Täby Naturskyddsförening
|
|
- Birgit Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Täby Naturskyddsförening Till: Gregor Hackman, miljöchef Emma Östlund, miljöplanerare Täby kommun TÄBY Täby Naturskyddsförenings (TNFs) yttrande angående Täby kommuns förslag till Klimat- och energistrategi. Täby Naturskyddsförening ser positivt på Täby kommuns arbete med att formulera visioner och mål i klimat- och energifrågor. En övergripande synpunkt på dokumentet är dock att vision och mål som beskrivs är otillräckliga. Internationellt finns en politisk konsensus om att temperaturhöjning måste hejdas senast vid två grader för att undvika en katastrofal utveckling. Under senare år har medvetenheten ökat om att tvågradersmålet inte bygger på tillräckligt säkra klimatmodeller för att prognostisera effekter av temperaturökningen. Nu gör många ledande klimatforskare bedömningen att tvågradersmålet innebär en alltför stor risk, att målsättningen bör vara att temperaturstegringen stannar vid högst 1,5 grader finns också facit av utvecklingen av klimatgasutsläpp under de senaste åren. Tyvärr tvingas vi konstatera att utsläppen fortsätter att öka i snabbare takt än tidigare, vilket ställer ännu större krav på att inom loppet av några få år bryta den stigande kurvan och att i stor skala övergå till användning av förnybara energiformer. Naturskyddsföreningen i Täby drar därför slutsatsen att de nationella målen till 2020 och 2050 inte är tillräckliga. De är inte heller tillräckliga som mål för jordens stater vilket därmed ställer ytterst stora och svåra krav, särskilt på delen av världen med en hög energiförbrukning. Av rättvise- och politiska skäl finns inte möjlighet att förvänta sig att utvecklingsländer ska minska sin energianvändning, den bördan faller tungt på den grupp länder där Sverige ingår. TNF har noga läst och diskuterat förslaget till Klimat- och energistrategi för Täby kommun, daterat december 2012, (nedan förkortat KE) och ger följande synpunkter och förslag. Om inte annat anges gäller sidhänvisningarna grunddokumentet. 1
2 1. Målsättningen med strategin På sid. 2 står inledningsvis att Målsättningen är att ge en helhetsbild av energi- och klimatfrågan i Täby. Strategin innefattar inte anpassningen till ett förändrat klimat TNF anser att en riskanalys bör göras, med konsekvens- och sannolikhetsbedömningar av klimatförändringar inom Täby kommun fram till visionsåret Alternativt kan hänvisning göras till motsvarande dokumentation från annan trovärdig källa. TNF anser att det tydligt bör anges i vilket miljödokument Täby kommun avser att beskriva anpassnings- och skyddsstrategier. Sid. 2. Den helhetsbild KE syftar till brister allvarligt då inte invånarnas konsumtionsandel tydligare anges i den sammanfattande inledningen och ställs i relation till de siffror som nu anges! TNF föreslår här en komplettering med de utsläppsvärden av konsumtion som en genomsnittssvensk genererar då värden för Täbyinvånare inte finns. Se vidare under punkt 4! Sid. 5. Vision 2050, d.v.s. att Täby är klimatneutralt och ses som en föregångskommun då vi ligger i framkant med klimatarbete kommer att innebära en stor utmaning att i verkligheten nå dit. TNF anser att handlingsplanen generellt bör vara tydligare och innehålla fler specificerade åtgärder inom både Täbys geografiska område och Täby kommuns verksamhet. 2. Minskning av koldioxidutsläppen högsta prioritet TNF anser att minska koldioxidutsläppen från transporter och energiproduktion måste vara det som är högst prioriterat. TNF anser att det inte räcker att man i målen för 2020 (kommunala verksamheten) säger 100% förnybar energi (el och värme). Att energin är klassad som förnybar är inte detsamma som att den är koldioxidfri. TNF vill här peka på t. ex fjärrvärmen. Även vid eldning med flis (förnybar energi) orsakar själva förbränningen samt alla bränsle- och asktransporter betydande koldioxidutsläpp. Jämfört med 2009 ska utsläpp av CO2-e minska från 1,8 till 1,35 ton/inv., en reduktion med ton om vi räknar med invånare Fjärrvärmen ska minska utsläppen med ton till år 2027, hur långt man kommit 2020 är oklart. TNF efterfrågar ökad tydlighet och fler exempel på vilket sätt Täby ska åstadkomma resten av minskningen? TNF konstaterar att det i KE skrivs mycket om fjärrvärme/kraftvärmeverk, medan alternativ som