Undervisningsplan Statsrätt (12 hp)

Transkript

1 1 (12) PM Undervisningsplan Statsrätt (12 hp) Allmänt om kurse n Innehåll och målsättning Grundkursen i Statsrätt (12 hp) är en obligatorisk kurs inom ramen för juristprogrammet och filosofie kandidatexamen i rättsvetenskap vid Stockholms universitet. Kursen läses som en del av studierna på den första terminen. Studierna är integrerade med kurserna Juridisk introduktionskurs och Europarätt. Kursen utgör den enda obligatoriska kursen på juristprogrammet med särskild inriktning på ämnet statsrätt. Statsrätt är ett offentligrättsligt ämne och kursen har den övergripande målsättningen att ge studenterna djupgående insikter om regleringen av det svenska statsskicket och de högsta statsorganens verksamhet. Därutöver ska kursen ge studenterna en god förståelse för de särskilda metodologiska förutsättningarna som gäller inom rättsområdet. Studiet av vilka befogenheter de högsta samhällsorganen har och relationen dem emellan sätter även fokus på gränsdragningen mellan de politiska önskemål som de demokratiskt valda organen ställt upp och de juridiska lösningar som ska tillgodose dessa. Statsrätten är på så sätt den kurs där relationen mellan politisk verksamhet och juridik särskilt hamnar i blickpunkten. Under kursen studeras även förutsättningarna och tillkomstprocessen för ett av juristernas vanligaste arbetsverktyg: lagstiftningen. Frågor om vad som karakteriserar en lag och vad som skiljer den från andra riksdagsbeslut behandlas ingående. Som en självklar del i kursen ingår även internationella perspektiv och särskilt europarättens inflytande på svensk rätt. Kursen kan således sägas ge kunskaper och insikter i det grundläggande ramverk, i vilken all övrig juridik ytterst har sin grund. Kursen ger även en god grund för studenter som önskar läsa ämnet vidare på specialkursnivå. Kursen i Statsrätt innehåller följande kursmoment: Allmän statsrätt (grundlagarna och andra bestämmelser rörande de högsta statsorganen) Fri- och rättighetsregleringen Reglerna för normgivningsmakten Tryck- och yttrandefrihetsrätt Internationaliseringens särskilt europarättens effekt på statsrätten Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: St ockholms universitet Besöksadress: T elefon: St ockholm Universit etsvägen 10 C T elefax: Södra huset, Frescat i E-post : statsratt@juridicum.su.se

2 2 (12) Pedagogiken visa insikter i den statsrättsliga metoden och terminologin, redogöra för uppbyggnaden av statsmaktens organisation samt de högre statsorganens funktioner och funktionssätt, identifiera juridiska frågeställningar i situationer och kontexter som förekommer i det praktiska rättslivet, tillämpa rättsregler inom de centrala delarna av den allmänna statsrätten och tryckfrihetsrätten samt analysera rättsfall och utlåtanden på kursens sakområde. Undervisningen på kursen har utformats för att aktivera och stimulera studenterna till juridisk problemlösning. Strävan är att samtliga moment studiet av rättsfall, myndighetsbeslut, fiktiva fall och övningsfrågor ska ge en god färdighetsträning för blivande jurister. Vissa undervisningsmoment förutsätter direkt förberedelse, till exempel seminarierna, medan fallövningen (caset) delas ut vid undervisningstillfället, vilket fordrar att studenten dessförinnan har tillägnat sig goda kunskaper i kursmomentet Allmän statsrätt. Pedagogiken är således i hög grad inriktad på problemlösning och färdighetsträning. Föreläsningarna syftar främst till att ge struktur och överblick samt att redogöra för särskilda svårigheter vid inlärningen av olika moment. Tidigare tentafrågor och andra uppgifter är samlade i ett arbetskompendium. I kompendiet finns tablåer o dyl. för att ge studenterna en god överblick över ämnet. Tanken är att uppmärksamheten ska riktas mot de stora sammanhangen och att man inte ska behöva fördjupa sig i rena detaljer. Tablåerna fungerar också som underlag för flera av de PowerPoint-presentationer som används i undervisningen. Statsrätten är ett ämne som starkt präglas av legalitetsprincipen, vilket innebär att lagstiftningen särskilt grundlagarna intar en central ställning i det statsrättsliga studiet. Grundlagsregleringen präglas dock ofta av såväl knapphet som vaghet, vilket bl.a. ger upphov till olika tolkningsproblem, varvid olika tolkningsprinciper ges särskild vikt. Även så kallad konstitutionell praxis måste beaktas. Vid sidan om domstolsavgöranden ägnas i statsrätten stort intresse åt JK- och JO-avgöranden, eftersom dessa beslut ger vägledning till olika offentliga organ och tillmäts stor betydelse i den offentligrättsliga litteraturen. Närmare om kurse ns uppbyggnad Kursmoment Allmän statsrätt och förvaltningsrätt. Det första kursmomentet ägnas åt den allmänna statsrätten, ett område som omfattar reglerna om det svenska statsskicket och de högsta statsorganen. Ämnet är omfattande och regleras i flera olika författningstyper, men främst i grundlag. Ämnet ställer krav på förmågan att hantera en stor materia av bestämmelser. I detta sammanhang studeras även huvuddragen i förvaltningsrätten. De högsta statsorganens

