Avfallsplan Österåkers kommun

Transkript

1 Avfallsplan Österåkers kommun Antagen av kommunfullmäktige den , 132

2 Förord I miljöbalken och avfallsförordningen fastslås att varje kommun skall besluta om en renhållningsordning som skall innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Innehållet i en avfallsplan specificeras i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning NFS 2006:6. Denna avfallsplan med planperiod är en omarbetning av kommunens avfallsplan , antagen i kommunfullmäktige (KF) , med anpassning till nya bestämmelser och lokala förhållanden som gäller för avfallshanteringen. Avfallsplanen har utarbetats av Miljö- och hälsoskyddskontoret i samarbete med kommunens politiska avfallsplanegrupp. Tillsammans med nya föreskrifter om avfallshantering i Österåkers kommun har Avfallsplan ställts ut för granskning under 7 veckor på Åkersberga bibliotek, Skärgårdskontoret Ljusterö torg, Ingmarsö bibliotek, miljö- och hälsoskyddskontoret samt på kommunens hemsida. Utställningen annonserades på hemsidan, i Södra Roslagen och i Dagens Nyheter. Renhållningsordningen skickades även på remiss till följande berörda parter: - Avtalspart: Ragn-Sells, Ragn-Sells Specialavfall, Ragn-Sells huvudskyddsombud, BRÅAB samt AB Fortum Värme - Internt: Kommunstyrelsen, Stadsarkitektkontoret, Österåkers handikappråd samt Roslagsvatten AB - Närliggande kommuner: Norrtälje kommun, Värmdö kommun, Vallentuna kommun, Täby kommun, Danderyds kommun, Vaxholm kommun samt SÖRAB - Övriga: Svenska Renhållningsverksföreningen, Svenska Transportarbetarförbundet, IL Recycling Service AB, FTI, Länsstyrelsen i Stockholms län, Svenska Naturskyddsföreningen, Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Södra Roslagens Brandförsvarsförbund, Armada Fastighets AB, Akelius Fastigheter AB samt HSB Täby-Roslagen Avfallsplanen har behandlats av miljö- och hälsoskyddsnämnden inför senare beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 2

3 Sammanfattning Enligt miljöbalken är alla kommuner skyldiga att utarbeta en avfallsplan där avfallsmängder, aktuella system för avfallshantering samt mål och planerade åtgärder redovisas. Detta är avfallsplanen för Österåkers kommun under planperiod Österåker är en skärgårdskommun fyra mil nordost om Stockholm med centralorten Åkersberga. Huvudansvaret för renhållningen inom kommunen åvilar kommunfullmäktige och kommunstyrelsen med Miljö- och hälsoskyddsnämnden/miljö- och hälsoskyddskontoret som beredande organ. Österåkers kommun anlitar entreprenörer för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av hushållsavfall. Hur avfallshanteringen utvecklas i Österåkers kommun påverkas av ny lagstiftning inom avfallsområdet, strategier framtagna på nationell och europeisk nivå, nationella och regionala miljömål samt regionalt samarbete i Stockholms län. Utifrån dessa förutsättningar har lokala mål för avfallshanteringen tagits fram av miljö- och hälsoskyddskontoret i samarbete med kommunens politiska avfallsplanegrupp. Målen är även kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen. Utgångspunkt är separat behandling av farligt avfall, el-avfall och medicinrester, ökad materialåtervinning, minskad deponering, biologisk behandling av organiskt avfall samt kretsloppsanpassad slamhantering. Kommunen ansvarar för insamling av hushållsavfall vilket innefattar kärl- och säckavfall, grovavfall, latrin, slam från enskilda avlopp, hushållens farliga avfall, småbatterier och slam från fettavskiljare. För samtliga avfallsslag har kommunen ett system för insamling, transport och behandling. Kommunen har även insamlingssystem för park- och trädgårdsavfall samt bygg- och rivningsavfall. Ytterligare avfallsslag som behandlas i avfallsplanen är avfall från energiutvinning, avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten, avfall från behandling av industriellt avloppsvatten, avfall från utvinning av mineraliska produkter samt industriavfall. Hantering av specialavfall såsom läkemedelsavfall, döda små djur, asbest och tryckimpregnerat trä beskrivs i ett särskilt kapitel. Förpackningar och tidningar, däck, blybatterier tyngre än 3 kg, bilar samt avfall från elektriska och elektroniska produkter omfattas av producentansvar. För dessa avfallsslag finns särskilda och anpassade system framtagna av ansvariga producenter som beskrivs separat kapitel. 3

4 Innehåll 1. Bakgrund Kommunal Avfallsplan Österåkers kommun Förutsättningar under planperioden Inledning Läsanvisningar Miljöbedömning Mål för avfallshanteringen i Österåkers kommun Nationella miljömål Regionala miljömål Kommunens mål Insamlade avfallsmängder Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Definition för hushållsavfall Brännbart hushållsavfall/ Kärl- och säckavfall Grovavfall Latrin Slam från enskilda avlopp Hushållens farliga avfall Småbatterier Slam från fettavskiljare Park- och trädgårdsavfall Bygg- och rivningsavfall Avfall från energiutvinning Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten Avfall från utvinning av mineraliska produkter Industriavfall Specialavfall Läkemedelsavfall Döda smådjur Asbest Tryckimpregnerat trä

5 14. Avfall som omfattas av producentansvar Producentansvar Förpackningar och tidningar Däck Blybatterier tyngre än 3 kg Bilar Avfall från elektriska och elektroniska produkter Mottagnings- och behandlingsanläggningar Brännbackens avfallsanläggning Miljöstationer Margretelunds reningsverk Behandlingsanläggningar utanför kommunen Bilaga 1; Uppföljning av mål och åtgärder i Avfallsplan Bilaga 2; Lagstiftning Bilaga 3; Sammanställning av gamla avfallsupplag Bilaga 4; Förkortningar Bilaga 5; Uppgifter till länsstyrelsens sammanställning 5

