Kulturmiljöutredning. Årjäng Orremossen och Stugufjällen. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning

Transkript

1 Kulturmiljöutredning Årjäng Orremossen och Stugufjällen Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Anna Ljunggren, Stig Swedberg och Annika Östlund

2

3

4

5 Kulturmiljöutredning Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Del 1: Årjäng Orremossen Del 2: Årjäng Stugufjällen Del 3: Samlad bedömning av påverkan på landskapsbilden Anna Ljunggren, Stig Swedberg och Annika Östlund

6 Kulturmiljöutredning Årjäng Orremossen Kulturhistorisk rapport 21 Rio Kulturkooperativ 2007 Fastighet: Holmedals-Mölnerud 1:23 m fl i Holmedal sn, Årjängs kommun, Värmlands län Ek. karta: 10B8h och 10B9h Belägenhet i Rt-90 2,5 gon V: N O Höjd över havet: m Beställare: Rabbalshede Vindenergi AB, Bransteby Västergård, RABBALSHEDE Projektansvarig: Stig Swedberg Fältarbetsansvarig: Annika Östlund Övrig personal: Anna Ljunggren Fältarbetstid: Arkiv: Rio Kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen Omslagsbild: Anna och Annika vid gränsmärke 0781:19 vid Edsmossens östra strand Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Värmlands län Topografisk grundkarta: Tillhandahållen av beställaren. Övriga kartor och situationsplaner är framställda av Rio Kulturkooperativ Kulturmiljöutredning Årjäng Stugufjällen Kulturhistorisk rapport 21 Rio Kulturkooperativ 2007 Fastighet: Ed 1:58/4 m fl i Blomskog sn och Gerrud 1:29/5 m fl i Silbodal sn, Årjängs kommun, Värmlands län Ek. karta: 10B7h Belägenhet i Rt-90 2,5 gon V: N O Höjd över havet: m Beställare: Rabbalshede Vindenergi AB, Bransteby Västergård, RABBALSHEDE Projektansvarig: Stig Swedberg Fältarbetsansvarig: Annika Östlund Övrig personal: Anna Ljunggren Fältarbetstid: Arkiv: Rio Kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen Omslagsbild: Anna och Annika vid gränsmärke 0781:19 vid Edsmossens östra strand Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Värmlands län Topografisk grundkarta: Tillhandahållen av beställaren. Övriga kartor och situationsplaner är framställda av Rio Kulturkooperativ Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Tryck, Hamburgsund ISSN Sökord: Värmland, vindkraft, historiska lämningar, gränsmärken Rio Kulturkooperativ Skoghem DINGLE rio@riokultur.se

7 Innehåll Del 1: Kulturmiljöutredning Årjäng Orremossen 9. Sammanfattning 9. Inledning 9. Syfte 10. Metod 11. Utredningsområdet 11. Naturmiljö 12. Kulturmiljö 13. Riksintressen 13. Resultat naturmiljö 14. Resultat kulturmiljö 17. Arkivhandlingar 17. Antikvarisk bedömning 23. Källor 24. Bilagor 1. Lämningar Del 2: Kulturmiljöutredning Årjäng Stugufjället 35. Sammanfattning 35. Inledning 35. Syfte 36. Metod 37. Utredningsområdet 37. Naturmiljö 39. Kulturmiljö 39. Riksintressen 40. Resultat naturmiljö 41. Resultat kulturmiljö 42. Arkivhandlingar 42. Antikvarisk bedömning 47. Källor 49. Bilagor 1. Lämningar Del 3: Samlad bedömning av påverkan på landskapsbilden 55. Sammanfattning 55. Inledning 56. Teoretisk bakgrund och analys av begreppet landskapsbild 57. Landskapsbeskrivning 58. Bedömning av värden och grad av påverkan 59. Källor

8

9 Del 1: Kulturmiljöutredning Årjäng Orremossen Anna Ljunggren, Stig Swedberg och Annika Östlund

10 Ill. 1. Kartan visar de båda utredningsområdena, samt kulturmiljöerna Selen (överst till vänster), Fölsbyn (i mitten till vänster) och Årjäng. Områdena kring sjöarna Foxen - Stora Le (i mitten till vänster) och Västra Silen (nere till höger) är utpekade som riksintresse för friluftsliv, och Foxen - Stora Le är dessutom riksintresse för natur.

11 Kulturmiljöutredning Årjäng Orremossen Sammanfattning Med anledning av planerad vindkraftsutbyggnad har Rio Kulturkooperativ utfört en kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning inom ett område på och kring Orremossen nordväst om Årjäng. Inom och i anslutning till området finns ett flertal områden med höga naturvärden klassade av skogsstyrelsen. Av hänsyn till det rika fågellivet i detta relativt ostörda område bör inga arbetsföretag med vägar och platser ske under vår och försommar för att inte störa fågellivet under spel och häckningstid. Det bör undersökas var spelplatser för orre och tjäder är belägna inom området så att dessa kan undvikas vid exploateringen. Även förekomst av rovfåglar och sträckande fågelarter bör undersökas. Större däggdjur bedöms inte bli påverkade av projektet. Under förutsättning att vägar och platser justeras med hänsyn till naturmiljön och att hänsyn tas till i området förekommande fågelarter bedöms påverkan på områdets naturvärden som relativt liten. Inga forn- eller kulturlämningar fanns registrerade inom området vid utredningens början. Utredningen resulterade i att tio gränsmärken registrerades, samtliga bedömdes som övriga kulturhistoriska lämningar. Dessutom registrerades en färdväg, en plats med tradition och två övrigt, även dessa bedömdes som övriga kulturhistoriska lämningar. De kulturhistoriska lämningar som framkom utgör inget hinder för den planerade exploateringen. Hänsyn bör visas genom att vägdragningar och verksplaceringar justeras så att lämningarna kan kvarligga på plats. Den visuella upplevelsen av landskapet från de två kulturmiljöerna Fölsbyn och Selen kan i viss grad påverkas av etableringen. Den eventuella störningen bedöms dock inte som en påtaglig skada. Även på riksintresset för natur och friluftsliv kring Foxen Stora Le kommer en visuella påverkan att ske. Inte heller denna bedöms som en påtaglig skada. Inledning Denna rapport har beställts av Rabbalshede Vindenergi AB inför deras planerade vindkraftutbyggnad Årjäng NV. I juni 2007 framställdes ett samrådsunderlag, Rapport 2007:3, som en bilaga till MKB:n. Denna har nu kompletterats efter de upplysningar som framkom vid samrådsmötet. I rapporten presenteras de resultat som framkommit vid fältinventering, kart- och arkivstudier. En tydligare beskrivning av projektets påverkan på riksintressen har efterfrågats av Länsstyrelsen. Detta redovisas också i denna rapport. Rapporten bör därför fortsatt ses som en bilaga till MKB:n i tillståndsprocessen. Syfte Det primära syftet med utredningen var att utreda förekomsten av okända fornlämningar inom utredningsområdet, ill 1, samt att inven- 9