3 3 (12) relationer till förvaltningsorganisationen är en del av statsrätten. För att kunna förstå denna relation krävs en kortfattad genomgång av bland annat förvaltningens uppgifter och ställning samt processuella regler. Förvaltningsrätten studeras med blick för huvudlinjerna och detaljkunskaper på detta område krävs inte. Fri- och rättighetsregleringen. Här behandlas skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna samt även bestämmelserna rörande normgivningsmaktens fördelning. I statsrätten behandlas främst regeringsformens rättighetsskydd, men även effekten på den inhemska rätten av europarättens skydd för mänskliga rättigheter belyses. Fri- och rättighetsskyddet kräver god medvetenhet om den systematik som präglar utformningen av dessa kapitel. Tryck frihets- och yttrandefrihetsrätt. Avslutningsvis belyses ett mycket omfattande regelkomplex med fri- och rättighetsinriktning som har en särskilt stark ställning i Sverige, nämligen tryckfrihetsrätten och den särskilda yttrandefrihet i vissa medier som regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Studierna inriktas främst på TF, YGL och LTY, vilka har en särpräglad systematisk uppbyggnad. Internationaliseringens särskilt europarättens effekt på statsrätten. Som ett genomgående stråk i kursen, som särskilt aktualiseras i ett fri- och rättighetsperspektiv, ingår europarätten. För samtliga moment gäller i princip samma undervisningsupplägg. Varje moment inleds med ett antal föreläsningar, vilka främst syftar till att ge en systematisk överblick över aktuella rättsområdet. Föreläsningar ges i alla centrala ämnesavsnitt och syftar till att ge översikt och fungera som ett kompletterande moment vid inläsningen av kurslitteraturen. Vissa föreläsningar innebär fördjupning inom särskilda ämnesavsnitt. Gruppövningarna ägnas åt tillämpningsövningar och är således inriktade på färdighetsträning. Teoretiska kunskaper ska alltså kunna tillämpas vid lösandet av frågor och andra uppgifter. Under seminarierna sätts fokus på ett eller flera rättsliga problem, d.v.s. en fördjupning, i kursmomentet. Syftet med seminarierna är att ge studenterna goda färdigheter i att identifiera och att lösa problem inom de ämnesområden kursen behandlar samt att ge träning i juridisk analys och argumentation. Seminarierna skall även ge insikt i juridiska metodfrågor. Arbetet med rättsfall och JO- och JK-beslut vid seminarierna ska dessutom ge förtrogenhet med det material, med vilket jurister med offentligrättslig inriktning vanligtvis arbetar. Kursmomentet Allmän statsrätt avslutas med en fallstudie (case). Det är ett övningstillfälle som helt vilar på studenternas egen aktivitet.