6 1. Bakgrund 1.1 Kommunal Avfallsplan Enligt miljöbalken är alla kommuner i Sverige skyldiga att utarbeta en avfallsplan. Avfallsplanen skall innehålla en nulägesbeskrivning av avfallshanteringen samt lokala förhållanden som påverkar avfallet mängd och sammansättning. Planen skall innefatta uppgifter om samtliga avfallsslag som uppkommer inom kommunen. För det avfall som kommunen har ansvar för att samla in, ska planen innehålla uppgifter om avfallets ursprung, mängd, samt hur insamling, transport och behandling av de olika avfallsslagen sker. Planen skall dessutom innehålla mål för insamling och behandling av avfallet och för hur avfallets mängd och farlighet ska minska. Planen skall även innehålla lokalt anpassade mål utifrån de nationella miljökvalitetsmålen inom avfallsområdet. För det avfall som kommunen inte ansvarar för är mer översiktliga uppgifter tillräckliga. 1.2 Österåkers kommun Geografiskt läge Österåkers kommun ligger i Stockholms län, fyra mil nordost om Stockholm. Det är en skärgårdskommun i Södra Roslagen med centralorten Åkersberga, tre mil nordost om Stockholm. Kommunen är till ytan 310 km 2 och innefattar 800 öar. Befolkning Antalet invånare 2006 är totalt varav bor i Åkersberga och på Ljusterö samt närliggande öar. Det finns permanenta villahushåll och hushåll boende i lägenhet i flerfamiljshus. Det finns cirka fritidshus i kommunen varav många är belägna på öar. Karaktäristiskt, med avseende på avfallshanteringen, är därmed att befolkningen mer än fördubblas vår, sommar och höst. Detta ställer stora krav på en fungerande och flexibel avfallshantering även på öar. Österåkers kommun är en av de snabbast växande kommunerna i Stockholms län med flera nya bostadsområden samt fritidshus som omvandlats till permanentbostäder. Sedan 1992 har befolkningen ökat med 20 %. Det är många barnfamiljer som flyttar in i kommunen, vilket resulterat i en ung kommun med en medelålder på 37,5 år. Flera nya bostadsområden, framförallt i närheten av centralorten, planeras. I olika tillväxtscenarier beräknas Österåkers befolkning att ha ökat till personer år Detta motsvarar omkring 5000 nya hushåll vars infrastruktur avfallshanteringen måste följa. 6

7 Näringsliv I kommunen finns cirka företag. De privata företagen utgörs till större delen av mindre tjänste- och serviceföretag. I framtiden bedöms företag för bland annat bygg- och båtservice ha en positiv utveckling. Turism är också en av de näringsgrenar som har förutsättning att expandera. Kommunen är den största arbetsgivaren med fler än 2000 anställda. Organisation och ansvar Österåkers kommun ansvarar för insamling och behandling av hushållens avfall och därmed jämförligt avfall som uppkommer inom olika verksamheter såsom skolor, handel, restauranger och kontor. Kommunen ansvarar även för att farligt avfall från hushåll samlas in och behandlas på ett miljöriktigt sätt. Bygg- och rivningsavfall samt park- och trädgårdsavfall, även det som kommer från hushåll, ingår inte i den kommunala renhållningsskyldigheten. Utsorterade förpackningar och tidningar, däck, blybatterier tyngre än 3 kg, avfall från elektriska och elektroniska produkter omfattas av producentansvar. För elektriska och elektroniska produkter delas ansvaret mellan näringslivets servicebolag El-Kretsen och kommunen. Huvudansvaret för renhållningen inom kommunen åvilar kommunfullmäktige (KF) och kommunstyrelsen (KS) med Miljö- och hälsoskyddsnämnden/miljö- och hälsoskyddskontoret (MHN/MHK) som beredande organ. Arbetet innefattar att sköta entreprenadkontroll, förbereda och omförhandla gällande renhållningsavtal, utarbeta förslag till kommunens föreskrifter om avfallshantering, avfallsplan och taxa samt genomföra beslutade projekt enligt kommunens avfallsplan. Tillkommer gör årlig uppföljning och indexjustering renhållningstaxan, drift och skötsel av kommunens sopmajor och skrotbilshantering. KF antar avfallsplan, föreskrifter om avfallshantering samt renhållningstaxa. Hantering av hushållsavfall i kommunen är reglerad i föreskrifter om avfallshantering i Österåkers kommun. Tillsynen enligt miljöbalken, avfallsförordningen, kommunens föreskrifter om avfallshantering och kommunens entreprenadavtal utövas av MHN. Entreprenörer och avtal Österåkers kommun anlitar entreprenörer för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av hushållsavfall. Entreprenaderna omfattar: Entreprenad 1- entreprenör Ragn-Sells AB - Hämtning av brännbart hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt transport och avlämning vid behandlingsanläggning - Bemanning av Brännbackens återvinningscentral - Transport av avfall från Brännbackens återvinningscentral - Behandling av deponirest, icke brännbart hushållsavfall och trädgårdsavfall 7

8 - Insamlingskampanj för grovavfall, trädgårdsavfall samt el-avfall - Insamling av förpackningar i skärgården - Hämtning och behandling av latrin - Rapportering av insamlade och behandlade avfallsmängder - Kundtjänst samt fakturering - Tillhandahållande av kärl för hushållsavfall Entreprenad 2- entreprenör Ragn-Sells AB - Tömning av slamavskiljare och slutna tankar - Tömning av fett från fettavskiljare - Hämtning av fettavfall från restaurangers fritöser, stekbord etc. - Transport till behandlingsanläggning för slam och fett - Fakturering och rapportering av insamlade avfallsmängder Entreprenad 3 entreprenör Ragn-Sells Specialavfall AB - Drift och skötsel av miljöstationer - Tillhandahållande av miljöstationer med utrustning - Klassificering, sortering och emballering av avfallet samt transport och avlämning till mottagnings- och behandlingsanläggning - Insamling, sortering och behandling av småbatterier - Insamlingskampanjer för farligt avfall - Rapportering av insamlade mängder. Entreprenad 4 entreprenör AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad - Behandling av brännbart hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Brännbackens Återvinning AB (BRÅAB) samägt med Österåker kommun (9%) - Hyra av mark till återvinningscentralen - Omlastning av brännbart hushållsavfall - Flisning och transport till behandlingsanläggning Avtalstiden för entreprenad 1-3 samt med Brännbackens Återvinning AB är tom med möjlighet till maximalt två års förlängning. Avtalstiden för entreprenör AB Fortum Värme är tom