solenergi, bergvärme, sjövärme och vindkraft får mindre utrymme. Man kan lätt få uppfattningen att ett kraftvärmeverk via fjärrvärmeledningar i stor omfattning ska leverera el och värme. TNF undrar om detta verkligen är en optimal lösning för Täby de kommande åren? TNF vill se en stark betoning på utbyggnad av andra energiformer! TNF undrar hur framtidsplanerna ser ut för de privata fjärrvärmeanläggningar som redan finns? Fortsätter dessa att självständigt producera energi/värme eller ska näten anslutas till EONs nät? TNF anser att det i strategin tydligt bör anges vad som behövs för att målen ska nås. Sid. 8: I samråd med EON ta fram system för fastigheters konvertering till fjärrvärme, anges i KE. TNF vill se att solenergi ges en större plats som framtidens energikälla. Det är 2
3 en energiform som väl går att kombinera med fjärrvärme. TNF vill framhålla att Stora Energipriset 2012, som delas ut av Sweco, har gått till Eksta Bostads AB. Juryn uppmärksammar Eksta för dess långvariga, målmedvetna arbete med förnybar energi och energieffektiva bostäder. Solenergi ihop med annan förnybar energi täcker i dag upp till 40 procent av energibehovet i Ekstas bostäder. Såväl ekonomi som hållbarhetsaspekter talar för energieffektivitet och solenergi, säger Åsa Bergman, vd Sweco. Målen 2020 sid 6, 10% minskning av elanvändningen i kommunens byggnader jämfört med 2009 låter som ett lågt mål tycker TNF, bara genom att byta till LED-lampor ute- och inomhus borde man uppnå ett betydligt högre mål. TNF vill understryka att elanvändning generellt måste minska trots att elproduktionen i Sverige nästan är koldioxidfri. TNF noterar att en hög elförbrukning i kommunens fastighetsbestånd förväntas även år kwh el/per m2 - vad hindrar en ytterligare reduktion? 3. Nybyggnation och rivning av gammal Täby står inför en omfattande expansion vilket innebär stor byggnadsproduktion. Att bygga genererar stora utsläpp av växthusgaser, i olika grader beroende på materialval, val av metod/lösning samt transporter av material vid nyproduktion och rivning. På sid. 8 skrivs använda hållbarhetsprogram eller motsvarande för att i varje planprocess inkludera tydliga mål för låg klimatpåverkan, ansvar ligger hos Stadsbyggnadsnämnden. TNF vill framhålla att målsättningen vid husbyggnadsprojekt bör vara i nivå med eller bättre än Västra Roslags Näsby. TNF undrar hur utsläpp vid byggprojekt redovisas där konsumtionen av byggmaterial sker inom kommunen, men där produktionen av dessa material sker utanför Täby? Detta bör förtydligas av kommunen för att inte utsläpp av konsumtion ska förbli osynliga! TNF efterfrågar en styrning av dessa aktiviteter som på ett tydligt och mätbart sätt strävar mot en stor återhållsamhet av utsläpp av växthusgaser, både vid själva byggandet och under hela byggnadens livscykel, en styrning som bör förankras i och beslutas av KS/KF. 4. Privat konsumtion - bo, leva och avfall - stor klimatpåverkan Konsumtionens klimatpåverkan antas vara stor, anges på sid. 2 i huvuddokumentet, TNF har samma uppfattning. Även i faktadelen, sid 32-36, finns text om konsumtion och livsstil samt om avfall. Avsnittet inleds med: Konsumtion och livsstil spelar en stor roll för vår energianvändning och klimatpåverkan. På senare tid har konsumtionens påverkan på klimatet uppmärksammats allt mer. På sid. 32 i faktadelen finns mer text som visar att kommunen är medveten om att det här finns betydande åtgärdsområden. Det framgår att en kommuninvånares klimatutsläpp fördelar sig med 25% på mat, 30% boende, 30% resande och 15% på shopping. 3
4 På sid. 32 i faktadelen anges också att Naturvårdsverket i en rapport från 2008 klargjorde att varje invånare i Sverige släpper ut 10 ton CO-2-ekvivalenter varje år, denna siffra är alltså långt från de 1,8 ton som anges initialt i KE, fem gånger så stor! Av siffrorna framgår tydligt att stor uppmärksamhet och kraft måste ägnas invånarnas livsstil och konsumtion. TNF anser att åtgärderna i Handlingsplanen (huvuddokument och faktadel) är mycket tunna och bör utvecklas betydligt. TNF föreslår bl. a utökad information från kommunen till Täbys nuvarande och kommande invånare, så att dessa också ges möjlighet att förstå klimatriskerna och hur den enskilda personen/familjen kan medverka till att de av kommunen uppsatta, för oss Täbybor gemensamma målen, kan