4 4 (12) Sk riftliga och muntliga övningar Ett obligatoriskt inslag i kursen är författandet av en promemoria. Arbetet med promemorian utgör ett av de integrerade momenten under terminen och inleds redan under Juridisk introduktionskurs. PM-uppgiften avslutas i statsrätten och lämnas in i pappersform till kurssekreteraren Catrinel Florea den 13 december mellan kl i rum D231. Den student som önskar lämna in tidigare kan göra det hos kurssekreteraren under mottagningstid. PM-uppgiften ska författas i enlighet med Skrivanvisningar Terminsövergripande promemoria, som finns under kursmaterial på kurshemsidan. PM:en kan endast ges betyget godkänd/icke godkänd. Observera att inga dispenser kommer att ges. För sent inkomna PM kommer att underkännas. Fallövningen (caset) samt gruppundervisnings- och seminarieundervisningsformen bygger på studenternas aktivitet och muntlig presentationer. Vid fallövningen (caset) går läraren dessutom runt mellan de olika diskussionsgrupperna och lyssnar på och kommenterar studenternas argumentation. Obligatorier Deltagande i hälften av seminarierna är obligatoriskt. Att PM-uppgiften (se ovan) är obligatorisk innebär att ett godkänt resultat på uppgiften är en förutsättning för att få ut betyg på kursen. Deltagande och aktivitet vid fallövningen (caset) är en förutsättning för att få ut betyg på kursen. Det går att tillgodoräkna sig de fullgjorda obligatorierna under fyra terminer (inräknat terminen när obligatoriet fullgjordes). Dispens från fallövningen (caset), PM-uppgiften eller närvarokravet kommer inte att medges. Det är tillåtet att tentera statsrättskursen utan att obligatoriet ännu är fullgjort. Internationella och komparativa inslag på kursen För att förstå den svenska statsrättens särdrag måste den ställas i relief till andra länders konstitutionella traditioner. Genom en föreläsning i komparativ statsrätt belyses detta internationella perspektiv på statsrätten. Komparativrättsliga inslag och exempel förekommer även i litteraturen, framförallt i Vad är rätt? och Statsrättens grunder. Med europarättens genomslag i svensk statsrätt följer också ett ökat inslag av komparativrättslig metod i ämnet. Samverkan med det omgivande samhället En föreläsning om möjligt om Lagrådets verksamhet ger en möjlighet att få lyssna till tidigare JO (och tillika ledamot av Lagrådet). Exempel på hur Lagrådet arbetar och hur olika lagrådsremisser har bedömts av Lagrådet behandlas vid denna föreläsning. En föreläsning hålls även angående diskrimineringsfrågor. Även en föreläsning om europarättens inverkan i praktiken på arbetet vid Regeringskansliet ges om möjligt av en departementsanställd. Genom ett studentinitiativ har även en så kallad diskrimineringsdag fogats till kursen. Den statsrättsliga diskrimineringsregler ingen och dess tillämpning i praktiken belyses och

5 5 (12) diskuteras av bl.a. av representanter från diskrimineringsombudsmannen, centrum för rättvisa, RFSL, med flera. Förhållandet till andra kurser och utbildningen i stort Statsrätt är ett offentligrättsligt ämne och behandlar de högsta statsorganens uppbyggnad, befogenheter och skyldigheter såväl i relation till andra offentliga organ som i förhållande till enskilda. Kursen syftar till att ge kunskaper och förståelse för det grundläggande ramverk som all annan juridik finner sin grund i. Reglerna för fördelningen av normgivningsmakten och lagstiftningsprocessens utformning är ju uppenbart av intresse för alla jurister och krävs för en korrekt förståelse av juridiken i dess helhet. Europarätten och statsrätten läses integrerat med varandra, vilket inte är en slump. I fråga om alla kursmoment i statsrättskursen gör sig det europarättsliga inflytandet gällande. Att dra en skarp gräns mellan stats- och förvaltningsrätt är mycket svårt, för att inte säga omöjligt. Av detta skäl studeras förvaltningsrätten översiktligt inom statsrättskursen, trots att förvaltningsrätten läses som en separat kurs senare under utbildningen. Krav för de ltagande i unde rvisningen Registrering Då kursen ligger på Termin 1, registreras nya studenter i samband med att de antas till Juristprogrammet. Studenter som läser om kursen omregistrerar sig via FastReg. Avregistrering Studenter som av olika anledningar inte avser att läsa kursen måste avregistrera sig hos kurssekreteraren alternativt på Studentexpeditionen inom en vecka från kursstart. Endast förstagångsregistrerade är garanterade en plats i gruppundervisningen. (Om du inte vill läsa kursen och glömt att avregistrera dig, räknas du inte som förstagångregistrerad vid ett senare tillfälle). Avregistreringar kan få konsekvenser för din rätt att erhålla studiemedel. Kontakta CSN för mer information! Gruppindelning För att kunna anmäla dig till en grupp i FastReg måste du vara registrerad på kursen. De studenter som inte har läst kursen tidigare har förtur till undervisningen och får välja en plats i en grupp först. Tiden för registrering anges på kurshemsidan. För omregistrerade finns det