9 Kommunens renhållningsavgift Den kommunala renhållningen finansieras helt genom den renhållningsavgift som uttas av abonnenterna. Avgiftens storlek regleras i renhållningstaxan som antas av KF. För avfall som inte ingår i kommunens renhållningsansvar kan avgift tas ut enligt särskild taxa. Taxan innehåller ett stort antal varianter beroende på hämtningsfrekvens, storlek på kärl, kompostering eller ej etc. Som exempel på taxans konstruktion visas tabellen nedan. Tabellen visar den största abonnentgruppen som är permanentboende i enfamiljshus på fastlandet, 31 tömningar per år och 190 liters kärl. Tabell 1; Fördelning för Renhållningsavgift för permanentboende med normalhämtning Renhållningsavgift 2006 (inkl. moms) Fast grundavgift 875 kr 49% Hämtningsavgift 472 kr 26% Behandlingsavgift 449 kr 25% Totalt kr 100% Den fasta grundavgiften finansierar omlastning av hushållsavfall, miljöstationer, återvinningscentral, insamling/behandling av grovavfall, trädgårdsavfall och farligt avfall, städning i naturen samt omhändertagande av hushållens små döda djur. Grundavgiften täcker även kommunens kostnader för utvecklingsprojekt enligt avfallsplanen, administration, hushållsinformation, sopmajor samt insamling av skrotbilar. Hämtningsavgiften används till att ersätta entreprenören för behållare, insamling och transport av hushållsavfall. Behandlingsavgiften finansierar behandling av det brännbara hushållsavfallet samt omlastning och transport av hushållsavfallet till behandlingsanläggningen. Renhållningsavgiften kommer sannolikt, under planperioden , att påverkas av: - Förbränningsskatten på fossilt material vid förbränning av hushållsavfall som infördes juli Höjningen av renhållningsavgiften beräknas, med nuvarande avfallsmängder, bli ca 6 % för en permanentboende med normalabonnemang fr.o.m Nya system för insamling samt alternativ behandling av organiskt avfall för att uppfylla det nationella miljömålet att 35 % av matavfallet från hushåll restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling

10 1.3 Förutsättningar under planperioden Lagar och regler gällande avfall och producentansvar finns i 15 kapitlet, miljöbalken med tillhörande förordningar samt i naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd. För en översikt över de lagar och förordningar som gäller för avfallshanteringen se bilaga 1. Viktiga förändringar beträffande avfallslagstiftningen som påverkar avfallshanteringen under planperioden är följande; 2003 Kretsloppspropositionen 2005 Deponeringsförbud för organiskt avfall 2005 Utökat producentansvar för elektriska- och elektroniska produkter baserat på EUs WEEE-direktiv 2006 Deponiskatten ökas till 435 kr/ton 2006, 1 augusti; Naturvårdsverkets Föreskrifter om innehållet i kommunal avfallsplan 2006, 1 juli; Förbränningsskatt införs för hushållsavfall (energiskatt 100 kr/ton och koldioxidskatt 3374 kr/ton, fossilt kol) 2006, 31 december; Mängden insamlat elektriskt och elektroniskt avfall från privathushåll skall i genomsnitt uppgå till minst 4 kg per invånare och år. 2008, 31 december; Deponeringsförordningens krav ska vara uppfyllda för alla Sveriges aktiva deponier 2008/2009 EUs tematiska strategi om avfall samt det tillhörande förslaget till direktiv införs i svensk lagstiftning 2009 Regeringen förväntas lägga en miljömålsproposition Eftersom framtida avfallslagstiftning till hög grad påverkas av strategier utarbetade av riksdagen och EU görs en kortfattad beskrivning av dessa på europeisk, nationell och regional nivå i följande avsnitt. Avfallshierarkin EU:s medlemsstater har enats om en hierarki för hur avfall skall omhändertas. I första hand skall uppkomsten av avfall förebyggas, mängderna minskas och innehållet av farliga ämnen minimeras. Det avfall som ändå uppstår skall återanvändas eller återvinnas genom materialåtervinning eller förbränning med energiutvinning i de fall detta är lämpligare ur miljö- och resurssynpunkt. I sista hand skall avfallet deponeras. 10

11 Tematiska strategin om avfall samt tillhörande förslag till direktiv Den 21 december 2005 presenterade EU kommissionen den tematiska strategin om avfall samt det tillhörande förslaget till direktiv och beslut kommer att tas i rådet/parlamentet under perioden 2006 till 2008 och beräknas införas i svensk lag 2008/2009. Den tematiska strategin om avfall är ett måldokument som kommer att styra framtida lagförslag från kommissionen. Målsättningen är att minska det avfall som går till landfyllnad, öka komposteringen och utvinning av energi från avfall samt öka och förbättra återvinningen av avfall. Det nya ramdirektivet för avfall är en revidering av befintligt direktiv sedan 1975 och kommer att ersätta de tre tidigare direktiven: Ramdirektivet för avfall från 1991, direktivet för oljeavfall och direktivet om hälsofarligt avfall. Det nya direktivet har som övergripande målsättning att fokusera på hela livscykeln, från framtagande av råvara till slutanvändning med möjlighet till återvinning för att på så sätt minimera den negativa påverkan på miljön. Direktivet skapar grunden för definitioner och begrepp samt påverkar all svensk avfallslagstiftning. Nationella miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som ska ange inriktningen för det fortsatta miljöarbetet i Sverige. Avfallshanteringen är placerad under miljömålet God bebyggd miljö. Detta speglar avfallshanteringen som infrastruktur och koppling till den bebyggda miljön. Flera av de övriga miljömålen berörs direkt eller indirekt. Av störst betydelse för att uppnå en ekologiskt hållbar avfallshantering är miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. Avfallshanteringen bidrar också till miljöpåverkan främst under målen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt och Ingen övergödning. I denna avfallsplan hålls fokus på de nationella miljömålen God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Eftersom Österåker är en skärgårdskommun mot Östersjön och med ett stort antal enskilda avlopp beaktas även det nationella miljömålet Ingen övergödning. Sveriges riksdag har även antagit 72 delmål för att åskådliggöra miljöarbetet för att uppnå miljömålen. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv. Nya delmål kommer att behöva utvecklas efter hand. Kretsloppspropositionen Utifrån miljökvalitetsmålen och i enlighet med EU: s avfallshierarki har regeringen formulerat den så kallade kretsloppspropositionen (Prop. 2002/03:117) Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp. Propositionen, som antogs av riksdagen i oktober 2003, innehåller regeringens strategier och åtgärder för att fortsätta utvecklingen mot ett samhälle 11

12 med giftfria och resurssnåla kretslopp. Propositionens förslag syftar ytterst till ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall. Viktiga medel för att uppnå detta är olika styrmedel som kan vara administrativa (lagar), ekonomiska (skatter, avgifter och subventioner) eller informativa (information och kommunikation). Sveriges avfallsplan, Naturvårdverket Naturvårdverket har 2005 på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell avfallsplan eller Strategi för hållbar avfallshantering. De riktlinjer som har dragits upp för en hållbar avfallshantering är förebyggande arbete för att minska mängden avfall och avfallets farlighet, avgiftning av kretsloppet, använda den resurs som avfallet utgör så effektivt som möjligt samt säkert omhändertagande. Regionala miljömål Länsstyrelsen har tagit fram regionala miljömål för Stockholms län. De ger vägledning för hur regionen bör utvecklas för att uppnå en god miljö. Stockholms läns miljömål är en form av delmål till de nationella miljökvalitetsmålen. Ett regionalt mål baseras normalt på ett nationellt delmål. Ibland baseras flera mål på endast ett nationellt delmål. Det finns också ett antal regionala mål som inte baseras på något delmål, utan på det mer övergripande nationella miljökvalitetsmålet. Det gäller bland annat sådana som har ett direkt stöd i lagstiftning, som inte går att påverka regionalt eller som är skrivna för nationella myndigheter. När målen för Stockholms län formulerades försökte länsstyrelsen följa vissa utgångspunkter. Målen skulle; - Anpassas så långt som möjligt till de nationella delmålen och i regel sikta mot år Formuleras utifrån regionala förutsättningar - Vara uppföljningsbara - Vara tidsatta - Endast i undantagsfall avse åtgärder Regional samverkan i Stockholms län Kommunförbundet Stockholms Län har utifrån en avfallsutredning för Stockholms län utformat ett handlingsprogram för att fastställa insatser och åtgärder som är nödvändiga för att skapa en hållbar avfallshantering inom Stockholmsregionen. De områden som där lyfts fram för regional samverkan är regelverket inom avfallsområdet, biologiskt nedbrytbart avfall, administrativa effektiviseringsåtgärder, fysiska platsbehov samt driftavbrott vid behandlingsanläggningar. Avfallsfrågor inom kommunförbundet behandlas i RAS, Regional avfallssamverkan i Stockholms Län. Det är ett frivilligt nätverk för kommunala bolag och förvaltningar i Stockholms Län. Eftersom Österåkers kommun inte är medlem i SÖRAB eller liknande bolag deltar kommunen även i nätverket RAS fristående kommuner. 12

13 2. Inledning 2.1 Läsanvisningar En presentation av avfallsmängder, hantering och målsättning för utvecklingsarbetet för avfallshanteringen i Österåkers kommun görs i följande avsnitt. Vid framtagande av mål och åtgärder har en miljöbedömning gjorts, se 2.2 Miljöbedömning. I kapitel 3 presenteras en sammanfattning av de mål som Österåker har med sitt utvecklingsarbete kopplat till nationella och regionala miljömål. Hänsyn har även tagits till hur avfallshanteringen utvecklas inom EU. Även resultatet av den enkätundersökning som gjordes under 2005 har beaktats. Detta följs av en sammanfattande tabell över insamlade avfallsmängder. Båda delarna baseras på efterföljande kapitel för respektive materialslag samt mottagnings- och behandlingsanläggningar. Där beskrivs mer ingående dagens hantering och planerat utvecklingsarbete kopplat till de nationella miljömålen, kommunens mål med sin verksamhet samt vilka aktiviteter som finns planerade under planperioden. Strukturen följer de avfallsslag som finns föreskrivna av Naturvårdsverket. Kapitlen inleds med hushållsavfall och därmed jämförligt avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Kapitlet är uppdelat på avfallsslagen brännbart hushållsavfall, grovavfall, latrin, slam, hushållens farliga avfall, småbatterier och slam från fettavskiljare. Medicinrester omfattas också av det kommunala renhållningsansvaret men behandlas i avfallsplanen i kapitlet för specialavfall eftersom apoteket har tagit över ansvaret för insamling av läkemedelsavfall. Detta följs av separata kapitel för avfallsslagen park- och trädgårdsavfall samt bygg- och rivningsavfall som tas emot av kommunen men inte omfattas av det kommunala renhållningsansvaret. Därefter görs en redogörelse för avfall från energiutvinning, behandling av kommunalt avloppsvatten, behandling av industriellt avloppsvatten och utvinning av mineraliska produkter samt industriavfall. Följande kapitel för specialavfall är uppdelat på läkemedelsavfall, döda små djur, asbest och tryckimpregnerat trä. Avfall som omfattas av producentansvar; förpackningar och tidningar, däck, blybatterier tyngre än 3 kg, bilar samt avfall från elektriska och elektroniska produkter redovisas i ett separat kapitel. Avslutningsvis görs en sammanställning av mottagnings- och behandlingsanläggningar både i och utanför kommunen. 2.2 Miljöbedömning Syftet med avfallsplanering är att vid sidan om bra service till kommuninvånarna utveckla avfallshanteringen ur miljösynpunkt bästa sätt. Målsättningen är att minska avfallets mängd och farlighet samt i enlighet med avfallshierarkin styra behandlingsmetoder från deponering mot ökad materialåtervinning och energiutvinning. För att kunna göra en miljöbedömning har utvecklingsarbetet tydligt knutits till respektive materialslag och nuvarande hantering samt till de nationella och regionala miljömålen. På detta sätt har miljöaspekter beaktats vid framtagandet av samtliga mål och åtgärder. 13

14 3. Mål för avfallshanteringen i Österåkers kommun 3.1 Nationella miljömål Avfallshanteringen är, sedd som infrastruktur, placerad under det nationella miljömålet God bebyggd miljö. Målsättningen är, att under en generation, minska den totala mängden avfall samt avfallets farlighet. Avfall och restprodukter ska sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning. Delmål för God bebyggd miljö på nationell nivå som berör avfallshanteringen i Österåkers kommun presenteras nedan. Varje delmål följs av en kortare beskrivning av förutsättningen att Österåkers kommun uppnår målen. - Senast 2010 ska minst 50 % av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Idag går cirka 25 % av hushållsavfallet i Österåkers kommun till materialåtervinning (slam från enskilda avlopp och kompost ej inräknat). Avfall som idag går till materialåtervinning utgörs av metallskrot, förpackningar och tidningar samt elektrisktoch elektroniskt avfall. - Senast 2010 skall minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Kommunen samlar inte idag in organiskt avfall, dvs central insamling. 15 % av det totala antalet abonnenter uppger att de komposterar allt sitt organiska avfall. - Senast 2015 ska minst 60 % av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Inget slam från Margretelunds avloppsreningsverk i Österåkers kommun går till produktiv mark. 86 % används som täckningsmaterial på Brännbackens deponi och 14 % sprids på golfbanor. Även slam från enskilda avlopp går som gemensam fraktion till avloppsreningsverket. - Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivåer. I Österåkers kommun gick man över från deponering till förbränning år 2004 i samband med deponeringsförbudet. Detta har minskat mängden deponerat hushållsavfall med 75 % sedan 1994 till En liknande utveckling har ägt rum i hela Sverige och totalt har deponeringen minskat med 85 % samtidigt som mängden avfall har ökat. Målet är därmed uppnått i kommunen. 14

15 3.2 Regionala miljömål Länsstyrelsen i Stockholms län har antagit följande regionala mål för God bebyggd miljö; - Mängden deponerat avfall ska minska med minst 50 % till 2010 räknat från 1994 års deponerade mängd i förhållande till befolkningsunderlag och industriell verksamhet - Minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker i länet ska senast år 2010 återvinnas genom biologisk behandling Giftfri miljö; - Mängden miljömässigt riktigt omhändertagande av kvicksilver, PCB och andra miljöfarliga ämnen från ombyggnad och rivning har ökat senast år 2010 jämfört med år Spridningen och användningen av bly, kadmium, kvicksilver samt koppar ska minska fram till Slam från länets kommunala avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att den kan läggas på åkermark Skyddande ozonskikt; - Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört i Stockholms län 2010 Ingen övergödning - Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar ska minska med 15 procent från 1995 års nivå till 16 ton år

16 3.3 Kommunens mål Det övergripande målet för utvecklingsarbetet av avfallshanteringen kopplat till de nationella miljömålen i Österåkers kommun är följande; - Utvecklingsarbete för avfallshanteringen i Österåkers kommun ska utgå från att uppfylla nationella och regionala delmål för de nationella miljökvalitetsmålen Kommunförbundet Stockholms län, RAS kommittén och i RAS fristående kommuner utgör en samverkan rörande avfallshantering i Stockholms län, se stycket Regional samverkan. Eftersom avfallshanteringen i hög grad påverkas av regionala och nationella förutsättningar samt direktiv från EU är det viktigt att Österåkers kommun är en aktiv del i detta samarbete och därför har följande mål tagits fram för detta; - Österåker kommun medverkar till utveckling av den regionala samverkan i avfallsfrågor Följande kommunala mål är därför framtagna för Österåker kommun i strävan för God bebyggd miljö avseende avfallshanteringen. Några av målen är samtidigt kopplade till andra miljömål; - En god kommunal service med effektiva behandlings- och insamlingssystem inom avfallshanteringen ska erbjudas - Alternativ för central insamling av källsorterat matavfall ska ingå vid upphandling av ny renhållningsentreprenad - Återanvändning, materialåtervinning eller förbränning med energiutvinning ska öka med 10 % till 2010 från 2005 års nivåer av det grovavfall samt bygg- och rivningsavfall som samlas in Målet strävar även mot det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan. - En god arbetsmiljö inom avfallshanteringen ska upprätthållas - Vid plan- och bygglovhantering ska möjlighet till källsortering och annan service samt framkomlighet för renhållningsfordon beaktas - Minska antalet latrinabonnemang på fastlandet - Tillse att alla har en godkänd toalettlösning Målet strävar även mot det nationella miljömålet Ingen övergödning - Sorterad avloppsfraktion för kretsloppsanpassat avloppssystem ska ingå vid upphandling av ny renhållningsentreprenad Målet strävar även mot det nationella miljömålet Ingen övergödning - Allt farligt avfall samt alla batterier och läkemedelsrester ska samlas in och behandlas separat 16

17 Målet strävar även mot det nationella miljömålet Giftfri miljö - Kommunens återvinningscentral ska bli mer tillgänglig för småföretagare Målet strävar även mot det nationella miljömålet Giftfri miljö - Kunskapen om industriavfall ska öka i kommunen ska det finnas minst 25 återvinningsstationer i Österåkers kommun - Materialåtervinning av förpackningar och tidningar per hushåll ska öka med 10 % till 2010 från 2005 års nivåer Målet strävar även mot Begränsad klimatpåverkan - Allt elektriskt och elektroniskt avfall ska samlas in och behandlas separat i samarbete med producenterna Målet strävar även mot det nationella miljömålet Giftfri miljö - Beslut om etablering och lokalisering av en ny modern återvinningscentral vars kapacitet motsvarar kommunens behov ska tas under planperioden - Sluttäckning av Brännbackens deponi ska enligt aktuell plan vara avslutad 2013 Målet strävar även mot Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan De kommunala målen skall årligen följas upp. För uppföljningen ansvarar Miljö- och hälsoskyddsnämnden som rapporterar till kommunstyrelsen. 17

18 4. Insamlade avfallsmängder Nedan görs en sammanställning av de avfallsslag som presenteras i förestående kapitel, se tabell 2. Tabell 2; Sammanställning av insamlade avfallsmängder i Österåkers kommun (Källa: RagnSells) Hushållsavfall (ton) Kärl- och säckavfall Grovavfall (inkl. bygg- och rivningsavfall) Latrin Slam (kbm) Farligt avfall Småbatterier 9 9 Slam från fettavskiljare 317 Övrigt avfall (ton) Trädgårdsavfall Avfall från energiutvinning Slam från behandling av kommunalt avloppsvatten (ts) Specialavfall (ton) Asbest 14 Tryckimpregnerat trä* 137 Avfall som omfattas av producentansvar (ton) Förpackningar- och tidningar Däck Blybatterier tyngre än 3 kg Skrotbilar 55 st 27 st 130 st Elektriska och elektroniska produkter * Utsortering av tryckimpregnerat trä startade i augusti 2005 Statistiken påvisar en ökning av insamlade mängder avfall i Österåkers kommun. Detta kan delvis förklaras med större befolkning, men även förändrade konsumtionsmönster. Trenden är gemensam för hela Sverige trots övergripande målsättning att avfallsmängderna successivt ska minska. Genom ökad sortering och materialåtervinning är förhoppningen att denna utveckling ska kunna dämpas i Österåkers kommun. Avfallsslagen slam från behandling av industriellt avloppsvatten, branschspecifikt industriavfall och ej branschspecifikt industriavfall finns ingen statistik framtagen. Kortare beskrivning av sammansättning görs under aktuellt kapitel. Avfall från utvinning av mineraliska produkter uppkommer inte i kommunen. 18

