Aktuellt. Nr Oeniga allianser Sid 6. Hockeykonfa periodpaus Sid 4. Samverkan kring teologiska utbildningar Sid 4. från Alliansmissionen

Transkript

1 Aktuellt från Alliansmissionen Nr Samverkan kring teologiska utbildningar Sid 4 Hockeykonfa periodpaus Sid 4 Oeniga allianser Sid 6

2 Ledare Lärjungar Den kristna gemenskapen började med en grupp lärjungar som under tre år vandrade tillsammans med Mästaren. Sedan dess har utbildning hört till kyrkans viktigaste uppgifter. Såväl innehållet som de pedagogiska metoderna i Jesu undervisning håller som ledstjärnor när vi formar våra utbildningar. Bibelstudiet och att lära känna Gud är en livslång resa. Det några års utbildning kan ge oss är en grund att bygga på och redskap för brottningskampen med trons och livets frågor. Den första hörnstenen i grunden att bygga vidare på handlar om gudsbilden. Jesus uppenbarade för lärjungarna vem Gud är. Hörnsten nummer två är vår människosyn. Jesus visade att alla människor har samma orubbliga värde. De som hans samtid ansåg mindre värda eller stötte bort; tullindrivare, prostituerade, syndare, sjuka, samarier och barn, lyfte han upp och visade särskild omsorg. Tredje hörnstenen handlar om vår bibelsyn. Jesu undervisning utgick från gamla testamentet som Guds ord och så tolkade han det i ljuset av det nya som skedde genom Honom. Ni har hört att det blev sagt, men jag säger er. Grundens fjärde sten rör Jesu huvuduppdrag här på jorden att genom sin död och uppståndelse vinna frälsning och evigt liv. Utöver en grund att bygga på, behöver vi lära oss hur vi ska bygga. Jesus undervisade på vandring genom människors vardag och i mötet med livets frågor. Skriftlärdas kunskap som inte relaterade till människornas liv gav han inte mycket för. Den som vill lära sig om livet och tron måste ha en stor portion ödmjukhet. Slutligen behöver vi Andens vägledning och hjälp. Efter tre års undervisning säger Jesus till lärjungarna: Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han kommer, sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen. Anders Bengtsson missionsföreståndare Svenska Allianasmissionen har knappt medlemmar i 190 svenska församlingar. Vi sänder ut 27 missionärer och bedriver arbete i ett 15-tal länder. Svenska Alliansmissionen Box Jönköping tel , fax info@alliansmissionen.se Plusgiro Ansvarig utgivare: Anders Bengtsson Redaktör: Sofie Rotstedt Grafisk form: Urban Svensson Graphic Design urban-svensson.com Utgivning: 5 gånger/år varav nr. 2 är årsboken Nästa nummer årsboken skickas 20 april Tidningen skickas till SAM:s medlemmar och hette tidigare Samband. Tryck: Tabergs Tryckeri Omslagsfoto: Andreas Joakimson

3 Sedan början av 1990-talet har det funnits en unik möjlighet att på ort och ställe lära sig mer om tro, kultur och samhälle i Israel/ Palestina. Studieförbundet Bilda har byggt en bro mellan Sverige och jordens mittpunkt genom att etablera och driva ett studiecenter i gamla stan i Jerusalem. Sune Fahlgren, nytillrädd direktor för centret Mellan ideal och verklighet C entret kallas officiellt för Swedish Christian Study Centre (SCSC) och ligger vid Jaffaporten, en av åtta portar i muren kring gamla stan. Vårt center utgör ett konkret brofäste för studieresor, kulturprogram, studenter/stipendiater, seminarier och andra utbyten mellan Sverige och Mellanöstern, säger Sune Fahlgren, nytillträdd direktor för centret. Det är även en lokal samlingsplats för alla som är intresserade av de olika kristna kyrkornas historia, deras erfarenheter och inte minst deras nära samexistens med islam och judendom. Kyrkorna här nere kan också berätta om hur de upplever den aktuella politiska situationen och hur de hanterar den, menar Sune Fahlgren. Omstart för framtiden Bildas verksamhet i Jerusalem kan sammanfattas med fyra nyckelord: olika reseprogram, längre vistelser (stipendiater, volontärer), ett lokalt program för jerusalemiter och kulturutbyten. Vi vill kommande år utveckla reseprogrammen så att de kan bli givande studieresor även för dem som besökt området tidigare, utveckla riktiga pilgrimsresor till de heliga platserna och med möten med palestinska kristna. Dessutom vill vi erbjuda centret som en fältstudieplats för skolor, inte minst för blivande präster och pastorer, säger den nye direktorn som tidigare varit engagerad i teologisk utbildning i Sverige. Under hösten 2008 har centret genomgått en omfattande renovering och återinvigdes den 12 januari. Vår förhoppning är att SCSC också ska uppfattas som en resurs för Bildas medlemsorganisationer där ju också Svenska Alliansmissionen ingår, säger Lars Karbing som är biträdande förbundsrektor. Text: lars karbing studieförbundet Bilda Läs mer om Bildas studiecenter i nyhetsarkivet på eller Jag vill rekommendera församlingarna att inbjuda till en studiecirkel om det heliga landet, säger Sune Fahlgren. Kanske kan studierna inspirera till en studieresa eller en pilgrimsresa. Inom Bilda finns folk som kan hjälpa till att arrangera både studiecirkeln och en resa till Israel/Palestina. Aktuellt Nr

4 Samverkan kring teologiska utbildningar S amfundsgränserna spelar allt mindre roll i dagens frikyrkolandskap. Pastorer flyttar över samfundsgränserna, på samfundens teologiska utbildningar finns studenter med olika bakgrund och i valet av församling förefaller inte samfundstillhörighet vara den avgörande faktorn. Ändå driver många av Sveriges frikyrkosamfund egna teologiska utbildningar. Men utbildningarna är långt ifrån ekonomiskt lönsamma och i tider av minskat offrande till skolorna ställs saken på sin spets. Kan ett ekumeniskt arbete göra det möjligt att vi även fortsättningsvis kan hålla en hög nivå på våra utbildningar, och även få möjlighet att utveckla arbetet? Är likheterna i våra teologiska utbildningar större än olikheterna? Kan vi utbilda tillsammans? Detta har hänt Under har samfundsledarna för SAM, Evangeliska Frikyrkan (EFK) och Pingst fria församlingar i samverkan (Pingst) haft samtal om möjligheterna till en gemensam teologisk utbildning. Under vissa av dessa möten har även ansvariga skolledare varit med. I januari 2008 gav samfundsledarna Bo Ingemarson i uppdrag att utreda förutsättningarna för att driva de tre samfundens teologiska utbildningar på ett effektivare och mer ekonomiskt sätt än för närvarande. Resultatet av utredningen överlämnades till samfunden i maj och presenterades bland annat på Är likheterna i våra teologiska utbildningar större än skillnaderna? Kan vi utbilda tillsammans? SAM:s årskonferens. De möjliga framtidsscenarion som Ingemarsson redogjorde för skickades även ut till SAM:s församlingar under hösten 08. Hösten 08 tillsattes en arbetsgrupp bestående av två representanter från varje samfund samt oberoende ordförande och sekreterare. SAM:s representanter är Karin Hultberg och Karl-Erik Petersson. Kriterierna för samfunds- 4 Aktuellt Nr

5 representanterna var att de inte själva tjänstgör vid sitt samfunds skola, men att de är väl förtrogna med samfundet i stort. Arbetsgrupp presenterar förslag Arbetsgruppen håller just nu på att utreda möjligheterna till en samägd teologisk utbildning. Uppdraget består i att särskilt belysa de teologiska och ideologiska frågorna, ge förslag på juridisk form för ägandet samt presentera ekonomiska förutsättningar. I höstas tillsattes en arbetsgrupp bestående av två representanter från varje samfund, SAM:s representanter är Karin Hultberg och Karl-Erik Petersson. Beslut på årskonferens 2010 I slutet av mars ska arbetsgruppen presentera sitt förslag till samfundsledarna. Samfundsledarna kan då välja att jobba vidare med förslaget, alternativt välja en annan lösning. Den lösning samfundsledarna vill gå vidare med presenteras under våren i SAM-styrelsen och på SAM:s årskonferens. I höst skickas förslaget på remiss till församlingarna. På årskonferensen 2010 fattas beslutet om en ev samägd skola. Oavsett hur samverkansformerna kan tänkas bli i framtiden är det viktigt att vårt samfund även i fortsättningen har möjlighet att ha en församlingsförankrad teologisk utbildning, menar Karin Hultberg. De teologiska utbildningarna har olika profiler utöver pastorsutbildning: PTS (Pingst) har en karismatisk prägel, ÖTH (EFK) driver forskning och lärarutbildning och Korteboskolan (SAM) har själavårdsutbildningen. Jag tror att vi tillsammans kan skapa en bra helhet och skolornas olika profilområden kan berika varandra, säger Karl-Erik Petersson. Av de studenter som läser på Korteboskolan kommer 1/3-del från vårt eget samfund, fyller Karl- Erik Peterson i. 1/3 kommer från Pingst och lika många från andra samfund. SAM har ingen ekonomisk möjlighet att fortsätta driva Korteboskolans verksamhet som den ser ut idag bland annat för att bidragen från församlingarna har minskat. Vi i arbetsgruppen håller nu på att ta fram förslag på hur ett eventuellt samarbete rent praktiskt Syftet med en gemensam teologisk utbildning kan se ut. Genom modern teknik finns möjligheter till distansstudier och därmed en effektivisering av befintliga resurser. Vi arbetar även fram förslag till lokalisering, men eftersom vi inte är klara när denna tidning går i tryck, får vi återkomma med mer information längre fram. text & foto (Karin & Karl-Erik): sofie rotstedt informationsavdelningen på SAM foto (Kortebo): andreas joakimson Att ge en relevant utbildning för församlingsledare, missionsarbetare och andra tjänster som har med själavård, undervisning och ledarskap att göra. Att erbjuda en utbildning på en högskolenivå som motsvarar utbildningsnivån generellt i samhället. Att bidra till att vi får rustade ledare som kan leda församlingarna till att förverkliga uppdraget i världen att göra Jesus känd, trodd och efterföljd. Aktuellt Nr

6 Framtidens utbildning förutsätter samspel som bygger på ömsesidighet och respekt Samspel och respekt Korteboskolan bär en vacker och viktig historia. Generationer av lärjungar och ledare i vår del av Sverige och vår del av kyrkan har präglats på vår skola. Jag hade inte riktigt tagit in tyngden och prestigen både i skolans arv och i mina föregångares ställning. Ett viktigt arv förpliktigar men arvet får inte leda oss bara i tillbakablick utan även till att blicka framåt. Arvtagarna ska inte bara förvalta det som gavs dem utan utveckla för framtiden. Korteboskolans gedigna historia skapar en god grund som vi idag kan och ska vidareutveckla. Nära kopplat till detta ligger hela den mödosamt uppbyggda kompetensen. Kompetensen finns givetvis inom skolan i form av lärare som under år byggt ut och fördjupat sitt kunnande, i bibliotek och andra funktioner som skolan investerat i. Men jag tänker även på den kompetens som Korteboskolan varit med och format hos enskilda människor och i församlingar både inom och utanför Alliansmissionen. Inför framtiden finns det flera saker som känns viktiga. Inget självändamål Jag tror att det är viktigt att vi utbildar för verkliga behov. Risken för en skola av vår typ är att institutionen och utbildningen blir ett självändamål. Skolan är och ska 6 Aktuellt Nr

7 vara en tjänare som bidrar med utveckling och kompetens men utgångspunkten är de studenter vi har, de församlingar vi betjänar och det samhälle vi lever i. Då handlar det inte om att slå fast sanningar men utveckla förhållningssätt utifrån behov i det verkliga livet hos individer, församling och samhälle. Då är det viktigt att inte endast att lära sig teorier men att utveckla praxis och hjälpa studenterna att verka och fungera i livet, församlingen och samhället. Regional närvaro Jag tror också att Korteboskolan ska se betydelsen i sin regionala närvaro. Under generationer har vi bidragit till trons och teologins utveckling i vår region och den regionala närvaron är både en möjlighet och ett ansvar. I det pågående samtalet om samarbete mellan olika skolor i olika samfund tror jag att den regionala närvaron är avgörande. Oberoende av hur detta samarbete formas ser jag Korteboskolan som en viktig och aktiv regional aktör för teologi, själavård och församlingstjänst. Säker grund Samspel med ömsesidighet och respekt Jag tror att den tid är förbi när skolor av vår typ byggdes upp för självständighet och i vissa fall till isolering. Framtidens utbildning förutsätter ett gott samspel med andra aktörer och att detta samspel bygger på ömsesidighet och respekt. Jag ser framför mig ett samspel mellan utbildningar inom t.ex. Alliansmissionen, EFK och Pingst. Däremot tror jag inte att utbildningen kommer att begränsas till samspel mellan dessa grupper. I vår region är det naturligt att tänka ett samspel med Högskolan i Jönköping och i en missionsrörelse som SAM finns många internationella perspektiv som bör hållas levande. Exakt vad framtiden innebär vet ingen av oss men utbildning kommer att behövas. Korteboskolan ska fortsatt vara en stark, varm och öppen aktör för att forma framtidens lärjungar och ledare i församlingar och Guds rike. Text: ulrik josefsson rektor på Korteboskolan foto: andreas joakimson av Henrik Kindvall om att vara kristen med hjärtat och hjärnan En bok för alla som vill bli stärkt i sin tro. Perfekt att läsa i cellgruppen, XL-gruppen mm Jag tror att det är viktigt att vi utbildar för verkliga behov. Risken för en skola av vår typ är att institutionen och utbildningen blir ett självändamål. Exakt vad framtiden innebär vet ingen av oss men utbildning kommer att behövas. Aktuellt Nr

8 Fiskaren blev pastor Han känner sig lite som en grön pastor, har en tioårig bakgrund som fiskare, och brinner starkt för att människor ska få möta Jesus. J ag har varit pastor i Opalkyrkan i Göteborg i lite över två år nu och trivs nåt otroligt bra! Börjar Fredrik.Men vänta lite nu, vi tar det från början. Fredrik är uppvuxen på Donsö. När han var 15 år gammal valde han att inte påbörja gymnasiet utan ägna sig åt fiske i stället, vilket han jobbade med i 10 år. Under den tiden fick jag en mer brinnande kristen tro och mitt liv blev förvandlat. Tro kan annars bli så naturligt att det till slut inte blir något särskilt. 27 år gammal bestämde han sig alltså för att ta ett uppehåll i fiskandet, för att läsa bibelterminen på Korteboskolan. Efter två år som ungdomsledare i Jönköpings Alliansförsamling påbörjade han, efter Guds maning, pastorsutbildningen. Skillnaden mellan att vara fiskare och pastor kan ju inte bli större, säger Fredrik. Det är inte en siffra 8 Aktuellt Nr

9 som är rätt! Däremot känner jag att jag har haft stor nytta av min erfarenhet som fiskare. Att inte alltid behöva ha full kontroll och ta saker och ting som de kommer är en lärdom som är mycket användbar i församlingen, menar Fredrik. Likaså vetskapen om att han inte dör av trötthet, utan kan fortsätta en bit ändå, har han haft nytta av. Ibland känner jag mig orutinerad eftersom jag inte arbetat så mycket inom kyrkan, men jag ser ändå min bakgrund som en fördel. Var sämst men mest hängiven Fredrik påbörjade pastorsutbildningen med stor förväntan, men blev till en början lite skeptisk. Jag hade tänkt mig mycket mer bibelstudier, berättar han. Men vi läste ju om Aristoteles, Tro och samhälle och sådant. Fredrik klagade till lärarna och ville ha mer bibelundervisning, men idag är han nöjd även med de ämnen som inte var ren bibelundervisning. Han beskriver tiden på Kortebo som otroligt skoj. Jag var en väldigt hängiven elev på Kortebo, berättar Fredrik glatt. Jag brukade läsa kurslitteraturen snabbast, ibland hade jag läst ut alla böcker innan kursen ens hade börjat! Jag fick alltid sämst betyg, men var mest hängiven. Det roligaste jag gjort Efter 3½ års utbildning och ett halvårs praktik ordinerades Fredrik som pastor och började arbeta i Opalkyrkan i Göteborg. Fredrik berättar om det absolut roligaste han varit med om i Opalkyrkan, Skillnaden mellan att vara fiskare och pastor kan ju inte bli större. Det är inte en siffra som är rätt! det var den 23 december Vi hade en julfest här i kyrkan och bjöd in ensamma folk att fira jul med oss. Tidningen skrev om det och en restaurang fixade julbordet åt oss. Det kom ungefär 40 personer, alla möjliga olika, och vi hade andakt och underhållning. Men hur orkar man träffa så många olika människor och alltid vara redo för ett möte? Visst är man trött efteråt, säger Fredrik. Men jag är mer frustrerad efteråt om jag inte fått möta människor. Grön pastor Fredrik berättar att han ibland fortfarande känner sig som en grön pastor, men att alla vet att han är ny och hjälper till så gott det går. En pastor ska inte ensam bära upp hela församlingen. Jag måste inte vara bra på allt. Församlingen som Kristi kropp består av många delar och vi får tillsammans hjälpas åt. Jag tror att jag är en bättre pastor idag tack vare min utbildning. Visst skulle en ha läst mer, för jag är inte helt färdig med vissa teologiska frågor, men Kortebo gav mig en väldigt bra grund och nu kan jag fundera vidare på egen hand. Text: caroline gustafsson frilandsskribent och student bosatt i Göteborg Foto: josefin agnarson Det roligaste jag gjort som pastor i Opalkyrkan var när vi bjöd in ensamma på julfest i kyrkan, säger Fredrik Möller. Tidningen skrev om det och en restaurang fixade julbordet åt oss. Det kom ungefär 40 pers, alla möjliga olika, och vi hade andakt och underhållning. Korta fakta Namn: Fredrik Möller Ålder: 34 år Familj: Gift med AnnaMaria och har barnen Henry 3 år och August 1 år. Läser just nu: En bok om nattvarden 4 views on the Lord s supper. Gör mig särskilt glad just nu: Att det är mycket folk på gudstjänsterna, ibland är det helt fullt! Aktuellt Nr

10 10 Aktuellt Nr Hon kommer från Schweiz, men kärleken förde henne till Sverige början av 90-talet. Hon läste psykologi och pedagogik i Bern och därefter halkade hon och pojkvännen in på Korteboskolan, mer eller mindre på ett bananskal. Teologistudierna gav mersmak och hon fortsatte studierna i Lund. I höst disputerar hon i etik och när Korteboskolan har Öppet hus i mars, är Karin Nordström en av gästföreläsarna.

11 Gästföreläsning på Korteboskolan: Oeniga allianser om vikten att mötas i mångfald Det är 14 år sedan Karin själv läste på Korteboskolan. De två åren på skolan handlade om en kombination av studier och personlig utveckling. Under tiden på Korteboskolan växte intresset för teologi, och jag fortsatte teologistudierna på universitetet i Lund. Jag prästvigdes senare för EFS, men har sedan återvänt till akademin för att börja forska. Jag valde etik som huvudinriktning och min avhandling förenar filosofi och pedagogik. Etik blir roligt när det blir konkret och avhandlingen handlar om vad det innebär att fostra till självständighet. Det finns en intressant spänning i omständigheten att fostran innebär att begränsa frihet för att främja den. Olika världar Den akademiska världen och den frikyrkliga, ligger av tradition ganska långt ifrån varandra, men Karin menar att mycket håller på att hända. Om kyrkliga sammanhang är öppna och tillåtande miljöer, kan frågor diskuteras på ett mer förutsättningslöst sätt. Inom akademiska sammanhang finns en växande medvetenhet om att man måste vara mer mänsklig, att forskning behöver anknyta till och ha relevans för människors vardag. Det har funnits en skepticism mot det intellektuella och det rationella tänkandet inom frikyrkan. Men för mig måste tro och förnuft hänga ihop. Personligen tror jag att det ingår i en kristen persons liv att våga ifrågasätta, inte minst sitt eget förhållningssätt. På så sätt blir även min egen inställning mer genomtänkt. Jag tror att det är en mognadsprocess, det går att sätta sig in i nya tankebanor men ändå vara sin tradition trogen. Oeniga allianser Karin är en av gästföreläsarna när Korteboskolan den 6 mars slår upp portarna till Öppet hus. Min föreläsning har rubriken Oeniga allianser om vikten av att mötas i mångfald. Jag kommer att diskutera förhållandet mellan individuell självständighet och gemenskap. På vilket sätt blir jag till vi eller vi till jag? Jag vill utmana det i kristna samanhang ofta hyllade gemenskapsidealet. Gemenskap är på gott och ont. Min tes är att det gemensamma inte står i konflikt med det individuella, utan snarare förutsätter det. Bara i tillåtande miljöer, där den enskilde får ta plats med sina egna funderingar och ställningstaganden och där det udda och avvikande uppmuntras, kan en dynamisk och öppen gemenskap uppstå. Text: sofie rotstedt Informationsavdelningen på SAM Foto: andreas joakimson Korta fakta Familj: Maken Magnus, präst i Svenska Kyrkan och barnen Sophia 9 år, Louisa 7 år och Valentin 3 år. Bor: i Höör i Skåne Aktuell som: en av föreläsarna på Korteboskolans Öppet hus 6 mars Fritidsintressen: Gillar att greja i trädgården och vara ute i naturen Otippade upplysningar: Trumslagare i folkmusikgrupp i hemlandet Schweiz, åker ner på festival varje år i februari Bästa pluggtipset: Fokusera på de ämnen du tycker är roligast och börja tentaplugga i tid, kvällen före funkar inte i längden Aktuellt Nr

12 Skillingarydsborna sägs ha två intressen: sport och kyrka. Det är relativt få som är engagerade i båda världar. Men hockey-konfan är ett undantag. Hockeykonfa en periodpaus Samarbetet mellan Skillingaryds IS (Skillingaryds Idrottssällskap) började i mitten av 90-talet. Fd hockeyspelaren Paul Kobylarz jobbade halvtid som ungdomspastor och resterande halvtid som tränare i SIS. Missionskyrkan och Pingstkyrkan har även arrangerat hockeyläger under namnet Sport for Life. När SIS förra året frågande församlingarna som de ville utforma en hockeykonfa var det självklart att haka på. Vi kör två konfagrupper parallellt, en traditionell och en med hockeykillarna, säger Gustav Sandgren, ungdomsledare i Missionskyrkan. Vi har olika konfamaterial och upplägg på undervisningen. Jag minns de första samlingarna vi hade med killarna i höstas, fortsätter Gustav och skrattar. Det var lite av hela havet stormar, innan vi hittade formerna som passade. Många av tonåringarna i en vanlig konfagrupp är församlingsbarn, de är vana att sitta stilla på långa gudstjänster och inte prata i mun på varandra. När grabbarna träffas haglar kommentarer och skämt och de har massa frågor, som oftast ställs i mun på varandra. Men det är ett jättegott gäng, det märks att de känner varandra väl och de är intresserade och ställer bra frågor. Killarna har lärt oss ledare ha ett rakare språk och att undvika en del svåra ord 12 Aktuellt Nr

13 Gustav Sandgren, ungdomsledare och konfalärare, Jan-Erik Svalle Andersson, tränare, Rasmus Larsson och Christoffer Orre som vi i kyrkan ofta använder, och det är nyttigt. Positiva reaktioner Såväl församlingarna, killarnas föräldrar som SIS är positiva till samarbetet. Det funkar fantastiskt bra, säger Jan-Erik Svalle Andersson, en av tränarna. Killarna är ett sammansvetsat gäng och har spelat ihop sedan de var barn. Alla behöver tänka till över dessa frågor och nu får de en chans att göra det tillsammans. Synd att vi har så mycket matcher på söndagarna, vilket gör det svårt att gå på gudstjänster. Förfrågan från fotbollstjejerna Det är första året som församlingarna i Skillingaryd arrangerar hockeykonfa. Vad som händer framöver är ovisst. Det är färre killar i nästa årgång som spelar hockey, men det har redan kommit en förfrågan från fotbollstjejerna. Vi hade aldrig nått dessa killar om inte upplägget på undervisning hade funkat med deras idrottsintresse, säger Gustav. Vi får se vad som händer, men så här i halvlek är utgången mycket positiv och det är möjligt att det blir fler idrottskonfirmationer i framtiden. Hockeykonfirmanderna Christoffer och Rasmus: Varför konfa? C Det verkade kul och så kommer man närmre Gud. R Det är en tradition, man döps och konfirmeras i kyrkan. Hur funkar det att kombinera hockey och konfa? C Det är en perfekt kombination! Vi har konfa mellan 18-19, fikar och byter om, tränar mellan R Bra att allt är på samma kväll. Vi spelar fyra ggr i veckan, hade inte funkat att ha konfa en annan dag. Vad är det bästa med konfan? C Gemenskapen! Vi är ett bra gäng, har tränat ihop sen vi var sex år. Vi är 16 i laget och 12 går på konfa. R Det bästa är att man träffar kompisarna och sen lär man sig en del också. Något speciellt som händer i vår? C Vi ska på konfa-hajk på Gullbranna, det blir skoj. R Det finns typ fyra hockeykonfa i Sverige och i mars kommer två andra lag hit, det ser jag fram emot! Är det många i din klass som konfirmeras? C I min klass är det typ 5 av 28. R Men i min klass är det hälften. Jag tycker man ska göra det. Det är kul och man lär sig mycket. C = Christoffer Orre R = Rasmus Larsson text: sofie rotstedt informationsavdelningen på SAM foto: andreas joakimson informationsavdelningen på SAM Aktuellt Nr

14 När Johannes Djerf, Cecilia Ideskog mf lägger upp riktlinjerna för föreläsningskvällarna, försöker de hitta ämnen som intresserar såväl icke kyrkvana som församlingens medlemmar. Om man vill riva murar måste man mötas i det gemensamma, menar de. Medlemmarna i Törestorps Missionsförsamling vill vara en kyrka mitt i byn. Men när många ortsbor som levt hela sitt liv i samhället, trots inbjudningar aldrig satt sin fot i kyrkan, ändrade församlingen strategi. Och nu fylls kyrkan. 14 Aktuellt Nr

15 Färgstarka föreläsare öppnar kyrkan FFör några år sedan slogs ett par församlingar ihop, i grannsamhället Hillerstorp. Törestorps Missionsförsamling ville vara kvar som egen församling, men sammanslagningen i Hillerstorp väckte ändå en del tankar. Törestorps Missionsförsamling hade en vision om att vara kyrkan mitt i byn, men man tvingades också inse att man inte hade lyckats. Många ortsbor hade aldrig besökt kyrkan och de namn som man kunde fylla på matrikeln med var barn till medlemmar. Det är ju fantastiskt att barnen som växer upp i kyrkan, även döps och går med som medlemmar, men vi vill mer, säger församlingens pastor Johannes Djerf. En av våra medlemmar uttryckte det så här: Vi måste göra tröskeln till kyrkan så låg att folk kan halka in här. Vi började jobba efter målsättningen att vara en växtplats för alla, att skapa en miljö där alla kan känna sig hemma. Ämnen som berör Sagt och gjort. I samband med att kyrkan byggdes om skapades även en stor samlingssal. Och som samhällets ända stora samlingssal hyrs även festvåningen ut till andra Jonas Helgesson, ståuppare, skribent och författare, var en av höstens föreläsare. arrangemang. Ett par gånger om året arrangerar församlingen bland annat föreläsningskvällar, med spännande personer som delar med sig av sina erfarenheter och livsberättelser. Första kvällen var SVT meteorologen Per-Erik Åberg här och pratade om klimathotet och vädrets makter, berättar Cecilia Ideskog. Det var egentligen LRF som bjöd in till den föreläsningen, och använde våra lokaler och serveringshjälp. Det var en tillfällighet att det blev två föreläsningsdagar efter varandra i våras, men dagen efter meteorologens föredrag fick Missionsförsamlingen besök av Jenny Söderqvist och Helena Åberg, två medarbetare på SVT. De berättade om Exit Kalahari, ett äventyr i naturreservatet Kalahari i Botswana som höll på att kosta dem livet. En annan person som gjorde starkt intryck på mig var Jonas Helgesson, som var här i höstas, fortsätter Cecilia. Jonas är född med en cp-skada men med en stor portion motivation och humor har han sett dröm efter dröm uppfyllas, trots att människor sagt det vara omöjligt. Jonas har bland annat skrivit boken Grabben i kuvösen bredvid. När vi spånar på tänkbara föreläsare, koncentrerar vi oss på intressen som förenar både människor i samhället och vi i försam- 8 Aktuellt Nr

16 lingen, säger Cecilia. Om man vill riva murar måste man mötas i det gemensamma. Balansgång Föreläsarna har inte haft en kristen profil även om någon av dem har en personlig tro. Men syftet med kvällarna är inte att evangelisera utan att öppna upp kyrkan och skapa en miljö där alla kan känna sig hemma. Efter föredraget har jag knutit ihop säcken med en andakt, och här försöker jag ha fingertoppskänsla för att hitta en bra balans, säger Johannes. Människor har kommit hit för att lyssna på föreläsarna, och vi vill då inte propagera för vår sak bara för de äntligen lyckats ta klivet över tröskeln. Men samtidigt blir det märkligt om någon efter Föreläsarna har inte haft en kristen profil även om någon av dem har en personlig tro. Men syftet med kvällarna är inte att evangelisera utan att öppna upp kyrkan och skapa en miljö där alla kan känna sig hemma. att ha varit här fem gånger, aldrig hört ordet Jesus! Men det gäller att det blir naturligt. Jag brukar spinna vidare på vad någon av föreläsarna pratat om och göra det väldigt enkelt. Församlingen i Törestorp består av ca 100 medlemmar, men under dessa föreläsningskvällar fylls kyrkan av personer. Många har aldrig varit där innan, och några personer har efter att varit med på en föreläsning även besökt gudstjänsterna. Om människor kan finna en plats där de trivs, där de kan växa och där de kan knyta varma relationer med andra så blir steget till gudstjänsten naturlig, säger Johannes. Text och foto (Cecilia och Johannes): sofie rotstedt Foto (Jonas Helgesson): andreas joakimson Föreningen ITM upplöses varumärket kan leva kvar Institutet för tro och musik (ITM) som de senaste åren har haft sin verksamhet förlagd till Kungsportens lokaler i Huskvarna har varit en viktig och betydelsefull resurs för våra församlingar. Skolan har haft stort inflytande inte bara på SAM och EFK, de två samfunden och deras ungdomsorganisationer som stått bakom ITM, utan även i ett mycket vidare sammanhang. De ekonomiska ramarna har varit en begränsade faktor för ITM:s utveckling. Skolan har nästan helt varit beroende av KY-bidrag och när dessa successivt har tagits bort så har det blivit omöjligt att driva skolan vidare i dess nuvarande form. Ingen av huvudmännen som stått bakom ITM har ekonomiska möjligheter att driva skolan. Konsekvensen av det blev att det på ITM:s årsmöte i november-08 beslutades att upplösa föreningen ITM vid årsmötet hösten Styrelsen fick mandat att avgöra om varumärket ITM kan gå vidare i någon ny form. Årsmötets beslut innebär att de studenter som går ut skolan i sommar också blir de sista. Det är med sorg vi konstaterar att en skolepok är slut, samtidigt som vi tackar Gud för vad ITM har fått betyda. text: christer josefsson vice ordförande i ITM:s styrelse foto: mikael celinder 16 Aktuellt Nr

