Allmänna valen Del 1 Riksdagen den 15 september ISSN ISBN X

Transkript

1 Allmänna valen 2002 Del 1 Riksdagen den 15 september 2002 ISSN ISBN X Statistikpublikationer kan beställas från SCB, Publikationstjänsten, ÖREBRO, e-post: publ@scb.se, telefon: , fax: De kan också köpas genom bokhandeln eller direkt hos SCB, Karlavägen 100 i Stockholm. Aktuell publicering redovisas på vår webbplats ( Ytterligare hjälp ges av Bibliotek och information, e-post: information@scb.se, telefon: , fax: Statistical publications can be ordered from Statistics Sweden, Publication Services, SE ÖREBRO, Sweden (phone: , fax: , publ@scb.se). If you do not find the data you need in the publications, please contact Statistics Sweden, Library and Information, Box 24300, SE STOCKHOLM, Sweden ( information@scb.se, phone: , fax: )

2 $OOPlQQDYDOHQ Del 1 Riksdagen den 15 september 2002 Statistiska centralbyrån 2003

3 *HQHUDOHOHFWLRQVLQ 3DUW (OHFWLRQWRWKH5LNVGDJLQ Official Statistics of Sweden Statistics Sweden Stockholm 2003 Tidigare publicering Uppgifter rörande riksdagsvalen har publicerats i serien Sveriges officiella statistik under titeln Riksdagsmannavalen samt från 1970 under titeln Allmänna valen, Del 1. Delar av resultaten för riksdagsvalet 2002 har tidigare publicerats i Statistiska meddelanden, Me 10 SM 0201, Allmänna valen Huvudresultat. Previous publications Reports on the elections to the Riksdag have been published within the Official Statistics of Sweden series entitled The election to the Riksdag and from 1970, entitled General elections, Vol/Part 1. Main results of the election to the Riksdag in 2002 have been published in the Statistical Report Me 10 SM Published by Statistics Sweden, Box , SE Stockholm Omslag: Bodil Hedlund, SCB ISSN ISBN X Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro MILJÖMÄRKT Trycksak

4 3 ) URUG Statistiska centralbyrån framlägger härmed den första delen av redogörelsen för de allmänna valen Den omfattar statistik över röstberättigade, röstande och mandatfördelning i riksdagsvalet den 15 september Motsvarande uppgifter för de kommunala valen, landstings- och kommunfullmäktigvalen, kommer att publiceras i en andra och en tredje del. En avslutande fjärde del kommer att innehålla redovisning av specialundersökningar. I dessa undersökningar kommer bl.a. valdeltagande och väljarbeteende i olika befolkningsgrupper att belysas. Föreliggande rapport har framställts av Lars Holm, Barbara Narfström, Soheila Rahimian, Gunnel Sundgren och Richard Öhrvall. Statistiska centralbyrån i mars 2003 Svante Öberg Birgitta Melin Skeppstedt

5 4,QQHKnOO Sida 4 Sammanfattning 5 Vem är upptagen i röstlängd? 5 Kvalitet på redovisade uppgifter 5 Varifrån hämtar SCB uppgifterna? 5 Rapportens innehåll 6 Fler röstberättigade 6 Minskat röstande 6 Partier 6 Partiernas starkaste och svagaste områden 7 Mandatfördelning 8 Personröstning 9 Summary 10 Partibeteckningar 10 Ordlista/List of terms 11 Kartor 19 Tabellförteckning 20 Tabeller 6DPPDQIDWWQLQJ Antalet röstberättigade har ökat. Röstandet har minskat. Socialdemokraterna blev det största partiet med 144 mandat, vilket är en ökning med 13 mandat. Folkpartiet gick fram kraftigt i valet. Partiet ökade med 31 mandat i riksdagen, från 17 till 48 mandat. Moderaterna gick kraftigt tillbaka fick de 82 mandat och 2002 fick partiet 55 mandat i riksdagen. Tillsammans är socialdemokraterna och vänsterpartiet starkast i Norbottens läns valkrets. Valkretsarna Stockholms län och Hallands län är de borgerliga blockets starkaste fästen. 45 procent av mandaten i riksdagen tillföll kvinnor. Cirka 26 procent av väljarna i riksdagsvalet personröstade vilket är en minskning med cirka fyra procentenheter jämfört med valet procent av personrösterna gavs till manliga kandidater.

6 5 9HPlUXSSWDJHQLU VWOlQJG" För att vara röstberättigad måste man vara upptagen i en röstlängd. Röstlängd upprättas inför varje val av Valmyndigheten med information från skattemyndigheterna. Svenska medborgare, som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige, tas upp i röstlängden för det valdistrikt där de var folkbokförda 30 dagar före valdagen. Svenska medborgare bosatta i utlandet tas med i röstlängden om de varit folkbokförda i Sverige någon gång och utvandrat under de senaste tio åren eller 30 dagar före valdagen anmält att de vill tas upp i röstlängden. (Vid valet 1998 togs svenskar som utvandrat efter den 1 juli 1991 automatiskt upp i röstlängden. Vid val före 1998 har särskild röstlängd upprättats för utlandssvenskarna.) Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater samt medborgare från Island och Norge tas med i röstlängden om de fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda här 30 dagar före valdagen. För medborgare från andra stater gäller att de måste vara folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen. Utländska medborgare har ej rösträtt i riksdagsvalet utan endast i de kommunala valen..ydolwhwsnuhgrylvdghxssjliwhu Uppgifterna i denna rapport är definitiva. Här redovisade uppgifter om antalet röstande och de giltiga rösternas fördelning på partier överensstämmer med Valmyndighetens sammanräkningsprotokoll. Mandattabellernas uppgifter om kvinnor och män som blivit valda gäller en bestämd tidpunkt (valdagen) och kan förändras om ersättare av annat kön får ta över. Tolkningen av kartor kan vara problematisk, eftersom vissa valkretsar har en stor yta men är glesbefolkade, varför deras bidrag till det totala antalet röster är mindre än vad man förleds att tro. 9DULIUnQKlPWDU6&% XSSJLIWHUQD" Uppgifterna om antal röstberättigade upptagna i röstlängd, antal förstagångsväljare och antal röstberättigade utländska medborgare får SCB av Valmyndigheten. Valmyndigheten lämnar också uppgifter över antal fasta valkretsmandat samt data över nominerade och valda med uppgifter om antal personröster. Tabell 16 har framställts av Valmyndigheten, och uppgifterna har tidigare publicerats på den myndighetens webbplats SCB har avrundat procenttalen på vedertaget sätt i tabellerna i denna publikation. Valmyndigheten har trunkerat 1 alla procenttal så att procentspärrar inte ska överskridas. Detta medför att Valmyndighetens och SCB:s procentsiffror kan skilja sig åt. SCB:s procentsiffror är i vissa fall högre. Till skillnad från Valmyndigheten har SCB använt en senare version av röstlängden, från valdagen klockan 20.00, i redovisningen. Detta medför att vissa uppgifter avseende antal röstberättigade och valdeltagande kan avvika från Valmyndighetens uppgifter. Historisk statistik bygger på tidigare publicerad valstatistik. 5DSSRUWHQVLQQHKnOO Föreliggande rapport redovisar antal röstberättigade, antal röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier. Redovisningen sker dels i sammandrag för hela riket och riksdagsvalkretsarna, dels för kommuner och valdistrikt. Motsvarande statistiska redogörelse kommer att lämnas för de kommunala valen (i Allmänna valen 2002, Del 2 respektive Del 3). Det finns ett supplement till publikationerna Allmänna valen Del 1, Del 2 och Del 3, som innehåller en lista över valdistriktsnamn som förändrats sedan valet Mandatfördelningen per parti redovisas för riksdagsvalet per riksdagsvalkrets. Den procentuella fördelningen av de giltiga valsedlarna efter partier anges på kommunnivå. Röstfördelningen mellan olika partier vid riksdagsvalet framgår också av de kartor som presenteras i slutet av den inledande texten. Personvalet redovisas med fördelning av personrösterna dels direkt för de nominerade som uppnått mer än 2 procent av rösterna (tabell 16 från Valmyndigheten), dels med fördelning av antalet personröster efter kön på de nominerade och per parti. Merparten av poströsterna ingår i de preliminära sammanräkningarna i vallokalerna. Dessa poströster ingår i valdistriktsresultaten i Tabell 10. Övriga poströster ingår i resultaten på kommunnivå, dvs. ej på enskilda valdistrikt. De i vallokal ej räknade poströsterna består 1 trunkera = klippa av efter första decimalen

7 6 huvudsakligen av röster avgivna under valsöndagen. En utförligare redovisning av poströsterna kommer att lämnas i SOS, Allmänna valen 2002, Del 4. Resultaten för riksdagsvalet 2002 har delvis tidigare publicerats i Statistiska meddelanden, Me 10 SM 0201, Allmänna valen Huvudresultat. )OHUU VWEHUlWWLJDGH Allmänna valen bestående av val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige hölls den 15 september Jämfört med valet 1998 har antalet röstberättigade ökat från cirka 6,6 miljoner till cirka 6,7 miljoner vid riksdagsvalet Ökningen var över personer. 0LQVNDWU VWDQGH 80,1 procent av de röstberättigade gick till valurnorna vid riksdagsvalet Jämfört med riksdagsvalet 1998 sjönk valdeltagandet med 1,3 procentenheter. 3DUWLHU Vid 2002 års riksdagsval erhöll inget parti egen majoritet. Socialdemokraterna blev det största partiet med 144 mandat av de 349 befintliga. Jämfört med valet 1998 var detta en ökning med 13 mandat. Socialdemokraterna fick 39,9 procent av de giltiga valsedlarna vilket är en ökning med 3,5 procentenheter från valet Folkpartiet gick kraftigt fram i valet. Partiet ökade med 31 mandat, från 17 till 48 mandat och nästan tredubblade sin andel av rösterna från 4,7 procent vid riksdagsvalet 1998 till 13,4 procent år Moderaterna gick kraftigt tillbaka. Jämfört med valet 1998 minskade moderaterna med 27 mandat och fick totalt 55 mandat. Partiet fick 15,3 procent av rösterna. Moderaterna har inte haft ett så lågt valresultat sedan valet 1973 då partiet fick 14,3 procent av de giltiga valsedlarna. Skillnaden mellan andelen röster som de olika partierna fick vid riksdagsvalet och vid de två andra allmänna valen 2002 var för det mesta inte särskilt stor. Som mest handlade det om en differens på några procentenheter. Den största differensen var socialdemokraternas andel röster vid riksdagsvalet och kommunfullmäktigvalet. Skillnaden var 2,6 procentenheter, 39,9 procent vid riksdagsvalet och 37,3 procent vid kommunfullmäktigvalet. Under perioden visade röstningsbeteendet ungefär samma mönster vid de tre olika valen. 3DUWLHUQDVVWDUNDVWHRFKVYDJDVWH RPUnGHQ Om man summerar socialdemokraternas och vänsterpartiets andelar kan konstateras att de uppnår en kraftig majoritet i Norrbotten (60,7 procent) och i Västernorrland (59,2 procent). I ytterligare 10 av de 29 valkretsarna har mer än hälften av de röstande valt något av dessa två partier. Det inkluderar alla norrlandslänen och delar av Bergslagen. De borgerliga partierna (här definierade som m + c + fp + kd) uppnår majoritet bland väljarna i två valkretsar, i Stockholms län och i Hallands län. Jämfört med 1998 förlorade moderaterna väljarstöd i alla riksdagsvalkretsar. Minskningen var störst i de valkretsar där moderaterna tidigare haft sina starkaste fästen. Minst förlorade moderaterna i Jämtlands län (3,9 procentenheter) medan förlusten var störst i Stockholms kommun (12,7 procentenheter). Folkpartiet ökade sitt väljarstöd i samtliga riksdagsvalkretsar. Mest ökade partiet i Stockholms kommuns och i Stockholms läns valkrestar, med 12 respektive 12,4 procentenheter. Om man ser på resultatet av riksdagsvalet i olika kommuner visar det sig att socialdemokraterna fick mer än 50 procent av rösterna i 50 kommuner, som mest i Hällefors (62,6 procent) och i Älvkarleby (61,2 procent). Moderaterna fick högst andel röster i Danderyd (45,1 procent), Vellinge (38,6 procent), Lidingö (36,4 procent) och Täby (35,1 procent). Bland de övriga partierna var högsta andelen i någon kommun cirka en tredjedel av kommunens väljare. Som mest nådde kristdemokraterna i Gnosjö (30,6 procent), och för centern fanns en kommun med nästan lika stor andel av de röstande, Robertsfors (30,4 procent). Socialdemokraterna hade sitt sämsta utfall i de moderatdominerade kommunerna Danderyd, Lidingö och Täby men fick dock cirka procent av rösterna även i dessa kommuner. Sämsta utfallet fick moderaterna i ett antal norrlandskommuner (3,2 5,0 procent). Man kan gå ner en nivå och studera valets minsta redovisningsenhet, valdistriktet. Det finns valdistrikt i Sverige. I sju valdistrikt fick socialdemokraterna 70 procent eller mer av rösterna, huvudsakligen i Malmö. Moderaterna fick mer än 60 procent i två valkretsar i Danderyd. Kristdemokraterna fick mer än hälften av rösterna i fyra valdistrikt, varav två i Tjörn. Centerpartiet

8 7 nådde över 40 procent i åtta valdistrikt och folkpartiet nådde över 40 procent i två distrikt i Årjäng. Vänsterpartiet fick mer än var tredje röst i fyra valdistrikt, varav två i Pajala. Miljöpartiet uppnådde mer än 20 procent i tre valdistrikt, varav två i Södertälje. 0DQGDWI UGHOQLQJ Vid riksdagsvalet fick socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet tillsammans 191 mandat. Det borgerliga blocket (moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet) fick tillsammans 158 mandat. 158, dryga 45 procent, av de 349 mandaten tillföll kvinnor vilket är något högre än de cirka 43 procent som erhölls av kvinnor DEOn $QWDOHWU VWEHUlWWLJDGHDQWDOHWU VWDQGHRFKDQGHOHQU VWDQGHYLGULNVGDJVYDOHW RFK (OHFWLRQVWRWKH5LNVGDJLQDQG 1XPEHUDQGSHUFHQWDJHRISHRSOHHQWLWOHGWRYRWHDQGYRWHUV 7\SÃDYÃPnWWà à à à ) UlQGULQJà ) UlQGULQJà 7\SHÃRIÃPHDVXUHà à à à &KDQJHà &KDQJHà à à à à ±Ã ±Ã Antal röstberättigade (QWLWOHGÃWRÃYRWH Antal röstande 1XPEHUÃRIÃYRWHUVà Valdeltagande, procent 3HUFHQWÃYRWHUV 86,8 81,4 80,1-5,4-1,3à 7DEOn *LOWLJDYDOVHGODUVSURFHQWXHOODI UGHOQLQJHIWHUSDUWLYLGULNVGDJVYDOHW RFK 9DOLGEDOORWVE\SDUW\LQDQGà cuã Pà Fà ISà NGà PSà Q\Gà Và Yà gyuljd à ,6 15,5 5,9 1,9 1,7-45,6 5,6 0, ,3 12,4 1 14,2-1 1,5-44,7 5,4 0, ,3 11,3 12,2 2,9 5,5-43,2 5,8 0, ,9 8,5 9,1 7,1 3,4 6,7 37,7 4,5 1, ,4 7,7 7,2 4,1 5,0 1,2 45,3 6,2 1, ,9 5,1 4,7 11,7 4,5-36,4 12,0 2, ,3 6,2 13,4 9,1 4,6-39,9 8,4 3,1 1 Vid riksdagsvalet 1985 hade centerpartiet och kristen demokratisk samling valsamverkan under partibeteckningen centern". 7DEOn 0DQGDWI UGHOQLQJHIWHUN QRFKW\SDYYDO 'LVWULEXWLRQRIVHDWVE\VH[DQGW\SHRIHOHFWLRQ1XPEHUVDQGSHUFHQWDJHV 7\SÃDYÃYDOÃ.YLQQRUà 0lQà 7RWDOWà $QGHOÃNYLQQRUÃÈà ) UlQGULQJà 7\SHÃRIÃHOHFWLRQà :RPHQà 0HQà 7RWDOà SHUFHQWÃZRPHQà à &KDQJHà à à à à à à à ±Ã Riksdagsvalet ,7 45,3 +2,6 (OHFWLRQÃWRÃWKHÃ5LNVGDJ Landstingsfullmäktigvalen ,2 47,3-0,9 (OHFWLRQVÃWRÃWKHÃ&RXQW\Ã&RXQFLOV Kommunfullmäktigvalen ,6 42,4 +0,8 (OHFWLRQVÃWRÃWKHÃ0XQLFLSDOÃ&RXQFLOVà 1 Tillgängliga mandat i kommunfullmäktigvalen 2002 är Folkpartiet har ej tillsatt tre mandat (ett i Håbo och två i Olofström)

9 8 7DEOn 3DUWLHUQDVVWDUNDVWHIlVWHQYLGULNVGDJVYDOHW 9DONUHWVDU 6WURQJHVWHOHFWRUDOVXSSRUWIRUGLIIHUHQWSDUWLHV &RQVWLWXHQFLHV 3DUWLÃ 9DONUHWVÃ ÈÃDYÃJLOWLJDÃ Ã Ã YDOVHGODUÃ 3DUW\Ã &RQVWLWXHQF\Ã SHUFHQWDJHÃRIÃ Ã Ã YDOLGÃEDOORWVÃ m Stockholms län 22,4 c Gotlands län 15,6 fp Stockholms kommun 19,5 kd Jönköpings län 20,3 mp Stockholms kommun 6,8 s Västernorrlands län 49,3 v Norrbottens län 12,7 7DEOn 3DUWLHUQDVVWDUNDVWHIlVWHQYLGULNVGDJVYDOHW.RPPXQHU 6WURQJHVWHOHFWRUDOVXSSRUWIRUGLIIHUHQWSDUWLHV 0XQLFLSDOLWLHV 3DUWLÃ.RPPXQÃ ÈÃDYÃJLOWLJDÃ Ã Ã YDOVHGODUÃ 3DUW\Ã 0XQLFLSDOLW\Ã SHUFHQWDJHÃRIÃ Ã Ã YDOLGÃEDOORWVÃ m Danderyd 45,1 c Robertsfors 30,4 fp Årjäng 27,0 kd Gnosjö 30,6 mp Kalix 8,8 s Hällefors 62,6 v Pajala 19,5 7DEOn 3DUWLHUQDVVWDUNDVWHIlVWHQYLGULNVGDJVYDOHW 9DOGLVWULNW 6WURQJHVWHOHFWRUDOVXSSRUWIRUGLIIHUHQWSDUWLHV (OHFWRUDOGLVWULFWV 3HUVRQU VWQLQJ Genom ändring i vallagen infördes möjligheten att personrösta i 1998 års val. Det går till så att väljaren markerar (kryssar för) högst en kandidat på valsedeln. Det är antalet personröster som kan avgöra vilka kandidater som ska ta plats för ett parti. För att bli vald till riksdagen på grundval av personröster måste en kandidat ha fått ett antal personröster som motsvarar minst 8 procent av partiets röster i valkretsen. Om ingen eller inte tillräckligt många kandidater har nått personröster över spärren tillsätts partiets platser med kandidater i den ordning de står på valsedeln. Cirka 26 procent av väljarna utnyttjade möjligheten att personrösta i riksdagsvalet, vilket är en minskning jämfört med valet 1998 med cirka 4 procentenheter. Mest nyttjades möjligheten i Gotlands och Västerbottens läns valkretsar, där nära 40 procent av alla personröstade vid riksdagsvalet. 43 procent av alla personröster gavs till kvinnliga och 57 procent till manliga kandidater. I tre valkretsar fick kvinnor fler personröster än män, nämligen i Södermanlands läns, Östergötlands läns och Västra Götalands läns norra valkrets. Vid riksdagsvalet 2002 tillsattes 86 mandat genom personröster. Vid valet 1998 tillsattes 87 mandat på detta sätt. Centerpartiet och kristdemokraterna var de partier, vilkas kandidater fick flest kryssmarkeringar, med 33,3 procent respektive 30,1 procent personröster. Folkpartiet hade lägst andel personröster, 23,4 procent. Skillnaden mellan andelen personröster för manliga och kvinnliga kandidater var störst hos kristdemokraterna. Jämnast var fördelningen mellan könen hos centern. Miljöpartiet och vänsterpartiet var de partier där kvinnliga kandidater fick fler kryss än manliga. 3DUWLÃ 9DOGLVWULNWÃ ÈÃDYÃJLOWLJDÃ Ã Ã YDOVHGODUÃ 3DUW\Ã (OHFWRUDOÃGLVWULFWÃ SHUFHQWDJHÃRIÃ Ã Ã YDOLGÃEDOORWVÃ m Danderyd 15 (Danderyd) 61,8 c Odensvi (Västervik) 46,2 fp Östervallskog (Årjäng) 42,2 kd Åstol (Tjörn) 61,1 mp Övre Soppero (Kiruna) 24,8 s Västa Skrävlinge 10 (Malmö) 82,4 v Huuki (Pajala) 41,3

10 9 7DEOn 5LNVGDJVYDOHWSDUWLYLV$QGHOVOXWOLJWYDOGDLQRPROLNDSDUWLHUHIWHUYDOJUXQGÃ (OHFWLRQWRWKH5LNVGDJLQE\SDUW\'LVWULEXWLRQRIWKHQXPEHURIVHDWVE\UHDVRQVIRUHOHFWLRQ ±FRPSDULVRQQXPEHUVRUSHUVRQDOYRWHV 3DUWLÃ 9DOGDÃJHQRPÃ 9DOGDÃJHQRPÃ 7RWDOWÃDQWDOÃ $QWDOÃHUKnOOQDÃ 3DUW\Ã MlPI UHOVHWDOÃÈÃ SHUVRQU VWHUÃÈÃ YDOGDÃÈÃ PDQGDWÃ Ã NYLQQRUÃ PlQÃ NYLQQRUÃ PlQÃ 7RWDOÃ NYLQQRUÃ PlQÃ Ã (OHFWHGÃE\ÃFRPÃ (OHFWHGÃE\Ã Ã QXPEHUÃ 1XPEHUÃRIÃVHDWVÃ Ã SDUDWLYHÃQXPEHUVÃÈÃ SHUVRQDOÃYRWHVÃÈÃ HOHFWHGÃ UHFHLYHGÃ Ã ZRPHQÃ PHQÃ ZRPHQÃ PHQÃ Ã ZRPHQÃ PHQÃ Ã +HODÃULNHWÃ Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã Moderaterna 32,7 34,5 7,3 25, Centerpartiet 4,5 13,6 45,5 36, Folkpartiet 37,5 39,6 10,4 12, Kristdemokraterna 21,2 42,4 9,1 27, Miljöpartiet 35,3 35,3 23,5 5, Socialdemokraterna 43,8 47,2 3,5 5, Vänsterpartiet 30,0 40,0 16,7 13, XPPDU\ In 1971 a unicameral Riksdag system was introduced, which consisted of 350 seats. In 1976 the number of seats was changed to 349. Of the total number of 349 seats, 310 are so-called fixed seats (fasta mandat), the number varying from 2 to 34 per constituency. The remaining 39 seats are extra seats (utjämningsmandat), which are distributed among the parties in order to give them a representation in the Riksdag equal to the proportion of votes recieved in the whole country. These rules are applicable only to parties obtaining 4 per cent or more of the total number of votes cast in the whole country. However, a party which has not obtained that overall figure can be represented in the Riksdag if the party has obtained 12 percent or more of the votes in any constituency. The total number of constituencies is 29. Those entitled to vote are all Swedish citizens aged 18 or over on the day of the election and whose names are entered in the electoral register. Swedes residing abroad are permitted to vote if it is less than 10 years since they left Sweden or on application, if they have been resident earlier in Sweden at some time and also fulfil the conditions for voting. Elections to the Riksdag took place on 15th September, This report gives detailed information about the number of persons entitled to vote, the number of votes cast and their distribution by political parties. The number of seats obtained by each party is also shown. At the end of the report there are tables showing the result of the personal voting. In the elections to the Riksdag 6,722,163 million people were entitled to vote. Since 1998 the number of voters in every type of election has increased. By international comparison, the electoral participation is still rather high. The electoral participation has decreased, from 81.4 per cent in 1998 to 80.1 per cent in The Liberal Party received 13.4 per cent of the valid ballot papers. Compared to the election in 1998 the support for this party increased by 8.7 percentage points. The Social Democratic Party received 39.9 per cent of all votes, and is still the largest party in Sweden. They gained 3.5 percentage points. The Moderate Party, the second largest party, was supported by 15.3 per cent of the voters. They lost more than 7 percentage points compared to Support to the remaining parties did not change drastically compared to The Centre Party gained 1.1 percentage points, The Christian Democrats lost 2.6 percentage points, The Green Party gained 0.1 percentage points and The Left Party lost 3.6 percentage points. Figures are presented by constituency, municipality and electoral district for the elections to the Riksdag. More than 45 per cent of the 349 seats were received by women and that is an increase since Since the election in 1998 it is possible to cast personal votes for nominated candidates. The voter has the possibility to mark one, but only one, candidate on the list. The candidates that obtain at least 8 per cent of the party s number of votes in the constituency, will have a priority over the seats granted to the party in the constituency according to the number

11 10 of votes they have received, before those that have not reached the required 8 per cent. About 26 per cent of the voters used the possibility to cast personal votes. 57 per cent of those personal votes were cast for male candidates. 3DUWLEHWHFNQLQJDU 3DUW\QDPHV m Moderata The Moderate Samlingspartiet Party c Centerpartiet The Centre Party fp Folkpartiet Liberalerna The Liberal Party kd Krist- The Christian demokraterna Democratic Party mp Miljöpartiet De Gröna The Green Party s Arbetarepartiet- The Social Socialdemokraterna Democratic Party v Vänsterpartiet The Left Party övr Övriga partier Other Parties 2UGOLVWD List of terms allmänna val annat än antal av därav efter eller erhållna mandat fasta mandat fler än fördelade församling förstagångsväljare förändring från giltig giltiga valsedlars fördelning efter partier hela riket ingenting kommun kommunfullmäktige kommunvis kvinnor kön landsting landstingsfullmäktige län mandat general elections other than number of of which by or seats received permanent seats more than distributed parish entitled to vote for the first time change from valid distribution of valid ballot papers by party the whole country nothing municipality municipal council by municipality women sex county council district county council county seats mandatfördelning distribution of seats med with män men ogiltig invalid olika different parti party partibeteckning party name personröst personal vote poströster postal votes procent per cent procentuell fördelning percentage distribution riksdagsval election to the Riksdag riksdagsledamöter members of the Riksdag räknade counted röstande voters röstberättigade entitled to vote röster votes röstlängd electoral roll rösträttsålder voting age samtliga total summa total tillhöra belong to totalt total tre three typ av val type of elections två two utjämningsmandat adjustment seats 1 val election valda elected valdeltagande electoral participation valdistrikt electoral district valgrund reason for election valkrets constituency valkretsvis by constituency vallokal polling station Valmyndigheten The Election Authority valsedlar ballot papers år year övriga partier other parties 1 Awarded to compensate imbalance in distribution of regular seats.

12 11 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV 9DOGHOWDJDQGHLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Electoral participation in per cent Riksdagsval 2002 Valdeltagande 81 81,3-82,6,25 to 82,55 (6) 79 80,0-81,3,96 to 81,25 (12) 78 78,7-80,0,67 to 79,96 (3) 777,4-78,7,38 to 78,67 (6) 76 76,1-77,4,09 to 77,38 (2) Valdeltagande Valdeltagandet i landet sjönk från 81,4 procent i 1998 års val till 80,1 i 2002 års val. Högst var valdeltagandet i Skåne läns södra valkrets med 82,6 procent, tätt följd av Blekinge läns valkrets med 82,4 procent och Jönköpings läns valkrets med 82,2 procent. Lägst var valdeltagandet i Malmö kommuns valkrets med 76,1 procents valdeltagande. Electoral participation The electoral participation was the highest in the constituency of Skåne läns södra, with 82,6 percent, and the lowest in the constituency of Malmö kommun, with 76,1 per cent.

