Kan vi inte spela något annat? Undervisningsmaterial som kulturella artefakter i institutionaliserad violinundervisning. En fallstudie.

Transkript

1 Kan vi inte spela något annat? Undervisningsmaterial som kulturella artefakter i institutionaliserad violinundervisning. En fallstudie. Magnus Dahlberg Masteravhandling i musikpedagogik Norges Musikkhøgskole November 2006

2 Sammanfattning Jag har under fem veckor följt en violinlärare på en kommunal musik- och kulturskola och observerat hennes arbete med två elever. Dessa observationer har kompletterats med en intervju av läraren. Det som skiljer detta projekt från många liknande fallstudier är att det inte i första hand är läraren som individ som står i centrum. Det är istället undervisningsmaterialet och dess konstituerande effekt på undervisningen som har studerats. Syftet har inte varit att komma fram till vilken typ av material som ger bäst resultat utan att beskriva hur undervisningsmaterialet påverkar undervisningen. Att beskriva hur musik som undervisningsmaterial kan ses som kulturella redskap har också varit en central del av projektet. Abstract I have studied a violin teacher in her work with two students during a period of five weeks. These observations have been supplemented with an interview with the teacher. This is not a study of the teacher as an individual, as a contrast to many similar case studies. The main focus of this project is the musical material being used in the lessons and the constituting effects it has on the teaching and the lesson as a social practice. The aim of my research effort is not to find the ideal material or the most efficient method but describing how the musical material affects the teaching. An important part of this research project is also to describe how musical material can be seen as cultural artefacts. 2

3 Förord Det är min förhoppning att denna avhandling kan bidra till ett ökat fokus på undervisningsmaterialets roll i institutionaliserad instrumentalundervisning. Jag hoppas också att den kan fungera som en inspirationskälla för praktiserande instrumentallärare inom detta verksamhetsfält. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som bidragit till genomförandet av detta forskningsprojekt. Först och främst vill jag tacka Karin som så helhjärtat engagerat sig i projektet och generöst delat sin undervisning och sina tankar kring den med mig och alla som läser denna avhandling. Jag vill också tacka Linda och Johanna för fint samarbete. Till sist vill jag också rikta ett stort tack till min handledare Monika Nerland som genom sitt personliga engagemang utgjort ett enastående stöd under hela projektet. Oslo november 2006 Magnus Dahlberg 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Abstract 2 Förord 3 Innehållsförteckning 4 Kapitel 1 Att forska om instrumentalundervisning Inledning Tidigare forskning Forskning om instrumentalundervisning Sociokulturell forskning Beskrivning och avgränsning av forskningsområdet Problemställning Avhandlingens struktur 13 Kapitel 2 Sociokulturella perspektiv på undervisning Kunskap och undervisning Kulturella redskap, artefakter Undervisningsmaterial, i form av musik, som kulturella redskap Institutionaliserad instrumentalundervisning som kulturell arena Vetenskapsteoretiska konsekvenser 22 Kapitel 3 Forskningsdesign och metod Val av forskningsdesign och metod Fallstudie Observation Intervju Tillgång till fältet och val av fall Projektets genomförande Reflektion kring forskningsdesign och genomförande 36 4

5 3.4.1 Kriterier för trovärdighet, validitet i sociokulturell forskning Analys och presentation Etiska överväganden 39 Kapitel 4 Resultat Inledning Klassisk solomusik Beskrivning av materialet Materialets väg in i undervisningen Musikens sociala organisering och meningsstrukturer Kunskapssyn Dominerande undervisningsstrategier Folkmusik Beskrivning av materialet Materialets väg in i undervisningen Musikens sociala organisering och meningsstrukturer Kunskapssyn Dominerande undervisningsstrategier Orkesterstämmor Beskrivning av materialet Materialets väg in i undervisningen Musikens sociala organisering och meningsstrukturer Kunskapssyn Dominerande undervisningsstrategier 74 Kapitel 5 Diskussion Sammanfattning av resultaten Reflektion kring forskningsresultaten Reflektion kring forskningsprocessen och förslag till vidare forskning 84 5