6 6 (12) möjlighet att delta i gruppundervisningen endast i mån av plats samt efter principen "först till kvarn". Studieanvisningar En tabell med läsanvisningar finns på hemsida under Kursmaterial/Studieanvisningar. Kurslitteratur och seminariematerial Arbetsk ompendium i statsrätt, Bernitz, Lagerqvist Veloz Roca, Sandström & Warnling- Nerep. Detta kompendium används under hela kursen och innehåller frågor som tablåer som används vid såväl föreläsningar som gruppundervisning. Arbetskompendiet innehåller även frågor och gamla tentor som kan användas vid självstudier. Statsrättens grunder, Warnling-Nerep, Veloz Roca& Reichel. Denna bok täcker såväl kursmomenten allmän statsrätt som fri- och rättighetsskyddet & normgivningsmakten, m.m. Den ska läsas noggrant i sin helhet. En introduktion till förvaltningsrätten, Warnling-Nerep. Denna introduktion till förvaltningsrätten ska läsas i sin helhet, men med blick för huvudlinjerna. Några detaljkunskaper krävs således inte. En orientering i tryckfrihet & yttrandefrihet, Warnling-Nerep, Bernitz & Bernitz Denna bok ska läsas noggrant i sin helhet och används i kursmomentet yttrandefrihetsrätt (TF och YGL) - Seminariematerial Del 1. Rättsfall och JO/JK-utlåtanden sammanställda av Warnling Nerep &Lagerqvist Veloz Roca, Fisher, Bernitz, Sahlin & Ekroth. I detta seminariematerial finns uppgifter, rättsfall och artiklar som ska förberedas till resp. seminarium. - Seminariematerial Del 2. Artiklar - sammanställda av Warnling-Nerep & Lagerqvist Veloz Roca. Källmaterial Författningar i statsrätt, Warnling-Nerep, Lagerqvist Veloz Roca, Lokrantz-Bernitz& Sandström. Innehåller alla författningar som utgör kursfordran - Fördraget om Europeiska Unionen, Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt och Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Europakonventionen EU-fördragen och konventionen kommer att finnas tillgängliga i kompendieform på Juristernas bokhandel i samband med kursstart (samma kompendium som till kursen i Europarätt). Genomgående litteratur på första terminen som även används i statsrättskursen: Europarättens grunder, Bernitz &Kjellgren, Finna rätt, Bernitz m.fl.,

