Fyra Månader i Nordens Italien

Transkript

1 RESEBERÄTTELSE Namn År och termin för utbyte Elin Stenfors HT16 Utbytesuniversitet Haskóli Islands Utbildningsprogram Civilingenjör Energi & Miljö Fyra Månader i Nordens Italien Innan avresa På sista ansökningsdagen, satte jag och min sambo Martin oss ner och kollade igenom listan över utbytesländer och universitet. Då vi båda två har ett stort naturintresse och älskar att vandra ville vi åka till en stad/ett land som kunde erbjuda naturupplevelser snarare än storstadsliv. Ingen av oss hade tidigare varit på Island men vi hade båda hört talats om landets extrema natur. Att det dessutom hör till Norden och inte var alltför långt hemifrån gjorde att vi bestämde oss för att söka till Islands universitet, eller Haskóli Islands som skolan heter på Isländska, ett universitet som ligger i Reykjavik. Eftersom Island ligger i Europa och är ett nordisk t land behövdes inga större förberedelser göras. Vi fyllde i learning agreements och sökte kurser baserat på vad som låg uppe som valbara kurser på universitets hemsida. Då jag följt kursplanen och enbart läst villkorligt valfria och obligatoriska kurser under mitt första år på mastern hade jag möjligheten att fritt välja kurser så länge som 15 hp av dem kunde räknas som tekniska. Det gjorde det hela lite enklare då jag inte hade samma stress att hitta programspecifika kurser. Ankomst Terminen på Haskoli Islands börjar ungefär samtidigt som här på KTH och vi såg till att anlända i Reykjavik på fredagen, veckan innan introduktionsveckan skulle börja. Vårt val av anländningsdatum var ganska lyckat då det visade sig när vi kom fram att Reykjavik Culture night, som är en av de största festligheterna under hösten, inträffade samma helg och stan var fylld av aktiviteter och festligheter. Dessutom var de flesta museum öppna med fri entré vilket gjorde att vi kunde få en snabb inblick i stadens kultur utan att spendera ett öre! När Intro-veckan väl drog igång var det organiserade aktiviteter för oss utbytesstudenter varje dag, både dagtid och på kvällen. Bland annat erbjöds rundvisning på Campus, snabbkurs i isländska och genomgång av biblioteket. Både jag och Martin var uppskrivna på att få faddrar men ingen av oss lyckades någonsin träffa våra faddrar då de antingen var upptagna eller iväg på fältresor. För just det, det var det mest förbryllande med intro-veckan. När halva veckan hade gått så insåg de flesta av oss att kurserna redan dragit igång vilket gjorde att man antingen fick välja mellan att lära sig om universitetet och isländska, eller att missa en hel veckas föreläsningar. Dessutom fanns det ingen schemasök-sida för universitetet, utan det enda sättet att få tillgång till sitt schema var via universitetets intranät. Mina kurser kom dessvärre inte in på mitt intranät förrän efter en eller flera veckor, vilket gjorde att jag missade många föreläsningar och möten den första tiden. Jag läste till exempel en kurs i luftkvalitet, vars första vecka var obligatorisk och stod för 15 % av betyget, något som jag dock inte fick reda på förrän introveckan var över och jag fått tillgång till schemat på skolans intranät. Ekonomi Vi letade ett tag runt efter passande stipendier, men efter att ha gått igenom i stort sett hela länsstyrelsens stipendieförteckning utan att hitta ett enda som passade för oss så gav vi upp. Som tur är, så är Island med i Erasmusprogrammet och vi kunde därför ta del av Erasmusstipendiet under vårt utbyte, vilket underlättade det hela då Island är ett väldigt dyrt land. Kostnadsläget på Island kom lite som en överraskning för mig då jag hade förväntat mig att priserna skulle vara ungefär på samma nivå som i Sverige. Tyvärr var inte det fallet och det mesta var ungefär 20 % dyrare än hemma (grov uppskattning dock). Här hemma är jag van vid att kunna ha råd med ganska bra varor utan att behöva betala en förmögenhet i affären men på Island gällde det att planera 1 (5)

2 sina inköp för att inte kostnaderna skulle springa iväg. Ett tips för den som vill kunna leva så billigt som möjligt är att bli vegetarian då både kött och fisk är dyra varor i landet. Boende Det råder bostadsbrist i Reykjavik precis som i Stockholm så vi insåg tidigt att vi behövde vara ute i god tid om vi skulle lyckas få tag i något bra boende. Många av de rum och lägenheter som ligger ute för uthyrning har dessutom ganska höga hyror vilket minskar utbudet något när man åker som student. För att minska kostnaderna för hyran och underlätta lite i boende-sökandet så bestämde vi oss att försöka hitta en lägenhet att dela med en annan KTH-student som också skulle till Island. Efter många om och men så kom vi i kontakt med en kompis kompis som bodde i Reykjavik och som erbjöd sig att hjälpa oss hitta något. Det dröjde inte länge innan hen lyckades hitta en källarlägenhet med två rum och en relativt låg hyra som vi lyckades få. Standarden på lägenheten var inte hög men vi hade däremot en av de lägsta hyrorna bland oss utbytesstudenter, ungefär 9000 SEK/mån. Vill man hitta en fin lägenhet, någorlunda nära Campus, bör man vara ute i god tid och dessutom vara beredd att betala en ganska stor slant om man vill ha en bra standard. Att vara ute i god tid är dock verkligen att rekommendera. Vid terminsstarten, och även flera veckor in på terminen var det flera kursare som fortfarande stod utan boende och vissa fick pendla 45 min, en väg, till skolan. Universitetet och studierna Haskoli Islands erbjuder utbildningar inom flera olika ämnesområden, från Civilingenjörsprogram till juridik och humanoria. Studieupplägget är liknade det på KTH där de flesta kurser som erbjuds är antingen ca 7.5 hp med några enstaka 10 hp kurser som val. Många kurser på masternivå gavs på engelska. Däremot läser man alla kurser samtidigt istället för periodvis, vilket gör att man kan ha fyra eller fem tentor under tentaperioden om man har otur. Tentaveckorna under hösterminen är lagda under första eller andra veckan av december och i mina kurser hade jag hela två veckor på mig att tentaplugga. Tentapluggstid beror dock på vilka kurser man läser, men om jag inte missuppfattat det så har alla minst en vecka på sig att plugga innan tentaveckorna drar igång. När det gäller undervisningen så kan jag egentligen bara jämföra de två ingenjörskurserna jag läste med hur en teknisk kurs på KTH ser ut. För att vara ärlig så är studienivån på Haskoli Islands lägre, och en 7.5 hp kurs där har ett betydligt mindre kursinnehåll än vad en likvärdig kurs på KTH skulle innehålla. Många av de kurser som erbjuds på universitet ges dessutom som kandidat/master vilket innebär att alla föreläsningar är gemensamma för kandidatelever och master elever med skillnaden att master elever förväntas läsa fler artiklar till varje föreläsning. Ingen annan fördjupning ges. I övrigt så är upplägget lika, med ett antal föreläsningar per vecka och ett antal grupparbeten i varje kurs. Haskoli islands använder sig av ett intranät som heter UGLA som platform för alla kurser man läser. Intranätet fungerar ungefär som en kombination av Mitt Schema, Mina Sidor och Bilda, där man kan se alla sina resultat och sitt schema, ta ner föreläsnings-slides och artiklar samt få meddelanden av kursledarna. Systemet är supersmidigt och lätt att använda och alla lärare jag hade var duktiga på att lägga upp all information som behövdes. 2 (5)

3 Kurser Under mitt utbyte läste jag fyra kurser totalt, två tekniska och två icke tekniska. Kurserna valdes via universitetets hemsida och det var även via samma söksida som man fick reda på huruvida man blev antagen. Väl på plats på universitetet visade sig många av mina kursval inte vara aktuella längre och jag fick då kontakta studievägledningen på min värd-institution för att kunna byta till nya kurser. Det hela var rätt byråkratiskt där allt behövde skötas via mail och det krävdes ett antal rundgångar innan alla kurser kommit in på min personliga intranätsprofil så att jag kunde se schema och uppgifter. Det två tekniska kurserna jag läste hette Air Quality & Mitigation och Natural Disasters. Luftkvalitetskursen handlade just om luft och luftföroreningar och var uppbyggd i fyra moduler, där vardera modul fokuserade på olika delar av ämnet. Varje modul innefattade föreläsningar samt ett grupparbete och hela kursen examinerades sedan i en salstenta. Den första modulen fokuserade på bakgrunden till arbete med lutkvalitet, medan de två följande modulerna fokuserade på hur man matematiskt kan modelera och beräkna luftkvalitet beroende på olika parameterar. Den sista modulen handlade om luftkvalitetstandarder och olika mätmetoder som används idag. Även om föreläsarna inte var de mest karismatiska eller pedagogiska så var kursen riktigt intressant och rolig, mest tack vare att examinatorn för kursen var extremt intresserad och engagerad i ämnet, främst för att hon själv bodde i ett område som var starkt påverkad av svaveldioxid-utsläpp. Den andra tekniska kursen, Natural Disasters, var en kurs som handlade om hur man kan planera för, och agera under, en naturkatastrof. Den tittade på naturkatastrofer på systemnivå med inriktning på städer och var indelad i tre moduler, en för jordbävningar, en för översvämningar och en för vulkanutbrott. Kursen hade kunnat varit fantastisk, men tyvärr kändes det mest som att föreläsaren och examinatorn i kursen använde grupparbetena som ett sätt att hitta nya idéer till sitt egna arbete snarare än att lära oss grunderna i naturkatastrofshantering. Varje modul hade ett grupparbete, där varje arbete var både för stort och för komplicerat för tidsramen man hade att utöva den på. Examinatorn hade dessutom mottot att it s a learning process vilket hon menade innebar att hon inte skulle ge några föreläsningar eller instruktioner i hur man faktiskt utför en naturkatastrofshanteringsplan. Istället skulle vi studenter gissa hur man gjorde, för att sedan bli ombedda att göra om varje gång vi gjorde fel. Detta gjorde att kursen mest bara blev tröttsam och ett stort stressmoment. När det dessutom kom fram att den enda metoden vi fått lära oss under kursen, var den metod som föreläsaren själv kommit på så kändes dessutom ganska partisk. Men allt som allt, var det intressant att se till naturkatastrofernas påverkan från ett systemperspektiv. Utöver mina tekniska kurser läste jag två icke-tekniska. Den ena kursen hette Tourism & Wilderness och var en 10 hp kurs i hur turism och vildmarksbegreppet interagerar och påverkar varandra. Kursen inleddes med en fyra dagars vandring uppe på det isländska höglandet där vi följde en gammal vandringsled som heter Laugavegur. Totalt vandrade vi 80 km, och fick se allt från geotermiskt aktiva områden till glaciärer och vulkaner. Vi gick till och med över den kända Eyjafajallajökull (som hade utbrott 2010 och stoppade flygtrafiken i halva Europa)! Den vandringen var bland det absolut häftigaste jag gjorde på Island och examinatorn för kursen var en riktig eldsjäl som spred så mycket intresse och engagemang till oss studenter. För er som vill plugga på Island så rekommenderar jag starkt denna kurs då den är helt otrolig. Efter vandringen så hade vi 2 timmar elevledda seminarium en gång i veckan och kursen examinerades i elevernas presentationer och seminariediskussioner samt i en lite längre individuell uppsats kring kursämnet. 3 (5)

4 Den sista kursen jag läste hette Management of Protected Areas. Den handlade om hur man tar fram skyddsplaner för naturområden samt hur man bäst implementerar dem. Kursen inleddes med ett antal föreläsningar som följdes av en fem dagar lång fältresa där vi besökte landets största (och Europas näst största) nationalpark och pratade med park rangers och managers. Kursen avslutades sedan med att vi i grupper skulle ta fram en egen management plan för ett utvalt område på Island som skulle presenteras för en grupp med representanter från Islands motsvarighet till naturvårdsverket, en naturskyddsförening samt av examinatorerna för kursen. Av de två examinatorerna var den