6 Bilagor 87 Bilaga 1 Intervjuguide 88 Bilaga 2 Förfrågan om deltagande och informerat samtycke (lärare) 91 Bilaga 3 Förfrågan om deltagande och informerat samtycke (föräldrar) 92 Litteratur 94 6

7 Kapitel 1 Att forska om instrumentalundervisning 1.1 Inledning Valet av undervisningsmaterial är enligt min erfarenhet en av de aspekter av undervisningen som diskuteras mest bland instrumentallärare. Det är en av de mest synliga didaktiska frågeställningarna och något varje instrumentallärare måste förhålla sig aktivt till. Sökandet efter bra undervisningsmaterial för enskild undervisning och olika ensembler är också ett ständigt pågående projekt för de flesta instrumentallärare. Min erfarenhet från lärarutbildning och arbetsliv är dock att detta intresse i stor utsträckning fokuserar på de instrumentaltekniska sidorna av undervisningsmaterialet, att materialet ska vara tillrättalagt för elevernas speltekniska nivå och att det ska vara en del av en logisk progression. Detta är utan tvekan en viktig aspekt av undervisningsmaterialet, men det finns också många andra intressanta sidor av musik som undervisningsmaterial och det är några av dessa som denna avhandling skall fokusera på. Inom didaktisk teori skiljer man ofta mellan de olika didaktiska kategorierna mål, innehåll och metod (Hanken/Johansen 1998). Även om dessa begrepp är användbara verktyg för att belysa olika delar av undervisningen finns det också en risk för att en sådan uppdelning målar upp en bild av undervisning som ett slags didaktiskt smörgåsbord. I en sådan syn på undervisning är det läraren och dennes val av mål, innehåll och metod som står i centrum. En sådan syn på undervisning lägger inte bara en stark fokus på läraren, det kan också ge ett intryck av att läraren har stor frihet att själv utforma sin verksamhet genom sina didaktiska val. Men är det enbart lärarens aktiva val som styr undervisningen? Kan undervisningsmaterialet isoleras till enbart innehåll eller får det också konsekvenser för undervisningens mål och genomförande? Kan vilka mål och metoder som helst kombineras med ett visst musikaliskt material? Ja, hur påverkas egentligen undervisningen av den musik som används som undervisningsmaterial? För att belysa dessa frågeställningar har jag valt att ta utgångspunkt i en sociokulturell teoriram. Genom att betrakta undervisningspraktiken ur ett 7

8 sociokulturellt perspektiv vill jag problematisera undervisningsmaterialets roll i instrumentalundervisning genom att visa hur det fungerar som kulturella aktörer i undervisningen. Men innan jag går in närmare på mitt eget forskningsprojekt vill jag ge en introduktion till forskningsfältet genom att se på några exempel på tidigare forskning. 1.2 Tidigare forskning Jag ska först ge en kortfattad beskrivning av några generella drag i forskningen kring instrumentalundervisning. Jag kommer sedan att gå in närmare på några avhandlingar som genom sin teoretiska och empiriska fokus haft speciell betydelse för mitt forskningsprojekt Forskning om instrumentalundervisning I sin artikel Systematic Research in Studio Instruction in Music, i The New Handbook on Music Teaching and Learning, ger Kennel (2002) en översikt över forskning om instrumentalundervisning. Den enskilda faktor som ägnats störst uppmärksamhet i forskningen kring instrumentalundervisning är utan tvekan läraren. En ofta förekommande forskningsdesign är fallstudier av framträdande lärare eller experter (Till exempel Gholson 1998). Genom att studera särskilt framgångsrika personer hoppas man kunna identifiera vad som kännetecknar väl fungerande, effektiv, undervisning och vilka faktorer som bidrar till detta resultat. Områden som har uppmärksammats i detta sammanhang är till exempel lärarens förmåga att sätta upp mål för eleven, val av repertoar och förmågan att fatta snabba beslut i själva undervisningssituationen. Även experimentell forskning har använts för att undersöka aspekter på undervisningens genomförande, som till exempel skillnader mellan enskild undervisning och gruppundervisning. Det har också genomförts forskningsprojekt som syftat till att ge en mer generell bild av instrumentalundervisning som verksamhet. Målet med mycket av denna forskning har varit att försöka identifiera gemensamma, generella drag i instrumentalundervisning. Dessa undersökningar belyser forskningsfältet genom att studera faktaupplysningar och kvantitativa data och behandlar områden som: 8

9 vilken ålder elever börjar spela ett instrument och när de slutar, hur många år man spelar för en och samma lärare, hur mycket tid som läggs på egen övning och liknande frågeställningar. Ett exempel på en avhandling med en sådan beskrivande fokus är till exempel Bodil Nilsson Sanders (1998) Nutida musik för nybörjare på stråkinstrument, som kartlägger tillgången på nyskriven klassisk musik för nybörjare på stråkinstrument Sociokulturell forskning Generellt sätt kan man säga att den kulturella kontext som instrumentalundervisningen är en del av sällan gjorts till föremål för systematisk forskning och kritisk granskning. Även om sociokulturellt orienterad forskning också i viss utsträckning fått fäste inom musikfältet är det fortfarande mycket arbete kvar när det gäller forskning om undervisning. När det gäller instrumentalundervisning kan man uppleva ett glapp mellan sociokulturella studier som behandlar det musikpedagogiska fältet ur ett mer övergripande perspektiv och den musikdidaktiska forskningen, som i liten utsträckning fokuserar på den kontext och de meningssystem undervisningen är en del av. Detta har lett till att de meningssystem och värderingar som ligger till grund för själva undervisningen sällan sätts i fokus eller studeras som en del av ett större sociokulturellt sammanhang. När målsättningar och undervisningsstrategier inte betraktas ur ett kulturellt perspektiv riskerar det att bidrar till att instrumentalundervisning framställs som en värdeneutral verksamhet där uppmärksamheten istället riktas mot lärarens val och elevens utveckling. Sådana tendenser till att tona ned de kulturella aspekterna av instrumentalundervisning, och framställa undervisningen uteslutande som ett resultat av lärarens val och elevens reaktioner, kan också ses i själva den redogörelse över tidigare forskning som Kennel presenterar. Som metafor för den fysiska organiseringen av instrumentalundervisningen använder han laboratoriet. Istället för en social och kulturell mötesplats liknas undervisningen vid ett forskningslaboratorium med läraren som forskare. Olika didaktiska redskap och strategier beskrivs som verktyg i lärarens, eller forskarens tjänst (Kennel 2002:250). Det finns dock undantag och särskilt på senare tid har intresset för sociokulturell teori ökat även inom forskning kring instrumentalundervisning. Men de sätt 9

10 denna typ av teoretisk förståelse har använts på varierar kraftigt. Jag vill därför ge en kortfattad beskrivning av några avhandlingar som haft betydelse för mitt eget forskningsprojekt och som kan fungera som exempel på hur sociokulturell teori har använts inom forskning om instrumentalundervisning och undervisningsmaterial. En text jag haft tillgång till som behandlar undervisningsmaterial i musik är en amerikansk avhandling angående konst och musikundervisning i grundskolan: May, Lantz, och Rohr (1990) Whose Content, Context, and Culture in Elementary Art and Music Textbooks? Denna avhandling innehåller omfattande analyser av två läromedel som används i konst och musikundervisning. Genom att analysera språk- och bildbruk görs en kritisk värdering av materialet och dess konsekvenser för undervisningen. Men något denna avhandling har gemensamt med stora delar av övrig läromedelsforskning är att den behandlar undervisningsmaterialet isolerat från själva undervisningen genom att enbart fokusera på materialet och inte på hur det används i praktiken. En svensk doktorsavhandling som behandlar noter utifrån ett lärandeperspektiv är Cecilia Hultberg (2000) The printed score as a Mediator of Musical Meaning Approaches to Music Notation i Western Tradition. Som titeln antyder är det ett forskningsprojekt som sätter materialet i fokus och som gör det utifrån en sociokulturell teoriram. Hultberg angriper problematiken utifrån den utövande instrumentallärarens perspektiv med målsättningen att belysa hur musiker förhåller sig till noter och hur de tolkar den information de finner i dessa. Forskningsprojektet har en kvasiexperimentell design där utvalda musiker instuderat ett nyskrivet musikstycke för att sedan dryfta själva interpretationsprocessen. Här bygger analysen inte enbart på själva materialet utan även på intervjuer i samband med den experimentella delen av projektet. Inom den nordiska musikpedagogiska forsningen är det framför allt två forskningsprojekt som haft betydelse för min avhandling. Det ena är den mycket uppmärksammade svenska doktorsavhandling Interaktion och kunskapsutveckling, en studie av frivillig musikundervisning av Rostvall och West (2001). Detta är ett av de få forskningsprojekt som särskilt fokuserat på instrumentalundervisning i kommunal musikskola. De har valt kritisk 10

11 diskursanalys som teoretisk utgångspunkt, en teoretisk tradition med stark koppling till sociokulturell teori. Avhandlingen visar att en sociokulturell blick på instrumentalundervisning och på de meningssystem som sätts i spel kan ge många nya intressanta infallsvinklar på verksamheten. De pekar också på behovet av ökad reflektion kring instrumentalundervisningens premisser och genomförande. Forskningsprojektet ligger närmare den konkreta undervisningssituationen än de ovan nämnda projekten genom att det innehåller observationer av autentisk undervisning. Men det råder fortfarande ett visst avstånd mellan forskningsfältet och forskarna genom att de uteslutande bygger avhandlingen på sina egna tolkningar av den observerade undervisningen. De lärare som observerats har inte, genom intervjuer eller på annat sätt, bidragit till meningsproduktionen eller tolkningsprocessen. Avhandlingen innehåller också analyserar av de läromedel som användes i undervisningen. Dessa beskrivningar framstår dock närmast som en fristående del av avhandlingen då kopplingen mellan de olika läromedlen och den observerade undervisningspraktiken inte analyseras. Den andra avhandlingen som haft stor betydelse för mitt forskningsprojekt är Nerland (2003) Instrumentalundervisning som kulturell praksis, En diskursorientert studie av hovedinstrumentundervisning i høyere musikkutdanning. Här ges en ingående beskrivning av tre instrumentallärare och hur deras undervisning kan ses som en del av större kulturella sammanhang och hur läraren fungerar som en medierande instans för kulturella värderingar. Studien bygger, förutom observationer, även på intervjudata som bidrar till att ge en bred bild av de meningssystem undervisningen vilar på. Även om denna avhandling behandlar högre musikutbildning och sätter läraren och inte undervisningsmaterialet i fokus så har det varit en viktig inspirationskälla. Nerland har också genom ett antal artiklar ytterligare dryftat hur sociokulturell teori kan användas för att förstå instrumentalundervisning. 11

12 1.3 Beskrivning och avgränsning av forskningsområdet Sociokulturell teori öppnar möjligheter för att studera instrumentalundervisning ur nya perspektiv (Kennel 2002:253). Genom att betrakta undervisningen som en del av en större social och kulturell kontext kan blicken lyftas från den enskilde individen till meningssystem som sträcker sig utanför själva undervisningssituationen. En viktig del av sociokulturell teori om lärande är också den vikt som läggs vid de redskap som används i social samhandling och hur dessa redskap utvecklas. Sociokulturell teori erbjuder därför spännande möjligheter att utforska de meningsskapande processer som sätts igång i mötet mellan individer och kulturella redskap eller artefakter. Att belysa hur den materiella sidan av instrumentalundervisning påverkar själva undervisningen spelar en viktig roll i att öka förståelsen av instrumentalundervisning som social och kulturell arena och kan bidra till reflektion kring och vidareutveckling av verksamheten. Det är just skärningspunkten mellan en individs handlingar och olika undervisningsmaterial, så som det utspelar sig i en sociokulturell praktik, som utgör forskningsfältet i mitt forskningsprojekt. Det är också viktigt att betona att detta forskningsprojekt inte har som målsättning att finna det mest effektiva undervisningsmaterialet eller den bästa undervisningsmetoden. Jag har istället valt att rikta fokus mot den roll undervisningsmaterialet spelar i undervisningen och hur det påverkar själva undervisningssituationen. Målet är alltså att belysa de konstituerande effekter undervisningsmaterialet har på undervisningen och inte att komma med en värdering av olika undervisningsmaterial och didaktiska strategier. 1.4 Problemställning Min huvudproblemställning är: På vilka sätt påverkar undervisningsmaterial, i form av musik, instrumentalundervisning på kommunal musikskola? Med utgångspunkt i sociokulturell teori formulerade jag två konkreta frågeställningar som jag ville undersöka: 12

13 - Hur kan undervisningsmaterial, i form av musik, ses som kulturella artefakter? - Vilka konstituerande effekter har undervisningsmaterialet på undervisningens organisering, meningsstrukturer, kunskapssystem och undervisningsstrategier? Med undervisningsmaterial avser jag här det musikaliska material som används som läromedel i undervisningen. I mitt forskningsprojekt utgjordes detta material uteslutande av musik i noterad form. 1.5 Avhandlingens struktur I kapitel 2 kommer jag att dryfta hur undervisningsmaterial, i form av musik, kan ses som kulturella artefakter och hur ett sociokulturellt perspektiv kan användas för att förstå institutionaliserad instrumentalundervisning. Utifrån dessa konklusioner redogör jag sedan, i kapitel tre, för mitt val av forskningsdesign och metod samt beskriver forskningsprojektets praktiska genomförande. I kapitel fyra ger jag en utförlig redogörelse av forskningsresultaten tillsammans med omfattande exempel hämtade från det empiriska materialet. Slutligen sammanfattar jag, i kapitel 5, de centrala delarna av forskningsresultaten i relation till min problemställning, samt mina egna reflektioner kring forskningsprojektet och dess resultat. Avslutningsvis har jag också valt att skissera hur forskningsresultaten kan användas i ett didaktiskt sammanhang. 13

14 Kapitel 2 Sociokulturella perspektiv på undervisning 2.1 Kunskap och undervisning Sociokulturell didaktik bygger på en sociokulturell syn på handling och lärande. Som begreppet antyder är det framför allt två aspekter som står i fokus: det sociala samspelet och den kulturella kontext som det är en del av. Den speciella innebörd som ordet kultur har i detta sammanhang beskrivs på följande sätt av Säljö (2000:29): Förmågan att tänka och lära handlar i avgörande utsträckning om att behärska sådant som ligger bortom människans egen kropp och hjärna. Som ett samlingsnamn på alla dessa resurser som finns delvis hos individen, delvis i social interaktion och delvis i den materiella omvärlden kan man använda begreppet kultur. En sociokulturell teoriram får omfattande konsekvenser för synen på kunskap, lärande och undervisning. Kunskaper och färdigheter ses inte som på förhand definierade produkter utan betraktas istället som processer som endast kan förstås utifrån de sociala sammanhang de är en del av (Säljö 2000:130). Det är i samspelet mellan individer i en specifik kulturell kontext som kunskaper och färdigheter framträder. Kunskap är därför aldrig statisk, utan lever och utvecklas i sociala sammanhang (Nerland 2004:51). Dessa sociala sammanhang utgörs av individer och föremål som kollektivt bidrar till att upprätthålla och utveckla en viss form av samhandling och tänkande. Att sociala processer kan komma till uttryck på många olika sätt ser vi till exempel när vi betraktar de många skiftande former av kunskaper, färdigheter och tänkande som existerar i samhället (Säljö 2002:32). Vi kan också betrakta detta förhållande genom att studera hur olika tidsepoker har producerat sina specifika meningssystem och kunskapsformer. Kunskaper som är högt värderade och relevanta i en viss kulturell eller historisk kontext kan till exempel vara helt oanvändbara i en annan. Genom att se på den funktion skolan har fyllt och hur den organiserats i olika samhällen och tidsepoker ser man att undervisning i 14

15 högsta grad är en sociokulturell praktik, som i likhet med resten av samhället, är i ständig förändring. Det som lyfts fram som relevanta kunskaper och färdigheter i undervisningen påverkas alltid av de normer och värderingar som är gällande i den kultur undervisningen är en del av. Undervisningens innehåll och organisering har därför också nödvändigtvis inkluderande och exkluderande funktioner med stor betydelse för elevens möjligheter till lärande och utveckling. Att betrakta kunskap som sociala processer istället för objekt innebär också att undervisning inte kan definieras som enbart förmedling av kunskaper och färdigheter. Undervisning är istället att betrakta som en social och kulturell praktik med ett uttalat syfte att socialisera individer in i en bestämd sociokulturell kontext. Lärande kan i detta sammanhang definieras som förmågan att förstå och behärska de kunskaper och färdigheter som krävs för ett kompetent deltagande i en viss kultur (Säljö 2000). Kunskap och handlingsmönster går hand i hand genom att kunskap iscensätts genom deltagande i sociala praktiker. En viktig källa till ökad förståelse av lärande och undervisning blir därför observation av hur kunskap kommer till uttryck i handling och hur dessa former av lärande och handlingsmönster möjliggörs i undervisningen Kulturella redskap, artefakter En viktig del av sociokulturell teori är den betydelse olika kulturella redskap eller artefakter spelar (Säljö 2000:29 ff.). I detta avsnitt ger jag en mer generell beskrivning av dessa begrepp medan nästa avsnitt behandlar hur dessa begrepp kan användas i förhållande till musik som undervisningsmaterial. Att kulturella redskap spelar en viktig roll i lärande och undervisning betonas av Säljö: Utvecklingen av olika former av medierande redskap av såväl intellektuell som fysisk natur är den mest påtagliga komponenten i vår kunskapsbildning (Säljö 2000:101). 15

16 Genom konstruerandet av intellektuella och fysiska redskap kan olika delar av en kultur befästas och göras tillgängliga för dess deltagare. Kulturella redskap kan sägas vara bärare av kunskaper och värderingar. Varje redskap är utvecklat för att fylla vissa funktioner i ett sociokulturellt sammanhang. Artefakter är således inte neutrala utan fungerar som en slags representanter för den kultur de är utvecklade inom. Genom användandet av kulturella redskap kan mänskligt kunnande från skiftande kulturella och historiska kontexter inkluderas i sociala praktiker. Det betyder också att ett visst redskap kan vara mer eller mindre lämpat för olika typer av användningsområden genom de kunskaper och värderingar som redskapet bär med sig. Men exakt vilka konsekvenser detta får för de sociala praktiker de används i går inte att läsa ut enbart ur själva redskapet. Dess betydelse och funktion i en social praktik avgörs av den kontext som det är en del av. Ett och samma redskap kan förekomma i många olika sammanhang och fylla många olika funktioner. De begrepp och teckensystem som används vid notation av musik är ett exempel på ett sådant kulturellt redskap. Notationen, så som vi känner den idag, är ett resultat av flera hundra års utveckling. Den har formats av de behov som uppstått under olika delar av musikhistorien som ett redskap för att bevara och förmedla musik. Notation är inte heller något statiskt utan ett redskap i ständig förändring. På senare tid har bland annat grafisk notation samt olika former av ackordsanalys utvecklats för att möta de krav som ställs inom nya musikstilar. Inom vissa genrer förekommer noter nästan inte alls vilket också visar att noter som kulturell artefakt bär med sig en musiksyn och en uppsättning normer som inte är lika kompatibla med alla musikmiljöer. Samtidigt som kulturella redskap formas och förändras utifrån de behov som finns inom en viss kulturell kontext påverkar dessa redskap även den sociala praktik de är en del av. Ett centralt begrepp i detta sammanhang är mediering (Säljö 2000:80 ff., Säljö 2002:40). Olika kulturella redskap, både i form av fysiska artefakter och intellektuella redskap och begrepp, formar vår bild av omvärlden. Vi står så att säga inte i direkt kontakt med vår omvärld utan det vi uppfattar och kan förhålla oss till är den bild av världen som medieras genom de redskap och mentala struktureringar vi har tillgång till (Säljö 2000:80 f., 2002:40, Winther Jørgensen/Philips 2000:15). Det råder alltså ett ömsesidigt 16

17 konstituerande förhållande mellan oss som individer och kulturella redskap. Vi skapar redskapen samtidigt som de påverkar oss (Säljö 2000:101, 128). För att belysa hur kulturella redskap fungerar konstituerande på sociala praktiker kan vi ta två exempel hämtat från instrumentalundervisning. Vi ska kort betrakta hur ett fysiskt och ett intellektuellt redskap, här representerat av notstället och kvintcirkeln, kan tänkas påverka undervisningspraktiken. Båda dessa är användbara redskap utvecklade för att underlätta arbetet med musik samtidigt som de fungerar som medierande instanser för synen på musik och undervisning. Ett notställ är ofta helt nödvändigt för att kunna placera noter på ett sådant sätt att de lätt kan läsas samtidigt som man spelar. Notstället utgör därför i många fall en självklar del av den fysiska organiseringen av institutionaliserad instrumentalundervisning. Men förutom denna praktiska funktion utgör notstället och de noter som står på det även ett slags centrum för uppmärksamhet och kommunikation i undervisningssituationen, genom att arbetet på många sätt styrs och definieras av noterna. Men det är långt ifrån alla delar av musiklivet som ger notställ och noter en sådan central plats. Ett notställ på en rockkonsert skulle till exempel inte se lika naturligt ut som på en symfoniorkesterkonsert. Detta är inte bara en fråga om scenestetik utan ett resultat av olika musiksyn. Rockmusiker förväntas inte bara uttrycka det en kompositör har skrivit utan förväntas också uttrycka sig själva. Spontanitet och improvisation går före exakt reproduktion. Mycket av den musik som framförs på rockscenen har kanske aldrig funnits noterad varför notställ heller aldrig blivit ett framträdande redskap. Noter och notställ kan i detta sammanhang till och med uppfattas som ett hinder mellan musikern och musiken och mellan musikern och publiken. Så det som är ett naturligt hjälpmedel i en musikalisk miljö kan ses som ett hinder i en annan. Likadant är det med intellektuella redskap. Kvintcirkeln är ett användbart redskap för att förstå traditionell klassisk harmonilära. Men den är till exempel mindre användbar för att förstå harmonisering i friformsjazz. Samtidigt utvecklas det inom jazz och rock andra typer av begrepp och hjälpmedel för att underlätta deltagandet i dessa kulturella sammanhang. 17

18 Även i undervisningssituationen får dessa redskap en konstituerande funktion. I undervisning som lägger stor vikt vid kvintcirkeln och som alltid bedrivs framför ett notställ är det till exempel mindre sannolikt att man spelar rock eller frijazz. Så artefakter är kulturella produkter, de skapas utifrån de behov som finns i en kultur och fungerar som en medierande instans i de sociala praktiker de är en del av. Eftersom kulturella redskap spelar en så central roll i sociala praktiker och för mänskligt lärande blir de också en viktig del av organiserad undervisning. De öppnar och stänger olika möjligheter till handling och lärande och har på så sätt en konstituerande effekt på verksamheten. 2.2 Undervisningsmaterial, i form av musik, som kulturella redskap Generellt sett spelar olika former av undervisningsmaterial en framträdande didaktisk roll. År 1998 uppskattades det att % av all undervisning i USA var baserad på någon form av lärobok eller undervisningstext (Selander 2003:199). Även om det existerar läroböcker inom instrumentalundervisning domineras undervisningen inte av skriven text på det sätt som till exempel var fallet i ovanstående undersökning. Men även om instrumentalundervisning ofta saknar regelrätta läroböcker finns det likheter. Den institutionaliserade instrumentalundervisningen visar sig ofta vara organiserad kring noterad musik som på många sätt fyller en liknande funktion som det skriftliga läromedlet. Observationer av undervisning i kommunal musikskola i Sverige har visat att noter ofta utgör ett slags centrum för elevens och lärarens uppmärksamhet där både arbetet och den sociala interaktionen under lektionerna kretsar kring notbilden (Rostvall/West 2001:291). Noternas starka ställning i undervisningen är också i linje med den betydelse som noter, eller musikaliska verk, spelar inom det klassiska musiklivet vilket domineras av ett reproducerande förhållningssätt (Rostvall/West 2001:283, Hultberg 2001:125, 128 f.). Förutom ett musikaliskt och instrumentaltekniskt innehåll kan musiken i egenskap av kulturell artefakt även ses som bärare av normer och värderingar knutet till musik. När musiken används i en undervisningssituation påverkar det verksamheten på flera sätt. Undervisningsmaterialet förmedlar en slags metakunskaper i form av normer för vad som är värdefull kunskap, i detta fall 18

19 vad som kan betraktas som värdefull musik och värdefulla musikaliska färdigheter (McGregor 2004:350, Selander 2003:184, 204). Olika musikaliska uttryck är också knutna till olika fysiska och sociala arenor, något som kommer till uttryck på ett konkret sätt i vår vardag. Att växla mellan olika genrer innebär ofta att man byter ut en hel föreställningsvärld, med sina värderingar och normer mot en annan. Dessa värderingar och normer visar sig bland annat genom de handlingsmönster och den fysiska organisering som en genre representerar. En rockkonsert försiggår till exempel under helt andra sociala och fysiska förhållanden än en symfoniorkesterkonsert. Skillnaden mellan olika genrer innefattar på så sätt mycket mer än bara skillnader i tonmaterial (Rostvall/West 2001:29, Berkaak/Ruud 1994, Ruud 1997). Dessa sociala och kulturella skillnader mellan olika genrer får också betydelse när ett musikaliskt material används i organiserad undervisning. Att lägga stor vikt på en skriftlig eller symbolisk representation av musik utgör till exempel i sig själv en viktig del av undervisningens premisser. Noter är ett kulturellt redskap med en starkt konstituerande effekt, vilket kan belysas genom att betrakta hur gehörsbaserad musik påverkas i mötet med en notbaserad instrumentalundervisningstradition. Det kan till exempel gälla folkmusik, jazz, rock och pop där noter inte nödvändigtvis utgör ett naturligt inslag i den kulturella kontext musiken är en del av. Att notera musiken blir kanske aktuellt först när den skall användas som undervisningsmaterial. Genom notationsprocessen förändras musikens karaktär som kulturell artefakt. När denna noterade version av musiken sedan används som utgångspunkt för instrumentalundervisning riskerar det personliga förhållningssätet till musiken och de improviserade inslagen att reduceras till förmån för en korrekt reproduktion av notbilden (Rostvall/West 2001:284 f.). Noter kan därför inte betraktas som en värdeneutral representation av musik. Som en form av skriftspråk är noter ett kulturellt redskap med en konstituerande effekt på undervisningen (Säljö 2000:157, 159; 2002: 34). Sammanfattningsvis kan man säga att en sociokulturell syn på undervisning innebär en förflyttning av fokus. Undervisningssituationen är inte bara ett möte mellan individer, det är också ett möte med en kultur (Nerland 2003). Denna kultur existerar dels som en del av social samhandling och dels nedfällt i olika 19

20 kulturella redskap. I instrumentalundervisning utgör den musik som används ett framträdande kulturellt redskap. Den utgör en viktig medierande instans för olika meningssystem och kulturella värderingar (Cope/Smith 1997:286, Säljö 2000:35). Målet med denna avhandling är att undersöka hur de värderingar och normer som olika undervisningsmaterial bär med sig påverkar en konkret undervisningssituation och beskriva några av de processer som ligger bakom. Jag har valt att fokusera på den konstituerande effekt undervisningsmaterialet har på fyra olika delar av undervisningspraktiken: Hur har materialet tagit sig in i undervisningen och vilka kvaliteter tillskrivs det? Hur påverkar undervisningsmaterialet den sociala organiseringen av undervisningen och de meningssystem som iscensätts i undervisningssituationen? Vilken kunskapssyn medieras av materialet och vilka konsekvenser får det för undervisningen? Vilka undervisningsstrategier är knutet till materialet och hur kommer detta till uttryck när materialet tas i bruk? 2.3 Institutionaliserad instrumentalundervisning som kulturell arena Mitt forskningsprojekt utspelar sig inom ramen för den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet och jag vill därför ge en kortfattad beskrivning av vad som kännetecknar denna institution. Målet är inte att försöka teckna en detaljerad bild av den kommunala musikskolans verksamhet särskilt som det förekommer stora individuella skillnader mellan olika skolor och mellan olika lärare. Men forskning kring denna typ av instrumentalundervisning har lyft fram några karaktäristiska drag som jag vill dryfta. 20