19 5. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 5.1 Definition för hushållsavfall Den kommunala renhållningsskyldigheten enligt miljöbalken innebär att kommunen ska samla in och behandla det hushållsavfall och därmed jämförligt avfall som uppkommer. Som exempel på avfall som kommer från hushåll kan nämnas att grovsopor, köksavfall, latrin och slam från slambrunnar och slamtankar. Till hushållsavfall räknas också skrymmande avfall som exempelvis utrangerade möbler, cyklar och liknade föremål. Dit räknas även överblivna läkemedel samt miljöfarliga batterier, oljerester, färgrester, rester av bekämpningsmedel och annat farligt avfall som uppkommer från hushåll. Med avfall från annan verksamhet som är jämförligt med hushållsavfall menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som uppkommer från hushåll. Nedan följer en beskrivning av nuvarande hantering av hushållsavfall, samt mål och åtgärder för en förbättrad avfallshantering utifrån respektive avfallsslag. Kapitlet är uppdelat i brännbart hushållsavfall, grovavfall, latrin, slam från enskilda avlopp, hushållens farliga avfall, småbatterier samt slam från fettavskiljare. 5.2 Brännbart hushållsavfall/ Kärl- och säckavfall Från boende i kommunen samlas en brännbar fraktion, inklusive organiskt avfall, in i kärl, container eller säck. Från enfamiljshushåll på fastlandet görs insamling i kärl vid fastighet. I, ur hämtningssynpunkt, trånga bostadsområden har dock gemensamma insamlingsplatser införts. Flerfamiljshus har soprum, hus för källsortering eller container. Från hushåll på öar hämtas hushållsavfallet i säck eller från gemensam uppsamlingsplats i container. I skärgården finns även Sopmajor för insamling av brännbart avfall och latrin från det rörliga friluftslivet. För permanentboende hämtas brännbart hushållsavfall varannan vecka under hela året samt varje vecka under 9 sommarveckor. För fritidsboende görs hämtning endast del av året och varje vecka under två sommarmånader. För container gäller särskilda intervall. Säckhämtning har successivt fasats ut och finns idag endast kvar för abonnenter på öar och i vissa flerfamiljshus. Det brännbara hushållsavfallet omlastas på Brännbacken avfallsanläggning för vidare transport till Fortums förbränningsanläggning i Högdalen för förbränning med energiutvinning. 19

20 I tabellen nedan presenteras mängden kärl- och säckavfall insamlat mellan 2003 och 2005 samt aktuell behandling. Under denna period skiftade behandlingsmetod från deponering till förbränning. Under 2003 samlades även en separat organisk fraktion in för central behandling på Ingmarsö. Tabell 3; Mängd insamlat brännbart hushållsavfall i kärl, säck eller container (Källa: Ragn-Sells) Kärl- och säckavfall Kärl- och säckavfall till förbränning Kärl- och säckavfall till deponi 8991 Separat insamlat organiskt avfall 114 Det kärl- och säckavfall som skickas till förbränning ska vara fritt från icke brännbara material. Icke brännbart hushållsavfall kan lämnas på Brännbackens återvinningscentral, i samband med grovavfallshämtning eller hämtas av renhållaren efter beställning mot avgift. Ingen central insamling av organiskt avfall sker, men hemkompostering gynnas via renhållningstaxan. År 2006 hade kommuninvånare abonnemang som kräver egen kompostering av matavfall, på fastlandet och på öar. 15 % av det totala antalet abonnenter uppger därmed att de komposterar. Utvecklingsarbete En väl fungerande infrastruktur för insamling och hantering är nödvändig för att kunna erbjuda kommuninvånarna en god kommunal service inom avfallshanteringen. Till detta tillkommer effektiva och lämpliga behandlingssystem. Åtgärder planeras inom följande områden; - Utveckling av kommunens system för insamling och behandling av hushållsavfall måste följa aktuell lagstiftning samt sträva mot att uppfylla de nationella och regionala miljömålen. Särskilt aktuellt är därför separat insamling och biologisk behandling av matavfall. En utredning kring möjligheten att samla in och separat behandla organiskt avfall i Österåkers kommun behöver därför utföras. Fokus ligger på att hitta en lämplig behandlingsanläggning i regionen. Även ekonomiska incitament för behandling av organiskt matavfall kommer till följd av förbränningsskatten. - Målsättningen är att infrastrukturen för avfallshantering i nya bostadsområden ska beaktas i ett tidigt skede. Detta gäller såväl, för renhållningsfordon, framkomliga vägar och möjlighet till källsortering av såväl förpackningar som organiskt avfall. - Genom att samarbeta med entreprenören i arbetsmiljöfrågor ska kommunen verka för en god arbetsmiljö inom avfallshanteringen. Arbetsmiljöfrågor kring hämtning i för trånga bostadsområden är ett prioriterat område. Även, för renhållningsfordon, svårtillgängliga vägar på landsbygd och öar kommer att ses över i samarbete med kommunens entreprenör. 20

21 - En levande skärgård förutsätter god avfallshantering. Under planperioden ska samtliga sopmajor för det rörliga friluftslivet ha setts över och nödvändiga förbättringsåtgärder utförts. Latrinhantering kommer att ersättas med arbetsmiljömässigt bättre alternativ. Avfallshanteringen sedd som infrastruktur och utveckling av densamma är kopplat till arbetet mot en god bebyggd miljö. Kommunens mål - En god kommunal service med effektiva behandlings- och insamlingssystem inom avfallshanteringen ska erbjudas - Alternativ för central insamling av källsorterat matavfall ska ingå vid upphandling av ny renhållningsentreprenad - En god arbetsmiljö inom avfallshanteringen ska upprätthållas - Vid plan- och bygglovhantering ska möjlighet till källsortering och annan service samt framkomlighet för renhållningsfordon beaktas Aktiviteter - Regelbundna driftmöten hålls mellan kommunen och aktuella entreprenörer för att säkerställa god insamling och behandling. - Översyn av antal, placering samt utrustning av sopmajorna kommer att utföras. - Möjligheten att samla in och behandla organiskt avfall ska utredas och organiseras. - Lämpliga åtgärder i trånga bostadsområden och svårtillgängliga vägar kommer att vidtas. Arbetet utgår från arbetsmiljöverkets riktlinjer. 21