12 tera förekomsten av övriga kulturhistoriska lämningar. Utredningen hade också som syfte att översiktligt bedöma naturmiljön som kan komma att påverkas av exploateringen. Under samrådsprocessen har Länsstyrelsen uttryckt en önskan om en belysning av projektets påverkan på riksintressena för friluftsliv och natur vid Foxen - Stora Le. Därför har denna fråga studerats i samband med färdigställandet av denna rapport, och redovisas under rubriken Riksintressen, samt diskuteras under rubriken Antikvarisk bedömning. Den idag kända fornlämningsbilden gör att själva utredningsområdet kan karaktäriseras som utmarksområde. Utmarken var genom arbetsinsats en källa till ekonomiskt välstånd för de som brukade dess olika resurser täljsten, tjära, kol, slåtter, järn, vilt och naturligtvis timmer men har i olika delar av Värmland brukats mer eller mindre intensivt, Svensson Hur intensivt eller extensivt det nu aktuella undersökningsområdet har brukats är en fråga som diskuteras i utredningsrapporten. Metod Utredningen har bedrivits i form av inventering. Bedömning av naturvärden har utförts av Anna Ljunggren, och av kulturvärden av Annika Östlund och Stig Swedberg. Någon inventering av områdets fauna har ej utförts. Värmlands ornitologiska förening och Årjängs naturskyddsförening har kontaktats och tillfrågats om förekomst av hotade eller hänsynskrävande arter. Historiska arkiv har studerats avseende innehåll och kvalitet på kartmaterial. De ytor vilka inventerats utgörs av en meter bred korridor längs de vägar som markerats på kartmaterialet, samt ett område om cirka 60 meter i diameter vid varje planerad verksplacering, ill 2. Om en vägdragning eller verksplacering bedömts som olämplig har närbelägna lämpliga alternativa placeringar Ill. 2. De av projektören planerade vägdragningarna och verksplaceringarna. 10

13 Ill. 3. Lämning nummer 0781:6 har registrerats som gränsmärke, men utformningen är inte typisk. Märket är heller inte placerat i en aktuell gräns. utretts, ill. 6. Enligt uppdrag från beställaren har endast en besiktning utförts längs anslutningsvägarna till vindkraftparken.dessa har av beställaren uppgivits vara av tillräcklig bredd varför endast mindre förstärkningsarbeten kommer att bli aktuella. Objekt och områden med forn-/kulturhistoriska lämningar fotodokumenterades, beskrevs och mättes in med GPS. Vid utredningen gavs de framkomna lämningarna nummer 0781:1-8 samt 0781:26-31 i Rio Kulturkooperativs databas. Dessa har rapporterats till FMIS. Utredningsområdet Utredningsområdet Årjäng NV omfattar stamfastigheterna Holmedals-Mölnerud och Holmerud, och benämns fortsättningsvis Orremossen. Området är högt beläget mellan Foxen Stora Le och E18, nordväst om Årjäng. Det utgörs av berg, skog och myrmarker, och kan beskrivas som utmark för de aktuella fastigheterna. Enbart mindre delar av tillfartsvägarna går genom odlingslandskap. Området präglas av ett aktivt skogsbruk. Naturmiljö Naturmiljön inom området kan beskrivas som en mosaik av myrmark, mossar, tallskog och barrblandskog, ibland med ett betydande inslag av lövträd. Jordtäcket är tunt och fältskiktet i skogen domineras av bärris, mossor och ljung. Inom utredningsområdet finns ett flertal områden med höga naturvärden klassade av skogsstyrelsen, ill 6. Flera nyckelbiotoper är belägna i närområdet. De flesta av dessa utgörs av mindre områden av barrnaturskog med inslag av löv och en värdefull kryptogamflora. Det finns även bergbranter, aspskogar och områden med spår av brand. Ett biotopskyddsområde med äldre naturskogsartad barrblandskog ligger i den nordöstra delen av utredningsområdet. Inom biotopskyddet finns en nyckelbiotop beskriven som barrnaturskog med värdefull kryptogamflora, inslag av gamla grova träd av asp, gran och tall och rikligt med lågor. Större delen av utredningsområdet utgörs av Orremossen, ett 122 ha stort tallskogsområde rikt på våtmarker, gamla träd och död ved, klas- 11

14 Ill. 4. Annika registrerar lämning 0781:8, ett gränsmärke utan visarsten på Holmedals-Mölneruds marker. 12 sat som naturvärde. Området är i vissa delar påverkat av ett aktivt skogsbruk. Den planerade vägsträckningen går till stor del i kanten på och inne i naturvärdesområdet och fem av verken är belägna inom ytan. Den variation av miljöer som finns inom utredningsområdet med mycket våtmarker, brynmiljöer, sumpskogar, glesa tallskogar eller blandbarrskogar, ibland med ett betydande inslag av asp och björk, gör det till ett område med många intressanta fågelbiotoper. Kanske främst för skogshöns som nyttjar både våtmarken och den glesa blåbärsrika tallskogen, men även för en mångfald av andra fågelarter. Kulturmiljö Utredningsområdet är högt beläget på Mölneruds och Holmeruds utmarker, precis vid gränsen till Silbodals socken, ill 6. De kulturlämningar som var registrerade före utredningens början var alla belägna utanför utredningsområdet i lägre liggande områden, företrädesvis kring sjösystemen i väster, men även i mer typiska utmarkslägen. Längs vattendraget mellan Struven och Stora Le, väster om Orremossen, finns ett antal by- och gårdstomter registrerade, Holmedal 81, 92, 133:1 och 2, 82, 236 samt 93; ett torp, Holmedal 262; samt en kolningsanläggning och en husgrund, Holmedal 101:1 och 2. Vidare finns boplatser, Holmedal 149 och 96; samt en fyndplats för flinta, Holmedal 268, en fyndplats för täljstensföremål, Holmedal 97, och två fyndplatser för stenyxor, Holmedal 91 och 144. Dessutom finns ett antal gravar. Dessa utgörs av ett röse, Holmedal 10, samt två högar, Holmedal 266:1 och 2. Högre upp i terrängen, norr och söder om själva utredningsområdet, finns ett antal fångstgropar registrerade: Holmedal 230, 231, 277, 98, 99 och 132, samt Silbodal 281. Skogsvårdsstyrelsen i Värmlands län inledde 1995 en inventering av kulturlämningar i skogsmark. Detta projekt, som går under namnet Skog & Historia, har varit verksamt även i föreliggande område, Svensson Lämningarna registrerade inom Skog & Historia är endast undantagsvis upptagna i fornminnesre-

