Dalåsen. Kulturmiljöutredning. Ovikens och Myssjö socknar Bergs kommun Jämtlands län Britta Wennstedt Edvinger

Transkript

1 Dalåsen Kulturmiljöutredning Ovikens och Myssjö socknar Bergs kommun Jämtlands län Britta Wennstedt Edvinger A R K E O L O G I C E N T R U M A B A C - R A P P O R T

2

3 Kulturmiljöutredning arkeologisk utredning steg 1 inför planerad vindkraftsutbyggnad vid Dalåsen Ovikens och Myssjö socknar, Bergs kommun, Jämtlands län Britta Wennstedt Edvinger AC-RAPPORT 1216

4 Länsstyrelsens dnr: - Triventus Consultings projektnr: T10523 Arkeologicentrums projektnr: P Z Län: Jämtland Landskap: Jämtland Kommun: Berg Socken: Oviken, Myssjö Trakt: Dalåsen, Dillne, Fjösåsen, Helgesbacken, Häggen, Häggsåsen, Hällne, Lillbacken, Medvigge, Side, Tosåsen, Ångron och Älven Ek. kartblad: 18E 6b, 18E 7b, 18E 6c, 18E 7c, 18E 8c, 18E 6d, 18E 7d och 18E 6e Interimistiska ID-nummer: AC1301 AC1319 RAÄ-nummer: Oviken 36:1-2, Oviken 38:1-2, Oviken 39, Oviken 42, Oviken 309, Oviken , Oviken , Oviken , Oviken , Myssjö , Myssjö 169 AC-rapport Kulturmiljöutredning arkeologisk utredning steg 1 inför planerad vindkraftsutbyggnad vid Dalåsen, Ovikens och Myssjö socknar, Bergs kommun, Jämtlands län Britta Wennstedt Edvinger år 2012, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, Vindkraft i Dalåsen AB, Falkenberg, Triventus Consulting AB, Falkenberg. Omslagsbild: Förfallen fäbodstuga på Hällnebodarna. Foto: Z Fotograf: Britta Wennstedt Edvinger,

5 Innehåll Sammanfattning... vi Bakgrund och syfte... 1 Områdesbeskrivning... 1 Utredningsområde... 1 Natur och topografi... 3 Tidigare antikvarisk verksamhet... 3 Genomförande... 4 Metod... 4 Material... 5 Kulturmiljöanalys... 5 Kulturhistoriska ar... 5 Kolningsanläggningar... 6 Husgrunder... 6 Färdvägar och rösningar... 9 Fäbodar... 9 Fångstgropar... 9 Flottning dammvall Traditionsuppgifter Fyndplats Arkeologiska fynd och fyndsamlingar Ortnamn Historisk markanvändning Bebyggelse Kulturmiljöer och riksintressen Utredningsområdets karaktär...22 Sårbara kulturvärden...23 Kulturmiljöpåverkan...24 Påverkan på ar och kulturmiljöer i utredningsområdet Påverkan på kulturvärden i vindparkens övriga influensområde Konsekvensbedömning...26 Åtgärdsförslag...27 Referenser...29 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter...33 Bilaga 2. Fotoförteckning...35 Bilaga 3. Objekttabell...39 Bilaga 4. Påsiktsbilder...53

6 Sammanfattning Arkeologicentrum AB har genomfört kulturmiljö- och påverkansanalys samt en frivillig arkeologisk utredning steg 1 inom delar av Myssjö och Ovikens socknar i Jämtland. Utredningen föranleds av planerad vindkraftsutbyggnad i projektområdet Dalåsen. Uppdraget har beställts av Triventus Consulting AB inför vindparkens tillståndsprövning. Projektägare är Vindkraft i Dalåsen AB. Utredningen har omfattat byråinventering och fältinventering. Fältarbetet utfördes under augusti år Sedan tidigare var sju fasta fornar, tolv övriga a ar och en uppgift om kända i utredningsområdet eller i dess omedelbara närhet. Under utredningen registrerades 19 tidigare oregistrerade kulturminnen, varav fyra fasta fornar och 15 övriga a ar. Sammanlagt finns efter denna utredning i utredningsområdet med närområde elva fasta fornar, 35 övriga a ar och tre uppgifter. De fasta fornarna i utredningsområdet är av särskilt intresse på grund av högt kulturvärde och särskild lagstiftning. Dessa utgörs av fångstgropar och fäbodar. Bland de övriga a arna kan ett antal utpekas som av särskilt intresse på grund av sitt pedagogiska värde, främst fäbodar men även ar efter äldre tiders skogsbruk och äldre färdvägar. Den planerade vindparken ligger inom Storsjöbygdens område av riksintresse för kulturmiljövården. Det tangerar Ovikens fäbodområde, ett annat riksintresseområde. Eftersom utredningsområdet återfinns i produktionsskog och på större avstånd från objekt och områden med höga kulturvärden bedöms endast obetydlig negativ kulturmiljöpåverkan uppkomma. Det förutsätter att fysiska ingrepp i kulturminnen i utredningsområdet liksom andra kulturvärden så vitt möjligt undviks. Vidare bör byggda kulturmiljöer i form av fäbodar på samma sätt och så långt möjligt skyddas från i första hand fysiska ingrepp, men även från visuell påverkan. Ingen av fäbodarna i utredningsområdet används för fäboddrift. I dag nyttjas de i stället som fritids- eller jaktstugor och är som regel kraftigt modifierade. Någon utredningsgrävning steg 2 föreslås inte p.g.a. utredningsområdets karaktär och liten yta för kommande markingrepp. Någon ytterligare antikvarisk åtgärd med avseende på eventuella kommande ingrepp i de a arna föreslås inte heller, eftersom de inte utgör fasta fornar. Lämningarna är redan översiktligt dokumenterade i samband med denna utredning. För fasta fornar gäller, att ingrepp skall tillståndsprövas av länsstyrelsen enligt lagen om kulturminnen, 2 kap. Ur hållbarhetssynpunkt och av samhällsekonomiska skäl bör emellertid ingrepp i fasta fornar med närområden helt undvikas.

7 Bakgrund och syfte Under augusti år 2012 genomförde Arkeologicentrum AB en arkeologisk utredning steg 1 i området för en planerad vindpark i Bergs kommun i Jämtland. Utredningen beställdes av Triventus Consulting AB. Vindkraft i Dalåsen AB är projektägare. Utöver utredning av fasta fornar och andra kulturminnen i utredningsområdet har en kulturmiljöanalys genomförts i den planerade vindparkens övriga influensområde. Särskilt fäbodmiljöerna fokuserats. Utredningen har till syfte att fastställa förekomst av såväl fasta fornar och andra kulturvärden i utredningsområdet som att utgöra ett fördjupat planerings- och beslutsunderlag till uppdragsgivare och länsstyrelse inför tillståndsprövningen. Uppdraget har som utgångspunkt haft Nordiska ministerrådets (NM 2000) checklista inför vindkraftsutbyggnad. a styrdokument utgörs av Riksantikvarieämbetets (RAÄ) anvisningar och praxis för registrering av kulturminnen i fornminnesdatabasen FMIS (Blomqvist 2007, Olsson 2008a, 2008b, RAÄ dnr ). Utredningens ambitionsnivå motsvarar en särskild arkeologisk utredning steg 1, byrå- och fältinventering. Det betyder att a ar med synlig begränsning ovan jord registrerats och att terränglägen lämpliga för fasta fornar utan synlig begränsning ovan jord eftersökts för eventuell senare särskild arkeologisk utredning steg 2, utredningsgrävning. Områdesbeskrivning Utredningsområde Utredningsområdet utgörs av tre delområden, här benämnda delområde 1, 2 och 3, där nummer 1 ligger längst mot nordväst och 3 längst mot sydost. Ett stort antal trakter berörs: Dalåsen, Dillne, Fjösåsen, Helgesbacken, Häggen, Häggsåsen, Hällne, Lillbacken, Medvigge, Side, Tosåsen, Ångron och Älven. Utredningsområdet breder ut sig över åtta ekonomiska kartblad: 18E 6b, 18E 7b, 18E 6c, 18E 7c, 18E 8c, 18E 6d, 18E 7d och 18E 6e (jfr figur 11). Delområde 1 är 284 hektar, delområde 2 är 759 hektar och det sydostligaste, delområde 3, är hektar stort. Till de tre delområdena har lagts 12,4 kilometer vägkorridorer (50 meter breda) för anslutande vägar. Vägkorridorerna har en total yta av 62 hektar. Sammanlagt är utredningsområdet därför hektar. 1

8 Figur 1. Utredningsområdet (svart begränsningslinje) och utredda väggkorridorer (grå linje) samt tidigare registrerade kulturminnen (FMIS ). Projektområdet Dalåsen, Bergs kommun, Jämtland. Underlag: vägkartan. Skala 1:

9 Natur och topografi Utredningsområdet breder ut sig i riktning NV-SÖ på höjderna väst till sydväst om Myrviken i Bergs kommun. Avståndet mellan bykärnan och utredningsområdet är ca 7 16 kilometer. Utredningsområdet är höglänt på grund av sitt läge ovanför kanten mellan den undre och mellersta av de skollor som bildar den svenska fjällkedjan och som här består av glimmerrik omvandlad bergart. Den mycket branta sluttningen nordost om utredningsområdet är en skållkant. Uppe på höjden finns metafältspatsandsten. Nere på det flackare landet öster om sluttningen återfinns kalksten och gråvacka. Längre mot sydost finns områden med alunskiffer av stort intresse för gruvnäringen. Allra längst mot sydost vid Älven och Högen finns områden med gråvacka. (SGU ) Med undantag av den branta sluttningen på skollkanten, som ju främst berörs av vägar in i utredningsområdet, är höjdskillnaderna inte så stora. De högsta höjdryggarna når omkring 600 meter över havet. Jordartsförhållandena är tämligen enahanda. Moränmark dominerar men det finns smärre hällmarksavsnitt och ett betydande inslag torvmark. En sträcka av vägen mellan delområde 2 och 3 passerar genom sandmark. Ett mindre antal bäckar och tjärnar finns i utredningsområdet. Det viktigaste vattendraget ur synpunkt, Högån, rinner helt och hållet utanför de tre delområdena, men övertväras av en vägkorridor mellan delområde 2 och 3. Nuvarande markanvändning i utredningsområdet är skogsmark. Skogen utgör produktionsskog i olika åldersklasser. Betydande delar av skogsbeståndet i området utgörs av tallplanteringar (huvudsakligen Pinus contorta). Planteringarna är ofta inte gallrade, men framkomligheten är ändå god. Gallring pågick i delområde 2 under fältarbetet för denna utredning. Utredningsområdet tangeras av Tåssåsens samebys vinterbetes- respektive åretruntmarker. Inga renskötselanläggningar återfinns i dag inom utredningsområdet. Tidigare antikvarisk verksamhet Myssjö och Ovikens socknar har förstagångsinventerats på fornminnen av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) år 1970 (Jensen 1997:101 ff.). Ingen revideringsinventering har genomförts, men år 2011 utförde länsmuseet en inventering av fornminnen i Ovikens socken. Täckningsgraden för denna inventering var ca 375 hektar per arbetsdag (2,5 km 2 per anställningsdag) (Jamtli dnr 747/2010). Ambitionsnivån var med andra ord densamma som generellt för fornminnesinventering i norra Sverige, d.v.s. av mera stickprovsmässig karaktär. Inga andra inventeringsprojekt, såsom exempelvis Skogsstyrelsens kulturmiljövårdsprojekt för arbetslösa, Skog & historia, har genomförts i området. 3