22 5.3 Grovavfall Grovavfall tas emot på Brännbackens återvinningscentral. Det ska sorteras i fraktionerna brännbart grovavfall, trä, metall samt ej brännbart grovavfall. Kommunen erbjuder boende på fastlandet och Ljusterö fastighetsnära insamling av grovavfall två gånger per år. Från öarna hämtas grovavfall vid vissa bryggor två gånger per år. Grovavfall sorteras av abonnenten i fraktionerna brännbart avfall och icke brännbart avfall. Det icke brännbara avfallet från grovavfallshämtningen eftersorteras på Högbytorps avfallsanläggning i fraktionerna metall, brännbart och ej brännbart. I flera flerfamiljshushåll finns grovavfallsrum eller container för grovavfall och hämtning görs efter budning. Avfallsslagen tas omhand och behandlas på följande sätt; - Brännbart material upp till 0,5 x 0,5 x 1 meter förbränns med energiutvinning i Högdalenverken - Metall materialåtervinns - Trä flisas för förbränning och energiutvinning - Ej brännbart grovavfall deponeras på Högbytorps avfallsanläggning Insamlade mängder i respektive fraktion presenteras i tabell 4 nedan. Ingen separat vägning görs av grovavfall samt bygg- och rivningsavfall och därför uppges dessa mängder gemensamt. Den andel av insamlat grovavfall och bygg- och rivningsavfall som behandlas genom materialåtervinning, förbränning med energiutvinning eller deponi förtydligas i tabell 5. Tabell 4; Mängd insamlat grovavfall inklusive bygg- och rivningsavfall i Österåkers kommun Grovavfall inklusive bygg- och rivningsavfall Brännbart Ej brännbart Metall Trä Totalt: Tabell 5; Behandling av grovavfall inklusive bygg- och rivningsavfall Grovavfall inklusive bygg- och rivningsavfall Materialåtervinning 7% 9% 7% Förbränning med energiutvinning 33% 31% 32% Deponi 60% 61% 60% 22

23 Utvecklingsarbete Grovavfall sorteras på återvinningscentralen, vid grovavfallsinsamlingen eller direkt i grovavfallsrum. Målsättningen är att minimera den fraktion som deponeras genom god sortering i övriga fraktioner och därmed öka den mängd avfall som förbränns med energiutvinning samt materialåtervinns. Möjlighet till förändring av fraktioner och förbättring vid sortering av grovavfall ska beaktas i arbetet med ny återvinningscentral, se 15.1 Brännbackens avfallsanläggning. Att avfall sorteras och behandlas efter sina egenskaper är en del av arbetet mot det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Det bidrar även till att uppnå delmålet att 50 % av hushållsavfallet ska materialåtervinnas. Både ökad återvinning samt minskad deponering är indirekt positivt för en Begränsad klimatpåverkan. Kommunens mål - Återanvändning, materialåtervinning eller förbränning med energiutvinning ska öka med 10 % till 2010 från 2005 års nivåer av det grovavfall samt bygg- och rivningsavfall som samlas in Aktiviteter - Informera om hur och varför grovavfall samt bygg- och rivningsavfall ska sorteras. - Genom kommunikation med återvinningscentralens personal och utformning av skyltar förbättra sorteringen på Brännbackens återvinningscentral. - I samarbete med entreprenör försöka minska den mängd som klassas som icke brännbart material och därmed deponeras. - Val av fraktioner för grovavfall och bygg- och rivningsavfall ska ses över. - Återanvändning ska rekommenderas och beaktas vid utformning av ny återvinningscentral. - Inför grovavfallskampanjen informera abonnenter om att avfallet ska vara sorterat för att underlätta återvinning och energiutvinning. - Arbeta för en förbättrad sortering i grovavfallsrum. 23

24 5.4 Latrin På fastlandet inklusive Ljusterö finns latrinabonnemang. Detta innebär hämtning av 12 st latrinkärl från permanentboende och 6 st latrinkärl från fritidsboende. På öar är det på grund av arbetsmiljöskäl fr.o.m endast möjligt att beställa enstaka hämtning mot avgift. Boende på öar styrs därmed att hitta en alternativ toalettlösning såsom förmultningstoalett eller latrinkompost. Utvecklingsarbete Möjlighet till latrinabonnemang kommer tills vidare att finnas kvar på fastlandet, men boende kommer genom information uppmuntras att övergå till alternativ toalettlösning såsom förmultningstoalett eller latrinkompost. Genom kompostering av latrin återförs näringsämnen till kretsloppet och onödiga transporter elimineras. Den tidigare avvecklingen på öarna under 2006 kommer att bevakas genom uppföljning av vald latrinlösning. Detta för att undvika risk för olägenhet för människors hälsa och miljö. Att avfall behandlas utifrån sina egenskaper är en del av arbetet för en God bebyggd miljö, men vikten av lämplig kompostering av latrin är även kopplat till Ingen övergödning. Kommunens mål - Minska antalet latrinabonnemang på fastlandet - Tillse att alla har en godkänd toalettlösning Aktiviteter - Genom information uppmuntra latrinabonnenter på fastlandet inkl. Ljusterö att övergå till lämplig alternativ toalettlösning. - Uppföljning av tidigare abonnenters val av latrinlösning på öar. 24

25 5.5 Slam från enskilda avlopp I Österåker kommun finns cirka enskilda avlopp varav omkring med slamavskiljare kopplat till BDT och WC, med slamavskiljare kopplat endast till BDT, 500 med sluten tank och 200 med minireningsverk. Dessa töms genom slamsugning med bil på fastlandet och vissa öar (Ljusterö, Ingmarsö, delvis Mjölkö etc.) och med båt på övriga öar. Slammet transporteras sedan till Margretelunds reningsverk för behandling. Omkring 50 fastigheter med BDT-avlopp och 10 med WC kopplat till en slamavskiljare har tillstånd till kompostering av slam. Utvecklingsarbete Idag transporteras slam som en gemensam avloppsfraktion från enskilda avlopp till reningsverk. Det finns andra mer kretsloppsanpassade alternativ. I det nationella miljömålet God bebyggd miljö står det uttryckt att avfall och restprodukter ska sorteras så att de kan behandlas utifrån sina egenskaper och återföras i kretsloppet. En ren fraktion av exempelvis urin kan spridas på åkermark och fosforföreningar återförs därmed till åkermark och kretsloppet. Detta i enlighet med delmålet för God bebyggd miljö att Senast 2015 ska minst 60 % av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Kretsloppsanpassad avloppslösning bidrar även till det nationella miljömålet Ingen övergödning. För att kunna samla in en separat fraktion krävs kretsloppsanpassade avlopp och krav kommer att behöva ställas framför allt vid nyetablering av avlopp. Det förutsätter intresserade lantbrukare som vill avsätta fraktionen på deras produktiva åkermark. Vid ny upphandling av renhållningsentreprenad kan ett system för kretsloppsanpassade lösningar utifrån resultatet ingå i anbudsunderlaget. Kommunens mål - Sorterad avloppsfraktion för kretsloppsanpassat avloppssystem ska ingå vid upphandling av ny renhållningsentreprenad Aktivitet - Utreda möjligheten till system för en kretsloppsanpassad insamling och behandling av slam. - Utreda möjligheten till att ställa krav på kretsloppsanpassad avloppslösning nyetablering fr.o.m