15 gistret, och i de få fall som finns i närheten av utredningsområdet rör det sig förmodligen om dubbelregistreringar. I anslutning till utredningsområde Orremossen har Skog & Historia registrerat ett antal byoch gårdstomter, 13314, 13476, och 13495; flera lägenhetsbebyggelser, 13579, 13479, 13486, 13580, 13536, 13587, 13599, 13537, 13538, 13541, 13525, och 13532; en fäbod, 12314; samt en kojgrund, Den kolningsanläggning och koja som registrerats under 13526, är förmodligen samma lämning som registrerats i FMIS som Holmedal 101:1 och 2. Vidare finns två stenbrott, och 13573; en tjärdal, 13569; tre broar, 13601, och 13493; en smideslämning, 13494; en tegelbrukslämning, 13480; en myrodling, 13600; samt en torvtäkt, Kulturmiljön vid Fölsbyn består av en fornborg och ett gravröse. Borgen utgör en utsiktspunkt över landskapet och är ett utflyktsmål, Hillgren Miljön är belägen drygt tre kilometer sydväst om utredningsområdet. Kulturmiljön kring Selen är belägen tre kilometer nordväst om utredningsområdet, och utgörs av ensamliggande stensättningar och ett par järnåldersgravfält kring den norra änden av Struvensjön. Vid Selen ligger ett gravfält bestående av högar och stensättningar. I Länsstyrelsens beskrivning anges att odlingsmarkerna i anslutning till gravfältet är hävdade och landskapet öppet, Hillgren För en beskrivning av kulturmiljöerna se även del 3 i denna rapport. Riksintressen I närheten av utredningsområdet finns ett riksintresse för friluftsliv, DaNo-området. Det utgörs av ett stort sjösystemsområde i Dalsland och Nordmarken, där beståndet av storväxt öring särskilt framhålls. DaNo-områdets primära intresseaspekter beskrivs som kanoting, båtsport, sportfiske och bad. Sekundära intressen är natur- och kulturstudier, cykling och vandring. I Länsstyrelsens beskrivning av förutsättningarna för att områdets värden skall bestå anges: Den orördhet som präglar de vidsträckta sjösystemen i DANO-området bör bibehållas. Planering och åtgärder skall ske med särskild hänsyn till bevarande av områdets karaktär och speciella naturförutsättningar. Bevarande och utveckling av fiskbestånden kräver kontinuerliga kalkningsinsatser och bildande av fiskevårdsområden, Länsstyrelsen Utredningsområdet ansluter närmast till DaNoområdet cirka en kilometer nordost om Foxen Stora Le. Denna sjö beskrivs som storslagen och med påtaglig vildmarkskaraktär, och fiskfaunan i sjön som artrik, Länsstyrelsen 1988 och Årjängs kommun DaNo-området omfattas även av särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten enligt miljöbalkens 4 kap 2. Foxen - Stora Le är även riksintresse för naturvård. Bland värdena nämns öringbeståndet och vildmarkskaraktären. För en diskussion om riksintressena, se även del 3 i denna rapport. Resultat Naturmiljö Projekt Orremossen berörs inte av områden som är särskilt utpekade som känsliga eller värdefulla för fågellivet, till exempel naturreservat eller Natura 2000-områden. Nyckelbiotoperna är ej belägna i direkt anslutning till verkens placeringar. En nyckelbiotop som utgörs av en bergbrant med barrnaturskog ligger i anslutning till den skogsväg som planeras vara huvudväg in i området. Miljön i branten berörs inte av eventuella förstärkningsarbeten på sträckningen. Nyckelbiotopen i dalgången nedanför verk 7 bedöms inte direkt beröras då ytan mellan verket och nyckelbiotopen är avverkad och höjdskillnaden är stor, se ill X. Inga sjöar eller större vattendrag berörs. Vid fältbesöket påträffades bland annat en skogshare, och en orrhöna med ungar. I området noterades rikligt med spår och spillning av älg, spillning av tjäder och gott om spår av födosökande hackspettar. Det fanns även gott om träd med bohål för fåglar, speciellt i miljö- 13

16 Ill. 5. Planerad placering för verk 7. Ytan runt har nyligen avverkats. Foto mot norr. erna med inslag av asp och björk men även i tall. Både orre och tjäder omfattas av fågeldirektivet, ett EU-direktiv om bevarande av vilda fåglar, Rådets direktiv 79/409/EEG, där Sverige ska vidta särskilda åtgärder för vissa fågelarter och utse särskilda skyddsområden för att säkerställa artens fortlevnad. Två av vindkraftverken är placerade på avverkade ytor och ett på en yta som är stämplad för avverkning. Detta skulle kunna vara av betydelse om det finns rovfåglar i området som jagar på de öppna ytorna, då ökad dödlighet för vissa större rovfåglar vid vindkraftverk noterats, se nedan Antikvarisk bedömning. Övriga verk är placerade i gles tallskog med hällmarker och i vissa fall i anslutning till våtmarksmiljöer. Kommunombudet för Wermlands ornitologiska förening har tillfrågats angående fågellivet i området. Även Naturskyddsföreningens kontaktpersoner i Årjäng har fått förfrågan i ärendet. Ingen av dessa personer/organisationer har återkommit med information eller kontaktat oss i denna fråga. På det öppna samrådsmötet efterfrågades kunskap om det lokala fågellivet, men någon information som rör planområde Orremossen framkom inte. Ingen ytterligare information inkom heller efter samrådsmötet. Resultat Kulturmiljö I detta avsnitt presenteras utredningsresultatet tillsammans med en tolkning av de registrerade objekten. För en specifik beskrivning av varje enskild lämning hänvisas till bilagan. På mittuppslaget finns en samlad översikt av utredningsresultatet, ill 6. Under utredningen registrerades 13 lämningar inom utredningsområde Orremossen, vilka gavs nummer 0781:1-8 samt i Rio Kulturkooperativs databas. Nummer 0781:26-31 utgörs av lämningar registrerade i samband med kontroll av uppgifter lämnade av Bror Jansson under samrådsprocessen. Lämning berördes inte av utredningsuppdraget men redovisas i denna rapport då de framkom i samband med fältbedömningen av den färdväg som enligt uppgift sträckte sig genom utredningsområdet. Nummer 0781:1-8 samt 26 och 29 utgörs av tio gränsmärken. Av dessa hade sex stående eller liggande visarsten, 2, 3, 5, 26 och 29, ill 5, nummer 1, och tre märken saknade visarsten, nummer 4, 7 och 8, ill 4. Lämning 14

17 nummer 6 har registrerats som gränsmärke, men är atypisk och består av två stenar staplade på varandra ovanpå ett större block, ill 3. Även nummer 27 och 28 kan vara gränsmärken, men har på grund av sitt avvikande utseende bedömts vara eventuella vägmarkeringar. De är konstruerade av en större sten med en mindre stenskärva på toppen. Vid vindkraftsutredningen på Töftedalsfjället vid Dals Ed i Dalsland har det framkommit snarlika vägmarkeringar längs en historiskt belagd vägsträcka, Swedberg & Östlund Märke nummer 6 och 29 är inte placerade i någon aktuell gräns. Det har inte gått att se om de är belägna i någon gammal nu inaktuell gräns. Av de övriga befinner sig nummer 1, 2 och 3 i gränsen mellan Holmedals-Mölnerud och Holmerud; nummer 4, 5 och 26 är placerade vid skiftesgränser inom Holmerud, och nummer 7 och 8 slutligen är belägna vid skiftesgränser inom Holmedals-Mölnerud. Alla märken utom nummer 2, 6 och 29 är också kompletterade med pinnar eller snökäppar. Nummer 2 utgörs av ett gränsmärke i miniatyr, med en endast två dm hög visarsten, anlagt ovanpå ett större block. Två lämningar bestående av mindre block med en liten sten ovanpå, nummer 0781:27 och 28, kan utgöra vägmarkeringar för en äldre väg längs Dansareåsen. Dessa har registrerats som övrigt. Nummer 0781:30 utgörs av en färdväg, vilken enligt vår uppgiftslämnare Bror Jansson varit i bruk ända fram till tal, då som jaktstig och som väg till och från arbete på skogen. Enligt Bror Jansson säger traditionen att vägsträckningen är en del av en äldre pilgrimsled till Trondheim. Vägen har tidigare varit använd som körväg. Idag består den av en stig som här och var visar spår av användning men bitvis är helt osynlig. I vissa partier i den norra delen av utredningsområdet är den skadad genom avverkningsarbetet. Nummer 0781:31 slutligen är en plats med tradition, och utgörs av ett större block med ett cykelstyre placerat på toppen, se ill 8. Enligt Bror Jansson kallas platsen Cykelstyre, och historien bakom detta är som följer: En man vid namn Lennart Andersson var på väg hem genom skogen efter avslutat arbete, då hans cykelstyre lossnade. Han gjorde dock ett provisoriskt styre av en pinne, och kunde på Ill. 6. Lämning nummer 0781:1, ett gränsmärke mellan Holmedals-Mölneruds och Holmeruds marker. Märket har en stående visarsten. Troligtvis stod märket här redan på 1860-talet. 15