ena extremt påläst och engagerad och den andra, som tyvärr fick mest utrymme under fältresan, var negativ och skyllde alla Islands problem (från förglesning av landsbygden, till naturförstörelse och vidare till islänningarnas skulder) på turister. Då majoriteten av oss studenter inte var islänningar blev det en ganska ovälkomnande stämning under fältresan som tyvärr fördunklade mycket av min islandsvistelse. Staden och landet När vi åkte till Island förväntade jag mig en kultur som skulle likna den svenska. Visst, många av varorna i matbutiken är svenska, med allt från ostbågar till gifflar, men islänningarna själva är ganska annorlunda från vad jag är van vid. Den vardagshövlighet, som man kanske knappt tänker på här hemma i Sverige, saknas i Reykjavik. Du kan tillexempel inte förvänta dig att en islänning väjer för dig på en trång trottoar. Istället kommer de troligtvis gå in i dig om du inte flyttar, och någon ursäkt är inte att vänta sig. En av de finländska utbytesstudenterna uttryckte det ganska klockrent; Island är som Nordens Italien, invånarna är ganska otrevliga på gatan och de kör som galningar. De islänningar som jag läste med var dock väldigt vänliga, även de som vi hyrde lägenheten av. Dock är de ganska restriktiva och höll sig för sig själva på fritiden. Reykjavik som stad är väldigt gullig, med små färgglada hus i centrum. Det är också fantastiskt hur nära man har till havet från stadskärnan. Längs kuststråket går en strandpromenad som man kan följa en lång sträcka om man vill få lite frisk luft och från den syns ett vackert berg som heter Esja, som från november och efter var snötäckt och fint. Från hamnen kan man ta valskådningsturer och ett hett tips är att ta färjan över till Videy island, en ö lika stor som Monaco som ligger strax utanför Reykjavik. Färjan tar inte mer än några minuter, men det känns som att man är långt ifrån stan när man väl är där. 4 (5)

5 Fritid och sociala aktiviteter Vill man så finns det flera facebookgrupper för utbytesstudenter eller för studenter som vill åka på utflykter i landet. Det finns även en grupp för vandringsintresserade. För det är väl kanske det jag tyckte var bäst med Island, naturen. Även om det är lite bökigt att ta sig ut ur Reykjavik om man inte har en bil, så finns det massor av utflyktsmål när man väl får chansen. Varje krön på denna ö har något eget att erbjuda. Åker man på hösten bör man dock satsa på att planera in utflykterna under augusti september, då vädret blir ganska kasst under hösten, med starka vindar och regn. Vi passade till exempel på att hyra en bil i september och körde ringvägen, eller Hringbraut som den heter, runt hela Island. Det tog ungefär fyra dagar med bil och med några stopp varje dag. Precis som i Sverige finns det en typ av allemansrätt på Islands, men för den som känner sig osäker så kan man hitta campingplatser i nästan varje samhälle på Island. Vi hade med oss ett tält som vi tältade med på campingplatser, det funkade bra och varje plats erbjöd både kök, dusch och toaletter. Islänningarna älskar att bada och i Reykjavik finns flera badhus och simhallar som inte kostar alltför mycket att besöka. Simbassängerna att betydligt mycket varamre än i Sverige och alla badhus vi besökte hade flera jacuzzis med olika temperaturer mellan 38 och 44 grader celcius på vattnet. Rekommendationer och övriga reflektioner Mina rekommendationer till den som vill plugga på Island är att försöka spara ihop lite pengar så den kan leva lite friare under sin tid där. Jag skulle dessutom rekommendera att man köper eventuell vandringsutrustning hemma i Sverige då friluftskläder i Reykjavik är dyrt och med ett ganska snävt utbud. Mitt allra största tips är att vara ute i god tid med boende-söket! Då kan man hitta något bra till ett lägre pris! När man väl är i Reykjavik rekommenderar jag att man går till the student cellar på universitetet, det är ett mysigt hak med inte alltför höga priser. För en utekväll så är Kikkis bar på Laugavegur ett måste! 5 (5)