26 5.6 Hushållens farliga avfall Farligt avfall från hushåll i Österåkers kommun tas emot på 6 miljöstationer. För båtägare finns kompletterande insamling av farligt avfall vid 3 marinor; se kap 12 Mottagnings- och behandlingsanläggningar. Det finns även möjlighet att lämna farligt avfall i samband med insamlingskampanjer på öar och fastland två gånger per år. Fördelningen över insamlade mängder i respektive system visas i diagram 3 nedan; Insamlad mängd farligt avfall fördelat per system Marinor 4 % Övriga miljöstationer 17 % Insamlingskampanj 30 % Miljöstation Brännbackens ÅVC 49 % Diagram 3; Fördelning av mängd insamlat farligt avfall i respektive system Entreprenören ansvarar för miljöstationerna, organiserar insamlingskampanjerna samt sköter sortering och transport av avfallet till lämplig mottagnings- och behandlingsanläggning. Entreprenören är även enligt avtal skyldig att klassificera avfallet och rapportera insamlade mängder. All personal på marinor, bensinstationer och butiker med miljöstation har blivit inbjudna till utbildning om farligt avfall under Detta har gjorts för att öka personalens kunskap om farligt avfall, förbättra säkerheten på miljöstationerna och säkerställa god hantering. Utbildningen bör upprepas så att all berörd personal kan delta. För att minska den mängd farligt avfall som felaktigt hamnar bland hushållsavfallet informerar kommunen allmänheten om farligt avfall, lämplig hantering samt vart det kan lämnas. Detta görs via miljökalendern, utskick i samband med fastighetsnära insamling, annonser och broschyrer samt hemsidan. Under 2006 har kommunen även aktivt deltagit i en nationell informationssatsning om farligt avfall. 26

27 Utvecklingsarbete Insamling för lämplig behandling av farligt avfall är ett prioriterat område inom avfallshanteringen. Målsättningen är att allt farligt avfall ska samlas in och behandlas separat. Österåkers kommun har uppnått en god servicenivå för insamling av farligt avfall. Systemet förutsätter en insats från allmänheten. Under planperioden ska därför kunskapen om vad som är farligt avfall, vikten av att separera det från övrigt avfall samt lämplig hantering öka hos kommuninvånarna. Ambitionen är att det ska vara enkelt att sortera ut och lämna sitt farliga avfall i Österåkers kommun. Ytterligare kurser kommer dessutom att hållas för den personal som arbetar på de bensinstationer eller marinor där miljöstationer finns placerade samt för återvinningscentralens personal. Kommunen ska även delge sin erfarenhet och kunskap om sortering samt insamling av farligt avfall till skolor som behöver stöd för att förbättra sin hantering. Arbetet med att identifiera och separat hantera farligt avfall för att avgifta kretsloppet är ett arbete mot det nationella miljömålet Giftfri miljö. Det är även kopplat till det nationella miljömålet God bebyggd miljö och arbetat med att minska avfallets mängd och farlighet. Kommunens mål - Allt farligt avfall ska samlas in och behandlas separat Aktiviteter - Driftsmöten hålls regelbundet mellan kommunen och berörd entreprenör för att säkerställa en fungerande insamling av farligt avfall. - Informera hushållen om vad som är farligt avfall, hur det ska sorteras och var man kan lämna det. - Utbilda personal på marinor, bensinstationer och butiker med miljöstation. - Se över bristande rutiner vid hantering av farligt avfall i skolor och vid behov ge rådgivning. 27

28 5.7 Småbatterier Kommunerna har skyldighet att ta hand om kasserade småbatterier och tillhandahålla lämpliga insamlingssystem. Med småbatterier avses samtliga typer av batterier, även de miljöanpassade hushållsbatterierna samt knappceller. Skyldigheten omfattar även laddningsbara batterier som slutna nickelkadmiumbatterier och små blybatterier. Blybatterier som väger mer än tre kilo och öppna nickelkadmiumbatterier ska tas om hand av dem som säljer sådana, se under kap 11 Avfall som omfattas av producentansvar. Konsumenterna är skyldiga att lämna alla uttjänta småbatterier till kommunens insamlingssystem, eller till butiker som tar emot batterier. Kasserade varor med inbyggda miljöfarliga batterier är elavfall, som ska lämnas till den plats som kommunen anvisar, se kap 11 Avfall som omfattas av producentansvar. Småbatterier samlas in i batteriholkar vid återvinningsstationer, butiker, miljöstationer och marinor samt under kampanjer för fastighetsnära insamling av farligt avfall på öar och fastlandet. Batterierna sorteras innan de transporteras till lämplig behandlingsanläggning. För insamlingen av småbatterier ansvarar entreprenören. Utvecklingsarbete En förbättrad insamling av batterier i Österåkers kommun ska uppnås dels genom fler batteriholkar, men också genom information. Fler insamlingsplatser behövs framför allt i skärgården. Genom en förbättrad insamling av batterier minskas avfallets farlighet och en del i arbetet mot God bebyggd miljö. Arbetet är även en del av arbetet för Giftfri miljö. Kommunens mål - Alla småbatterier ska samlas in och behandlas separat Aktiviteter - Utveckla batteriinsamlingen i kommunen. - Information om var och varför batterier ska lämnas till en batteriholk. - Kampanj i samarbete med Batteriinsamlingen. 5.8 Slam från fettavskiljare Fettavskiljare ska finnas i restauranger, storkök och vissa livsmedelsaffärer. Dessa töms med olika intervall men minst 4 ggr/år. Undantag kan medges för exempelvis färre hämtningar av Miljö- och hälsoskyddskontoret eller Roslagsvatten. Utsläpp till det allmänna/kommunala avloppsnätet regleras i Allmänna bestämmelser om vatten och avlopp (ABVA). 28