18 så vis fortsätta hem. Cykelstyret blev placerat på blocket vid vägen, och då det för ett antal år sedan hade rostat bort, blev det ersatt med ett nytt styre. Samtliga gränsmärken har bedömts som övrig kulturhistorisk lämning. Gränsmärkenas status enligt KML har bedömts utifrån om de ingår i en aktiv gräns eller ej, deras konstruktion samt förmodade ålder. Då gränsmärke 6 och 29 idag inte står i en gräns skulle dessa möjligen bedömas som fasta fornlämningar. Märke 6 är dock genom sin annorlunda konstruktion kanske snarare ett riktmärke än en markör av en befintlig gräns, och märke 29 står så nära intill nutida gränser att det inte kan uteslutas att det utgör en del av en gräns. Även de eventuella vägmarkeringarna, färdvägen samt platsen med tradition har bedömts som övrig kulturhistorisk lämning. Av fornminnesregistret, men även resultaten från Skog & Historia, framgår det tydligt att den permanenta bebyggelsen har varit belägen kring de lägre liggande sjösystemen och vattendragen. Även vid de typiska utmarksaktiviteterna tycks människorna ha undvikit de högst belägna områdena före utredningen fanns inga lämningar alls registrerade inom utredningsområdet. Kolningsanläggningar, fångstgropar, ett stenbrott, en tjärdal, en myrodling samt en torvtäkt är exempel på lämningar som registrerats i utmarken runt omkring utredningsområdet. Utredningsområdet är beläget i en del av Värmland där utmarksbruket beskrivits som extensivt, Svensson 1998, och inget som framkommit vid denna utredning motsäger detta. Att utmarken uppe på och kring Orremossen trots allt haft ekonomisk betydelse är dock tydligt när man beaktar de olika lämningarna och hur noga gränserna markerats. Tjära var till exempel jämte järn och smör en av Sveriges största exportprodukter under högmedeltiden, även om Norrland stod för större delen av exportproduktionen. Tjärbränningen i sydvästra Värmland var möjligtvis mest till husbehov, Svensson 1998: Utmarksslåttern var av stor ekonomisk betydelse i Värmland, och då framför allt myrslåtterlokalerna vilka var ständiga källor till tvister. Våtmarksängarna krävde skötsel för att avkastningen skulle vara god, och trädesbruk med slåtter endast vart annat år tycks ha varit det normala, se Svensson 1998: och där anförd litteratur. 16 Ill. 7. Registrering av lämning 0781:7. Annika står på bergsklacken som avgränsar fastmarken mot Orremossen. Ny placering av verket föreslås därför åt öster, utanför bild. Foto mot väster.

19 Ill. 8. Lämning 0781:31, plats med tradition. Cykelstyret på stenen symboliserar ett missöde till cykel i skogen på 1900-talet. Foto mot nordost. Arkivhandlingar En översiktlig genomgång av arkivmaterialet har gjorts på lantmäterikontoret i Karlstad. För Holmedals-Mölnerud finns kartor över skog och utmark. Denna mark utgör en stor del av utredningsområdet. I Holmedals akt 187, laga skifte , beskrivs rågångarna, vilkas märken till största del utgörs av rösen med (blott en) visarsten. Troligen är märket vid verk 5, nummer 0781:1, detsamma som det lantmätaren har benämnt XIV, ill 5. Myrarna har ändrat namn sedan 1800-talet. Dansaren hette Kojemossen, och Moltemyr hette Långemyrsmossen. Namnet Kojemossen betyder en plats för riskojor där orrjakt bedrivits. Platsen ligger i anslutning till Orremossen, där det än idag sker orrspel. Dagens namn på mossen, det vill säga Dansaren, ges det inte någon förklaring till i ortnamnsboken, Kungl. Ortnamnskommissionen 1952, men att namnet åsyftar orrspelet verkar inte omöjligt. Mölnerud tillhör de rud-namn som åsyftar yrkesgrupper i det här fallet mjölnare - och räknas till tidsperioden tal, Rosell Mölneruds äldsta belägg är från 1542, och Holmeruds äldsta belägg är från från 1540, Kungl. Ortnamnskommissionen Antikvarisk bedömning Vilken påverkan vindkraft har på djurlivet är svårt att bedöma. Det finns inga tydliga indikationer på att däggdjur och fåglar skulle bli störda av ljudet från vindkraftverken. Det finns studier som visar på en ökad dödlighet hos fladdermöss i anslutning till vindkraftverk. Detta gäller dock främst vid kuster och insektsrika lokaler, Ahlén När det gäller fåglar bör viktiga häckningsplatser, rast- och sträckningslokaler undvikas, SNF Studier av havsbaserade vindkraftverk har visat att flyttande sjöfågel väjer för vindkraftverken, Pettersson Största problemet med vindkraftverk för de flesta fågelarter är störningseffekter och 17

20 Ill. 9. Vid verksplats 2. Annika markerar den nya föreslagna placeringen av verket. Hon tittar mot öster där lämning 0781:31 syns, i kanten på området för biotopskydd. Vid anläggningsarbeten bör en skyddszon mellan biotopskyddet och platsen för verket upprättas så att inga skador skall uppstå under byggskedet. förlust av miljöer snarare än ökad dödlighet. Undantag kan vara vissa större rovfåglar till exempel kungsörn och havsörn, där ökad dödlighet vid vindkraftverk noterats, troligen i samband med bytesjakt, Naturvårdsverket Konsekvenserna för fågellivet är svåra att bedöma. Det kan inte uteslutas att fåglar som idag häckar på området kan bli störda och välja att häcka i andra områden efter en vindkraftsetablering. Det bör undersökas var spelplatser för orre och tjäder är belägna inom området så att dessa kan undvikas vid exploateringen. Även förekomst av rovfåglar och sträckande fågelarter bör undersökas. Av hänsyn till det rika fågellivet i detta relativt ostörda område bör inga arbetsföretag med vägar och platser ske under vår och försommar för att inte störa fågellivet under spel och häckningstid. Större däggdjur bedöms inte bli påverkade av projektet. Med tanke på den brist på respons som föreligger vad det gäller förekommande fågelarter kan man anta att området inte tillhör de mest intressanta fågellokalerna i kommunen. Det skulle ändå med tanke på kunskapsbristen vara intressant att undersöka vilka fågelarter som finns i området före en eventuell etablering. Man har då också möjlighet att senare följa upp vilken effekt etableringen fått på de arter som finns där, något som skulle bidra till att kunna göra säkrare bedömningar i framtiden. Vindkraftsverkens förväntade påverkan på naturmiljöerna utgörs till största del av lokal påverkan på de markytor där vindkraftverken skall placeras, samt vid de vägar och ledningar som kommer att anläggas fram till kraftverken. Vid anläggning av vägar och vändplatser kommer begränsade områden av natur att bli permanent förändrade. Orremossens karaktär av ett relativt ostört område kommer att förändras när nya vägar byggs in i området. Växtligheten inom nyckelbiotoper eller biotopskyddsområdet påverkas inte av projektet. Våtmarksmiljöer berörs i viss omfattning, både av vägsträckning och av verkens placeringar. När det gäller våtmarkerna bör man förutom generell hänsyn tänka på att passera dessa med stor försiktighet så att våtmarkens hydrologi och avrinning inte störs, till exempel genom dikning eller markpackning. All markavvattning är tillståndspliktig enligt 11 kap 13 miljöbalken. Tillstånd till markavvattning prövas av Länsstyrelsen. Det är också viktigt att 18

21 undvika att sediment från vägar lakas ut över våtmarker. Generell hänsyn bör också tas genom att undvika avverkning av gamla grova träd, och lämna döda träd i form av torrakor och lågor orörda. I de fall detta inte kan undvikas bör främst lövved och död ved lämnas kvar i skogen för att stärka naturvärdena i de omgivande markerna. De fuktiga ytor med lövträd och döda träd som lämnats som hänsynsytor vid avverkning bör tillsammans med övrig hänsyn i form av högstubbar, torrakor och kvarlämnade grova träd lämnas fortsatt orörda. Under förutsättning att vägar och platser i föreslagna fall justeras med hänsyn till naturmiljön och att hänsyn tas till i området förekommande fågelarter bedöms påverkan på områdets naturvärden som relativt liten. DaNo-områdets huvudsakliga värden utgörs av vattenrelaterat friluftsliv. Områdets karaktär beskrivs som vildmarksbetonat, men också som bitvis exploaterat med bebyggelse och exempelvis Dalslands kanal. En vindkraftetablering vid Orremossen kommer inte att påverka möjligheterna till vattenrelaterat friluftsliv vid Foxen - Stora Le. I delar av det kuperade landskapet kommer vindkraftverken att påverka upplevelsen av landskapet. Denna påverkan begränsas till en mindre del av den storslagna och mångförgrenade topografin. I de partier av DaNo-området som ligger närmast utredningsområdet är miljön inte utpräglat vildmarksbetonad. Stränderna kring Foxen Stora Le är här uppodlade och bebyggda. Naturvärdena inom området kommer inte att påverkas negativt av en vindkraftsetablering. Eventuellt kan vindkraftverken, vilka representerar en miljövänlig energiproduktion utan försurande utsläpp, upplevas som ett positivt inslag. Vi bedömer därför att projektet inte kommer att innebära en påtaglig skada på dessa riksintressen. Kulturmiljöerna Selen och Fölsbyn ligger båda tre kilometer eller längre från de närmaste vindkraftverken. Vid Struvens norra spets ligger kulturmiljön Selen. Den utgörs av ett järnåldersgravfält bestående av högar och stensättningar, Hillgren 1989, invid vad som beskrivs som hävdade odlingsmarker i ett öppet landskap. I södra änden av Fölsbyviken ligger kulturmiljön Fölsbyn, vilken består av en Ill. 10. Utsikt åt söder från verksplats 2, till öster i bilden syns biotopskyddet. Den avverkade åsryggen sammanfaller här med färdväg 0781:30. Här kommer även vägen mellan vindkraftverken att dras. Det vore önskvärt att denna placerades så att den i detta parti sammanföll med den gamla vägen. Foto mot söder. 19

22 Ill. 11. Detalj föreslagen placering av verk 2. Ill. 12. Detalj föreslagen placering av verk 3. fornborg och ett gravröse, Hillgren Här har valet fallit på två typer av lämningar som tillsammans kan berätta om ett tänkt järnålderstida hövdingadöme, alltså ett maktens landskap. Miljön representerar ett stort tidsdjup, där dagens landskap, bebyggelse och försörjning samspelar på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Skötseln av de två miljöerna skiljer sig åt, i Fölsbyn slås gräset och skogen har glesats ut, men gravfältet vid Selen har istället börjat växa igen. För en beskrivning av kulturmiljöerna se även Del 3 i denna rapport. Den påverkan på kulturmiljöerna som projekt Orremossen kan resultera i, är påverkan på landskapsbilden. De bedömningar som gjorts i tidigare studier av vindkraftverk och dess visuella påverkan på landskapet har diskuterat detta utifrån termer av dominans. Hur upplevelsen av verken och dess eventuella dominans i landskapet skall bedömas beror på flera faktorer, bland annat områdets topografi. I detta fall bör en bedömning göras utifrån fotomontage av hur landskapsbilden förändras, och av hur värdet och upplevelsen av kulturmiljön påverkas av det aktuella projektet. Fotomontage har presenterats från utsiktsplatser inom kulturmiljöerna Fölsbyn och Selen, se Rabbalshede Vindenergi Den visuella påverkan på kulturmiljöerna bedöms utifrån dessa fotomontage samt fältbesök som ringa. De kulturhistoriska lämningar som beskrivits ovan, under rubriken Resultat kulturmiljö, utgör inget hinder för den planerade exploateringen. Fornlämningar är skyddade genom bestämmelserna i 2 kap i Lag om kulturminnen mm, KML. Kulturlämningar och miljöer är också skyddade genom miljöbalkens, MB, generella hänsynsregler samt 3 kap 6. Hänsyn bör visas genom att vägdragningar och verksplaceringar justeras så att lämningarna kan kvarligga på plats. Vid vägdragning är ett generellt skyddsavstånd till forn- och kulturlämningar på 10 meter önskvärt. Nedan beskrivs den specifika hänsyn till natur- och kulturmiljön som föreslås för verksplaceringar och vägsträckningar. På kartan på mittuppslaget, ill 16, redovisas förslag på vägsträckningar och av verksplaceringar som tillgodoser önskemålet om hänsyn. Planerad placering av verk 2 var i direkt anslutning till biotopskyddet. På denna plats, där väg och verk föreslås, är skogen avverkad fram till gränsen av biotopskyddet. Ett fuktstråk med delvis trädbevuxen våtmark väster om verksplaceringen har sparats som naturhänsyn vid avverkning. Planerad placering är olämplig då anläggning av vändplan och fundament inte ryms mellan biotopskyddsområdet i öster och fuktstråket i väster utan att ingrepp görs i dessa miljöer. Alternativ placering föreslås nordväst om den planerade, men hänsyn bör då tas till ytterligare en vid avverkning tagen naturhänsyn som är sparad norr om verksplatsen, se ill 9 och 11. Vändplan och verk 20