nås. T.ex. kan Täby - liksom Stockholms stad och många kommuner i Sverige - via hemsidan ge invånarna tillgång till webadressen klimatkontot.se där man lätt kan lägga in sina data för att se de egna samlade utsläppen av CO2-e. TNF vill även påpeka att det behövs god och återkommande information till invånarna om vikten av att ta hand om avfall på ett miljövänligt sätt. Målen nås lättare om det skapas system som är smidiga för användaren. Ekonomiska incitament är sannolikt viktiga för att bryta gamla vanor. Vid insamling av avfall bör biogasbilar användas samt körvägar optimeras och hämtningsavtal anpassas så att bilarna rullar så korta sträckor som är möjligt. 5. Entreprenörernas del av kommunens klimatbelastning I samtliga åtgärder som avser vad kommunen kan göra saknas entreprenörerna. Då Täby kommun har lagt ut mycket av sin verksamhet på entreprenad så är denna grupp inte en försumbar del. TNF undrar: hur stor kan entreprenörernas klimatbelastning beräknas vara? TNF anser att en ökad tydlighet är nödvändig i upphandling av olika tjänster då kommunen inte har rådighet över entreprenörernas klimatpåverkande verksamhet på annat sätt. Ett hypotetiskt räkneexempel visar att hemtjänstföretagen under ett år med sina bilar kör en sträcka som kan innebära 38 varv runt jorden (21 företag x 4 bilar x 5 mil/dag x 365 dagar = mil). TNF vill betona att ovanstående är ett räkneexempel där siffrorna inte är kontrollerade men de visar tydligt entreprenörernas miljöbetydelse. Det väcker frågan om det vid upphandling av t. ex. hemtjänstföretag kan krävas användande av el- eller elhybridbilar 6. Klimatneutralitet klimatkompensation Ordet klimatneutralitet förekommer i texten särskilt när det handlar om bl.a. transporter. TNF anser att begreppet kan vara vilseledande om det kopplas till s.k. klimatkompenserande åtgärder. Det är ingen tvekan om att investeringar i dylika åtgärder, inom och utom Täby, och även i andra länder, kan ha en t.ex. koldioxidbindande effekt. Det är dock ytterst angeläget att inte klimatkompensationer orsakar en tendens till smitning från ett förändrat transport/resemönster i tron att man s.a.s. kvittar ut den negativa klimateffekten av resan. 4
5 Klimatkompenserande åtgärder bör förstås göras hela tiden offensivt både för resor svåra att undvika och allmänt som en miljöinvestering i framtiden. 7. Tydligare och separerad redovisning av energianvändningen TNF önskar en tydligare redovisning för varje föreslagen åtgärd så att man kan följa upp vad minskad energianvändning är. TNF anser att det är viktigt att kunna jämföra olika måttangivelser. Det är då nödvändigt att redovisa både utsläpp och/eller förbrukning per invånare samt totalt. Välj ett mer enhetligt redovisningssätt! Mätningar och siffror är ibland otydliga. TNF anser att det klart och tydligt måste framgå vad siffrorna står för och vilken tid de avser, t. ex per år. Se bl.a. följande exempel i faktadelen sid 8, Mål Högst 129 kwh el/m2 i kommunens fastigheter. Är det både för uppvärmning och hushållsel och per år? I dokumenten skrivs mycket om fjärrvärmenät. TNF anser att det bör specificeras till det kommunala fjärrvärmenätet för att kunna skiljas från övriga nät som redan finns i Täby. 8. Bedömning av åtgärder - svårtolkat Sid. 18. TNF anser att det är svårt att säkert tolka kommunens placering av åtgärdsdelarna i figurerna. En förklarande textdel kring ingående rutor är nödvändig. Exempel på frågor från TNF om bedömning av åtgärder enligt figur 2: - Varför hamnar Miljökrav i upphandling på en helt annan nivå på koordinataxlarna än Uppföljning av miljökrav i upphandling. - Varför relativt låg effekt och låg genomförbarhet angående Incitament för minskad energianvändning? - Varför svårt med genomförbarhet av Källsortering? För Täby Naturskyddsförening Einar Fries Göran Sandberg 5
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Klimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Bräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
DECEMBER 2012 KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGI FOTO: OLOF HOLDAR. Remissversion. STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se
DECEMBER 2012 KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGI FOTO: OLOF HOLDAR Remissversion STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se Förord Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Täby kommun www.taby.se Täby Kommun Klimat och energistrategi
KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGI
KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGI Foto: Olof Holdar www.taby.se Förord Vi i Stockholmsregionen har ett världsrykte för vår miljömedvetenhet och den goda livsmiljön vi skapat. För att regionen och Täby kommun
Energi- och klimatstrategi för Dalarna
Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är
Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Energistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
ADVANCING NET ZERO Svarsblankett för remissvar till remissversionen av certifieringsmanualen
ADVANCING NET ZERO Svarsblankett för remissvar till remissversionen av certifieringsmanualen Denna svarsblankett ska användas för att lämna remissvar på remissversionen av Net Zero-certifieringen, se dokumentet
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk
Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
Ny klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB
Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN
WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASAS LÖFTE VÅRT VARUMÄRKE ÄR NU 100% KLIMATKOMPENSERAT 1 Vi vill sätta våra värderingar till handling och ta vårt ansvar för planeten. För Wasa ligger några saker varmt
Varifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Energiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi
Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Trollhättan Energi 2017-06-06 Trollhättan Energi Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö
Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan
Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi
Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas
Energieffektivisering lägesrapport 4
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering
Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik
Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik 1 Om Svensk Brasvärmeförening Brasvärmeföreningen består av branschledande företag som producerar eller importerar eldstäder och skorstenar
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-05-18 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2013-06-13 Remiss från kommunstyrelsen
Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017
Ansökan dnr 1014-2016-1.2.1. Sida 1 (4) 2016-10-04 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom att redogöra för följande punkter.
Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Klimatutredning för Karlstads kommun
Klimatutredning för Karlstads kommun Fossilfritt Karlstad Vad innebär det, och vad krävs för att nå dit? Miljöförvaltningen, 2019-06-27 Detta är en 5 sidor kort sammanfattning av utredningen som miljönämnden
PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI
PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken
Ansökan. Bilaga x Sida 0 (14) Bilaga 07. Ansökan om klimatinvesteringsmedel
Ansökan. Bilaga x Sida 0 (14) 2017-02-20 Bilaga 07 Ansökan om klimatinvesteringsmedel Sida 1 (14) ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSMEDEL 2018 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom
Regionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län
Regionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län Framtiden, nya förutsättningar Klimatanalys SMHI Mer kyla, mindre värme: enligt RCP8,5 kommer årsmedeltemperaturen runt 2100 vara
Nyttprogram förenergioch klimatiörebrolän Dialogmöte 3 Om insatsområden och åtgärder
Nyttprogram förenergioch klimatiörebrolän Dialogmöte 3 Om insatsområden och åtgärder Susanne Rosendahl, projektledare susanne.rosendahl@regionorebro.se Program för förmiddagen 08.30 Presentation av projektet
Energiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Mål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
Beskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Energi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan
Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan Bakgrund - Göteborg Befolkning 2017 564 000 7 400 ökning 344 000 arbetsplatser Göteborgs Stad Antalet anställda är cirka 55 000 personer. Omsättning
Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts
Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad.