7 7 (12) Mänskliga rättigheter: En introduktion, Fisher, Europarättslig metod, Hettne m.fl. Vad är rätt?, Warnling-Nerep. Förberedelser inför undervisningen Föreläsningarna. Ta med Arbetskompendiet, författningssamlingen eller dylikt till alla föreläsningar. I förekommande fall läggs föreläsningsmanuskripten ut på hemsidan. Gruppundervisningen. Ta med Arbetskompendiet, författningssamling eller dylikt. Se information på hemsidan om vilka frågor och andra uppgifter som respektive grupplärare har angivit ska förberedas till varje tillfälle. Seminarium. Förbered och ta med relevant seminariematerial. Statsrättslig fallövning (vase). Ta med författningssamlingen eller dylikt. Kurslitteraturen får också medtas. Frågestund inför tentamen. För närmare anvisningar, se kurshemsidan. Examination Examinationsmoment Tentamen utgörs av en skriftlig salstentamen. Skrivtiden är tre timmar. På skrivningen kan totalt trettio poäng erhållas, d.v.s. 5 frågor x 6 poäng. Tentamensdatum framgår av aktuellt schema. Tillträde till examination För tillträde till examination fordras att den studerande är antagen till juristprogrammet eller filosofie kandidatexamen i rättsvetenskap. Anmälan till tentamen Tentamensanmälan ska göras i FastReg senast tre arbetsdagar före dag för tentamen. Anmälan till tentamen förutsätter registrering på kursen. Studenter som inte anmält sig kan normalt inte beredas plats på tentamen. Alla studenter har rätt att istället för ordinarie betyg få betyg enligt den målrelaterade sjugradiga betygsskalan. Student som önskar betyg enligt denna skala måste dock anmäla detta till kurssekreteraren minst fem arbetsdagar före den skriftliga tentamen. Finns behov av extra åtgärder i samband med tentamen på grund av funktionshinder ska detta anmälas till kurssekreteraren (se nedan under Funktionshinder). Handlingar som ska medtas vid tentamen Till tentamen ska godkänd legitimation medtas. Som godkänd legitimation räknas körkort, pass och id-kort med aktuell giltighetstid. Som godkänd legitimation räknas även högst tre månader gammal polisanmälan som anger att tentandens id-handling är stulen eller förlorad. Även utländska identitetshandlingar godkänns, företrädesvis pass och id-kort.

8 8 (12) Tillåtna hjälpmedel och ordningsregler Vid tentamen tillämpas examinationsalternativ 4. Information om de olika examinationsalternativen samt de ordningsregler som gäller vid tentamen finns på Juridiska institutionens hemsida. Förekomsten av otillåtna hjälpmedel, anteckningar och liknande samt brott mot ordningsreglerna kan föranleda en anmälan till universitetets disciplinnämnd. Disciplinnämnden, som leds av rektor, kan besluta om varning eller avstängning från studierna. Tillåten kurslitteratur och tillåtet källmaterial specificeras ovan under studieanvisningar. Inlämning av tentamen Endast svar skrivna på Juridiska institutionens svarsark rättas om inte annat angivits i instruktionerna. Kontrollera att alla uppgifter på omslagsarket och svarsarken är korrekta och fullständiga. Omslagsarket skall alltid lämnas in. Detta gäller även om tentanden väljer att lämna in blankt. Om tentanden väljer att lämna in blankt får inga svarsark lämnas in. Observera att samtliga studenter omedelbart skall sluta skriva när tentamensvakterna meddelar att tiden är slut. Det innebär att tentanderna då saknar rätt att avsluta en mening mm. Om tentanden behöver ytterligare tid för att fylla i uppgifter på omslagsark eller på svarsarken eller dylikt skall det övervakas av en tentamensvakt för att undanröja misstanke om fusk. Betygsk riterier På kursen tillämpas följande betygskriterier: AB (Med beröm godkänd) Har mycket god insikt om strukturen och principerna på de statsrättsliga områden som behandlas under kursen. Behärskar den statsrättsliga terminologin och metoden mycket väl.

9 9 (12) Identifierar och formulerar de flesta rättsliga problemen i förelagda uppgifter på ett mycket bra sätt. Ställningstaganden är väl motiverade med en stringent och rättsligt relevant argumentation. Kan på ett tydligt sätt belysa konstitutionella konsekvenser av olika åtgärder och handlingsalternativ. BA (Icke utan beröm godkänd) Har i huvudsak god insikt om strukturen och principerna på de statsrättsliga områden som behandlas under kursen. Behärskar den statsrättsliga terminologin och metoden väl. Identifierar och formulerar de flesta rättsliga problemen i förelagda uppgifter på ett bra sätt. Ställningstaganden är i huvudsak väl motiverade med en rättsligt relevant argumentation. Kan på ett i huvudsak tydligt sätt belysa konstitutionella konsekvenser av olika åtgärder och handlingsalternativ. B (Godkänd) Har godtagbar insikt om strukturen och principerna på de statsrättliga områden som behandlas under kursen, även om en del brister och missförstånd finns. Behärskar den statsrättsliga terminologin och metoden på ett godtagbart sätt.. Identifierar de flesta rättsliga problemen i förelagda uppgifter på ett godtagbart sätt. Lösningarna på problemen är i huvudsak korrekta. Ställningstaganden är dock ofta mindre väl motiverade. Kan på ett godtagbart sätt belysa konstitutionella konsekvenser av olika åtgärder och handlingsalternativ. U (Underkänd) Ett eller flera tillkortakommanden finns som innebär att studenten inte når upp till de krav som anges för betyget B. A (Utmärkt) Har utmärkt insikt om strukturen och principerna på de statsrättliga områden som behandlas under kursen. Behärskar utmärkt väl den statsrättsliga terminologin och metoden. Identifierar och formulerar samtliga rättsliga problem i förelagda uppgifter på ett utmärkt sätt. Ställningstaganden är mycket väl motiverade med en stringent och rättsligt relevant argumentation. Kan på ett utmärkt tydligt sätt belysa konstitutionella konsekvenser av olika åtgärder och handlingsalternativ.