23 Ill. 13. Detalj föreslagen placering av verk 5 samt vägdragning förbi lämning 0781:1 och 2. Teckenförklaring Abc Abc Abc Utredningsområde Naturvärde Biotopskydd Nyckelbiotop Färdväg Föreslagen vägsträckning Planerad väg Lämning Föreslagen verksplacering Planerad verksplacering bör placeras inom den begränsade yta som återstår mellan biotopskyddet och de två områdena med tagen naturhänsyn. En skyddszon mot biotopskyddet bör upprättas under anläggningsskedet för att undvika att fyllnadsmaterial och grävarbeten påverkar området. Vändplan och väg bör på grund av platsbrist delvis sammanfalla i svängen bort mot verk 1. Väg mellan verk 2 och 4 löper delvis parallellt med färdvägen 0781:30. Till stor del sammanfaller detta med det parti av färdvägen som skadats genom skogsbruk. Det vore önskvärt att vid detaljplanering försöka följa den ursprungliga vägsträckningen i detta parti. Därigenom skapas en historisk kontinuitet. En annan åtgärd för att hävda färdvägen vore att märka ut de partier där den inte kommer att Ill. 14. Detalj föreslagen ny vägdragning till verk 6. sammanfalla med nyanlagd väg. Därigenom uppmuntras till promenader längs den historiska vägsträckningen, vilket också leder till dess bevarande. Detta skulle vara en enkel åtgärd för att öka den kulturhistoriska kvaliten i området efter projektets genomförande. Verk 3 är placerat i direkt anslutning till myren och en avgränsande berghäll med ett gränsmärke, nummer 0781:7, se ill 7. Anläggning av vändplan och fundament kommer att påverka myren och de hydrologiska förhållandena i området. Planerad placeringen är därför olämplig. Alternativ placering föreslås åt nordost, med själva verket placerat i södra kanten av vändplanen, och öster om berghällen och gränsmärket, se ill 12. Verk 5 har planerats att anläggas i direkt anslutning till myren och anläggning av vändplan och fundament kommer då att påverka myren och de hydrologiska förhållandena i området. Placeringen är därför olämplig. Ny placering föreslås åt nordost i mindre fuktig terräng, se ill 13. Vägsträckningen mellan verk 5 och 6 löper nära intill lämning nr 0781:1 och 2, två gränsmärken. Vägområdet, inklusive diken, får inte hamna närmare dessa lämningar än fem meter. Vid passagen av lämning 0781:2 finns en våtmark norr om varför denna passage bör göras med stor försiktighet för att inte heller skada våtmarken vid anläggandet av vägen, se ill

24 Ill. 15. Gransumpskogsmiljön längs vägen till verk 6. Intrång i miljön undviks om vägen flyttas österut enligt förslaget. Stickvägen till verk 6 passerar en fin granskogsmiljö i en fuktig sänka. Området är flerskiktat, förutom granen finns också tall, björk, al och asp. Flera träd är gamla och grova med en riklig kryptogamflora. Inslaget av död ved är stort, och flera träd står på socklar i de fuktigaste delarna. Det finns även rikligt med spår av insektsangrepp och födosökande fågel. Vägen till verket föreslås flyttas åt sydost för att undvika området, se ill 14 och 15. Vägsträckningen förbi verk 9 föreslås rätas något för att passera närmare verket och undvika en brant sluttning. 22

25 Källor Litteratur Ahlén, I 2002 Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Boverket 2003 Planering och prövning av vindkraftsanläggningar. Hillgren, Anders (red.) 1989 Ditt Värmland. Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar. Värmländska kulturmiljöer. Länsstyrelsen Värmlands län. Kungl. Ortnamnskommissionen 1952 Ortnamnen i Värmlands län del IX, Nordmarks härad. A och B. Länsstyrelsen i Värmlands Län 1988 Områden av riksintresse för naturvård friluftsliv. 1988:11 (2) del III. Bilaga till huvudrapport Naturvårdsverket 2004 Rapport 5351 Effekter av störningar på fåglar. Pettersson, J 2005 Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund. Rabbalshede Vindenergi 2007 Miljökonsekvensbeskrivning. Uppförande av vindkraftverk, Årjäng NV, Årjängs kommun Rosell, Erland 1981 Värmländsk medeltid i ortnamnspersepektiv. Rådets direktiv 79/409/EEG EU:s fågeldirektiv om bevarandet av vilda fåglar. Bilaga 1 arter av särskilt bevarandeintresse. Svensson, Eva 1998 Människor i utmark. Lund Studies in Medieval Archaeology 21. Svenska naturskyddsföreningen 1999 Remissvar. Betänkande av vindkraftsutredningen SOU (1998:152). Sveriges ornitologiska förening 2003 SOF:s handlingsprogram för fågelskydd. Årjängs Kommun 2006 Översiktsplan. Muntliga källor Bror Jansson, Struven, Mölnerud Kartor Holmedal akt 187, Laga skifte Mölnerud akt 53, Skog 1801 (Bengt Norrberg) J133-10B9h66- Bäckevarv 1964 J133-10B8h66- Furskog 1964 J133-10B9g66- Holmerud 1964 J Silbodal Värmlands län J Långelanda Värmlands län 23

26

27 Bilagor

28

29 Bilaga 1: Lämningar Rio nr Typ Gränsmärke Gränsmärke Gränsmärke Bedömning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Längd 1,1 0,3 1,4 Bredd 1 0,4 1 Höjd 0,7 0,2 0,7 Antal Skada oskadad oskadad oskadad Läge flack terräng flack terräng flack terräng Markslag Skog Skog Skog Beväxtning ej beväxt ej beväxt beväxt Beskrivning Stort och välbyggt. Fler än 15 stenar, 0,15-0,6 m stora. Stående visarsten, minst 0,4 m hög, samt snökäpp. Nio små stenar, 0,1-0,2 m stora. Placerade på ett stort block, drygt meterhögt. Liggande visarsten. Minst 16 stenar, 0,1-0,6 m stora, i tre lager. Stående visarsten, minst 0,5 m hög. Stående käpp. Rio nr Typ Gränsmärke Gränsmärke Gränsmärke Bedömning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Längd 0,6 0,6 0,8 Bredd 0,5 1 0,6 Höjd 0,3 0,7 0,9 Antal Skada oskadad oskadad oskadad Läge flack terräng flack terräng krön Markslag Skog Skog Hällmark Beväxtning ej beväxt ej beväxt ej beväxt Beskrivning Endast tre stenar, 0,2-0,5 m stora. Ingen visarsten, men en käpp. Tretton stenar, 0,1-0,7 m stora. Stående visarsten, 0,7 m hög, samt käpp. Två mindre stenar, 0,3-0,4 m stora, staplade ovanpå ett block, 0,6-0,8 m stort. 27