13 12 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI U PRGHUDWHUQDPLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Moderate Party (m) in per cent Riksdagsval 2002 Andel m 1919,2-22,5 to 22,5 (3) 1616,0-19,2 to 19,2 (5) 1212,8-16,0 to 16 (9) 9 9,6-12,8 to,8 (8) 6 6,4-9,6 to 9,6 (4) Andel röster för moderata samlingspartiet Moderaternas starkaste fästen var Stockholms läns valkrets med 22,4 procent av rösterna, Stockholms kommuns valkrets med 21,0 procent av rösterna och Skåne läns södra valkrets med 20,0 procent av rösterna. Svagaste fästet var Västerbottens läns valkrets med 6,5 procent av rösterna. Votes for the Moderate Party in per cent The Moderate Party received the strongest support in the constituency of Stockholms län and in the constituency of Skåne läns södra, with 20 to 22,4 per cent of the voters.

14 13 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI U FHQWHUSDUWLHWFLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Centre Party (c) in per cent Riksdagsval 2002 Andel c 12 12,7-15,7 to 15,7 (2) 9 9,8-12,7 to,7 (6) 6 6,9-9,8 to 9,8 (7) 44,0-6,9 to 6,9 (10) 1 1,1-4,0 to 4 (4) Andel röster för centerpartiet Gotlands läns valkrets var centerns starkaste fäste med 15,6 procent av rösterna. Även i Jämtlands läns valkrets fanns ett starkt stöd för detta parti med 15,2 procent av rösterna. I Stockholms, Göteborgs och Malmös kommuner var andelen 1,2-1,9 procent. Votes for the Centre Party in percent In the constituency of Gotland the Centre Party received 15,6 per cent of the total votes, but in the constituencies of Stockholms kommun, Göteborgs kommun and Malmö kommun the percentage was only 1,2-1,9 per cent.

15 14 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI U IRONSDUWLHWISLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Liberal Party (fp) in per cent Riksdagsval 2002 Andel fp 16,8-19,6 to 19,6 (3) 14,2-16,8 to 16,8 (3) 11,6-14,2 to 14,2 (8) 99,0-11,6 to,6 (11) 66,4-9,0 to 9 (4) Andel röster för folkpartiet liberalerna Stockholms kommuns, Stockholms läns och Göteborgs kommuns valkretsar var folkpartiets starkaste fästen med 19,5, 18,4 respektive 18,0 procent av rösterna. Sämst gick det i Norrbottens läns valkrets med 6,5 procent av rösterna. Votes for the Liberal Party in per cent In the constituencies of Stockholms kommun, Stockholms län and Göteborgs kommun the Liberal Party received 18,0-19,5 per cent of the votes. In the constituency of Norrbotten the party received 6,5 per cent of the votes.

16 15 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI UNULVW GHPRNUDWHUQDNGLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Christian Democratic Party (kd) in per cent Riksdagsval 2002 Andel kd 15 15,2-20,3 to 20,3 (1) 10 10,1-15,2 to 15,2 (8) 55,0-10,1 to,1 (20) Andel röster för kristdemokraterna Jönköpings läns valkrets var kristdemokraternas starkaste valkrets med 20,3 procent av rösterna. I Jämtlands läns valkrets hade partiet sitt lägsta väljarstöd med 5,0 procent av rösterna. Votes for the Christian Democratic Party in per cent In the constituency of Jönköping the Christian Democratic Party got the strongest support, 20,3 per cent. In the constituency of Jämtland the party got the least support, 5,0 per cent.

17 16 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI U PLOM SDUWLHWPSLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Green Party (mp) in per cent Riksdagsval 2002 Andel mp 66,1-6,8,06 to 6,77 (2) 55,4-6,1,35 to 6,06 (2) 44,6-5,4,64 to 5,35 (6) 33,9-4,6,93 to 4,64 (10) 33,2-3,9,22 to 3,93 (9) Andel röster för miljöpartiet de gröna I Stockholms kommuns och Göteborgs kommuns valkretsar hade miljöpartiet högst andel väljare, med 6,8 respektive 6,5 procent av rösterna. Lägst andel röster hade partiet i Jönköpings läns valkrets, där 3,2 procent av väljarna röstade på detta parti. Votes for the Green Party in per cent The Green Party got their strongest support in the constituencies of Stockholms kommun and Göteborgs kommun, with 6,8 and 6,5 per cent of the votes. The party had the least support in the constituency of Jönköping (3,2 per cent).

18 17 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI U VRFLDOGHPRNUDWHUQDV LSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Social Democratic Party (s) in per cent Riksdagsval 2002 Andel s 45,7-49,4 to 49,4 (5) 42,1-45,7 to 45,7 (9) 38,5-42,1 to,1 (8) 34,9-38,5 to 38,5 (4) 31,3-34,9 to 34,9 (3) Andel röster för arbetarepartiet-socialdemokraterna I Västernorrlands läns valkrets röstade nästan varannan väljare på socialdemokraterna, 49,3 procent. I Norrbottens, Södermanlands, Örebros, Västerbottens och Blekinge läns valkrets var väljarstödet över 45 procent av väljarna. Lägst väljarstöd hade partiet i Stockholms kommuns (31,4 procent), Göteborgs kommuns (33,2) och Stockholms läns (33,5 procent) valkretsar. Votes for the Social Democratic Party In the constituency of Västernorrland the Social Democratic Party reached 49,3 per cent of the voters. In the constituencies of Stockholms kommun, Göteborgs kommun and Stockholms län the party had the least support (31,4-33,5 per cent).

19 18 5LNVGDJVYDOYDONUHWVYLV $QGHOU VWHUI U YlQVWHUSDUWLHWYLSURFHQW Election to the Riksdag in 2002 by constituency Votes for the Left Party (v) in per cent Riksdagsvalet 2002 Andel v 11,3-12,7,29 to 12,72 (3) 99,8-11,3,84 to,29 (4) 88,4-9,8,39 to 9,84 (6) 66,9-8,4,94 to 8,39 (11) 55,5-6,9,49 to 6,94 (5) Andel röster för vänsterpartiet Norrbottens läns valkrets var vänsterpartiets starkaste fäste med 12,7 procent av rösterna. I ytterligare fem valkretsar fick partiet över 10 procent av rösterna. Lägst andel röster fick partiet i Skåne läns södra och västra valkretsar med 5,5 procent procent av rösterna i båda dessa valkretsar. Votes for the left Party in per cent In the constituency of Norrbotten the Left Party had the largest share of voters in the country, with 12,7 per cent of the voters. The party had the least support in the constituencies of Skåne läns södra and Skåne läns västra.

20 19 7DEHOOI UWHFNQLQJ /LVWRIWDEOHV Sida/ Tabeller Page 20 1 Historisk statistik över valåren Riksdagens sammansättning åren Röstberättigade vid riksdagsvalet 2002, valkretsvis 24 4 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Röstberättigade, röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier 26 5 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. I vallokal ej räknade poströster 27 6 Riksdagsvalet 2002 hela riket. Giltiga valsedlars fördelning efter partier med respektive utan i vallokal ej räknade poströster 28 7 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Mandatfördelning efter partier 29 8 Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Mandatfördelning efter partier och kön 30 9 Riksdagsvalet 2002 kommunvis. Procentuell fördelning Riksdagsvalet 2002 kommun- och valdistriktsvis Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Antal/andel personröster per kön för partier som erhållit mandat Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Antal personröster för partier som erhållit mandat Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Andel personröster för partier som erhållit mandat, i procent av antal röster i valkretsen för respektive parti Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Andel personröster per kön i procent av totala antalet röster per parti Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Antal slutligt valda inom olika partier efter valgrund Riksdagsvalet 2002 valkretsvis. Nominerade som blivit valda eller fått mer än 2 procent av sitt partis personröster. Om vald även med uppgift om valgrund Källa: Valmyndigheten 7DEHOOI UWHFNQLQJ /LVWRIWDEOHV Tables 1 Historical statistics of the elections The composition of the Riksdag Those entitled to vote at the election to the Riksdag in 2002, by constituency 4 Elections to the Riksdag in 2002 by constituency. Those entitled to vote, voters and distribution of valid ballot papers by party 5 Elections to the Riksdag in 2002 by constituency. Postal votes that have not been counted at polling stations 6 Election to the Riksdag in 2002, the whole country. Distribution of valid ballot papers by party including and excluding those postal votes that have not been counted at polling stations 7 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Distribution of seats by party 8 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Distribution of seats by party and sex 9 Election to the Riksdag in 2002 by municipality. Percentage distribution 10 Election to the Riksdag in 2002 by municipality and by electoral districts 11 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Number/percentage of personal votes by sex for parties that have received seats 12 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Number of personal votes for parties that have received seats 13 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Number of personal votes in percentage of the total number of votes, for every party that have received seats in the constituency 14 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Distribution of personal votes by sex in percentage of the total number of votes 15 Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Distribution of the number of seats within each party by reasons for election 16 Election to the Riksdag in Those nominated that have been elected or have received more than 2 per cent of the personal votes for their party in their constituency distributed by number/percentage of personal votes. For those elected with codes for reasons for election Source: The Election Authority

21 20 7DEHOOÃÃÃ +LVWRULVNÃVWDWLVWLNÃ YHUÃYDOnUHQÃÃÃ Historical statistics of elections År Typ av Röstande Procentuell fördelning av giltiga valsedlar 2 val 1 i % av röstberättigade m c fp m+c+fp c+fp kd mp nyd s v övr 1910 L 50,8 40,1. 42, ,8. 0, R 57,0 31,2. 40, ,5. 0, L 3 46,9 42,4. 35, ,8. 0, L 3 63,8 39,8. 33, ,4. 0, vår R 69,9 37,7. 32, ,1. 0, höst R 66,2 36,5 0,2 26, ,4. 0, L 3 56,0 40,1 0,4 29, ,2. 0, R 65,8 24,7 8,5 27, ,2. 0, L 3 54,5 30,4 10,0 27, ,3. 0, L 63,3 24,9 13,2 25, ,3. 0, R 55,3 27,9 14,2 21, ,1. 0, R 54,2 25,8 11,1 19, ,4 4,6 0, L 38,2 31,8 11,9 17, ,7 4,5 0, R 53,0 26,1 10,8 16, ,1 5,1 0, L 49,8 28,9 11,7 16, ,0 4,1 0, R 67,4 29,4 11,2 15, ,0 6,4 0, L 58,2 28,4 12,5 13, ,4 4,0 0, R 67,6 23,5 14,1 11, ,7 8,3 0, L 63,6 24,2 13,3 12, ,1 6,8 1, R 74,5 17,6 14,3 12, ,9 7,7 1, L 65,3 17,8 12,6 12, ,4 5,7 1, R 70,3 18,0 12,0 12, ,8 4,2 0, L 66,0 17,6 13,2 12, ,3 5,9 0, R 71,9 15,9 13,6 12, ,7 10,3 0, L 72,0 14,9 13,6 15, ,4 11,2 0, R 82,7 12,3 12,4 22, ,1 6,3 0, L 80,5 12,3 12,3 21, ,6 4,9 0, R 79,1 14,4 10,7 24, ,1 4,3 0, L 79,1 15,7 10,3 21, ,4 4,8 0, R 79,8 17,1 9,4 23, ,6 5,0 0, /6 R 77,4 19,5 12,7 18, ,2 3,4 0, /9 L 79,2 20,4 13,1 15, ,8 4,0 0, R 85,9 16,5 13,6 17, ,8 4,5 0, L 81,0 15,5 13,1 17, ,5 3,8 0, R 83,9 13,7 13,2 17,0 1,5 0,3 1,8.. 47,3 5,2 0, L 82,8 14,7 13,7 16,7 2,6 1,7 1,8.. 42,2 6,4 0, R 89,3 12,9 15,7 14,3 1,7 0,9 1,5.. 50,1 3,0 0, R 88,3 11,5 19,9 16,2.. 1,8.. 45,3 4,8 0, L 88,2 11,6 20,6 15,3.. 1,9.. 45,8 4,3 0, K 88,1 11,8 18,8 16,1.. 1,8.. 45,3 4,4 1, R 90,8 14,3 25,1 9,4.. 1,8.. 43,6 5,3 0, L 90,7 13,8 25,2 9,5.. 2,1.. 43,8 5,0 0, K 90,5 13,9 23,7 10,4.. 2,1.. 43,2 5,1 1, R 91,8 15,6 24,1 11,1.. 1,4.. 42,7 4,8 0, L 90,5 14,9 23,2 10,9.. 1,9.. 43,7 4,7 0, K 90,4 15,1 22,1 11,3.. 2,0.. 43,0 4,9 1, R 90,7 20,3 18,1 10,6.. 1,4.. 43,2 5,6 0, L 89,2 18,6 18,6 10,4.. 2,0.. 43,9 5,5 1, K 89,0 18,6 17,7 10,5.. 2,1.. 43,0 5,8 2, R 91,4 23,6 15,5 5,9.. 1,9 1,7. 45,6 5,6 0, L 89,8 21,9 16,0 5,7.. 2,4 1,9. 46,6 5,1 0, K 89,6 21,7 15,3 6,0.. 2,4 1,6. 45,5 5,4 2, R 89,9 21,3 12,4 5 14, ,5. 44,7 5,4 0, L 88,0 20,7 12,0 13,2.. 2,0 2,0. 44,4 5,1 0, K 87,8 20,6 11,9 12,4.. 2,0 2,5. 42,6 5,3 2,6

22 21 7DEÃÃIRUWV År Typ av Röstande i % Procentuell fördelning av giltiga valsedlar 2 val 1 av röstberättigade m c fp m+c+fp c+fp kd mp nyd s v övr 1988 R 86,0 18,3 11,3 12,2.. 2,9 5,5. 43,2 5,8 0, L 84,2 17,9 12,4 12,3.. 3,1 4,8. 43,7 5,3 0, K 84,0 18,1 12,5 11,3.. 2,8 5,6. 41,6 5,5 2, R 86,7 21,9 8,5 9,1.. 7,1 3,4 6,7 37,7 4,5 1, L 84,0 23,2 11,0 10,8.. 7,0 3,1 0,7 38,3 4,8 1, K 84,3 22,2 11,2 9,6.. 5,8 3,6 3,4 36,6 4,8 2, R 86,8 22,4 7,7 7,2.. 4,1 5,0. 45,3 6,2 2, L 84,3 20,2 9,4 7,4.. 3,7 4,6. 45,5 6,0 3, K 84,4 20,2 10,1 6,9.. 3,2 5,3. 43,4 6,0 4, R 81,4 22,9 5,1 4,7.. 11,7 4,5. 36,4 12,0 2, L 78,1 22,2 6,7 6,1.. 10,0 4,4. 35,8 10,8 4, K 78,6 22,3 8,2 6,0.. 8,0 4,8. 35,1 10,2 5, R 80,1 15,3 6,2 13,4.. 9,1 4,6. 39,9 8,4 3, L 77,5 16,6 7,0 12,0.. 8,2 3,9. 38,5 8,4 5, K 77,9 17,6 8,6 11,4.. 7,1 4,3. 37,3 8,2 5,4 1) R = Riksdagsval (t.o.m.1968 andrakammmarval) L =Landstingsfullmäktigval. Fr.o.m.1919 även stadsfullmäktigval ( elektorsval) i städer som ej ingick i landsting. Från 1970 exklusive landstingsfria kommuner K = Kommunfullmäktigval 2) Partiernas beteckningar m = Moderata samlingspartiet, tidigare Högerpartiet, dessförinnan Moderata (inräknat Liberala försvarsvänner) c = Centerpartiet, dessförinnan Bondeförbundet (inräknat Jordbrukarnas Riksförbund) fp = Folkpartiet Liberalerna, tidigare Liberala och Frisinnade kd = Kristdemokraterna, tidigare Kristdemokratiska Samhällspartiet, Kristen Demokratisk Samling (kds) nyd = Ny Demokrati s = Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (inräknat vänstersocialister) v = Vänsterpartiet, tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna (vpk), dessförinnan Socialisterna (inräknat Socialister) övr = Övriga partier m+c+fp betecknar Medborgerlig Samling samlingsrörelser under olika namn, 1968 Samling 68 c+fp betecknar mellanpartierna, 1966 Mittensamverkan, Mellanpartierna eller samverkan mellan c och fp, 1968 och 1970 Mittenpartierna 3) Val ägde rum endast i en av de båda valkretsgrupperna 4) Val skedde i Stockholm året därpå 5) Valsamverkan mellan Centerpartiet och dåvarande Kristen Demokratisk Samling (kds) - nuvarande Kristdemokraterna

23 22 7DEHOOÃÃ 5LNVGDJHQVÃVDPPDQVlWWQLQJÃnUHQÃÃÃ The composition of the Riksdag År Antal riksdagsledamöter som tillhör 1 m c fp kd mp nyd s v Män Kvinnor Samtliga ) Partiernas beteckningar m = Moderata samlingspartiet, tidigare Högerpartiet, dessförinnan Moderata (inräknat Liberala försvarsvänner) c = Centerpartiet, dessförinnan Bondeförbundet (inräknat Jordbrukarnas Riksförbund) fp = Folkpartiet Liberalerna, tidigare Liberala och Frisinnade kd = Kristdemokraterna, tidigare Kristdemokratiska Samhällspartiet, Kristen Demokratisk Samling (kds) nyd = Ny Demokrati s = Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (inräknat vänstersocialister) v = Vänsterpartiet, tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna (vpk), dessförinnan Socialisterna (inräknat Socialister) övr = Övriga partier m+c+fp betecknar Medborgerlig Samling samlingsrörelser under olika namn, 1968 Samling 68 c+fp betecknar mellanpartierna, 1966 Mittensamverkan, Mellanpartierna eller samverkan mellan c och fp, 1968 och 1970 Mittenpartierna 2) Inklusive en riksdagsledamot som inte tillhör något av dessa partiers riksdagsgrupper 3) Fr o m 1971 den nya enkammarriksdagen 4) En kds-ledamot (numera kd) Tidpunkten för uppgifterna avser 10 januari respektive år. T.o.m. september 1975 var riksdagsåret lika med kalenderåret. Därefter börjar riksdagsåret omkring den 1 oktober. Uppgifterna för 1975 avser den 1 oktober 1975 och för oktober 1976 osv.

24 23 7DEHOOÃ 5 VWEHUlWWLJDGHÃYLGÃULNVGDJVYDOHWÃÃYDONUHWVYLV Entitled to vote at the election to the Riksdag 2002, by constituency 9DONUHWV 5 VWEHUlWWLJDGH ) UlQGULQJ )DVWD ) UVWD $QWDOÃ IUnQÃ YDONUHWV JnQJV U VWEHUlW PDQGDW YlOMDUH WLJDGH +HODÃULNHWÃ Ã ÃÃ Ã Stockholms kommuns Stockholms läns Uppsala läns Södermanlands läns Östergötlands läns Jönköpings läns Kronobergs läns Kalmar läns Gotlands läns Blekinge läns Malmö kommuns Skåne läns västra Skåne läns södra Skåne läns norra och östra Hallands läns Göteborgs kommuns Västra Götalands läns västra Västra Götalands läns norra Västra Götalands läns södra Västra Götalands läns östra Värmlands läns Örebro läns Västmanlands läns Dalarnas läns Gävleborgs läns Västernorrlands läns Jämtlands läns Västerbottens läns Norrbottens läns