10 10 (12) B (Mycket bra) Har mycket god insikt om strukturen och principerna på de statsrättsliga områden som behandlas under kursen. Behärskar den statsrättsliga terminologin och metoden mycket väl. Identifierar och formulerar de flesta rättsliga problemen i förelagda uppgifter på ett mycket bra sätt. Ställningstaganden är väl motiverade med en stringent och rättsligt relevant argumentation. Kan på ett mycket tydligt sätt belysa konstitutionella konsekvenser av olika åtgärder och handlingsalternativ. C (Bra) Har god insikt om strukturen och principerna på de statsrättsliga områden som behandlas under kursen. Behärskar den statsrättsliga terminologin och metoden väl. Identifierar och formulerar de flesta rättsliga problemen i förelagda uppgifter på ett bra sätt. Ställningstaganden är i huvudsak väl motiverade med en rättsligt relevant argumentation. Kan på ett tydligt sätt belysa konstitutionella konsekvenser av olika åtgärder och handlingsalternativ. D (Tillfredställande) Har i huvudsak god insikt om strukturen och principerna på de statsrättsliga områden som behandlas under kursen. Behärskar den statsrättsliga terminologin och metoden i huvudsak väl. Identifierar och formulerar de flesta rättsliga problemen i förelagda uppgifter huvudsakligen på ett bra sätt. Ställningstaganden är i huvudsak väl motiverade med en rättsligt relevant argumentation. Kan på ett i huvudsak tydligt sätt belysa konstitutionella konsekvenser av olika åtgärder och handlingsalternativ. E (Tillräckligt) Har godtagbar insikt om strukturen och principerna på de statsrättsliga områden som behandlas under kursen, även om en del brister och missförstånd finns. Behärskar den statsrättsliga terminologin och metoden på ett godtagbart sättl. Identifierar de flesta rättsliga problemen i förelagda uppgifter på ett godtagbart sätt. Lösningarna på problemen är i huvudsak korrekta. Ställningstaganden är dock ofta mindre väl motiverade.

11 11 (12) Kan på ett godtagbart sätt belysa konstitutionella konsekvenser av olika åtgärder och handlingsalternativ. Fx (Otillräckligt) Mindre brister föreligger innebärande att studenten inte uppnår samtliga de krav som anges för betyget E. F (Helt otillräckligt) Större brister föreligger innebärande att studenten inte uppnår samtliga de krav som anges för betyget E. Begäran om omprövning: För begära rättelse/omprövning av din tentamen behöver du be om en kopia av din tentamen. (OBS! Hämtar du ut din tenta i original mister du möjligheten att få ditt resultat omprövat.) Begäran om ev. rättelse/omprövning inges skriftligen i pappersform, med tentakopian som bilaga, till kurssekreteraren Catrinel Florea, senast det datum som anges på kurshemsidan. Lägg begäran i kurssekreterarens postfack på våning 9 i C-huset, i facket utanför kurssekreterarens dörr eller lämna in den under kurssekreterarens mottagningstid. Du ska inte själv kontakta varje lärare som deltagit i examinationen. I omprövning ska följande finnas med: datum för när du skrev tentan, ditt namn, ditt telefonnummer samt din e-postadress. Begär du rättelse/omprövning måste Du också kortfattat förklara på vilket sätt du anser att skrivningen är felbedömd (felsummerad, icke bedömd i någon del, etc,). Det bör framgå vad i ditt tentamenssvar som uppfyller svarsförslaget. Du bör skriva vad du skrivit i din tentamen, vad som står i rättningsmallen samt varför ditt svar lever upp till svarsmallens svar. Observera att examinator har bedömt alla gränsfall en extra gång och en eventuell begäran om omprövning måste grunda sig på något som är uppenbarligen felaktigt vid en jämförelse mellan svarsmallen och tentandens svar. Vänligen läs noggrant informationen ovan. Begäran om omprövning innebär inte en generell "omrättning" av tentamen, utan görs utifrån Din motivering. Funk tionsnedsättning Målet är att alla studenter vid Stockholms universitet ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Du kan läsa mer i Stockholms universitets "Handlingsplan för likabehandling av studenter med funktionshinder" på under rubrikerna Utbildning, "Studentservice" och Studera med funktionsnedsättning.

12 12 (12) Kontakta Studentavdelningens sektion Service för studenter med funktionsnedsättning i god tid före studiestart för att diskutera ditt individuella stödbehov och för att få nödvändig information. För att boka tid och diskutera stödåtgärder, maila till studentstod@su.se. Studenter med dyslexi vänder sig med fördel direkt till dyslexipedagog Elisabeth Åman. Särskilt pedagogiskt stöd vid högskolestudier Studenter med funktionsnedsättning har möjlighet till s.k. särskilt pedagogiskt stöd vid högskolestudier. Som exempel kan nämnas alternativa examinationsformer, såsom förlängd tentamenstid eller enskild tentamen vid dator m.m. Genom ett skriftligt intyg från Studentavdelningens sektion Service för studenter med funktionsnedsättning vid Stockholms universitet skall studenten styrka att han eller hon har en funktionsnedsättning. Intyget skall visas upp i original för institutionens kontaktperson. Kontaktperson vid Juridiska institutionen är studierektor Viktoria Pettersson, tfn: eller e-post: viktoria.pettersson@juridicum.su.se. Det ankommer på varje berörd student att, i den mån han eller hon vill ta del av de särskilda åtgärder som rekommenderas i intyget, att se till att ett aktuellt intyg finns inför varje kursstart. Observera att för stödåtgärder som löper över hel kurs (t.ex. anteckningshjälp) skall studenten i god tid innan kursstart (minst 4 veckor) kontakta aktuell kurssekreterare/amanuens och meddela att han/hon är resursstudent. Examination Studenten måste senast 3 veckor före tentamenstillfället meddela kurssekreterare/amanuens att examination som resursstudent skall genomföras så att eventuella extra åtgärder kan vidtas. Om anmälan inkommer senare kan institutionen inte garantera att examinationen kan genomföras såsom önskas. Observera att studenten även skall anmäla sig till tentamen på sedvanligt sätt i Fastreg senast tre arbetsdagar före dag för tentamen. Stude ntinflytande och kurs utveckling Samtliga studenter uppmanas att fylla i en elektronisk blankett för kursutvärdering i slutet av kursen. Kursutvärderingen har stor betydelse för kvalitetssäkring av kursens innehåll och pedagogiska upplägg. Den elektroniska blanketten finns tillgänglig i FastReg. Kursen förändras och utvecklas kontinuerligt, och de synpunkter och idéer som framförs i kursutvärderingen övervägs alltid noga. Den statsrättsliga fallövningen (caset) ingick i kursen för första gången VT I en av grupperna genomfördes en särskild kursvärdering av momentet. Av utvärderingen framgick att samtliga studenter som svarade på enkäten ansåg att fallövningen borde ingå som ett kursmoment även kommande termin. fallövningen uppskattades särskilt eftersom det dels ger en möjlighet för studenterna att arbeta i grupp, dels ställer krav på att studenterna ska kunna tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiska scenarier. För att garantera att samtliga studenter har deltagit i tillämpningsövningar av denna typ, är fallövningen ett obligatoriskt kursmoment från och med VT På studenternas begäran har kursen kompletterats med en föreläsning som belyser europarättens inflytande i praktiken hos regeringskansliet. Denna föreläsning ger även kursen ett efterfrågat politiskt inslag.