30 Rio nr Typ Gränsmärke Gränsmärke Gränsmärke Bedömning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Längd 0,6 0,6 1 Bredd 0,4 0,5 0,8 Höjd 0,3 0,3 0,4 Antal Skada skadad oskadad oskadad Läge krön sluttning krön Markslag Skog Hyggesmark Gles hällmarkstallskog Beväxtning ej beväxt ej beväxt ej beväxt Beskrivning Rio nr Typ övrigt övrigt Gränsmärke Bedömning Sju stenar, 0,1-0,3 m stora, i två lager. Ingen visarsten, men en omkullvält röd pinne. Två stenar nedrasade. Övrig kulturhistorisk lämning Tio stenar, 0,1-0,5 m stora. Ingen visarsten, men en röd och vit pinne. Övrig kulturhistorisk lämning Längd 0,6 0,6 0,4 Bredd 0,4 0,4 0,15 Höjd 0,3 0,3 0,7 Antal Skada oskadad oskadad oskadad Läge krön Krön krön Nio stenar, 0,15-0,5 m stora. En uppallad stenskärva kan eventuellt utgöra visare. Omkullfallen grankäpp i märket. Belägen i mitten av en (enligt tradition) domarring. På Dansareåsen. Övrig kulturhistorisk lämning Markslag Mycket gles hällmarkstallskog. Mycket gles hällmarkstallskog. Mycket gles hällmarkstallskog. Beväxtning ej beväxt ej beväxt ej beväxt Beskrivning En större sten med en liten decimeterstor skärva ovanpå. På Dansareåsen. Eventuell vägmarkering. En större sten med en 15 cm stor skärva ovanpå. På Dansareåsen. Eventuell vägmarkering. En stor kantig skärva, uppstagad av tre små skärvor, 0,05-0,25 m stora. På Dansareåsen. 28

31 Rio nr Typ Färdväg Plats med tradition Bedömning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Längd ,5 Bredd 0 1,1 Höjd 0 1,3 Antal 1 1 Skada skadad oskadad Läge Annat flack terräng Markslag Skog/Hyggesmark Hyggesmark Beväxtning beväxt ej beväxt Beskrivning Jaktstig, väg till och från arbete i skogen, mm. I allmänt bruk ända till talet. Knappt skönjbar stig i skogen. På några punkter finns stenar/block vilka kan ha utgjort vägvisare. Enligt tradition en pilgimsled. Fortsätter utanför utrednings-området åt båda håll. Större block med ett cykelstyre placerat ovanpå. Enligt traditionen skall Lennart Anderssons cykel här gått sönder, varvid den lagades med en pinne och det trasiga styret placerades på blocket vid vägen. Det ur-sprungliga styret ersatt med ett nytt. Platsen kallas Cykelstyre. 29

32 Ill. 16. Kartan visar utredningsområdet och de olika former av naturvärden och naturhänsyn som finns inom och i a verksplaceringarna, samt registrerade kulturhistoriska lämningar.

33 nslutning till området. Den visar också de efter utredningen och kompletteringen föreslagna vägsträckningarna och

34

35 Del 2: Kulturmiljöutredning Årjäng Stugufjällen Anna Ljunggren, Stig Swedberg och Annika Östlund

36 34 Ill. 17. Lämning nummer 0781:17, ett gränsmärke mellan Gerruds och Lyseds marker. Märket har en liggande sten som visarsten. Märket placerades här redan på 1760-talet eller ännu tidigare.

37 Kulturmiljöutredning Årjäng Stugufjällen Sammanfattning Med anledning av planerad vindkraftsutbyggnad har Rio Kulturkooperativ utfört en kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning inom ett område på och kring Stugufjällen sydväst om Årjäng. I anslutning till området finns ett antal områden med höga naturvärden klassade av skogsstyrelsen. Av hänsyn till det rika fågellivet i detta relativt ostörda område bör inga arbetsföretag med vägar och platser ske under vår och försommar för att inte störa fågellivet under spel och häckningstid. Det bör undersökas var spelplatser för orre och tjäder är belägna inom området så att dessa kan undvikas vid exploateringen. Även förekomst av rovfåglar och sträckande fågelarter bör undersökas. Större däggdjur bedöms inte bli påverkade av projektet. Under förutsättning att vägar och platser justeras med hänsyn till naturmiljön och att hänsyn tas till i området förekommande fågelarter bedöms påverkan på områdets naturvärden som relativt liten. Inga forn- eller kulturlämningar fanns registrerade inom området vid utredningens början. Utredningen resulterade i att sjutton gränsmärken registrerades. Elva av dessa bedömdes som fasta fornlämningar, resterande som övriga kulturhistoriska lämningar. De lämningar som framkom utgör inget hinder för den planerade exploateringen. Hänsyn bör visas genom att vägdragningar och verksplaceringar justeras så att lämningarna kan kvarligga på plats. Den visuella upplevelsen av landskapet från kulturmiljön Fölsbyn kan komma att påverkas av etableringen. Den eventuella störningen bedöms inte som en påtaglig skada. Även på riksintresset för friluftsliv kring Foxen Stora Le och Västra Silen kan en visuell påverkan uppstå. Inte heller denna bedöms som en påtaglig skada. Inledning Denna rapport har beställts av Rabbalshede Vindenergi AB inför deras planerade vindkraftutbyggnad, Årjäng SV. I juni 2007 framställdes ett samrådsunderlag, Rapport 2007:3, som en bilaga till MKB:n. Denna har nu kompletterats efter de upplysningar som framkom vid samrådsmötet. I rapporten presenteras de resultat som framkommit vid fältinventering, kart- och arkivstudier. En tydligare beskrivning av projektets påverkan på riksintressen har efterfrågats av Länsstyrelsen. Detta redovisas också i denna rapport. Rapporten bör därför fortsatt ses som en bilaga till MKB:n i tillståndsprocessen. Syfte Det primära syftet med utredningen var att utreda förekomsten av okända fornlämningar inom utredningsområdet, ill 1, samt att inventera förekomsten av övriga kulturhistoriska lämningar. Utredningen hade också som syfte att översiktligt bedöma naturmiljön som kan komma att påverkas av exploateringen. Under samrådsprocessen har Länsstyrelsen uttryckt en önskan om en belysning av projektets påverkan på riksintressena för friluftsliv och natur vid Foxen Stora Le och Västra Silen. Därför 35

38 Ill. 18. De av projektören planerade vägdragningarna och verksplaceringarna. har denna fråga studerats i samband med färdigställandet av denna rapport, och redovisas under rubriken Riksintressen, samt diskuteras under rubriken Antikvarisk bedömning. Den idag kända fornlämningsbilden gör att själva utredningsområdet kan karaktäriseras som utmarksområde. Utmarken var genom arbetsinsats en källa till ekonomiskt välstånd för de som brukade dess olika resurser täljsten, tjära, kol, slåtter, järn, vilt och naturligtvis timmer men har i olika delar av Värmland brukats mer eller mindre intensivt, Svensson Hur intensivt eller extensivt det nu aktuella undersökningsområdet har brukats är en fråga som diskuteras i utredningsrapporten. Metod Utredningen har bedrivits i form av inventering. Bedömning av naturvärden har utförts av Anna Ljunggren, och av kulturvärden av Annika Östlund och Stig Swedberg. Någon inventering av områdets fauna har ej utförts. Värmlands ornitologiska förening och Årjängs naturskyddsförening har kontaktats och tillfrågats om förekomst av hotade eller hänsynskrävande arter. Historiska arkiv har studerats avseende innehåll och kvalitet på kartmaterial. De ytor vilka inventerats utgörs av en meter bred korridor längs de vägar som markerats på kartmaterialet, samt ett område om cirka 60 meter i diameter vid varje föreslagen verksplacering. Om en vägdragning eller verksplacering bedömts som olämplig har närbelägna lämpliga alternativa placeringar utretts, ill. 8. Enligt uppdrag från beställaren har endast en besiktning utförts längs anslutningsvägarna till vindkraftparken. Dessa har av beställaren uppgivits vara av tillräcklig bredd varför endast mindre förstärkningsarbeten kommer att bli aktuella. Objekt och områden med forn-/kulturhistoriska lämningar fotodokumenterades, beskrevs 36