10 I RAÄ:s databas för fornminnen finns uppgift om flera arkeologiska undersökningar i Ovikens socken men inga i Myssjö (FMIS ). De undersökta och borttagna arna utgörs av ar efter lågteknisk järnframställning (Oviken 83 och 88) vilka genomfördes år 1974 respektive år Delundersökta fångstgropar och husgrunder redovisas i FMIS (Oviken 44, 135, 240, 298 och 309). En av undersökningarna är en forskningsgrävning i form av seminariegrävning för förutvarande Mitthögskolans studenter. Undersökningsobjekt var en fäbod i utredningsområdets delområde 1, Munkbodvallen (Oviken 309) (Bengtsson 2006). Resultaten har bland annat publicerats i tidskriften Populär arkeologi 2010:2. I början av 2000-talet skedde en röjning av pilgrimsleden Jämt-Norgeleden, finansierad av länsstyrelsen. I samband med röjningen gjordes även en inmätning av ledens sträckning. Jämt-Norgeleden övertvärar delområde 3 i det nu aktuella utredningsområdet. Arkeologicentrum genomförde nyligen en byråmässig kulturmiljöanalys inför prospektering av en gruva i Myrviken inför brytning av alunskiffer (Wennstedt Edvinger & Edvinger 2011). Den ligger emellertid i alla delar utanför utredningsområdet. Genomförande Metod Utredningen har omfattat byråmässig genomgång av olika källkategorier samt fältinventering av projektområdet. Fältinventeringen genomfördes i form av systematisk terrängrekognoscering. Okulär besiktning har kompletterats med provstick med jordsond. Täckningsgraden (fältinventerad yta per arbetsdag) var 80 hektar. Den tämligen snabba inventeringstakten motiveras av såväl naturgeografiska skäl som a. I det förra fallet talar exempelvis jordarts- och berggrundsförhållanden samt topografi emot förekomst av omfattande och komplexa kultur- och fornsmiljöer. Utredningsområdet är ett höglänt område i typisk utmarksmiljö, på avstånd från ur fornssynpunkt mera produktiva sjöstränder, vattendrag och dalgångar. De a skälen utgörs främst av avsaknad av befintlig, fast bebyggelse och tidigare registrerade ar, vilka innebär att stora delar av utredningsområdet har liten potential för fasta fornar. Dokumentation har skett genom inmätning, skriftliga beskrivningar och fotografering. Inmätning skedde med handhållen gps. Noggrannheten är ± 10 meter. Skriftliga beskrivningar över de påträffade a arna har upprättats enligt RAÄ:s anvisningar och redovisas i objekttabell (bilaga 3) (Blomqvist 2007, Olsson 2008a, 2008b). Lämningar och miljöer i urval har fotograferats digitalt (bilaga 2 och 4). 4

11 Material Följande källmaterialkategorier och databaser har nyttjats under byråinventeringsfasen: registrerade a ar i RAÄ:s informationssystem för fornminnen, FMIS, och i databasen Kringla, byggnader i BBR, RAÄ:s bebyggelseregister, registrerade a ar i Skogsstyrelsens databas (SH), arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums (SHM) fynddatabas, allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i Lantmäteriets karttjänster, länsmuseets topografiska arkiv, SGU:s karttjänst, äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI), hembygdslitteratur och antikvariska rapporter i biblioteksdatabaser (VITALIS och LIBRIS) och Jämtlands länsbibliotek, länsstyrelsens presentation av värdefulla kulturmiljöer, byggnadsminnen och områden av riksintresse för kulturmiljövården. Kulturmiljöanalys Kulturhistoriska ar Före denna utredning fanns ett mycket litet antal av kulturmiljövården kända a ar i utredningsområdet. Under loppet av fältarbetet inrapporterade länsmuseet sina fynd från föregående års fornminnesinventering, vilket under pågående fältarbete förändrade bilden av beståndet av a ar i området. Nyfynden utgjordes i huvudsak av ar som registrerats på basis av genomgång av äldre kartmaterial. Före länsmuseets fornminnesinventering år 2011 fanns elva kända ar i och helt nära utredningsområdet. Vid länsmuseets inventering tillkom 19 ar. Denna utredning har resulterat i ytterligare 19 registrerade a ar. Sammanlagt i utredningsområdet och i dess omedelbara närhet finns med andra ord i dag 49 kända a ar, varav elva utgör fast forn (tabell 1 2, figur 2 10). Tre fäbodvallar utanför utredningsområdet har medtagits i denna sammanställning på grund av belägenhet nära områdesavgränsningen. Detsamma gäller en fångstgrop vid väg (Oviken 38:2). 5

12 Tabell 1. Lämningstyper och antal i och nära utredningsområdet efter arkeologisk utredning steg 1 (FMIS ). Lämningstyp Antal varav utanför utredningsområdet Brott/täkt 1 Dammvall 1 Fornsliknande 1 Fyndplats 1 Fångstgrop och 8 1 Fångstgropssystem Fäbod 12 3 Färdväg 7 Husgrund, historisk tid 8 Kolningsanläggning 3 Naturföremål-/bildning 2 med namn Område med 1 skogsbruksar Plats med tradition 1 Rösning 3 Summa 49 4 Kolningsanläggningar I utredningsområdet finns enstaka kolbottnar, ibland med tillhörande ar efter kolarens bostad. Det finns uppgifter om kolning i Dalåsen i hembygdslitteraturen (Olsson 2000:73 ff.). Kolningen har skett i resmila och flera av kolbottnarna bör vara från andra hälften av 1800-talet, att döma av de gamla stubbar och högstubbar som återfinns på kolbottnarna. Husgrunder Flertalet husgrunder i utredningsområdet återfinns på fäbodar och fäbodar. Därutöver finns ar efter några timrade skogskojor nyttjade vid äldre tiders skogsbruk. 6

13 Tabell 2. Registrerade a ar i utredningsområdet (uo) efter arkeologisk utredning steg 1 (AU1) (FMIS ). ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC1301 Fångstgrop Fångstgrop Fast forn Älg/ren AC1302 Fångstgrop Fångstgrop Fast forn Älg/ren AC1303 Fångstgrop Fångstgrop Fast forn Älg/ren AC1304 Rösning Rösning AC1305 AC1306 AC1307 AC1308 AC1309 Husgrund, historisk tid Kolningsanläggning Husgrund, historisk tid Kolningsanläggning Naturföremål/- bildning med tradition Skogsbruk Kolbotten efter resmila Skogsbruk Kolbotten efter resmila Tall med namn, Stortallen Källa AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 Anm./ändring AC1310 Fångstgrop Fångstgrop Fast forn AU1 I vägkorridor Älg/ren AC1311 Färdväg Fäbodväg AU1 AC1312 AC1313 AC1314 AC1315 AC1316 Fornsliknande Brott/täkt Morän Husgrund, historisk tid Område med skogsbruksar Kolningsanläggning Område med stensamlingar Fångstgropsliknande täktgrop Jordbruk Kojtomt och kolbotten efter resmila Kolbotten efter resmila AC1317 Färdväg Fäbodväg AC1318 Rösning Rösning AC1319 Färdväg Fäbodväg Oviken 36:1 Oviken 36:2 Oviken 38:1 Plats med tradition Naturföremål/- bildning med tradition Fångstgropssystem Porten Tall med namn, Porttallen Oviken 38:2 Fångstgrop Oviken 39 Fångstgropssystem Fast forn AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 I vägkorridor FMIS Uppgift om FMIS Tidigare: Fast forn FMIS FMIS FMIS 7

14 Oviken 42 Fångstgropssystem Oviken 309 Fäbod Fäbod, Munkbodvallen Oviken 419 Fäbod Fäbod, Prästvallen Oviken 420 Fäbod Fäbod, Pullvallen Oviken 421 Fäbod Fäbod Vibäckvallen Oviken 422 Husgrund, Skogsbruk historisk tid Oviken 423 Fäbod Fäbod Gammalbodarna Oviken 424 Husgrund, Skogsbruk historisk tid Oviken 425 Husgrund, Skogsbruk historisk tid Oviken 429 Fäbod Fäbod med befintlig bebyggelse, Torråsvallen Fast forn FMIS Fångstgropssystem vid vägkorridor; närmaste fångstgrop är 25 m NNV resp. 165 m SSÖ om vägmitt Fast forn FMIS Fast forn FMIS Utanför uo Fast forn FMIS Utanför uo Fast forn FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS Utanför uo Oviken 430 Färdväg Kavelbro Uppgift om FMIS Tidigare: Oviken 431 Färdväg Hålväg FMIS Oviken 432 Färdväg Hålväg FMIS Oviken 433 Fäbod Fäbod, Kinderåsbodarna Oviken 434 Rösning Rösning Oviken 435 Färdväg Hålväg Oviken 440 Brott/täkt Provgrop Oviken 441 Dammvall Dammvall Oviken 443 Husgrund, historisk tid Husgrund Oviken 444 Fäbod Fäbod, Hällnebodarna Oviken 445 Fäbod Fäbod, Gammalvallen Myssjö 150 Fäbod Fäbod med befintlig bebyggelse, Lockåsbodarna Myssjö 151 Fäbod Fäbod med befintlig bebyggelse, Västertaket Myssjö 169 Fäbod Fäbod, Östertaket FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS Tidigare: Husgrund, historisk tid I vägkorridor I vägkorridor; Stensatt terrasskant, tveksam husgrund I vägkorridor I vägkorridor Myssjö 202 Fyndplats Slagg Uppgift om FMIS I vägkorridor 8

15 Färdvägar och rösningar I utredningsområdet finns flera äldre färdvägar. Flertalet utgör gamla fäbodvägar. Många av de äldre fäbodvägarna har breddats till skogsbilvägar. Några av dem hävdas genom att användas som skoterspår. Enstaka kvarligger utan större förändringar. Ofta är fäbodvägarna rösade. Pilgrimsleden Jämt-Norgeleden är i dag både röjd, skyltad och markerad på karta. Färdvägen är karterad redan på 1600-talet av Jacob Stenklyft och omnämns av Fale Burman (1902:25). Den uppfyller inte övergivenhetskriteriet för registrering i samband med arkeologisk utredning, men utgör självfallet ett betydande kulturvärde i landskapet. Vissa anläggningar utmed ledens sträckning har registrerats vid länsmuseets inventering och under den aktuella utredningen, t.ex. hålvägar och rösningar (figur 7 8). Fäbodar Ingen av fäbodarna i utredningsområdet är levande i betydelsen att där pågår verksamhet som anknyter till det äldre fäbodväsendet. Fäbodar och fäbodar befinner sig i huvudsak i ett tillstånd av långt framskridet förfall. Några har enstaka kvarvarande fäbodstugor som underhålls, då de ändrat användning till jakt- och/eller fritidsstuga. Det t.ex. gäller Torråsvallen (Oviken 429), Lockåsbodarna (Myssjö 150) och Västertaket (Myssjö 151). a består av förfallna byggnader bortom renoveringsmöjligheter och av husgrunder och övriga ar som tillhör fäbodmiljöer, främst ar efter ekonomibyggnader. Fångstgropar Sedan tidigare finns två kända fångstgropssystem i utredningsområdet, Oviken 42, Oviken 39 och Oviken 38. Ett litet antal fångstgropar framkom under utredningen. De ligger i huvudsak i ett terrängläge som visar att de ingår i tidigare registrerade fångstgropssystem, men på mycket stora inbördes avstånd. Tre av nyfynden sammanbinder systemen Oviken 42 och Oviken 39, som därför bildar ett enda, mer än fem kilometer långt fångstgropssystem, där även den två kilometer långa och 20 meter djupa sprickdalen Kusbölehelvetet ingår som ett element. Det har fungerat som en naturlig ledarm till systemet. Det mest gynnsamma terrängläget för fångstgropsgrävning är i sandmarken i vägkorridoren mellan delområde 2 och 3. Här registrerades följdriktigt även en fångstgrop under denna utredning. Sannolikt ingår fångstgropen i ett system, men övriga gropar ligger i så fall utanför berörd vägkorridor. En täktgrop som till både form och läge liknar en större fångstgrop har registrerats som fornsliknande (AC1313). 9

16 Flottning dammvall Det finns flera slags spår efter äldre tiders skogsbruk. Eftersom vattendragen är få finns flottningsar bara på en plats i utredningsområdet, nämligen i vägkorridoren mellan delområde 2 och 3, där den passerar Högån. Här är sedan tidigare en dammvall registrerad (Oviken 441). Flottningen på Högån är dokumenterad i lokalhistorisk litteratur (Olsson 2000:81 ff.). Traditionsuppgifter Intressanta traditionsuppgifter är sedan tidigare noterade vid Porten (Oviken 36:1 2). Platsen omnämns av Fale Burman i Jämtlands vägar (1902:25). Här skall ha funnits en förskansning, ett s.k. retranchemang. Vid RAÄ:s förstagångsinventering registrerades uppgiften men inga fysiska ar påträffades. På 1930-talet hade liknande uppgifter registrerats i samband med ortnamnsuppteckning i socknen (se vidare under Ortnamn nedan). Inte heller av den närbelägna Porttallen (Oviken 36:2) finns några spår kvar. En naturbildning med namn har registrerats under denna utredning. Det är Stortallen (AC1309), en numera omkullfallen torrfura av anmärkningsvärda mått. Stortallen är skyltad från närmaste väg. Fyndplats Lågteknisk järnframställning genererar trögfluten slagg. Det finns uppgifter om ett slaggfynd (Myssjö 202) vid en vägkorridor. Lämningar efter s.k. blästbruk är att betrakta som karaktärsar för Jämtlands län, då sådana förekommer i stora antal från både förhistorisk och tidig historisk tid. Samtidigt hör slagg till ett material som ofta felbedöms. Uppgiften får betraktas som osäker, men det går inte att utesluta ar utan synlig begränsning på eller i närheten av angiven plats. Arkeologiska fynd och fyndsamlingar Det är inte överraskande att det nästan helt saknas fornfynd tillvaratagna i utredningsområdet. Både terrängförhållandena och markanvändningen är sådana, att de inte gynnar framkomst av sådana. Huvuddelen av de fynd som tagits tillvara och vidarebefordrats till eller på annat sätt kommit till kulturmiljövårdens kännedom härrör från den fasta bebyggelsen i respektive sockencentrum (FMIS , ). Störst potential för fornfynd i utredningsområdet har Högåns närhet och myrkanterna. I utredningsområdet finns den tidigare nämnda uppgiften om fynd av slagg (Myssjö 202) i en vägskärning. Faktisk förekomst har inte kunnat styrkas, varken vid länsmuseets inventering eller vid denna utredning (FMIS ). 10

17 Arkeologicentrum AB Figur 2. Kulturhistoriska ar i och nära delområde 1. Nyfynd (AC-nummer) och tidigare registrerade a ar. Underlag: fastighetskartan. Skala 1:

18 Arkeologicentrum AB Figur 3. Kulturhistoriska ar i och nära delområde 2, norra delen. Nyfynd (AC-nummer) och tidigare registrerade a ar. Underlag: fastighetskartan. Skala 1:

19 Arkeologicentrum AB Figur 4. Kulturhistoriska ar i och nära delområde 2, södra delen. Nyfynd (AC-nummer) och tidigare registrerade a ar. Underlag: fastighetskartan. Skala 1:

20 Arkeologicentrum AB Figur 5. Kulturhistoriska ar i och nära delområde 3, nordvästra delen. Nyfynd (AC-nummer) och tidigare registrerade a ar. Underlag: fastighetskartan. Skala 1:

21 Arkeologicentrum AB Figur 6. Kulturhistoriska ar i och nära delområde 3, nordöstra delen. Nyfynd (AC-nummer) och tidigare registrerade a ar. Underlag: fastighetskartan. Skala 1:

22 Arkeologicentrum AB Figur 7. Kulturhistoriska ar i och nära delområde 3, centrala västra delen och vägkorridoren mellan delområde 2 och 3. Nyfynd (AC-nummer) och tidigare registrerade a ar. Underlag: fastighetskartan. Skala 1:

23 Arkeologicentrum AB Figur 8. Kulturhistoriska ar i och nära delområde 3, centrala östra delen. Nyfynd (AC-nummer) och tidigare registrerade a ar. Underlag: fastighetskartan. Skala 1:

24 Arkeologicentrum AB Figur 9. Kulturhistoriska ar i och nära delområde 3, södra delen. Nyfynd (AC-nummer) och tidigare registrerade a ar. Underlag: fastighetskartan. Skala 1:

25 Arkeologicentrum AB Figur 10. Kulturhistoriska ar i och nära delområde 3, vägkorridor mot sydöst. Nyfynd (AC-nummer) och tidigare registrerade a ar. Underlag: fastighetskartan. Skala 1:

26 Ortnamn Inne i utredningsområdet finns ett flertal smånamn av intresse för denna utredning. Majoriteten är naturnamn, men det finns också namn som indikerar verksamheter, vanligast i form av namn på fäbodar (tabell 2). Utöver fäbodnamnen är det främst tidigare nämnda Porten som är av intresse. I samband med ortnamnsuppteckning i Ovikens socken år 1932 gjordes följande anteckning rörande namnet: Om platsen i fråga finns en oklar tradition, att här under forna ofredstider något slags befästning skulle ha funnits eller att åtminstone bevakning varit förlagd här (SOFI ). Tabell 2. Ortnamn i utredningsområdet av särskilt t intresse på äldre tryckta kartor. ek=ekonomisk karta, gn=generalstabskarta. Ortnamn Sekundära Källa Lämningstyp ID-nr Anm. namn Fäb. gn. 72 Fäbod Oviken 433 Kinderåsbodarna Fäb. gn. 72 Fäbod - Hällnebodarna Fäb. gn. 72 Fäbod Oviken 445 Gammalvallen Gammalvallen ek. 18E 6d Fäbod Oviken 445 Helvetet ek. 18E 6d - - Avser troligen topografin Hällnebodarna Hällnebodmyren ek. 18E 6d Fäbod Oviken 444 Koldalsmyren ek. 18E 6d Kolningsanläggning - Ladmyren ek. 18E 6d Husgrund, - Vid vägkorridor historisk tid Lockåsbodarna gn. 72 Fäbod Myssjö 150 Vid vägkorridor Porten ek. 18E 6d Plats med tradition Oviken 36:1-2 Porttjärnen, Porttjärnmyren Toppkojan ek. 18E 7c Husgrund, historisk tid Oviken 422, 424, 425 Torråsvallen Torråsvalldammen, Torråsvallflon ek. 18E 7c, gn 72 Fäbod Oviken 429 Västertaket Östertaket Taksbäcken, Takshöjden, Taksmyren Taksbäcken, Takshöjden, Taksmyren ek. 18E 6d, gn. 72 Fäbod Myssjö 151 ek. 18E 6d Fäbod Myssjö 169 Vid vägkorridor 20

27 Porten ligger strategiskt i pilgrimsleden, på ett näs mellan Kinderåsbodmyren och Porttjärnmyren. Dessvärre är området omrört och skadat. Några synliga, fysiska ar har inte kunnat identifieras på platsen, men inget utesluter att där finns ar utan synlig anläggning. Namnet Helvetet skall inte förväxlas med det mera kända Kusbölehelvetet som ligger nära utredningsområdet. Ingen uppenbar förklaring till namnet annat än den dramatiska topografin kunde iakttas på den här aktuella platsen, som ligger strax ÖNÖ om Gammalvallen i delområde 3. Vid Helvetet iakttogs i fält ett gränsmärke i en övergiven gräns. Gränsmärket har inte registrerats eftersom det inte uppfyller de märklighetskriterium som RAÄ ställt för stypen. Historisk markanvändning Det finns inte så många äldre lantmäteriförrättningar gjorda i utredningsområdet. Det har alltifrån de äldsta kartornas tid utgjort utmark. Av utmarksaktiviteterna är det fäboddrift och myrslåtter som kunnat beläggas (RAK, LSA, LMA). Äldre tiders jakt, fångst och renskötsel har inte lämnat några kartografiska spår efter sig. Figur 11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i utredningsområdets närhet. Skala 1:

28 Bebyggelse Som tidigare nämnts är några av fäbodarna bebyggda. Ingenstans finns något komplett byggnadsbestånd. Flertalet kvarvarande byggnader är moderniserade, men det finns enstaka exempel på välbevarade, äldre byggnader. Utöver de kvarstående fäbodstugorna saknas helt byggnader i utredningsområdet. Utanför utredningsområdet finns skyddad bebyggelse på flera platser. Sockenkyrkorna, Ovikens gamla och nya kyrka och Myssjö sockenkyrka är de kyrkobyggnader och kyrkomiljöer som ligger närmast utredningsområdet. Kyrkomiljöerna skyddas enligt lagen om kulturminnen (SFS 1988:950) kap. 4. Kulturmiljön vid Ovikens två kyrkor kompletteras av prästgården uppförd på 1860-talet, som utgör ett nyligen instiftat enskilt byggnadsminne (lst Z dnr ). Avståndet mellan kyrkomiljöerna i Oviken till utredningsområdet är cirka tio kilometer, och avståndet mellan Myssjö kyrkomiljö och utredningsområdet är drygt sju kilometer. Kulturmiljöer och riksintressen Inget kulturreservat berörs av den planerade vindkraftsutbyggnaden, men två områden av riksintresse för kulturmiljövården återfinns i respektive i närheten av utredningsområdet. Det ena är Z25 Storsjöbygden och det andra är Z45 Oviksfjällens fäbodområde (Riksintressanta kulturmiljöer, 1990: 179). Storsjöbygdens riksintresseområde utgörs av en central, ålderdomlig agrarbygd med rötter i förhistorisk tid. Bland kärnområdena i den del som ligger inom Bergs kommun märks fornar, byggnader och äldre odlingslandskap med röjningsrösen kring kyrkomiljöerna vid Hackås, Myssjö och Oviken, samt bymiljöerna i Dillne, Botåsen och Hällne, samt Västerskucku, Hovermo, Hallom och Kvissle. Ovikens fäbodområde utgörs av ett fjällnära skogsområde där många byar i Storsjöbygden haft sina fäbodar. Fäbodbebyggelsen utgörs av små timrade och omålade hus, de flesta från och 1800-talen. I området finns också ett ödesböle och Arådalens lilla fjällstation, en av länets äldsta turistanläggningar. Utredningsområdets karaktär Utredningsområdet utgör ett utmarksområde utan fast bebyggelse. Markslaget är skogsmark och produktionsskog dominerar helt. Yngre tallplanteringar dominerar vegetationen. Spår av äldre tiders skogsbruk i form av rester av spridda skogskojor och enstaka kolbottnar och kolarkojor finns i 22

29 området. Annat utmarksbruk som lämnat avtryck är fäboddrift och någon myrslåtter. Utredningsområdet utgör även en extensiv kommunikationsmiljö på grund av sina många fäbodvägar och mest spektakulär pilgrimsleden Jämt-Norgeleden. Utredningsområdet används även för rekreation. Här utmärker sig besöksmål som Kusbölehelvetet och pilgrimsleden. Jakt, bäroch svampplockning pågår med viss intensitet under aktuella säsonger. Sårbara kulturvärden Lämningars och kulturmiljöers kulturvärde bestämmer deras sårbarhet inför vindkraftsutbyggnad. Värderingsgrunden för a ar är redovisad av RAÄ i anvisningarna för registrering av kulturminnen (RAÄ dnr ). En första värdering av de a arna är därför gjord redan vid registreringen i fält. I utredningsområdet finns nio fasta fornar, fångstgropar och fäbodar, med höga vetenskapliga och pedagogiska värden. Fångstgroparna har ID-numren AC , AC1310, Oviken 38:1, Oviken 39 och Oviken 42. Även den skadade fångstgropen Oviken 38:2 bör räknas till denna värdekategori. Skadorna på fångstgropen är omfattande men bedöms inte påverka det vetenskapliga värdet i någon högre grad. De aktuella fäbodarna är Munkbodvallen (Oviken 309) och Vibäckvallen (Oviken 421). Ytterligare två fäbodar bedömda som fast forn finns nära men utanför utredningsområdet (Prästvallen, Oviken 419, och Pullvallen, Oviken 420). Även bland övriga ar och kulturmiljöer finns sådana med ganska höga till höga värden. Dit kan räknas resterande fäbodar: Gammalvallen (Oviken 445), Kinderåsbodarna (Oviken 433), Hällnebodarna (Oviken 444), Torråsvallen (Oviken 429; huvudsakligen utanför utredningsområdet), Lockåsbodarna (Myssjö 150; vid vägkorridor), Västertaket (Myssjö 151) och Östertaket (Myssjö 169; vid vägkorridor). Gammalbodarna (Oviken 423) ligger utanför utredningsområdet. Bland fäbodar och fäbodar utmärker sig Västertaket som den mest välbevarade. Till områden av särskilt antikvariskt intresse och därför i viss mån sårbart hör även området vid Porten (Oviken 36:1-2), trots skador och trots avsaknad av fysiska spår. Det beror på att lägesbestämningen får betraktas som säkerställd, både tack vare namnrepertoaren (Porten, Porttallen, Porttjärnen och Porttjärnmyren), topografin och uppgifter i övriga källor. Äldre färdvägar är också av stort t intresse och därför sårbara. Flertalet fäbodvägar har transformerats till skogsbilvägar. Enstaka sträckor kvarligger utan större förändringar. Pilgrimsleden Jämt-Norgeleden är ett annat sårbart kulturvärde i utredningsområdet, tillsammans med de enskilda anläggningar som registrerats i ledens sträckning, framför allt hålvägar och rösningar. 23

30 Av ringa vetenskapligt och/eller pedagogiskt värde och därför litet antikvariskt intresse är den fornsliknande en AC1312, täktgropen AC1313, rösningen AC1304 och täktgropen Oviken 440. I avsaknad av något särskilt kulturvärde är dessa ar inte sårbara för den planerade vindkraftsutbyggnaden. Delvis utanför utredningsområdet återfinns de två områdena av riksintresse för kulturmiljövården, Z45 Ovikens fäbodar och Z25 Storsjöbygden. Z25 Storsjöbygdens utbredning i utredningsområdet är inte motiverad av a skäl. Den berörda delen utgör utmark helt utan kulturminnen och någon riksintressestatus är därför inte motiverad i berörd del. Z45 Ovikens fäbodar kunde å andra sidan utvidgas mot nordost så att samtliga fäbodar fram till skollkanten införlivades i riksintresseområdet. Oavsett riksintresseområdenas nuvarande eller framtida avgränsning är de på grund av storlek, karaktär och dagens markanvändning inte att betrakta som sårbara för en vindkraftsutbyggnad. Extensiva områden som de två aktuella riksintresseområdena är mindre sårbara för vindkraftsutbyggnad än smärre, koncentrerade ytor eller kärnvärden inne i riksintresseområden. Här utgörs kärnvärdena av bl.a. bymiljöerna med omgivande öppet odlingslandskap respektive av fäbodvallarna. De förra miljöerna berörs inte alls, annat än i visuell mening. De senare kan undvikas genom att vindparken ges en utformning som tar hänsyn till f.d. fäbodar och fäbodar. Det vetenskapliga värdet av fäbodarna påverkas inte så länge inga fysiska ingrepp görs i dem. Upplevelsevärdet varierar kraftigt inom kategorin. Igenväxta fäbodar med svårupptäckta husgrunder har ett lägre upplevelsevärde än öppna vallar med kvarstående byggnader. Oförändrade byggnader bidrar till ett än högre värde. Särskilda hänsyn till numera försvunna karaktärsdrag utanför vallarnas tidigare hägnader vilka inte bevarats t.ex. starkt betespräglad vegetation och stor biologisk mångfald är självfallet inte motiverad. I dag omges samtliga f.d. fäbodvallar av produktionsskog. Kulturmiljöpåverkan Påverkan på ar och kulturmiljöer i utredningsområdet Ur kulturmiljösynpunkt är utmarksområden av det aktuella slaget att föredra för vindkraftsutbyggnad framför starkt kulturpräglade landskap, t.ex. öppna odlingslandskap med koncentrerad bebyggelse och fornsmiljöer. Någon negativ kulturmiljöpåverkan uppkommer i normalfallet strängt taget inte i en sådan utmarksmiljö, eftersom ingrepp i ar och kulturmiljöer ofta kan förebyggas redan i projekteringsskedet. Lämningar och miljöer är också ofta av ett sådant slag att de inte är så känsliga för visuell påverkan. 24

31 Visuell påverkan på kulturvärden i det aktuella utredningsområdet kan beroende av slutgiltig utformning av vindparken komma att ha en viss omfattning, men bedöms inte innebära någon skada om marginaler i form av skyddsområden lämnas mellan kulturminnen och vindkraftverk och andra anläggningar. Avvärjande faktorer är förutom avstånd också träd- och skogsridåer samt topografi. Fysisk påverkan bör med nuvarande kunskapsunderlag kunna undvikas på de fasta fornarna. Samma skyddsområde som tillämpas för att reducera visuell påverkan kan tillämpas för att undanröja risken för fysisk påverkan. Ett skyddsområde kring de fasta fornarna tillgodoser inte bara de enskilda fornarna, utan också det markområde som hör till varje forn, fornsområdet (KML 2 kap. 2 ). Om ingrepp i fast forn och fornsområde kan undvikas så uppkommer inte heller några förseningar eller kostnader på grund av uppdragsarkeologiska undersökningar. Påverkan på kulturvärden i vindparkens övriga influensområde Kulturvärden utanför utredningsområdet men inom vindparkens övriga influensområde ligger som regel på mycket stora avstånd från den planerade vindparken och behöver därför inte beaktas. Det gäller t.ex. de närbelägna kyrkomiljöerna, som, tack vare avstånd och mellanliggande topografi, inte kommer att domineras av vindkraftverk. De två riksintresseområdena Z25 och Z45, tangeras av utredningsområdet och något avvärjande avstånd finns därför inte mellan respektive riksintresseområde och planerade vindkraftverk. Påverkan på riksintresseområdena behöver därför närmare begrundas. Storsjöbygdens riksintresseområde är km 2 eller hektar. Det motsvarar ungefär halva Gotlands län. Riksintresseområdet Z25:s värdemotivering i Ovikens och Myssjö socken sammanfaller med kyrkomiljöerna och dessas närområden (RIKMV ). Utmarkerna beskrivs inte som kulturmiljöer av särskilt intresse, endast det öppna odlingslandskapet. De planerade vindkraftverkens påverkan på värdekärnorna i riksintresseområdet och på det öppna odlingslandskapet reduceras av avstånd och topografi. Vindkraftverk kommer att vara väl synliga från stora delar av riksintresseområdet och bilda ett nytt landmärke, men någon påtaglig skada bedöms de inte innebära. Ovikens fäbodar utgörs av ett större antal lokala kulturmiljöer samlade i ett område av riksintresse. De forna fäbodvallarna omges i dag av produktionsskog, som ersatt det tidigare, hårt betade och parkliknande beteslandskap som omgivit varje vall, vars öppna karaktär ytterligare förstärktes av den vedtäkt som bedrevs för fäbodvallens behov. Den f.d. betesmarken utanför vallen har helt förlorat sin autenticitet i och med den ändrade markanvändningen. Dessutom har det forna vägnätet ersatts av skogsbilvägar. Nuvarande moderna skogsbruk innebär med andra ord att 25

32 kulturmiljöerna i riksintresseområdet reducerats i utbredning och är att betrakta som punktvisa kärnvärden i ett större område utan egentlig kulturprägel. Enstaka vindkraftverk kan komma att bli synliga från vissa av fäbodvallarna, men påverkan är då endast visuell och reduceras av avstånd, beskogning och topografi. Den reduceras även av att fäbodvallarna och i synnerhet bebyggelsen i flera fall moderniserats och förlorat sin ålderdomliga prägel. Med anledning av de faktorer som i vart och ett av fallen ovan reducerar kulturmiljöpåverkan bedöms vindkraftsutbyggnaden inte i något av dem innebära påtaglig skada på kulturvärdena. Vägledande domar avseende vindkraftsutbyggnad i områden av riksintresse för kulturmiljövården finns i Mark- och miljödomstolen (M , M319-12). Gemensamt för dem är, att utmarksområden i produktionsskog med få kulturvärden och på större avstånd från riksintresseområdenas kärnvärden ansetts lämpliga för vindkraftsetablering. Konsekvensbedömning Ur allmän kulturmiljösynpunkt är utmarksområden av det aktuella slaget att föredra för vindkraftsutbyggnad framför starkt kulturpräglade landskap. Topografin i utredningsområdet innebär att vindparken kommer att vara synlig i ett mycket stort område och påverka landskapsbilden, men synlighet är i sig inte att betrakta som en negativ konsekvens för kulturmiljöerna. I det aktuella fallet är de närmast berörda kulturmiljöerna i form av a ar i utredningsområdet inte av ett sådant kulturvärde, omfattning, utbredning eller art att de utgör något hinder för ianspråktagande av området för vindkraftsutbyggnad. Under förutsättning att fasta fornar, övriga a ar med högt kulturvärde och kulturmiljöer i form av fäbodvallar samt berörd sträcka av pilgrimsleden så vitt möjligt kan kvarligga utan fysiska ingrepp, omgivna av skyddsområden, bedöms den planerade vindparken endast innebära en obetydlig negativ konsekvens i form av visuell påverkan för kulturmiljöerna i utredningsområdet. Samma bedömning gäller, på grund av stora avstånd, topografi och beskogning, kulturvärden utanför utredningsområdet. Konsekvenserna för de två riksintresseområdena bedöms bli obetydliga. Dels medför riksintressestatus inget generellt hinder för vindkraftsutbyggnad. Dels planeras vindkraftsutbyggnaden till marginalen av riksintresseområdena. Dels är riksintressena genom sin storlek och karaktär att betrakta som robusta. Vindkraftverk blir synliga från riksintresseområdena. Miljööverdomstolen har vidare fastställt att synlighet i sig inte är skäl att inte medge vindkraftsutbyggnad (M ). Ovikens nya kyrka har sedan tidigare varit ett landmärke av rang i Södra Storsjöbygden. Positiva konsekvenser för kulturmiljön, utöver den ökade kännedom om området som denna utredning tillfört, består av att det 26

33 tillkommande landmärke och de identitetsskapande värden som den nya kulturmiljön vindparken tillför. Åtgärdsförslag Miljöbalken (SFS1998:808) föreskriver allmänna hänsyn till kulturmiljöer. För att optimera kulturmiljöhänsynen rekommenderas att vindparken utformas på ett sådant sätt att ingrepp i framför allt sårbara ar och kulturmiljöer undviks eller så vitt möjligt reduceras. Även Kulturminneslagen (SFS 1988:950) föreskriver i 1 kap. 1 allmänna hänsyn till kulturmiljöer. Ingrepp i eller nära fast forn kräver tillståndsprövning enligt 2 kap. 13. Fysiska ingrepp i a ar bör generellt undvikas. I synnerhet gäller det de fasta fornarna, för vilka lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) föreskriver särskild tillståndsprövning. Länsstyrelsen kan besluta om tillstånd men i regel med villkor om undersökning och dokumentation. Kostnaderna belastar exploatören. De allmänna hänsynen uppnås enklast genom att slutgiltig utformning av vindparken som tidigare nämnts görs med utgångspunkt från skyddsområden kring a ar med särskild lagstiftning till skydd eller med särskilda värden. Skyddsområdena bör vara cirka 100 meter breda kring ytobjekt och ha 100 meters radie vid punktobjekt. För fäbodstugor som nyttjas skall skyddsområdet i stället anpassas till bruket som fritidsstuga. Även pilgrimsleden Jämt-Norgeleden bör omges med ett sådant skyddsområde. Fysiska ingrepp bör minimeras där leden måste korsas av ny väg. Breddning och förstärkning av skogsbilväg med gemensam sträckning med leden bör ske med försiktighet. Här skall särskilt noteras att pilgrimsleden sydväst om hålvägen Oviken 432 löper parallellt med och omedelbart sydost om skogsbilvägen i en ungefär 100 meter lång sträcka. Befintligt skogsbilvägnät bör användas i så stor utsträckning som möjligt. Kvarvarande sträckor av äldre fäbodvägar bör, precis som pilgrimsleden, så vitt möjligt få kvarligga utan ändringar. Lämningar nära ytor för planerade markingrepp bör märkas ut i fält för att undvika oavsiktliga skador under byggnation. Något behov av utredningsgrävning, särskild utredning steg 2 (kap ) i syfte att fastställa förekomst av fast forn utan synlig begränsning ovan jord bedöms inte föreligga på grund av, å ena sidan, de kända arnas art samt terrängförhållandena, och, å den andra, vindkraftutbyggnadens förväntade små markingrepp. 27

34 28

35 Referenser Publikationer och rapporter Bengtsson, PG, Avslutande arkeologisk undersökning av fäbodvallen Munkebovallen, (Jamtli, Jämtlands läns museum, rapport 2007: 17.) Östersund. Blomqvist, Malin, Informationssystemet för fornminnen lista med styper och antikvarisk praxis. Version 3.4. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Burman, Fale, 1902 [1791]. Jämtlands vägar: dagboksanteckningar från Östersund. Edvinger, Britta Wennstedt, & Kjell Edvinger, Viken: förstudie inför planerad gruvdrift inom Orrgården, Viken, Västeråsen, Åbbåsen och Österåsen, Ovikens socken, Jämtland, Bergs kommun, Jämtlands län. (Rapport från Arkeologicentrum 2011:24.) Östersund. Jancke, Anne Philipson, Vindkraften och fäbodskogen. (Ferrivia/ Länsstyrelsen i Gävleborgs län.) Gävle. NM Kulturmiljøet i miljøkonsekvensvurderinger: et idéhefte om håndtering av kulturmiljøtemaet, (Nordiska ministerrådet. Nord 2000: 17.) Köpenhamn. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008a. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturar för FMIS. Del 1: Fälthandledning version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008b. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturar för FMIS. Del 2: Exempelsamling version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Olsson, Kalle, Tjärbränning, Kolning, Myrmalm. I Oppbygda Gårdar och händelser Mo Kvitsle Dalåsen, s Olsson, Kalle, Vattendragen värdefulla för bygden. I Oppbygda Gårdar och händelser Mo Kvitsle Dalåsen, s Olsson, Kalle, Flottningen. I Oppbygda Gårdar och händelser Mo Kvitsle Dalåsen, s Populär arkeologi 2010:2. Årgång 28. Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för tillämpning av naturresurslagen 2 kap. 6, (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. SOL Svenskt ortnamnslexikon. (Språk- och folkminnesinstitutet.) Uppsala. 29

36 Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan SeSverige. Metria. Gävle. se/ Sverigekartan SeSverige. Metria. Gävle Vägkartan SeSverige. Metria. Gävle Historiskt kartmaterial Äldre tryckta kartor Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK) Ekonomisk karta Bladnamn Västnårbodarna Årtal 1970 Rak-id J133-18e6b72 Bladnamn Lockåsbodarna Årtal 1970 Rak-id J133-18e6c72 Bladnamn Västertaket Årtal 1970 Rak-id J133-18e6d72 Bladnamn Dörrsåbodarna Årtal 1970 Rak-id J133-18e7b72 Bladnamn Torråsvallen Årtal 1970 Rak-id J133-18e7c72 Bladnamn Billsåsen Årtal 1970 Rak-id J133-18e7d72 Bladnamn Gräftåvallen Årtal 1969, 70 Rak-id J133-18e8b72 Bladnamn Häggsåsen Årtal 1970 Rak-id J133-18e8c72 Generalstabskarta Bladnamn Åre Årtal 1903 Rak-id J Bladnamn Åsarna Årtal

37 Rak-id J Lantmäteriakter Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA) Aktbeteckning Y43-22:1 Län Jämtlands län Socken Ovikens socken Ort Hälgebacken nr Åtgärd Storskifte Datum 1809 Anmärkning M bogården Lantmätare Martin Sunding Aktbeteckning Y43-21:1 Län Jämtlands län Socken Ovikens socken Ort Häggen nr 1-5 Åtgärd Storskifte Datum 1772 Anmärkning Lådakt, m ede o namn Lantmätare Johan Törnsten t otryckt material Jamtli dnr 747/2010. Ansökan om ekonomiskt bidrag avseende fornminnesinventering i Åre och Bergs kommuner, Jämtlands län. (Stiftelsen Jamtli.) Östersund. Lst Z dnr Byggnadsminnesförklaring av Ovikens prästgård inom fastigheterna Ovikens prästbord 1.35 och Ovikens prästbord 1:1>3, Ovikens sn, Bergs kn. Östersund. MMD M Mark- och miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt. Dom , mål nr M Vänersborg. MMD M Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt. Dom , mål nr M Växjö. MÖD M Mark- och miljööverdomstolen, Svea hovrätt. Dom Stockholm. RAÄ dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm. Webb BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. raa.seu,

38 FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för Jämtlands län. Uwww.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.htmlU, Kringla Riksantikvarieämbetets samsöktjänst LMV Lantmäteriets historiska karttjänst. Uwww.lantmateriet.seU/ Länsstyrelsen Natur- och kulturmiljöer, byggnadsminnen och riksintresseområden för kulturmiljövården i Jämtlands län, Uwww.lansstyrelsen.se/jamtland/amnen/kulturmiljoU, RIKMV Riksantikvarieämbetet. Riksintressen: Jämtland SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst. H/ SH Skog & historia Skogsstyrelsens databas över a ar i skogen för Kronobergs län, Uwww.skogsstyrelsen.seU/ SHM Statens historiska museums översiktsdatabas. HTUwww.historiska.seUT H/ SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas. HTUwww.sofi.seUT H/ ÖP Översiktsplan. Bergs kommun

39 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter TUppdrag Kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning steg 1 inför en planerad vindpark vid Dalåsen, Bergs kommun, Jämtlands län TDiarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr --- Arkeologicentrums projektnr P Z TProjektägare Vindkraft i Dalåsen AB, Box 33, Falkenberg TBeställare Triventus Consulting AB, Box 33, Falkenberg TUtförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Storgatan 35 B, Östersund Projektpersonal: Britta Wennstedt Edvinger (pl), Kjell Edvinger, Anders Edvinsson, Sofie Hultqvist TProjekttid Fältarbete , 39 dagsverken Täckningsgrad: 80 hektar TBelägenhet Län: Jämtland Landskap: Jämtland Kommun: Berg Socken: Myssjö, Oviken Trakt: Dalåsen, Dillne, Fjösåsen, Helgesbacken, Häggen, Häggsåsen, Hällne, Lillbacken, Medvigge, Side, Tosåsen, Ångron och Älven Ekonomiska kartblad: 18E 6b Västnårbodarna, 18E 7b Dörrsåbodarna, 18E 6c Lockåsbodarna, 18E 7c Torråsvallen, 18E 8c Häggsåsen, 18E 6d Västertaket, 18E 7d Billsåsen och 18E 6e Lockåsen Utredningsområde Total yta: hektar Delområde 1: 284 hektar Delområde 2: 759 hektar Delområde 3: hektar Anslutande vägar: 12, 4 kilometer 33

40 Vägkorridorer: 62 hektar Undantagna ytor: - SV-koordinat projektområde: N E TKartreferens SWEREF 99 TM TKartering Programvara: Quantum GIS TFynd Inga fynd har tillvaratagits. TArkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. TFotografier Digitala fotografier (bilaga 2 och 4) är delvis återgivna i denna rapport och förvaras vid Arkeologicentrum AB. 34

41 Bilaga 2. Fotoförteckning Fotografi i kursiv stil återges som påsiktsbild i Bilaga 4. ID bildnr motiv AC Z 0001 Härd, sentida, vid jakttorn i delområde 3 AC Z 0002 Oviken 445, Gammalvallen, fäbod, del på hygge AC Z 0003 Oviken 445, jordkällargrund N om väg på Gammalvallen AC Z 0004 AC1312, stensamling längst mot S AC Z 0005 AC1312, stensamling näst längst mot S AC Z 0006 AC1312, de två sydligast belägna stensamlingarna AC Z 0007 AC1312, stensamling centralt i området AC Z 0008 AC1312, stensamling längst mot NÖ AC Z 0009 AC1312, den nordligaste stensamlingen AC Z 0010 Översikt, inslag av hällmark inom Fjösåsen 1:1, delområde 3, mot VKV003 riktn fotograf datum mot SÖ Britta Wennstedt Edvinger ÖSÖ Britta Wennstedt Edvinger VNV Britta Wennstedt Edvinger ÖNÖ Britta Wennstedt Edvinger ÖNÖ Britta Wennstedt Edvinger NNV Britta Wennstedt Edvinger NÖ Britta Wennstedt Edvinger Ö Britta Wennstedt Edvinger V Britta Wennstedt Edvinger SV Britta Wennstedt Edvinger AC Z 0011 Bleckning i tall, delområde 3 SV Britta Wennstedt Edvinger AC Z 0012 Gränsmärke i röse, delområde N Britta Wennstedt Edvinger AC Z 0013 Stensamling, delområde 3 ÖNÖ Britta Wennstedt Edvinger AC Z 0014 Sentida härd vid Pilgrimsleden i delområde 3 AC Z 0015 Oviken 444, Hällnebodarna fäbodvall med prästkragar AC Z 0016 Oviken 444, Jordkällargrund vid Hällnebodarna AC Z 0017 Oviken 444, Fäbodstuga, rest av, vid Hällnebodarna, takås AC Z 0018 Oviken 444, Fäbodstuga, rest av, vid Hällnebodarna, ristningar i stugans SÖ del AC Z 0019 Oviken 444, Brunn vid Hällnebodarna AC Z 0020 Oviken 444, Uthus, rest av, vid Hällnebodarna AC Z 0021 Oviken 444, Vall och fäbodstuga, rest av, vid Hällnebodarna AC Z 0022 Oviken 444, Uthus, rest av, vid Hällnebodarna AC Z 0023 Oviken 444, Knut och grundstenar till uthus, rest av, SV Britta Wennstedt Edvinger Uppg Britta Wennstedt Edvinger saknas NÖ Britta Wennstedt Edvinger SV Britta Wennstedt Edvinger ÖSÖ Britta Wennstedt Edvinger ÖSÖ Britta Wennstedt Edvinger N Britta Wennstedt Edvinger ÖSÖ Britta Wennstedt Edvinger V Britta Wennstedt Edvinger SV Britta Wennstedt Edvinger

42 vid Hällnebodarna AC Z 0024 Oviken 444, Jordkällargrund vid SSV Britta Wennstedt Edvinger Hällnebodarna AC Z 0025 Oviken 444, Spismursröse Ö Britta Wennstedt Edvinger AC Z 0026 Vakant AC Z 0027 Bleckning på tallstubbe, delområde 3 AC Z Vakant 0031 AC Z 0032 Oviken 434, Röjningsröse vid Pilgrimsleden AC Z 0033 AC1318, Rösning vid Pilgrimsleden med eventuell visarsten AC Z 0034 Oviken 435, Hålväg på Pilgrimsleden AC Z 0035 Hålväg på Pilgrimsleden utanför 2012 års uo, N E AC Z 0036 Hålväg på Pilgrimsleden utanför 2012 års uo, N E AC Z 0037 Grind vid f.d. plantskola utanför uo, N E AC Z 0038 Vakant SÖ Britta Wennstedt Edvinger SV Britta Wennstedt Edvinger NV Britta Wennstedt Edvinger SV Britta Wennstedt Edvinger V Britta Wennstedt Edvinger NÖ Britta Wennstedt Edvinger SV Britta Wennstedt Edvinger AC Z 0039 Oviken 433, Fäbodstuga, rest av, på Kinderåsbodarna AC Z 0040 Oviken 433, Uthus, rest av, på Kinderåsbodarna AC Z 0041 Oviken 433, Jordkällare, rest av, på Kinderåsbodarna AC Z 0042 Oviken 433, Jordkällare, rest av, inkl. tillbyggnad, på Kinderåsbodarna AC Z 0043 Oviken 433, Fäbodstuga, rest av, på Kinderåsbodarna AC Z 0044 Oviken 433, Brunn på Kinderåsbodarna AC Z 0045 Oviken 433, Översikt, del av Kinderåsbodarna NÖ Britta Wennstedt Edvinger SSÖ Britta Wennstedt Edvinger ÖSÖ Britta Wennstedt Edvinger NV Britta Wennstedt Edvinger Uppg Britta Wennstedt Edvinger saknas VNV Britta Wennstedt Edvinger VNV Britta Wennstedt Edvinger AC Z 0046 Oviken 39, Fångstgrop i system S Britta Wennstedt Edvinger AC Z 0047 Oviken 39, Fångstgrop i system S Britta Wennstedt Edvinger AC Z Vakant 0055 AC Z 0056 Bleckning på gammal stubbe, V Britta Wennstedt Edvinger N E AC Z Vakant 0058 AC Z 0059 Fångstgropsliknande täktgrop SSÖ Britta Wennstedt Edvinger AC Z 0060 Myssjö 151, Översikt, Västertakets fäbod NV Britta Wennstedt Edvinger

43 AC Z 0061 Myssjö 151, timrad vägg, NÖ Britta Wennstedt Edvinger Västertaket AC Z 0062 Myssjö 151, Västertaket fäbod SÖ Britta Wennstedt Edvinger mot VKV029 AC Z 0063 Myssjö 151, Västertaket fäbod NNV Britta Wennstedt Edvinger mot VKV031 AC Z 0064 Myssjö 151, Intakt uthus på SÖ Britta Wennstedt Edvinger Västertakets fäbod med ristning: JSS 1843 AC Z Vakant 0072 AC Z 0073 AC1305, Husgrund SSV Britta Wennstedt Edvinger AC Z 0074 Arbetsbild, delområde 2 Uppg Britta Wennstedt Edvinger saknas AC Z 0075 AC1309, Stortallen ÖSÖ Britta Wennstedt Edvinger AC Z 0076 AC1304, Rösning ÖNÖ Britta Wennstedt Edvinger AC Z 0077 Härd, sentida, N E AC Z 0078 Oviken 429, Översikt över Torråsvallen AC Z 0079 Arbetsbild, jordkällargrund på Munkbodvallen, Oviken 309, delområde 2 AC Z 0080 Arbetsbild, jordkällargrund på Munkbodvallen, Oviken 309, delområde 2 AC Z 0081 Vakant SSV Britta Wennstedt Edvinger SSV Britta Wennstedt Edvinger Uppg saknas Uppg saknas Britta Wennstedt Edvinger Britta Wennstedt Edvinger AC Z 0082 Oviken 441, Dammvall, Ö sida N Britta Wennstedt Edvinger

44 38

45 Bilaga 3. Objekttabell ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC1301 Fångstgrop Älg/ren Fångstgrop, oval, 4,5x3,5 m (NÖ-SV) och 0,8 m dj. Rektangulärt bottenplan, 1,2x0,3 m (NÖ-SV) med en sten delvis synlig i SV. Vall kring kanten, 1,5-2 m br och 0,1-0,3 m h, ställvis otydlig. Skogsmaskinspår (ÖSÖ-VNV) övertvärar S delen. Beväxt med en tall och en björk. Fast forn Terräng: VSV-sluttande moränmark. Skogsmark (tallskog med inslag av björk). AC1302 Fångstgrop Älg/ren BWE, KJE Fångstgrop, oval, 3,5x2,5 m (NNV-SSÖ) och 0,9 m dj. Skålformad botten. Vall kring kanten, 1,5-2 m br och 0,1-0,2 m h. Bottnen belamrad med gallringsavfall. Beväxt med två tallar, en björk och två gamla stubbar. Fast forn Terräng: Moränrygg (NV-SÖ). Skogsmark (tallskog). AC1303 Fångstgrop Älg/ren BWE, KJE Fångstgrop, oval, 3,5x2 m (ÖNÖ-VSV) och 1,5 m dj. Rektangulärt bottenplan, 1,5x0,5 m (ÖNÖ-VSV). Vall kring kanten, 1-2 m br och 0,1-0,2 m h. Fast forn Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (tallskog) KJE AC1304 Rösning Rösning, närmast rund, 0,4 m diam och 0,5 m h, bestående av tre stenar, 0,3-0,4 m st, upplagda på ett block, 3,5 m l (NNV-SSÖ), 1,5 m br och 0,5-0,8 m h. Orientering: 6 m N om stig. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (granskog). AC1305 Husgrund, historisk tid BWE Husgrund, närmast rektangulär, 6x4 m (N-S) och 0,5 m h, bestående av en 1 m br vall. Spismursröse i V, oregelbundet, 2,5 m diam och 0,7 m h, av 0,3-0,4 m st stenar. Beväxt med unggranar och gamla stubbar. 39

46 6 m NV om husgrunden är en källargrop(?), rektangulär, 3x2 m (NV- SÖ) och 0,7 m dj. Beväxt med tre gamla stubbar. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (hygge). AC1306 Kolningsanläggning BWE Kolbotten efter resmila, rund, 13 m diam och 0,1-0,3 m h. Ojämn yta. Vid provstick framkom rikligt med kol och sot. Belamrad med gallringsavfall. Beväxt med gräs och ett flertal granar koncentrerade till anläggningens mitt. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (granskog). AC1307 Husgrund, historisk tid BWE Uthusgrund, rektangulär, 6x5 m (NÖ- SV) och 0,2 m h, bestående av en vall, 0,8-1 m br. Något försänkt inre yta, 0,1 m dj. Beväxt med tre unggranar och smågranar. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (gles blandskog angränsande till hygge). AC1308 Kolningsanläggning BWE, KJE Kolbotten efter resmila, rund, 14 m diam och 0,2-0,6 m h. Tämligen plan yta. Högre kring kanten. Välbevarad och tydlig. Beväxt med gräs, en gran, ungtallar och smågranar. Omedelbart SÖ om kolbottnen är en stybbgrop, 6x3,5 m (VSV-ÖNÖ) och 0,4 m dj. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrblandskog med inslag av björk). AC1309 Naturföremål/- bildning med tradition BWE Tall med namn, Stortallen. Avbruten vid storm. Stubben är 2,5 m h och 1 m diam. Den avbrutna stammen ca 20 m l (NNV- SSÖ). Skyltad vid skogsbilväg: STORTALLEN. Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (tallskog) BWE AC1310 Fångstgrop Fångstgrop, oval, 3,5x2,5 m (NV-SÖ) och Fast 40

47 Ren/älg 0,8 m dj. Rektangulärt bottenplan, 2x0,5 m (NV-SÖ). Otydlig vall kring kanten i NV, 1-1,5 m br och 0,1-0,2 m h. Vall saknas i SÖ. Beväxt med två björkar och två tallar. forn Orientering: 26 m SÖ om väg. Terräng: NV-sluttning av moränrygg (N- S). Skogsmark (tallskog med inslag av björk och enstaka granar) KJE AC1311 Färdväg Fäbodväg med rösningar mellan Kinderåsbodarna och Kinderåsen, del av, 700 m l (NÖ-SV) och 0,3 m br. Ställvis övertvärad av skogsmaskinspår. Avbruten av skogsbilväg. Rösningarna är runda och ovala, 0,5-1 m diam och 0,5-0,6 m h, av 0,2-0,5 m st stenar. Ej rekognoscerad Ö om 2012 års utredningsområde. Fortsätter mot Kinderåsen i NÖ. Terräng: Morän- och hällmark i NÖsluttning. Skogsmark (tallskog resp. tallplantering). AC1312 Fornsliknande KJE, BWE Område med stensamlingar med oklart syfte, 50x35 m (NNV-SSÖ). Inom angivet område är fem stensamlingar, belägna på 8-20 m inbördes avstånd, varav tre oregelbundna och två närmast ovala. De oregelbundna stensamlingarna är 1,5-2x1-1,5 m (NV-SÖ resp NÖ-SV) och 0,5-0,8 m h. De närmast ovala stensamlingarna är 2,3-2,5x1,5-2 m (NV-SÖ) och 0,5-1 m h. Stenarna i samtliga anläggningar är flata, vanligen 0,2-0,6 m l, 0,2-0,5 m br och 0,1-0,2 m tj. Enstaka är större, 0,8-1,5 m l, 0,4-0,5 m br och 0,1-0,15 m tj. Lavtillväxten avviker från omgivningen, men i lägre grad. De två sydligaste anläggningarna är mycket välbyggda. I närområdet är ytterligare talrika, små stensamlingar varav flertalet torde vara naturbildningar. Terräng: Kraftigt NÖ-sluttande hällmark. Skogsmark (tallskog) BWE 41

48 AC1313 Brott/täkt Morän Fångstgropsliknande täktgrop, närmast rektangulär, 5x4 m (N-S) och 1,5 m dj. Skålformat bottenplan. Vall kring kanten i SÖ och V, 1,5-2 m br och 0,2-0,4 m h. Beväxt med ett femtontal contortatallar och unggranar. Terräng: Krön av moränknabbe. Skogsmark (tallplantering). AC1314 Husgrund, historisk tid BWE Husgrund, rektangulär, 5x4 m (NV-SÖ) och 0,1-0,2 m h. Stenfot. I SV kanten är ett spismursröse, närmast kvadratiskt, 1,5x1,5 m (NV-SÖ) och 0,5 m h, av flata stenar, 0,3-1,2 m l, 0,2-0,4 m b och 0,1-0,3 m tj. I SSV är en brosten, 1,2x0,8 m (NV-SÖ). Husgrunden är belamrad med järnskrot. Terräng: Avsats i SSV-sluttande moränmark. Skogsmark (barrblandskog). AC1315 Område med skogsbruksar AE, KJE Område med skogsbruksar, 30x20 m (NV-SÖ), bestående av en kojtomt och en kolbotten efter resmila. Kojtomten är oval, 5,5x4 m (NÖ-SV) och 0,3 m h. Oklar begränsning i SÖ. Spismursröse i NÖ, kraftigt utrasat, oregelbundet, 3 m diam och 0,5 m h, av 0,2-0,7 m st stenar. Beväxt med en gran och två björkar samt enar och smågranar. Kolbottnen, belägen 9 m SÖ om kojtomten, är rund, 13 m diam och0,8 m h, i NÖ ingrävd i sluttningen, 0,5 m dj. Ojämn yta. Ställvis stybbgropar kring kanten, 1,5-5 m l, 1-1,5 m br och 0,2-0,5 m dj. Beväxt med fem granar, fyra björkar och några unggranar. AC1316 Kolningsanläggning BWE Kolbotten, rund, 13 m diam och 0,2 m h. Ojämn yta. Vall kring kanten, 2 m br och 0,5-0,7 m h. Delvis omgiven av en grund ränna, 0,5-2 m br och 0,3 m dj. 1,5 m VSV om kolbottnen är en stybbgrop, oregelbunden, 4x3 m (N-S) och 0,5 m dj. Terräng: Svagt SV-sluttande moränmark. Skogsmark (contortatallplantering). 42

49 BWE AC1317 Färdväg Fäbodväg, del av, 930 m l (NÖ-SV) och 1-1,5 m br. I ÖNÖ något hålvägsliknande, 1,5 m br och 0,2 m dj. Terräng: ÖNÖ-sluttande moränmark ställvis angränsande till torvmark. Skogsmark (granskog) BWE AC1318 Rösning Rösning med visarsten (?), rund, 4 m diam och 0,3 m h. Stenarna är 0,2-1 m st. I mittpartiet är en nedfallen, flat, mindre häll, spetsig upptill, 0,6 m l, 0,25 m br och 0,1 m tj. Osäker visarsten. Röjningssten från stig, möjligt röjningsröse. Orientering: Omedelbart NV om pilgrimsleden Jämt-Norgeleden. Terräng: Flack moränmark med inslag av hällmark och våtmark. Skogsmark (Tallskog) BWE, KJE AC1319 Färdväg Fäbodväg, del av, 325 m l (Ö-V) och 1,5 m br. Ansluter till fäboden Västertaket (Myssjö 151) i Ö. Fortsätter utanför 2012 års utredningsområde i V. Ej rekognoscerad. Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog). Oviken 36:1 Plats med tradition AE, KjE FMIS: [1)]Landtunga (Ö-V) med fast mark genomskuren av 2 bäckar (N-S), omgiven av myrmark i N och S, fast moränmark i Ö-V. Platsen är allmänt känd som Porten. Tjärn S därom kallas Porttjärnen. Omedelbart SÖ om stig (gamla vägen Härjedalen-Oviken) på en punkt 70 [m] NÖ om stigskäl och intill SÖ-sluttande del av liten ås är [2) [Se Oviken 36:2]] Enligt tradition skall det ha funnits en vaktstuga i närheten, men av den finns inga synliga rester. Enligt Burman skall också en förskansning ( retranschement ) ha funnits över [oläsligt], men härav syns inga som helst spår. På dess SÖ del verkar dock fastmarksytan något bearbetad eller nött, möjligen viloplats el. dyl. Det är 43

50 mycket tveksamt om några anläggningar någonsin funnits. Att platsen är den avsedda är fullt säkert, likaså att stigförbindelsen är mycket gammal (med på Stenklyfts 1600-talskarta). Den är ännu väl öppen. Oviken 36:2 Naturföremål/- bildning med tradition Terräng: Fastmarkstunga mellan myrar, moränmark Ö därom. Skogsmark. FMIS: [2)] Tallstubbe, 0,7 m diam, av tradition kallad Porttallen. Tallen fälldes omkring år På toppen av tallen skall det ha funnits en tunna med tjärved som skulle tändas vid fara. [Se vidare Oviken 36:1.] Oviken 38:1 Fångstgropssystem Terräng: Fastmarkstunga mellan myrar, moränmark Ö därom. Skogsmark. FMIS: [1)] Fångstgropssystem, 540 m l (Ö-V), bestående av 13 fångstgropar, belägna m avstånd (vanligen ca m). Dessa är 3-4,5 m diam (oftast 3,4-4 m) och 1-1,4 m dj. 11 har rektangulärt bottenplan (NNV-SSÖ till N40ºÖ-S40ºV). Groparna har vall kring kanten, 1-2,5 m br och 0,1-0,4 m h. Ett par har stenar i vall och kant. En är ojämn i bottnen (grävningsskador?), flertalet något ovala. Beväxta med övervägande granar, enstaka björkar samt löv- och barrplantor. En del stubbar. Fast forn utgör i praktiken ett system varav nr 37 kan utgöra en förlängning via Kusbölehelvetet (se anm. vid 37). Terräng: Småkuperad moränmark med åsryggar (mest N-S). Skogsmark (granskog). Oviken 38:2 Fångstgrop FMIS: [2)] En grop Ö härom (x på fotokartan) har 1969 förstörts vid vägbygge. Svaga ar av vallen och en insjunkning på ca 0,1 m i gropen anger platsen. Platsen utpekad av markägaren E[ ] P[ ], Myrviken. Oviken 39:1 Fångstgropssystem Terräng: Småkuperad moränmark med åsryggar (mest N-S). Skogsmark (granskog). FMIS: Fångstgropssystem, 675 m l (VNV-ÖSÖ), bestående av 12 fångstgropar, belägna på m avstånd (vanligen m, tre avstånd är m). Dessa är 3-4 m diam och 1-1,5 m dj (vanligen 1,3-1,4 Fast forn 44

51 m dj). 11 har rektangulärt bottenplan (NNV-SSÖ till N40ºÖ-S40ºV), vanligen mycket [oläsligt]. Groparna har helt eller delvis vall kring kanten, 1-2,5 m br och 0,1-0,8 m h. Några gropar har enstaka stenar i vall och kant. En grop har en grop i SÖ vallenm från vilken fyllning förts ned i gropen, så att bottenplanet täcks. Beväxta med övervägande granar, enstaka björkar samt enstaka barr- och lövbuskar. Jfr anm. vid nr 38! Oviken 42:1 Fångstgropssystem Terräng: Kuperad moränmark med åsryggar. Skogsmark (granskog med grupper av tall). FMIS: Fångstgropssystem, 110 m l (NV-SÖ), bestående av 15 fångstgropar, belägna på m avstånd (2 avstånd är m, 5 är m). Dessa är 3-4 m diam (många något ovala) och 0,6-1,4 m dj (vanligen grundare i NV delen). 13 har rektangulärt bottenplan (N15ºÖ- S15ºV). 3 gropar har söndergrävd botten. Groparna har helt eller delvis vall kring kanten, 1-2,5 m br och 0,1-0,4 m h. Flera gropar har talrika stenar i nedre delen och enstaka i kanter och vall. Beväxta med enstaka unga björkar, granar och tallar. Delvis flera stubbar. De delvis långa avstånden kan förklaras av den stenbundna marken, Någon tvekan om systemets enhetliga uppbyggnad råder dock ej. I det långa avståndet i SÖ kan troligen en grop ha förstörts av vändplats vid skogsbilväg (x på fotokartan). Fast forn Orientering: Skäres av skogsväg i NV delen. Oviken 309 Fäbod Munkbodvallen Terräng: Stenig moränmark med mycket flacka ryggar. Skogsmark (tallskog). FMIS: Bebyggelsear efter fäbod, ca 160 x m (SV-NÖ), bestående av 4 husgrunder och 5 källargrunder. Fast forn Husgrunderna, som ligger i SÖ-delen, är 4-4,5 x 4-5 m st. Samtliga har spismursrest, 2,5-3 x 2-3 m st och 0,5-1 m h. Källargrunderna är 2,5-3 x 2,5-5 m st 45

52 och 1,5-1,8 m dj. Samtliga är ingrävda i en terrasskant i SÖ-delen av området och har ingång åt SÖ. I SV-delen på vallen finns rester efter en syllstensrad som möjligen härrör från en ladugård. Oviken 419 Fäbod Prästvallen Vid husgrunderna finns ett modernt vindskydd längs en stig som passerar genom området. Terräng Terrassbildning i stenig morän. Skogsmark med övervägande granskog. FMIS: Fäbod, ca 250x180 m (N-S), bestående av 2 stående byggnader och 1 källargrop. Oviken 420 Fäbod Pullvallen Källargropen är 6x3 m (Ö-V) och 0,8 m dj. Fäboden är markerad på Ägomätningskarta från år Terräng: Småkuperad moränmark. Igenväxande vall, skogsmark, granskog. FMIS: Fäbod, ca 225x175 m (N-S), bestående av 4 husgrunder, 9 källargropar och ett 20-tal röjningsrösen. Fast forn Husgrunderna är 4-5x3-4 m. En husgrund har ett spismursröse, 2,5 m diam och 0,8 m h. Källargroparna är, 2,5-3,5x2-2,5 m och 0,8-1,3 m dj, varav två med synliga kallmurade väggar. Röjningsrösena är runda, 1-2,5 m diam och 0,2-0,5 m h, av 0,2-0,5 m st stenar. Fäboden är markerad på Ägomätningskarta från år Oviken 421 Fäbod Vibäckvallen Pullvallen (Pullsboderne) omnämns år 1666 i Jämtlands Avradsland, S 95. Terräng: Kuperad moränmark med slänter och genomskärande bäck. Skogsmark, blandskog. FMIS: Bebyggelsear efter fäbod, ca 205x160 m (N-S) bestående av, 7 källargropar, 3 stengärdesgårdar och minst ett 20-tal röjningsrösen. Fast forn Källargroparna är 2,5-5 x 2-4 m och 0,4-1 m dj. Några är delvis kallmurade, av 46