25 7DEHOOÃ 5LNVGDJVYDOHWÃÃYDONUHWVYLVÃ5 VWEHUlWWLJDGHÃU VWDQGHÃRFKÃJLOWLJDÃYDOVHGODUVÃI UGHOQLQJÃHIWHUÃSDUWLHU Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Those entitled to vote, voters and the distribution of valid ballot papers by party 9DONUHWV $QWDOÃ 5 VWDQGH *LOWLJDÃYDOVHGODUVÃI UGHOQLQJÃHIWHUÃSDUWLHUÃEnGHÃLÃDEVROXWDÃWDOÃRFKÃLÃSURFHQW U VW $QWDO ÈÃDY 0HG EHUlW U VW JLOWLJD RJLOWL WLJDGH +HODÃULNHW ÃÃ ÃÃ ÃÃ Ã Ã Ã Ã Ã Ã ÃÃ Ã Ã ÃÈ Stockholms kommuns , % 21,0 1,8 19,5 6,6 6,8 31,4 10,9 2,1 Stockholms läns , % 22,4 2,7 18,4 8,9 4,9 33,5 7,0 2,3 Uppsala läns , % 15,0 6,8 15,6 8,9 5,7 37,4 8,1 2,4 Södermanlands läns , % 13,1 5,5 11,9 8,3 4,8 47,3 7,1 2,0 Östergötlands läns , % 14,7 6,1 11,8 10,3 4,8 42,2 7,3 2,8 Jönköpings läns , % 12,7 7,3 9,0 20,3 3,2 39,5 5,7 2,2 Kronobergs läns , % 14,1 10,9 9,8 10,9 4,0 40,6 7,3 2,4 24 Kalmar läns , % 12,7 10,6 8,9 11,2 3,6 43,7 7,3 1,9 Gotlands läns , % 14,0 15,6 7,9 6,5 5,5 40,8 8,5 1,1 Blekinge läns , % 13,2 6,1 11,1 8,8 3,8 45,7 8,3 3,1 Malmö kommuns , % 16,5 1,2 13,8 5,3 4,3 42,4 7,6 9,0 Skåne läns västra , % 17,6 4,6 13,7 8,1 3,3 40,2 5,5 7,1 Skåne läns södra , % 20,0 4,2 15,8 6,7 4,1 38,1 5,5 5,7 Skåne läns norra och östra , % 17,7 7,1 11,7 11,0 3,5 39,2 5,6 4,2 Hallands läns , % 17,4 9,5 13,9 9,9 3,9 35,8 5,9 3,6 Göteborgs kommuns , % 17,4 1,9 18,0 8,6 6,5 33,2 11,9 2,6

26 7DEHOOÃÃIRUWV 5LNVGDJVYDOHWÃÃYDONUHWVYLV 9DONUHWV $QWDOÃ 5 VWDQGH *LOWLJDÃYDOVHGODUVÃI UGHOQLQJÃHIWHUÃSDUWLHUÃEnGHÃLÃDEVROXWDÃWDOÃRFKÃLÃSURFHQW U VW $QWDO ÈÃDY 0HG EHUlW U VW JLOWLJD RJLOWL WLJDGH Västra Götalands läns västra , % 15,0 5,4 16,0 11,7 4,3 37,0 7,9 2,8 Västra Götalands läns norra , % 12,1 7,7 12,3 11,7 4,3 41,1 8,5 2,2 Västra Götalands läns södra , % 13,9 8,0 10,9 12,4 3,9 40,9 7,5 2,5 Västra Götalands läns östra , % 13,9 9,8 10,0 12,3 3,7 40,8 7,6 2,0 Värmlands läns , % 12,4 9,2 11,5 8,1 4,0 43,4 8,7 2,8 Örebro läns , % 10,7 6,4 11,2 9,0 4,2 46,5 8,9 2,9 Västmanlands läns , % 12,4 5,7 13,3 8,0 4,4 45,0 8,7 2,6 Dalarnas läns , % 11,6 9,9 9,7 7,7 4,7 43,8 9,5 3,2 Gävleborgs läns , % 9,4 10,4 10,0 7,4 4,5 45,0 11,2 2,1 Västernorrlands läns , % 8,5 9,6 9,3 7,6 3,8 49,3 9,9 2,0 Jämtlands läns , % 9,9 15,2 7,2 5,0 5,2 44,6 11,0 1,9 Västerbottens läns , % 6,5 11,2 10,1 8,5 4,5 46,5 11,5 1,3 Norrbottens läns , % 7,2 5,1 6,5 5,3 5,2 47,9 12,7 10,0 25

27 26 7DEHOOÃ 5LNVGDJVYDOHWÃÃYDONUHWVYLVÃ,ÃYDOORNDOÃHMÃUlNQDGHÃSRVWU VWHU Election to the Riksdag in 2002 by constituency. Postal votes that have not been counted at polling stations 9DONUHWV 5 VWDQGH *LOWLJDÃYDOVHGODUVÃI UGHOQLQJÃHIWHUÃSDUWLHUÃ 6DPWOLJD 0HG JLOWLJD RJLOWL YDO JDÃYDO P F IS NG PS V Y YU VHGODU VHGODU +HODÃULNHW Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã ÃÈ Stockholms kommuns % 28,7 2,1 17,8 7,0 9,1 23,6 10,1 1,6 Stockholms läns % 30,7 2,3 17,3 7,9 7,2 24,4 7,9 2,2 Uppsala läns % 19,6 4,0 19,6 8,7 9,8 25,8 10,6 2,0 Södermanlands läns % 26,2 4,0 15,8 8,2 8,8 27,5 7,9 1,6 Östergötlands läns % 24,9 4,3 13,7 10,4 8,8 26,2 9,1 2,5 Jönköpings läns % 20,0 4,3 12,9 19,0 7,9 25,9 7,5 2,3 Kronobergs läns % 21,3 6,2 14,9 8,6 9,8 28,0 8,3 2,9 Kalmar läns % 21,8 6,2 11,1 9,4 7,6 31,8 9,5 2,6 Gotlands läns % 19,2 9,9 10,6 5,0 14,4 25,5 14,4 1,0 Blekinge läns % 21,1 3,3 17,1 8,7 9,0 28,7 10,2 1,9 Malmö kommuns % 29,0 1,7 15,9 6,1 6,7 27,1 10,2 3,3 Skåne läns västra % 32,0 2,9 16,5 6,8 5,8 24,9 6,6 4,4 Skåne läns södra % 31,8 2,0 19,8 5,7 7,0 24,2 6,2 3,1 Skåne läns norra och östra % 26,7 3,4 14,8 9,4 8,0 26,9 7,1 3,7 Hallands läns % 32,7 3,5 17,0 8,3 8,0 22,1 6,6 1,7 Göteborgs kommuns % 24,6 2,0 19,3 7,8 10,0 22,7 11,7 1,9 Västra Götalands läns västra % 24,2 2,8 18,2 11,0 8,8 23,7 8,3 3,0 Västra Götalands läns norra % 19,9 5,6 12,8 15,1 5,7 29,0 9,7 2,2 Västra Götalands läns södra % 21,9 4,4 13,9 11,2 8,5 26,4 11,0 2,8 Västra Götalands läns östra % 19,8 6,9 12,3 11,8 7,7 29,1 9,6 2,8 Värmlands läns % 18,5 6,4 13,2 6,6 8,9 33,3 10,2 2,8 Örebro läns % 16,5 5,2 11,6 11,0 9,8 32,0 10,9 2,9 Västmanlands läns % 26,2 3,9 15,3 8,6 8,5 26,2 9,5 1,8 Dalarnas läns % 15,9 4,9 12,4 8,3 11,0 32,4 12,9 2,1 Gävleborgs läns % 15,7 7,3 13,0 7,5 8,9 31,8 13,9 1,9 Västernorrlands läns % 14,7 6,7 10,1 8,0 10,7 34,2 13,3 2,4 Jämtlands läns % 11,9 13,1 7,4 5,0 7,3 40,8 11,9 2,7 Västerbottens läns % 9,8 11,8 11,4 9,9 5,8 37,0 11,8 2,5 Norrbottens läns % 7,4 4,9 7,5 6,8 6,5 44,8 13,2 8,9