Känslighetsberäkning - med/utan slipping - bra/dålig organisations m m Kedjeprovninq EGS Ant kedjebyten inkl svärdbyte Bra organisation förare, kedjevård med ingen slipning siipning Dålig Bilaga 7 organisation förare, kedjevård med ingen slipning slipning därav t i l l slipning, st Kass vid l:a slipning, st 50 Gh Avbrottstid rep tot, h Därtill pga kedjor och såg, h därav pga kedjebyte, h Kedjeförbrukning st/0 Gh Avbrottstid såg, h/0 Gh k e d j e b y t e, h/0 Gh Kass-% före l:a slipning Rg % Avbrott såg av tot avbrott " kedjebyte " Tid mellan kedjebyten, Gh 7 14 % 17% % 7% 5, % 17% % 7% 5, % 17% 50% 18% 2, % 17% 50% 18% 2,0 Inköpskostnad, kr Kass-% före l:a slipning 2 : a " 3 : e 4 : e Livsl. Gh ny kedja " efter 1 slipning Gh " efter 2 " efter 3 " ,8 4,6 4, ,4 80 Inköp Kr/Gh 6,09 16,00 24,84,00 Slipningskostnad kr/slipning Lagningskostnad kr/lagning % av si. kedj som lagas l:a x % av si. kedj som lagas 2:a x % av si. kedj som lagas 3:e x % av si. kedj som lagas 4:e x Slipning kr/gh 3,70 0, ^00 Stillestånd kr/gh stillest kr/gh pga kedjebyt 7,00 7,00 17,50 17,50 Summa kedjekostnad kr/gh k r / t r ä d Andel inköp " slipning stillestånd 16.^79 3,04 36% 22% 42% 23,00 7,42 70% 0% % 48, éi% 12% 36% 57,50 0,97 70% 0% % Träd Träd/Gh ,5 50 3, ,9 59,5

21 Känslighetsberäkning - Bra/mindre bra organisationa m m Kedjeprovning EGS Bra organisation m m Med slipning Rätt svärdlängd Mindre bra organisation m m Ant kediebvten inkl svärdbyte Bilaga 8 därav t i l l slipning, st Kass vid l:a slipning, st 50 GlSh Avbrottstid rep tot, h Därtill pga kedjor och såg, h därav pga kedjebyte, h Kedjeförbrukning st/0 Gh Avbrottstid såg, h/0 Gh kedjebyte, h/0 Gh Kass-% före l:a slipning Rg % Avbrott såg av tot avbrott " kedjebyte " Tid mellan kedjebyten, Gh Inköpskostnad, kr Kass-% före l:a slipning 2 : a 3:e 4 : e " Livsl. Gh ny kedja " efter 1 slipning Gh " efter 2 " " efter 3 " 7 14 % 17% % 7% 5, , , % 17% 50% 18% 2,0 Inköp Kr/Gh 6^09 24,84 Slipningskostnad kr/slipning Lagningskostnad kr/lagning % av si. kedj som lagas l:a x % av si. kedj som lagas 2:a x % av si. kedj som lagas 3:e x % av si. kedj som lagas 4:e x Slipning kr/gh Stillestånd kr/gl5h stillest kr/gh pga kedjebyt Summa kedjekostnad kr/gh " kr/träd Andel inköp " slipning» stillestånd 3,70 7,00 16, % 22% 42% ,97 17j50 48, % 12% 36% Träd Träd/Gh 00 ^0 000 ^0

22 27 Bilaga 9 Kedjeprovning ECS Slipning/lagning kr/kedja / /24 60/36 80/48 Ingen kedjeslipning Ant kedjebyten inkl svärdbyte därav t i l l slipning, st Kass vid l:a slipning, st Gh Avbrottstid rep tot, h Därtill pga kedjor och såg, h därav pga kedjebyte, h Kedjeförbrukning st/0 Gh Avbrottstid såg, h/0 Gh k e d j e b y t e, h/0 Gh Kass-% före l:a slipning Rg % Avbrott såg av tot avbrott " kedjebyte " Tid mellan kedjebyten, Gh % 17% % 7% 5, % 17% % 7% 5, % 17% % 7% 5, % 17% % 7% 5, % 17% % 7% 5,0 Inköpskostnad, kr Kass-% före l:a slipning 2:a 3:e 4:e Livsl. Gh ny kedja " efter 1 slipning Gh efter 2 " efter 3 " ,8 4,6 4; ,8 4,6 4, ,8 4,6 4^ ,8 4,6 4^4 80 Inköp Kr/Gh 5,59 5,59 5,59 5,59 16,00 Slipningskostnad kr/slipning Lagningskostnad kr/lagning % av si. kedj som lagas l:a % av si. kedj som lagas 2:a % av si. kedj som lagas 3:e % av si. kedj som lagas 4:e Slipning kr/gh 3, , , , 0,00 Stillestånd kr/gh Stillest kr/gh pga kedjebyt Summa kedjekostnad kr/gh kr/träd Andel inköp " slipning stillestånd 7, ,97 34% 23% 43% 7,00 18,69 6,03 % 33% 37% 7,00 21, % 42% 32% 7,00 24,79 1,04 23% 49% 28% 7,00 23,00 70% 0% %

23 22 november Bilaga 10 Sågkedjeprov Engreppsskördare Slutavverkning Sandvik-Windsor Oregon TSC Totalt Totalt Totalt Summa totalt Antal kedjebyten inkl svärdbyte kedjelagningar st kedjeslipningar st förbrukat antal kedjor därav till slipning st Kassation vid l:a slipning st GO-tim 108,4 199,8 9,8 468 Avbrottstid rep, h 42,8 60,7 68,8 172,3 därav pga kedjor och såg, h 16 19,4 17,5 52,9 därav pga kedjebyte, h 5,7 6,3 5,1 17,1 Kedjeförbrukning st/0 GOh Avbrottstid såg, h/0 GOh Avbrottstid kedjebyte, h/looo GOh Kassationsprocent före slipning Rg% Avbrott såg av totalt avbrott % Avbrott kedjebyte totalt avbrott % Tid mellan byten GOh 2,0 2,7 2,6 2,5 Inköpskostnad, kr/kedja Kassationsprocent före slipning Inköp kr/goh 16,97 9,61 12,52 12,31 Shpningskostnad kr/slipning,00 Lagningskostnad kr/lagning,00 % av slipade kedjor som lagas Slipning, lagning kr/goh 7,64 6,41 6, 6,62 Stillestånd kr/goh Stillstånd kr/goh pga kedjebyie 31,66 18,80 19,26 21,94 Summa kedjekostnad kr/goh 56,27 34,82 37,97,87 Summa kedjekostnad kr/träd 0,41 0,32 0,31 0,34 Andel inköp % Andel slipning % Andel stillestånd % Träd Träd/GOh Livslängd GOh/kedja 4,7 8,3 6,4

24 Detta digitala dokument skapades med anslag från Stiftelsen Nils och Dorthi Troedssons forskningsfond Box 5609, STOCKHOLM Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: Telefax: Huvudenhet med kansli Trätek INSTITUTET I OR TRATI KNISK FORSKNING Åsenvägen 9, JÖNKÖPING Telefon: Telefax: Skeria 2, SKELLEFTfl Besöksadress: Bockholmsväge Telefon: Telefax: