Vuxenutbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Vuxenutbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux Läsåret 2016/2017 1

2 Innehåll Grunduppgifter...3 Verksamhetsformer som omfattas av planen:...3 Ansvarig för planen:...3 Vår vision:...3 Tidplan...3 Elevernas delaktighet...3 Personalens delaktighet...3 Förankring av planen...4 Utvärdering...4 Främjande insatser...4 Stärkt Vi-känsla på skolan...4 Omedelbar insats vid incident...5 Trivselregler...5 Val av läromedel:...6 Kartläggning...6 Förebyggande åtgärder...7 Lokalanpassning...7 Väl känd åtgärdstrappa...8 Information om stöd:...8 Rutiner för akuta situationer...9 Policy...9 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling...9 Personal utöver lärare som elever kan vända sig till:...9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever...9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal...9 Rutiner för uppföljning...9 Rutiner för dokumentation...9 Ansvarsförhållande Begrepp Diskrimineringsgrunder Källor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och särvux. Ansvarig för planen: Rektor Pål Olsson Vår vision: Vuxenutbildningscentrum ska vara den arbetsplats där elever och personal ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och önskemål. Vi ser olikheter som en tillgång. I våra styrkor och svagheter kan vi växa tillsammans. Vi ska arbeta för att ingen hamnar utanför genom att verksamheten genomsyras av demokratiska värderingar. Vi ska ha ett flexibelt förhållningssätt så att vi kan anpassa verksamheten efter både individens och samhällets behov. Tidplan Planen gäller från: Planen gäller till: Elevernas delaktighet Skolans elevrepresentanter delges en kopia av arbetsmaterialet, synpunkter inhämtas på skolkonferens, redigering sker utifrån elevernas synpunkter. En gång om året kartlägger vi, genom en enkät, elevernas arbetsmiljö och synpunkterna tas tillvara i arbetet med att ta fram den nya planen. Personalens delaktighet Skolans personal deltar i arbetet med planen genom dialog via arbetslagssamordnarna. När planen delges eleverna har hela personalen getts möjlighet att lämna sina synpunkter. 3

4 Förankring av planen Alla lärare ansvarar för att planens innehåll förankras och all personal ansvarar för att planens intentioner genomsyrar den dagliga verksamheten. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Planen har utvärderats genom en enkät som syftar till att kartlägga nuläget samt genom analys av svaren i Qualis elevenkät. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Skolledning, arbetslagen via arbetslagssamordnarna samt eleverna via skolkonferensen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Utvärderingen visar att tryggheten och trivseln, som är bland våra prioriterade mål, finns i hög grad på skolan. Det finns dock någon enstaka elev som enligt utvärderingen inte vet var hen kan vända sig om hen känner sig mobbad, diskriminerad eller trakasserad. Årets plan ska utvärderas senast: Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Årets plan utvärderas genom en enkät som görs via Google Forms. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Biträdande rektor Katrin Olsson Främjande insatser Stärkt Vi-känsla på skolan Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling. Kön. Könsidentitet eller könsuttryck. Etnisk tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning. Sexuell läggning. Ålder. Eleverna ska mötas över skolformsgränserna för att skapa en vi-känsla på skolan. 4

5 Insats: En gång per läsår ska skolan anordna en gemensam temadag med ett, för alla elever, adekvat innehåll. Ansvarig: En särskilt utsedd arbetsgrupp som samordnas av rektor Pål Olsson. Datum när det ska vara klart: Omedelbar insats vid incident Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Alla elever skyddas från diskriminering, kränkningar och trakasserier genom snabba insatser. Insats: Skolans personal ska agera omedelbart vid incident och informera skolledningen genom gällande rutiner för dokumentation. Åtgärdstrappan ska följas. Ansvarig: All personal som får kännedom om incidenter. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår kontinuerligt. Trivselregler Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling. Etnisk tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning. Sexuell läggning. Ålder. Alla elever och all personal ska ha god kännedom om vilka trivselregler som gäller. Insats: Arbetslaget utarbetar trivselregler tillsammans med eleverna. Ansvarig: All undervisande personal ansvarar för att regler upprättas. 5

6 Datum när det ska vara klart: Trivselreglerna revideras vid varje terminsstart. Val av läromedel: Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling. Kön. Könsidentitet eller könsuttryck. Etnisk tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning. Sexuell läggning. Ålder. Undervisningen och de läromedel som används får inte bidra till att fördomar sprids. Insats: Varje enskild lärare ansvarar för undervisningens innehåll och det material som används. Ansvarig: All undervisande personal. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår kontinuerligt. Kartläggning Kartläggningsmetoder Alla elever har haft möjlighet att svara på elevenkäten i Qualis. Alla klasser har klassrepresentanter som för elevernas talan på skolkonferensen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling. Kön. Könsidentitet eller könsuttryck. Etnisk tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning. Sexuell läggning. Ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har involverats genom deltagande i enkäter och diskussioner på skolkonferensen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom diskussion i arbetslagen och på APT. Resultat och analys Utvärderingar och diskussioner visar att tryggheten och trivseln är hög på skolan. Även om skolans elevantal har utökats väsentligt de senaste åren upplevs skolan fortfarande som den lilla familjära skolan. Klimatet är öppet och tillåtande. Som tidigare angetts finns det dock enligt enkäterna någon enstaka elev som inte vet var hen kan vända sig om hen känner sig 6

7 mobbad, diskriminerad eller trakasserad. Vi måste därför vara extra tydliga med denna information, exempelvis vid terminsuppstarter (se Förebyggande arbete, information om stöd). Det har även framkommit ett visst missnöje med att somliga modersmål dominerar bland eleverna och att dessa talare då tenderar att använda detta mer än nödvändigt på skolan. Detta diskuterar vi med eleverna och den gemensamma åsikten är att svenska ska vara vårt gemensamma språk på skolan men att det ibland kan vara bra att kunna hjälpa en klasskamrat genom att förklara snabbt på modersmålet. En annan diskussion vi har haft har gällt mat vi har bjudit på i samband med grillning på skolgården. Vi har valt att inte köpa in halalslaktat kött, utan endast exempelvis hamburgare av nötkött, och detta har väckt en del protester och diskussioner bland vissa elever. Vid eventuell grillning i framtiden kommer vi att erbjuda ett vegetariskt alternativ och/eller fisk. Vi kommer även att arbeta för en större tolerans bland eleverna gentemot varandra om det visar sig att någon inte lever helt enligt hens religionstillhörighet. Förebyggande åtgärder Lokalanpassning Områden som berörs av åtgärden: Funktionsnedsättning Lokalerna ska vara utformade och inredda så att de ger en god tillgänglighet för elever med fysiska funktionshinder. Lokalerna ska vara utformade och inredda så att de ger en god tillgänglighet för elever med fysiska funktionshinder. Åtgärd: Anpassning av lokalerna utifrån behov för fysiska funktionshinder. Motivera åtgärd: Skolans lokaler ska vara tillgängliga för alla. Ansvarig: Rektor Pål Olsson Datum när det ska vara klart: Lokalöversyn i samband med skyddsrond och vid eventuell incidentrapport samt via Qualis elevenkät. 7

8 Väl känd åtgärdstrappa Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling. Alla på skolan ska veta vilka konsekvenser som följer av ett beteende som kan uppfattas som kränkande av andra. Åtgärd: I arbetet med trivselreglerna informeras eleverna om åtgärdstrappan. Motivera åtgärd: Alla elever ska veta vilka rättigheter de har och vilka konsekvenser vissa beteenden leder till Ansvarig: All undervisande personal Datum när det ska vara klart: I samband med revidering av trivselregler. Information om stöd: Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling. Kön. Könsidentitet eller könsuttryck. Etnisk tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning. Sexuell läggning. Ålder. Alla elever ska veta vilket stöd skolan erbjuder. Åtgärd: Tydlig information i samband med alla kursstarter, muntligt och skriftlig informationsmaterial delas ut. Lyhörd personal som fångar upp signaler från elever. Motivera åtgärd: Det skapar ett tryggare klimat om eleverna vet vem de kan vända sig till när det uppstår problem. Ansvarig: All undervisande personal Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår kontinuerligt 8