39 och mättes in med GPS. Vid utredningen gavs de framkomna lämningarna nummer 0781:9-25 i Rio Kulturkooperativs databas. Dessa har rapporterats till FMIS. Utredningsområdet Utredningsområdet för Årjäng SV omfattar stamfastigheterna Ed, Lysed, Gerrud och Vikebotten. Området benämns fortsättningsvis Stugufjällen. Det är beläget på en bergsplatå mellan de båda sjösystemen Övre och Nedre Blomsjön och Västra Silen, sydväst om Årjäng. Området är högt beläget och utgörs av berg, skog och myrmarker, och kan beskrivas som utmark för de aktuella fastigheterna. Enbart mindre delar av tillfartsvägarna går genom odlingslandskap. Området präglas av ett aktivt skogsbruk. Naturmiljö Naturmiljön inom området kan beskrivas som en mosaik av myrmark, mossar, tallskog och barrblandskog, ibland med ett betydande inslag av lövträd. Området är präglat av ett aktivt skogsbruk, och ungskog och nyligen avverkade ytor dominerar ytorna för de planerade vägsträckningarna. Jordtäcket är tunt och fältskiktet i skogen domineras av bärris, mossor och ljung. I utredningsområdets omgivningar finns några områden med höga naturvärden klassade av skogsstyrelsen. En nyckelbiotop är belägen i en brant öster om verk 1, ill 10. Nyckelbiotopen är en blockig brant i fuktig miljö i anslutning till en bäck. Trädskiktet domineras av gran, men även tall, asp och björk förekommer. I den fuktiga miljön förekommer rikligt med död ved, mossor, vedsvamp och märken efter insekter och födosökande hackspettar. Brantens förlängning i norr är klassad som naturvärde. Ett större naturvärdesområde ligger strax intill verk 8 och sträcker sig österut. Detta är ett område rikt på lövträd. Den variation av miljöer som finns inom utredningsområdet med mycket våtmarker, brynmiljöer, sumpskogar, glesa tallskogar eller blandbarrskogar, ibland med ett betydande inslag av asp och björk, gör det till ett område med många intressanta fågelbiotoper. Kanske främst för skogshöns som nyttjar både våtmar- Ill. 19. Gränsmärke 0781:20 är placerat i sockengränsen, men markerade troligen en gräns för skifte av myrmarken Edsmossen. 37

40 38 Ill. 20. Kartan visar utredningsområdet, registrerade lämningar, samt föreslagna vägar och verksplaceringar. Den visar även naturvärdesområden och föreslagna naturhänsyn.

41 ken och den glesa blåbärsrika tallskogen, men även för en mångfald av andra fågelarter. Kulturmiljö Utredningsområdet är högt beläget på Eds, Lyseds och Gerruds utmarker, på båda sidor om gränsen mellan Silbodals och Blomskogs socknar. De kulturlämningar som var registrerade vid utredningens början var alla belägna utanför utredningsområdet i lägre liggande områden, företrädesvis kring sjösystemen runt området. I öster, vid Västra Silen och Lysedtjärnen, finns ett antal by-/gårdstomter, Silbodal 227, 236, 234, 235 och 225; ett torp, Silbodal 229, samt en kvarn, Silbodal 224. Vidare finns ett antal fyndplatser registrerade: två skafthålsyxor, Silbodal 260 och 261; en båtyxa, Silbodal 259, samt en trindyxa, Silbodal 228. Gravar finns i form av en stensättning, Silbodal 256, samt hällkistor, Silbodal 7:1 och 2. Norr om området finns by-/gårdstomter, Silbodal 252, 248, 247 och 249; ett gruvområde, Silbodal 241, samt två torp, Blomskog 189 och Silbodal 251. Vidare finns fyndplatser för flintredskap och skafthålsyxa, Silbodal 279; två stenyxor, Silbodal 278, samt en skära, Silbodal 276. Väster ut, vid Norra Blomsjön, finns by-/gårdstomter, Blomskog 171:1 och 2, samt två torp, Blomskog 172 och 173. Slutligen en fyndplats för pilspets av järn och flera stenyxor, Blomskog 228. Slutligen finns ett antal fångstgropar registrerade högre upp i terrängen, Silbodal 39, 11 och 226, samt Blomskog 213, 214 och 215:1 och 2. Skogsvårdsstyrelsen i Värmlands län inledde 1995 en inventering av kulturlämningar i skogsmark. Detta projekt, som går under namnet Skog & Historia, har varit verksamt även i Årjängs kommun, Svensson Lämningarna registrerade inom Skog & Historia är endast undantagsvis upptagna i fornminnesregistret, och i det fall som finns väster om utredningsområdet rör det sig förmodligen om en dubbelregistrering. I anslutning till utredningsområde Stugufjällen har Skog & Historia registrerat ett antal byoch gårdstomter, 12242, 12247, och Ytterligare en by-/gårdstomt, 13841, är troligtvis den samma som i FMIS är registrerad som torp, Blomskog 173. Vidare finns ett antal lägenhetsbebyggelser, 12246, 13842, 13847, och Dessutom finns en smideslämning, 13848; en träindustri (stickhyvel), 13840; samt en kallkälla, Kulturmiljön vid Fölsbyn består av en fornborg och ett gravröse. Borgen utgör en utsiktspunkt över landskapet och är ett utflyktsmål, Hillgren Miljön är belägen drygt tre kilometer nordväst om utredningsområdet. Kulturmiljön Årjäng utgörs av förhistoriska fynd och boplatser, en kyrkomiljö med anor från medeltiden, samt och 1900-talets stadsmiljö, Hillgren Riksintressen I närheten av utredningsområdet finns ett riksintresse för friluftsliv, DaNo-området. Det utgörs av ett stort sjösystemsområde i Dalsland och Nordmarken, där beståndet av storväxt öring särskilt framhålls. DaNo-områdets primära intresseaspekter beskrivs som kanoting, båtsport, sportfiske och bad. Sekundära intressen är natur- och kulturstudier, cykling och vandring. I Länsstyrelsens beskrivning av förutsättningarna för att områdets värden skall bestå anges: Den orördhet som präglar de vidsträckta sjösystemen i DANO-området bör bibehållas. Planering och åtgärder skall ske med särskild hänsyn till bevarande av områdets karaktär och speciella naturförutsättningar. Bevarande och utveckling av fiskbestånden kräver kontinuerliga kalkningsinsatser och bildande av fiskevårdsområden, Länsstyrelsen Utredningsområdet ansluter närmast till DaNoområdet dels knappt tre kilometer sydost om Foxen Stora Le, dels halvannan kilometer väster om Västra Silen. Foxen Stora Le beskrivs som storslagen och med påtaglig vildmarkskaraktär. Fiskfaunan i sjön beskrivs som artrik, och detta sistnämnda gäller även Västra Silen, Länsstyrelsen 1988 och Årjängs kom- 39