53 0,1-0,5 m st stenar. Stengärdesgårdarna är 4-35 m l, 1-1,3 m br och 0,1-0,3 m h, av 0,1-0,4 m st stenar. Röjningsrösena är runda, 1-3 m diam och 0,1-0,3 m h, av 0,1-0,3 m st stenar. Röjningsrösena är helt eller delvis övertorvade. Fäboden är markerad på Ägomätningskarta från år Oviken 422 Husgrund, historisk tid Terräng Flack småkuperad moränplatå intill bäck. Skogsmark, blandskog. FMIS: Husgrund, 12x5 m (N-S), bestående av en delvis synlig syllstensrad, av 0,3-0,5 m st stenar. I mitten är en eldpall, kvadratisk, 1,5x1,5 m och 0,5 m h, kallmurad av 0,1-0,5 m st flata stenar. Oviken 424 Husgrund, historisk tid Terräng: Småkuperad moränmark, Skogsmark, blandskog. FMIS: Husgrund, rektangulär,10x5 m (Ö-V), bestående av en delvis synlig syllstensrad, av 0,3-0,5 m st flata stenar. Oviken 425 Husgrund, historisk tid Terräng: Småkuperad moränmark, Skogsmark, blandskog. FMIS: Husgrund, rektangulär, 9x4,5 m (N-S), bestående av en 0,1 m h och 0,1-0,5 m br vall av jord och sten. I grundens S del är ett spismursröse, 2 m diam och 0,5 m h. Oviken 429 Fäbod Torråsvallen Terräng: Småkuperad moränmark, Skogsmark, blandskog. FMIS: Bebyggelsear efter fäbod, ca 330x200 m (NÖ-SV), bestående av 4 stående byggnader, 2 husruiner, 2 husgrunder, 3 källargropar och ett 10- tal röjningsrösen. Husruinerna är 5-7,5x4-7 m. Under en av dessa är en källare, 5x4 m och 1,7 m dj med kallmurade väggar. Inskription ovan dörren: "Uppsatt av PKS År 1844". Den ena husgrunden är 6x5 m, med spisröse, 2,5 m diam och 1 m h. I grunden är en större mängd bråte. Den andra husgrunden består av ett spisröse, 2 m diam och 0,8 m h. Källargroparna är 3-5x3 m och 0,6-1 m 47

54 dj. Två av dessa med kallmurade väggar, av 0,2-0,6 m st stenar. Röjningsrösena är 1-1,5 m diam och 0,1-0,4 m h. Fäboden är markerad på Ägomätningskarta från år Terräng Flack småkuperad moränmark, Skogsmark. Oviken 430 Färdväg FMIS: Kavelbro, 14 m l (ÖNÖ-VSV). Vid provstick kändes trävirke i myren. Ny bedömning: Uppgift om En skylt är här uppsatt där det står att: "Gamla billsåsbor har berättat att det ska ha funnits en kavelbro på denna plats". Terräng: Flack myrmark. Skogsmark. Tillägg: Vid arkeologisk utredning år 2012 kunde inget virke konstateras i myren BWE, KjE Oviken 431 Färdväg FMIS: Hålväg, 15 m l (NÖ-SV), 1-2 m br och 0,3-0,8 m dj. Terräng: Stenbunden moränmark. Skogsmark, contortaplantering. Oviken 432 Färdväg FMIS: Hålväg 17 m l (NÖ-SV), 1-2 m br och 0,3-1,2 m dj. Oviken 433 Fäbod Kinderåsbodarna Terräng: NNÖ-sluttande stenbunden moränmark. Skogsmark, contortaplantering FMIS: Bebyggelse efter fäbod, ca 300x m (Ö-V), bestående av minst 5 husgrunder, 3 husruiner, minst 3 källargropar och minst ett 20-tal röjningsrösen. Husgrunderna är 3-6x3,5-8,5 m, varav en med spisröse. Husruinerna är 2,5-4x3-4,5 m, bestående av 4-8 stockvarv. En husruin har spismursröse. Källargroparna är 1,8-2,5x3-7 m och 0,3-0,8 m dj, med delvis kallmurade sidor. Röjningsrösena är 1-3 m diam och 0,3-0,5 m h, av 0,2-0,5 m st stenar. Fäboden är markerad på laga delningskarta från år

55 Terräng: Svag S- och Ö-sluttande moränmark. Skogsmark, gran- och contortaskog Oviken 434 Rösning FMIS: Rösning, rund, 2 m diam och 0,5 m h, av 0,2-0,4 m st stenar. Stenarna är upplagda kring ett större jordfast block. Terräng: Stenbunden moränmark. Skogsmark, contortaplantering. Oviken 435 Färdväg FMIS: Hålväg, 29 m l (NÖ-SV), 1-2 m br och 0,2-1,2 m dj. Oviken 440 Ny styp: Brott/täkt Terräng: NNÖ-sluttning i stenbunden moränmark. Skogsmark, contortaplantering. FMIS: Källargrop, 3x2 m (Ö-V) och 0,2-1 m dj. Ingrävd i slänten vid krönkant. Vid provstick kändes stenar i kanterna och i botten. Orientering: 60 m V om skogsbilväg. Terräng: Krönkant av moränplatå. Hygge, granplantering. Ändring: Provgrop BWE, KjE Oviken 441 Dammvall FMIS: Dammvall, ca 82 m l (NÖ-SV), 1-8 m br och 0,1-2 m h, av jord och sten. I SV övergående i förbättrad naturlig sandås. Mitt på dammvallen i NÖ och även en bit på den SV sidan är en längsgående 0,8 m br och 0,3-0,5 m dj ränna. I ån mellan vallarna syns en nedstenad stock. Oviken 443 Husgrund, historisk tid Terräng: Sandig, småkuperad moränmark intill å. Skogsmark, granoch björkskog. FMIS: Husgrund, kvadratisk, 5x5 m (NÖ-SV), bestående av en kallmurning, 0,1-0,5 m h, av 0,2-0,5 m st stenar, högst i SÖ. Synlig grund saknas i N-NV, grundens inre del är fylld med grus och sten. Oviken 444 Fäbod Hällnebodarna Terräng: Sandig, småkuperad moränmark intill å. Skogsmark, granoch björkskog. FMIS: Fäbod, ca 140x m (NNV-SSÖ), bestående av minst 4 husgrunder, 1 49

56 husruin, 2 jordkällargrunder, 1 brunn och minst 5 röjningsrösen. Husgrunderna är 6,5-8x4-8 m, bestående av syllstenar och timmerstockar. En husgrund består enbart av ett spismursröse, 2x1 m (NNV-SSÖ) och 0,6 m h, av övertorvade stenar. Husruinen är 7x6,5 m (NNV-SSÖ), bestående av intill 10 stockvarv, 2,2 m h. I grundens NNÖ del är ett spismursröse, 2x2 m och 1,6 m h. Jordkällargrunderna är 7,5-10x6-8 m och 1 m dj. Båda har kallmurade väggar. Brunnen är 2,5 m diam och 1,7 m dj. Röjningsrösena är 2-3 m st och 0,2-0,4 m h. Fäboden är markerad på laga skifteskarta från år Namn: Hällnebodarna Oviken 445 Fäbod Gammalvallen Terräng: ÖSÖ-sluttande moränmark. Igenväxande vall, skogsmark, granskog. FMIS: Fäbod, ca 150x105 m (N-S), bestående av minst 1 husgrund och 3 jordkällargrunder. Husgrunden är 6x6 m (Ö-V), bestående av övermossade och övertorvade syllstenar, 0,4-0,6 m st. I grundens SÖ del är ett spismursröse, 4x3 m (NV-SÖ), och 0,6 m h, av 0,3-0,6 m st stenar, utrasat mot SÖ. Jordkällargrunderna är 5-7x3-4 m och 0,5-0,7 m dj. En jordkällargrund har kallmurade väggar. Myssjö 150 Fäbod Lockåsbodarna Fäboden är markerad på sammandragskarta över Ovikens socken från år Terräng: Ö-sluttande moränmark. Skogsmark/hygge, barrskog. FMIS: Bebyggelsear efter fäbod, ca 230x150 m (NNÖ-SSV), bestående av 5 stående byggnader, 2 husgrunder, 1 husruin och 7 källargropar. Husgrunderna är 5-4x4 m bestående av delvis synliga syllstenar. Husruinen består av 6-8 stockvarv med en stående spismur. Källargroparna är 6-2,5x3-2,5 m och 0,6-2 m dj, varav två med kallmurade väggar, ingrävda i slänter. 50

57 Fäboden är markerad på Ägomätningskarta från år Lockåsbodarna (Låckååsboderne) omnämns år 1666 i Jämtlands Avradsland, S 90. Myssjö 151 Fäbod Västertaket Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark, blandskog. FMIS: Fäbod, ca 230x160 m (NV-SÖ), bestående av 5 stående hus, 2 ladugårdsruiner, 1 jordkällareruin, 1 laddruin, 1 jordkällaregrund, 1 grop och ett 20-tal röjningsrösen. Ladugårdsruinerna är 9x6,5-9 m, bestående av 5-9 stockvarv, 1,5-2,5 m h. Jordkällareruinen är 9x4 m (NÖ-SV), inrasat tak på det yttre rummet. Ladruinen är 6,5x4,5 m (ÖNÖ-VSV), bestående av intill 10 stockvarv, 2 m h, inrasat tak. Jordkällaregrunden är 7x4 m (NV-SÖ) och intill 1,8 m dj, kallmurade väggar. Gropen är oregelbunden, närmast rund, 4,5 m diam och 1 m dj. Röjningsrösena är 1-5 m st, 0,3-0,4 m h, av 0,1-0,4 m st stenar. Fäboden är markerad på karta år Myssjö 169 Fäbod Östertaket Terräng: Småkuperad och SV-slutande moränmark. Skogsmark/igenväxande vall, granskog. FMIS: Fäbod, ca 290x m (NV-SÖ), bestående av 10 stående byggnader, 1 husgrund, 3 jordkällaregrunder, 1 grop och ett 10-tal röjningsrösen. Husgrunden är 9x7 m och 0,5 m dj. Jordkällaregrunderna är 5-6x3-6 m och 0,5-1 m dj. En är kallmurad. Gropen är 3 m diam och 1 m dj. Röjningsrösena är 1,5-3,5 m diam och 0,3-0,4 m h, av 0,3-0,5 m st stenar. Fäboden är markerad på laga skifteskarta från år Terräng: Småkuperad och SV-sluttande moränmark. Skogsmark/vall, blandskog. 51

58 52

59 Bilaga 4. Påsiktsbilder Z Z Z Z Z Z Z Z

60 54

61 Arkeologicentrum AB Z Z Z Z Z Z Z Z

62 56

63 Arkeologicentrum AB Z Z Z Z Z Z Z Z

64 58

65 Arkeologicentrum AB Z Z Z Z Z Z Z Z

66 60

67 Z Z