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det är nolltolerans mot diskriminering och kränkningar i skolan. I enlighet med svensk lag ska alla människor skyddas från diskriminering, kränkningar och trakasserier. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi ska vara en skola med lyhörd personal som fångar upp och agerar på signaler på ett tidigt stadium. Personal utöver lärare som elever kan vända sig till: Rektor: Pål Olsson pal.olsson@astorp.se Biträdande rektor: Katrin Olsson katrin.olsson@astorp.se Kurator på IM: Robert Eriksson robert.eriksson@astorp.se Studievägledare Gruv/Gy: Helene Sandberg helene.sandberg@astorp.se Studievägledare SFI, IM: Malin Dahl malin.dahl@astorp.se Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i skolan är skyldig att anmäla detta till rektor. Anmälningsskyldigheten inträder direkt om en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. Rektor är skyldig att anmäla detta till huvudmannen, som i sin tur är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i skolan är skyldig att anmäla detta till rektor. Anmälningsskyldigheten inträder sexuella trakasserier. Rektor är skyldig att anmäla detta till huvudmannen, som i sin tur är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rutiner för uppföljning I samband med dokumentation av kränkningen fastställs ett datum för uppföljning. Rutiner för dokumentation Den som först får kännedom om kränkningen dokumenterar. Till denna dokumentation läggs ifylld blankett om kränkande behandling, som kompletteras med en kommentar efter uppföljningen. 9

10 Ansvarsförhållande Den som får kännedom om kränkningen ansvarar för att dokumentera och informera skolledningen. Skolledningen ansvara för att informera huvudmannen på särskild blankett. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller nationalitetsanknutna egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. 10

11 Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling: Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter idrottslektionen. Lisa är stökig i klassrummet och lugnar inte ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår mellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat att försöka få umgås med klasskamraterna på rasterna. Han är hellre ensam än att riskera att få nobben. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger lärarna. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelade. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej (diskriminering). Pedro blir utsatt för gliringar och blir kallad för fjolla för att han är den enda killen som vill gå med i dansgruppen (trakasserier på grund av kön). Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst (sexuella trakasserier). 11

12 Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig (trakasserier). Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att prata om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och vad det innebär. (diskriminering) Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. (trakasserier) Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. (diskriminering) Thomas, som är mörkhyad, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. (trakasserier) Marias kunskaper i svenska uppfyller det högsta betygskravet, men trots det vill inte läraren ge henne detta betyg då svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering) 12

13 Religion eller annan trostillhörighet Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddhism eller ateism, omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, som är medlem i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av sina klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. (trakasserier) Läraren nekar Leila att bära huvudduk på lektionerna med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. (diskriminering) Rebecka är judinna. En dag har någon ristat in ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom, som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som en grupp. (diskriminering) Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever säger kommentarer som Din pappa är jävla CP. (trakasserier) Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar en lärarvikarie inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden Folk med ADHD borde inte få gå här. (diskriminering och trakasserier) Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. (trakasserier) 13

14 James hade inga problem med sina klasskamrater förrän det blev känt att han lever med en annan man. Efter det har han blivit utfryst. (diskriminering) James vill inte vända sig till sin lärare med sina problem då han vet att läraren har sett och har förstått allt, men inte gör något för att hjälpa honom. (trakasserier) På skolan anordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. (diskriminering) Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot ålderdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. (trakasserier) Agnes man är mycket äldre än de andras partners. Hon blir sårad när de andra skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. (trakasserier) Styrdokument Diskrimineringsombudsmannen: Diskrimineringslagen 2008:576 (hämtad ) Skolverket: Regelverk (hämtad ) Sveriges riksdag: Skollagen (2010:800) _sfs #K6 (hämtad ) 14

15 15