17 Unik utbildning stor betydelse för många I höstas firade skolan ITM 10- årsjubileum. Det blev en stor fest med hundratals före detta elever som firade detta tillsammans. Kvällen blev ett kvitto på vad skolan fått betyda för många genom åren. Nu ser skolans framtid mörk ut. Man brottas med en tuff ekonomi, huvudmännen för skolan har dragit sig ur, och man söker nya vägar fram. Jacob Rosdal är 26 år och kommer från Sävedalen i Göteborg. Han är före detta ITM-elev och jobbar nu som ungdomsledare i Fjällstugan, Andreasförsamlingen i Jönköping. Vi träffas en stund för att prata lite om vad skolan fått betyda för honom. Det var under en period som volontär inom organisationen Mercy Ships som Jacob bestämde sig för att söka till ITM. Jag fick prova på att leda lovsång under denna period och det skapade en längtan inom mig att komma vidare på området. Jag hittade ITM:s hemsida och fångades av skolans vision och skickade in min ansökan. Efter att bla utsatts för audition kom jag in på Musikoch Ledarskapsprogrammet hösten 2005 och gick där i två år. Utbildningen varvas med teori och praktik och Jacob provade på många sammanhang som, Vineyard i Göteborg, Bankeryds Missionskyrka och Andreasförsamlingen i Jönköping där han nu har sin anställning. Jag frågar vad utbildningen fått betyda för honom? Oj, väldigt mycket. Denna anställning jag har här i församlingen är tack vare utbildningen. Inför min sista längre praktik på ITM tänkte jag taktiskt och tillfrågade min favoritförsamling i Jönköping, den församling jag helst av allt skulle vilja arbeta i. Minns att jag bad Gud om ledning efter praktiken och det sköna var att de kom och till mig och frågade om jag ville fortsätta i församlingen som ungdomsledare. Våren 2007 gick elva personer ut Musik- och Ledarskapsprogrammet och åtta av dem fick jobb direkt tack vare utbildningen. Jacob berättar att utbildningen upplevdes ibland inte så effektiv, men så här i efterhand har den fått betyda så oerhört mycket. Den har utvecklat mig och utmanat mig. Jag märker att det jag praktiserar här i församlingen som undervisning och musikledning har jag fått av utbildningen. Sedan så har man ett oerhört kontaktnät med människor som har samma mål och tanke med det man gör och det skapar fantastiska samarbeten. ITM:s framtid är nu hotad. Vad känner du inför detta? Tråkigt. Jag tror det är allt för många som inte har förstått vad skolan betyder för unga människor, musiklivet, lokala församlingar etc. Utbildningen är unik, en stor ekumenisk spännvidd, det finns inget liknande i Sverige. En del behöver nog ses över men jag hoppas verkligen att skolan kan fortsätta på något sätt. Utdrag ur ITM:s vision Skolans uppdrag är att utbilda och utrusta personer för ett liv av tro och tjänst i Guds församling och i samhället. ITM vill vara en skola som med en tjänande kristen attityd undervisar och hjälper studenterna att utvecklas musikaliskt, socialt och andligt. Målet är att finna och utveckla varje elevs talang och gåva, genom att träna hantverksskicklighet, samarbetsförmåga och andlig mognad. text & foto: andreas joakimson informationsavdelningen på SAM och ungdomskonsulent på SAU Aktuellt Nr

18 Sune och Britt Ceders medarbetare berördes av det hon översatte: Texten blev liv och gav tro D zenitas familj bodde i byn Hoboc på Papua Nya Guinea när vi kom dit som missionärer Hennes pappa, Mumutoc, hade varit lärare men var nu rätt så gammal och krafterna började sina. När vi hade fått vårt lilla kontor färdigt sökte han sig dit och satt gärna där och översatte den Lutherska kyrkans söndagstexter till dedua. Jag var kanske inte alltid så förtjust över det, han ockuperade nämligen min arbetsplats! Och eftersom jag jobbar bäst ensam fick jag välja att gå och göra något annat i stället. Troligen var det bra för mig, för då var jag med folk och lärde mig språket, vilket är bibelöversättarnas viktigaste uppgift under de första åren. Om jag hade vetat vilken resurs hans yngsta dotter senare skulle bli i projektet hade jag säkert haft en annan inställning till hans närvaro. När Dzenita var sju år dog hennes pappa, mätt av livet. Han lämnade efter sig en 20 centimeter hög trave av skrivhäften. Häftena var fulltecknade med översatta, sirligt skrivna bibeltexter som täckte allt från Andra Moseboken till Första Krönikeboken 11. Traven stod där och samlade damm i ett antal år. Började som sekreterare Så hände det sig att min sekreterare Uwi som jag hade lärt upp, övergav sekreterarjobbet och började översätta Nya Testamentet. Så på sätt och vis blev jag utan 18 Aktuellt Nr

19 Dzenita var inte avgjord för Kristus då hon började, men allt eftersom hon skrev in översättningen växte det fram en tro inom henne. Efter ett tag delade hon halleluja-ropen med Uwi då de stötte på något speciellt starkt i det de skrev sekreterare. Då gick jag till kvinnorna i byn och bad dem finna en ny medarbetare åt mig. Efter ett sammanträde kom de till mig och sa: Vi har valt ut Dzenita till dig. Nu kände jag till Mumutos fru och kom ihåg att hon brukade komma tigga då Mumutoc levde och satt på vårt kontor. Så mitt spontana svar var Nej, då har jag mamma jämt på trappan. Men kvinnorna sa att de skulle se till att det inte hände. Så jag litade på dem och Dzenita kom och placerades framför en skrivmaskin och fick lära sig skriva utan att titta på tangenterna. Hon var lite tung på handen, men uthållig. Hon gav sig inte förrän hon kunde sin bokstav. När jag tyckte att hon var klar med kursen opponerade hon sig och ville göra kursen en gång till för att verkligen kunna sin sak. Sen började hon träna på dator. Arbetet går vidare Så kvarstod det att finna ett lämpligt träningsobjekt som var meningsfullt för en nybörjare. Då kom vi på att vi hade högen med pappans arbete. Det som han lämnade ifrån sig när han slutade sina dagar. Det var rörande att få ge högen till henne och säga att det var hennes fars sista stora arbete. Nu skulle hon skriva in det i översättningsprogrammet. Hon satt vid en arbetsplats på kontoret, och vid en annan satt Uwi med NT översättningen. Dzenita var inte avgjord för Kristus då hon började, men allt eftersom hon skrev in översättningen växte det fram en tro inom henne. Efter ett tag delade hon hallelujaropen med Uwi då de stötte på något speciellt starkt i det de skrev. Värdefull bibelöversättare Efter ett antal år hade Dzenita växt mycket i sin tro, och sista häftet var skrivet. Vad skulle hon göra nu? Ja, sa hon, Pappa översatte inte första Mosebok, det ska jag översätta. Ja, så blev det. Dzenita översatte först och sen satt vi tillsammans och gick genom det vers för vers, och senare problemområde för problemområde. Hon kunde sitt språk och var inte rädd för att säga till om jag hade fel. Men så säger man inte, sa hon ofta. Hennes uthållighet som vi redan såg vid träningen på skrivmaskin har hållit i sig och är en värdefull egenskap för en bibelöversättare. Hon är en expert på sitt språk och en trogen och pålitlig medarbetare. Text och foto: britt ceder missionär och bibelöversättare på Papua Nya Guinea Aktuellt Nr

20 SAU satsar på ledarna 2009 Ledaren är nyckelpersonen i vårt barn- och ungdomsarbete och i våra handlingsplaner står just att vi skall satsa extra på ledarna under 2009, säger Anders Georgsson, förbundssekreterare på SAU. Vi vill med det visa att vi inte tar de ideella ledarna för givet. Den moderna människan har mycket omkring sig och ofta är tiden något som inte räcker till. Men de lokala ledarna prioriterar tiden genom att engagera sig i våra barn- och ungdomsgrupper. Utan dem skulle inte SAU kunna bedriva något arbete, de är basen i vårt arbete! Anders berättar vidare att SAU har under åren blivit mer en arrangemangsrörsele, men att organisationen under detta år vill komma tillbaka till att vara ett mer ledarstöd. På ombudsmötet förra året kom det fram att ledarna förväntande sig det av SAU. Under året kommer SAU:arna som vanligt åka ut och ha lokal ledarsamlingar, nytt är däremot att SAU subventionerar till halva priset om man bokar en konsulent innan den 30 mars. På vår finns mer information om ledarkurser och kostnader. På hemsidan hittar du också information med ledartips inom våra olika metodområden. Det kommer även att bli ett ledarseminarium på årskonferensen maj på Gullbranna, hjärtlungräddningsutbildning för alla ledare under årets UV-scoutläger och samlingar för de som stöttar de anställda ungdomsledarna. Det planeras även för fler aktiviteter under hösten. Som sagt, den lokale ledaren är viktig för SAU och behöver alla stöttning den kan få, menar Anders. Ofta blir man ledare i yngre år och slutar efter ett tag och tycker att nu har jag gjort mitt, men jag ser att den äldre ledaren är minst lika viktig som en yngre. De äldre behövs för att vara en förebild för de unga. Ledare behöver vara ledare för ledare. Att vara ledare innebär inte bara att fixa en verksamhet utan att leva med barn- och ungdomarna och de övriga ledarna. Text: ulla järn illustration: andreas joakimson foto (porträtt): sau 20 Aktuellt Nr

21 Möt eleverna på Ung Tro Global och Ung Tro Pionjär: Halvvägs i utbildningen Tove gör just nu sin praktik på en förskola i Sydafrika Att evangelisera handlar kanske om att möta människor där de är och inte där vi är. Global Allt vi får uppleva berör oss eftersom detta är så långt ifrån den svenska vardagen man kan komma! I Mahushu, där vi bor, lever inga andra vita människor. Vi är stolta när vi sätter oss i taxin och säger att vi ska till Mahushu, ni skulle se folks miner! Det känns som ett steg åt rätt håll för det här landet att vi kan svara ja på frågan om vi bor där. Varje morgon vaknar vi av att tuppen gal. Eftersom vi inte har rinnande vatten tar vi in en balja med regnvatten och morgontvätten utförs på vårt golv. Förskolan vi praktiserar på är enkel men barnen är fantastiskt uppfinningsrika. De förvandlar elkablar till hopprep och plastlock till frisbees. I början kändes det overkligt att driva en förskola med så små resurser, men vilken bra erfarenhet för oss från rika Sverige. Att bryta upp från det vanliga, få uppleva en familjs vardag på andra sidan jorden känns stort! Vi har fått finna oss i att vi inte kan påverka så mycket i det stora, men alla små möten med individer får dem att förvandlas från främlingar till medmänniskor. Det förvandlar verkligen våra hjärtan. Text & foto: tove sandström och lisa andersson praktikanter i Sydafrika Pionjär Att vara med i ett småskaligt arbete för att i framtiden kunna starta en församling, kan vara både långsamt och frustrerande. Men ibland lyser ljuset igenom i mötet med en människa, och det är värt allt. Vår syn på församlingen har gått från en bild av en grupp färdiga kristna, till en samling människor kring Jesus. Enkelhet är något som etablerade församlingar kan lära från Pionjärarbete. Att evangelisera handlar kanske om att möta människor där de är och inte där vi är. Detta gör vi främst i vardagen och kanske inte främst i kyrkan. text: maria fransson, kristina sjölander, simon rydin och daniel wendefors praktikanter i Båstad och Stockholm. Aktuellt Nr

22 När höstterminen av Ung Tro-utbildningens olika linjer drar igång så gör man det under ett och samma tak. Från och med hösten 2009 så är hela Ung Tro-utbildningen förlagd till Mullsjö Folkhögskola och i och med det så öppnar sig också möjligheten att ta ett än mer samlat grepp och ta ut riktningen inför framtiden. Flytt till Mullsjö Vi vill vara med och utmana och utrusta människor till att upptäcka vem Gud är, vem man själv är, till att hitta sina gåvor och sin funktion i Guds Rike. Vi vill också vara del av en rörelse som strävar mot att leva i en ständig förändring, en process där vi tillsammans formar och formas av varandra. I detta ser vi flytten till Mullsjö Folkhögskola som något oerhört positivt. Här får vi möjlighet att bedriva utbildning och lärjungaträning i en miljö där mötet mellan människor är prioriterat. Vi vill som utbildning vara en trygg miljö där man kan växa som människa och kristen, men där man samtidigt också får möjlighet att söka nya former och uttryck för tron. Utmana och utrusta framtidens ledare En av de saker vi vill lyfta fram är ledarskap. Vi drömmer om att vara med och se Guds Rike växa i Sverige och utomlands, och här tror vi att frågan om ledarskap är viktig. Syftet är inte i första hand att forma professionella ledare, utan att få vara med och se människor växa och lära sig leda och ledas av varandra. Vi strävar efter att frågan om ledarskap ska genomsyra utbildningen, och vi vill vara med och utmana och utrusta framtidens ledare. Målet är att Ung Tro-utbildningen ska vara en plats och ett sammanhang som både betjänar den lokala församlingen och Guds Rike i stort. 22 Aktuellt Nr

23 Kreativiteten genomsyrar Ytterligare ett kännetecken är kreativitet. Vi vill uppmuntra och eftersträva nya former och uttryck för den kristna tron. Vi ser det därför som en oerhörd tillgång att få vara en del av Mullsjö Folkhögskola och det dagliga livet där som genomsyras av kreativitet och möjligheter. På Mullsjö Folkhögskola erbjuds ett digert utbud av ateljéer och verkstäder där det finns möjlighet att skapa, och vi vill låta denna kreativitet genomsyra alltifrån lektioner till det dagliga livet på skolan. Förankrade på djupet En tredje, och självklar del för Ung Tro-utbildningen är att vi vill vara en Bibelutbildning. Vi vill vara förankrade i Bibeln, och vi vill avsätta gott om tid för att tillsammans läsa, försöka förstå och formas av Bibeln. I grunden finns en övertygelse om att Bibelns budskap är lika aktuellt idag som det alltid varit, och i våra olika utbildningar är den viktigaste uppgiften att försöka förstå vad Bibelns budskap innebär i vår tid. Vi tror och hoppas att Ung Troutbildningen genom flytten till Mullsjö ska bli än bättre på att göra det som är vårt uppdrag. Här kan både teori och praktik utgöra en helhet, terminerna Vidare och Djupare utgör heltidsstudier på Mullsjö Folkhögskola med betoning på ovanstående kärnvärden. Terminerna Pionjär och Global ger möjlighet att prova på arbete på fältet både i Sverige och utomlands. Den tid som är gemensam introduktion och sammanfattning är också den förlagd till Mullsjö. För mer information om vilka vi är och vad vi gör, besök oss på Text: mikael celinder jobbar med Ung Tro-utbildningen foto: andreas joakimson illustration: urban-svensson.com Bibel Mullsjö Kortebo Ledarskap Kreativitet Vi vill som utbildning vara en trygg miljö där man kan växa som människa och kristen, men där man samtidigt också får möjlighet att söka nya former och uttryck för tron. Aktuellt Nr

24 Konstlotteri I samband med SAM:s årskonferens kommer lotter att säljas till förmån för vårt internationella arbete. Lotteriet består av 10-talet konstverk målade av konstnärer med anknytning till samfundet. Dragning på årskonferensen den 23 maj. Läs mer på 31 Personalnytt Gerd Thorstensson Jobbade som ekonomiassistent på SAM, gick i pension vid årsskiftet. Carina Eweman Slutade sin anställning som receptionist på SAM vid årsskiftet. Urban Svensson Slutade sin anställning som grafisk formgivare/it-ansvarig vid årsskiftet. Lediga rum på elevboende Det finns några lediga rum på Korteboskolans elevhem under våren. Boendet är sk Hallbo, dvs man bor i enkelrum men delar hall, dusch och toa med ytterligare en person, till priset av kr/mån. För mer informations kontakta Ingvar Alnervik , , eller på e-post: ingvar.alnervik@alliansmissionen.se Almanackan Februari 19 Regionssamling i Huskvarna Ungdomsledardagar, Wettershus Mars 1 Sista ansökningsdag för StepOut 6-8 Växtverk steg 3 6 Öppet Hus på Korteboskolan 14 Öppet hus på Mullsjö Folkhögskola 25 Föreläsningsdag på Korteboskolan April Välkommen till Korteboskolan i vår! 6 mars Öppet hus 25 mars Föreläsningsdag: Själavård i hemmiljö bland svårt sjuka april Föreläsningsdag: Utmaningar från gamla testamentet, Lars-Olof Eriksson. Läs mer på Öppet hus på Mullsjö folkhögskola! Välkommen till Öppet hus på Mullsjö folkhögskola den 14 mars kl ! Läs mer Alltid aktuella nyheter på webben! Mission-net i Tyskland 15 Sista ansökningsdag till Ung Tro Global Föreläsningsdagar på Korteboskolan 24 Aktuellt Nr

25 Annonsörer Idrottsvägen 4 tel info@smidmek.se REFTELE fax Besök gärna Folke Hjelmstam REDO V ISN I NGS K ONS U L T folke@hjelmstam.net Eurostop Jönköping Trött på alla papper? Bokföring, moms, deklarationer och bokslut. Vi hjälper dig med ditt ekonomiarbete från start till mål. Vill du synas här? Aktuellt från Alliansmissionen (fd Samband) skickas till drygt SAM-hushåll. Läsarna har gett tidningen betyget 4.8 på en 6-gradig skala. Ett bra tillfälle att marknadsföra produkter, tjänster eller varumärken! Läs mer på eller ring Andreas Joakimson Kontakta oss på eller besök Aktuellt Nr

26 SAM och SAU:s årskonferens maj Gullbrannagården, Halmstad FOLK, Markus Olson, Torsten Åhman, Himlaväsen, Mormor, Mia och Samuel Sjöö, är några av de medverkande. Mer information och detaljerat program kommer under våren. Boende bokas på Gullbrannagården fr om 2 mars Läs mer på