Klimatbokslut 2007 Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. 2 Innehållsförteckning Lämnar du ett stort eller litet avtryck efter dig? 4-5 Så här kan vi tillsammans minska ditt fotspår.
Fossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Öka andelen förnybar energi
RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma
Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
EU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten
Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.
SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT
Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets
Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Namn på projektet/åtgärden: Energi- och klimatanpassade åtgärder inom Norrmalms stadsdelsnämnd
Ansökan. Bilaga 7a Sida 1 (5) 2017-02-20 ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSMEDEL 2018 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom att redogöra för följande punkter. Namn på projektet/åtgärden:
ALVESTA NÄSTA!
ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-
Ansökan ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSMEDEL Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom att redogöra för följande punkter.
ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSMEDEL 2018 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom att redogöra för följande punkter. Namn på projektet/åtgärden: Källsortering Sökande Nämnd: Kontaktperson:
Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Energi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015
PM 2015: RII (Dnr 001-1634/2014) Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov
Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos
ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017
Ansökan. Bilaga 8 Sida 1 (5) 2016-10-04 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom att redogöra för följande punkter. Namn på
Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
Miljöförvaltningen Plan och miljö / Stadsmiljö Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-09-19 p. 13 Utställning av Regional utvecklingsplan
Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi
Information om remiss av ny klimat- och energistrategi Dagordning Bakgrund Nuläge Förslag på ny strategi o Vision och mål o o Fokusområden Gemensamma satsningar och vägval Remissen Frågor Bakgrund Hur
Vindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)
Klimatrapport 2013 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Hanna
Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart.
Ja, man kan bygga ut vindkraften. Som vi gör i Malmö. Nu börjar Vattenfall att bygga Sveriges största vindkraftpark i Öresund. Lillgrund vindkraftpark kommer att ge hushållsel till drygt 60 000 hem. Det
Ett klimatneutralt Företag
Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,
TellHus. Veidekke. klimatsmarta kontor. Klimatsmarta kontor med tydliga resultat för både din projektekonomi och vår miljö. Företaget Annorlunda
Karlavagnen i samarbete med Veidekke, augusti 2008 Veidekke TellHus klimatsmarta kontor Företaget Annorlunda Sedan år 2000 har vi utmanat den svenska byggbranschen. Med tydliga värderingar, delägarskap
Linköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Minska utsläppen av fossilt koldioxid
Linköping CO2-neutralt 2025 Linköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar Minska utsläppen av fossilt koldioxid Energieffektivisera med särskilt fokus på el Men vi ska
Klimatoch energistrategier
www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning
Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder. Bilaga 7. Bromma stadsdelsförvaltning
Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder 2017 Bilaga 7 Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder Bromma stadsdelsförvaltning 2017 Ansökan. Bilaga x Sida 1 (3) 2016-10-04 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL
Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.
Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad
SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING
P:\Energirapport Sifo NY VERSION.docx 2015-01-13 SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING HSB RIKSFÖRBUND Fleminggatan 41, 10420 Stockholm, Vxl: 010-442 10 00, www.hsb.se 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN
ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Energigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Där klimatsmarta idéer blir verklighet
Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över
Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun
Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:
Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012
Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län Loka 21 augusti 2012 Snabbaste vägen till verkstad! Välkomna, kort presentation av sessionens bakgrund och syfte Presentationsrunda
Namn på projektet/åtgärden: Byte av vitvaror på avdelningen KFD, Enskede-Årsta-Vantörs SDF
Ansökan Sida 1 (9) 2018-04-18 ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSMEDEL 2018 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom att redogöra för följande punkter. Namn på projektet/åtgärden: Byte
Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s förvaltning Landstingsdirektörens stab Clara Wahren 2017-12-18 s miljöberedning Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond