Risken för spridning av luktabsorbent till Mälaren och en bedömning av konsekvenserna för Mälaren

Transkript

1

2 PM UPPDRAG Riskutredning av luktabsorbent UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Jennie Brundin UPPRÄTTAD AV Susanne Keiter DATUM Risken för spridning av luktabsorbent till Mälaren och en bedömning av konsekvenserna för Mälaren Sweco har på uppdrag av Mälarenergi AB tagit fram detta underlag till Mälarhamnar AB:s anmälan om användning av luktabsorbent. Detta PM beskriver de analyser som har gjorts och de kontakter som har tagits för att komplettera befintlig information som underlag för en riskanalys av dysningsmedlets påverkan på vattenmiljön. En sammanfattande diskussion och slutsats följer i slutet av detta PM. 1. Externa kontakter för komplettering av befintlig information 1.1. Tyska Umweltbundesamt Tyska motsvarigheten till Naturvårdsverket, Umweltbundesamt (UBA) har bekräftat att de har registrerat två produkter vid namn Pro Odeur Plus och Pro Deur Plus år 2003 respektive Vid registreringen kontrollerades de ingående ämnena mot begränsningsdirektivet 76/769/EEG vars regler överfördes till XVII i Reach-förordningen den 1 juni Denna kontroll utfördes för att utesluta innehåll av ämnen som oavsett koncentration inte får släppas ut på marknaden p.g.a. oacceptabla risker för människa och miljö. Vid registreringen kontrollerades även att de ingående tensiderna motsvarar de nedbrytningskrav som ställs i detergentförordningen 648/2004. Då registreringen ligger långt bak i tiden kan UBA idag med säkerhet bara bekräfta att ställda krav uppfylldes för båda produkterna som de var sammansatta vid tiden för registrering. Om produkternas sammansättning har ändrats sedan dess kan UBA alltså inte garantera att dessa krav uppfylls. UBA meddelade dock att de vid en jämförelse av de senaste uppdaterade säkerhetsdatabladen inte kan se att innehållet har ändrats och att produkterna fortfarande torde uppfylla ställda krav. UBA har ingen möjlighet att ge ut den information som de besitter om de båda produkterna ifråga. UBA poängterade att säkerhetsdatabladen inte uppfyller gällande krav på innehåll och information som skrivet i Reach-förordningen 1907/2006/EG. Bland annat saknas information om mängdintervall av ingående tensider och tvålsubstanser enligt följande: <5, 5-15, och >30 %. Den information som Mälarhamnar AB och Länsstyrelsen kan kräva från leverantören (i detta fall Udo Oeler Umweltconsulting) är följande: Namn på ingående tensider och tvålsubstanser Mängd av ingående tensider och tvålsubstanser Säkerhetsdatablad för ingående tensider och tvålsubstanser Uppdaterat säkerhetsdatablad för hela produkten enligt gällande regler (1907/2006/EG) memo01.docx Sweco Ingenjör Bååths Gata 17 Box 8 SE Västerås, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Jennie Brundin Gruppchef Västerås Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) jennie.brundin@sweco.se SEKEIT \\sefsvst0001\projekt\1186\ _riskutredning_av_luktabsorbent\000\10 arbetsmtrl_dok\pm 2015_06_25.docx 1 (5)

3 Data på nedbrytning av ingående tensider enligt OECD-test. Sweco har upprepade gånger efterfrågat denna information, se avsnitt nedan. Det är enligt uppgift från UBA leverantörens ansvar att ombesörja denna information från producenten. Om leverantören inte kan ta fram detta, kan produkten inte säljas. Det bör alltså ligga i leverantörens intresse att bistå med den information som kunden har rätt att kräva Leverantör Udo Oeler Umweltconsulting Sweco har vid ett flertal tillfällen varit i kontakt med leverantören för att begära ut kompletterande information specificerat under avsnitt 1.1. ovan. Udo Oeler har varit behjälplig med resultat från toxicitetsstudier med råtta samt med en tysk rapport där man bedömt och bekräftat produkternas luktneutraliserande förmåga. Vid förfrågan om produkternas akvatiska riskbild har undersökts har svaret fåtts att inga sådana studier har utförts. Leverantören har muntligen bekräftat att de ingående tensiderna är lätt nedbrytbara. Detta stämmer överens med den kontroll som UBA låtit genomgöra vid tiden för registrering. Dock har leverantören inte kunnat lämna ut underlag som skriftligen styrker detta Tillverkare C & PD Umwelttechnik Tillverkaren av de båda produkterna, C & PD Umwelttechnik, har inte vid något tillfälle kunnat förmedla efterfrågade underlag. Telefonen hanteras av en Herr Brendel som inte säger sig arbeta på firman utan som hänvisar till företagets ägare, Herr Dr. Claus, som enligt uppgift befinner sig utomlands. Ägaren har under hela uppdragets gång inte gått att nå trots upprepade försök per telefon och . Enligt Herr Brendel tros ägaren vara tillbaka under juni/juli Kemikalieinspektionen Kontakt har även tagits med Kemikalieinspektionen (KemI) för att undersöka om eventuellt de kan bistå med mer information. Erik Diurlin vid KemI har bekräftat att han har varit i kontakt med leverantören Udo Oeler och att han då efterfrågade kompletterande underlag gällande produkternas sammansättning. Vid tiden för samtalet med Sweco ( ) hade Erik inte tillgång till mer information. KemI har dock tystnadsplikt och får vid mottagande av kompletterande underlag inte ge ut detta. Enligt KemI behövs inget godkännande från KemI vad gäller luftrenare. 2. Akvatisk riskbedömning av luktabsorbent 2.1 Vattenriskklassning enligt tyska administrativa föreskrifter om vattenförorenande ämnen Enligt de tyska administrativa föreskrifterna om vattenförorenande ämnen (VwVwS 1999; VwVwS 2005) är varje producent av ett ämne (eller en blandning) skyldig att göra en klassificeringsbedömning med avseende på vattenföroreningsklass (WGK). Idag används fyra indelningsklasser: WGK (1) svag risk för vattenförorening, WGK (2) risk för vattenförorening, WGK (3) stark risk för vattenförorening och ingen risk för vattenförorening. Riskklassen 2 (5) memo01.docx PM SEKEIT \\sefsvst0001\projekt\1186\ _riskutredning_av_luktabsorbent\000\10 arbetsmtrl_dok\pm 2015_06_25.docx

4 ingen risk för vattenförorening och WGK 1 ersätter idag den äldre riskklassen WGK 0 som fram till år 1999 användes för ämnen som troligtvis inte utgör en risk för vattenförorening. Indelningen är baserad på ett poängsystem som bl.a. inbegriper varje ingående ämnes kemiska-fysikaliska egenskaper och hälso- och miljöfarlighet med hänsyn till det Europeiska klassificeringssystemet med riskfraser (R). För att ett ämne eller en blandning ska klassificeras som WGK 1 får den sammanlagda riskbilden inte generera mer än 4 poäng. Pro Deur Plus och Pro Odeur Plus tillhör enligt säkerhetsdatabladen riskklass WGK 0 respektive WGK 1. Då bedömningsgrunderna för den gamla klassningen (WGK 0) av Pro Deur Plus inte är kända bör Pro Deur Plus i detta ärende tillföras den högre riskklassen WGK 1, detta för att inte underskatta eventuell vattenpåverkan. För WGK 1-klassade blandningar gäller följande: Andelen komponenter tillhörande WGK 1 är mindre än 3 %. Andelen komponenter tillhörande WGK 2 och 3 är mindre än 0,2 %. Innehåller inga tillsatta komponenter tillhörande WGK 3. Innehåller heller inga komponenter vars identitet är okänd eller som är klassade som cancerogena. Innehåller inga tillsatta dispersionsmedel. Riksklassningen av de båda produkterna har gjorts av producenten själv, C & PD Umwelttechnik Biologisk karaktärisering av dysmedel utförd av Toxicon AB Med hänsyn till den svårighet som har varit med att få in kompletterande underlag gällande produkternas akvatiska påverkan har Mälarenergi och Mälarhamnar på eget initiativ valt att låta utföra en biologisk karaktärisering av de båda produkterna i fråga. Då Mälarhamnar använder sig av en blandning bestående av lika delar blandad Pro Deur Plus och Pro Deur Plus testades de båda produkterna tillsammans i förhållande 1:1. På så sätt låter sig de erhållna testresultaten jämföras med Mälarhamnars arbetslösning vars koncentration varierar beroende på vilken spädning som väljer att göras. De ekotoxikologiska testerna utfördes av Toxicon AB på två trofinivåer: alger och kräftdjur. Båda testsystemen representerar standardiserade tester inom akvatisk riskbedömning och ingår i Naturvårdsverkets handbok för Karaktärisering av Industriella Utsläpp (KIU). Metoderna som användes var: Tillväxthämningstest med grönalgen Psudokirchneriella subcapitata: SS-EN ISO 8692:2012 Bestämning av rörlighetshämning för Daphnia magna: SS-EN 6341: Ekotoxikologiskt test med grönalg (Psedokirchneriella subcapitata) Metoden bygger på att en monokultur av alger får tillväxa exponentiellt i ett definierat medium innehållande näringsämnen, samt en tillsättning av prov i olika koncentrationer. Inkubering sker under 72 timmar och celltätheten bestäms var 24:e timme. Hämningen bestäms som en reduktion av den specifika tillväxthastigheten jämfört med kontrollgruppen. Sex olika spädningar av dysblandningen testades: 0,005 ; 0,013 ; 0,032 ; 0,080 ; 0,20 och 0,50 (% v/v). Detta innebär att den högsta testade koncentrationen bestod till 0,50 % av dysblandning. De efterföljande 3 (5) memo01.docx PM SEKEIT \\sefsvst0001\projekt\1186\ _riskutredning_av_luktabsorbent\000\10 arbetsmtrl_dok\pm 2015_06_25.docx

5 koncentrationerna följde en spädningsserie i steg om 2,5. Den koncentration som ger LID (Lowest Ineffective Dilution) i testet kan betraktas som nolleffektsvärdet (NOEC-värdet). Nolleffektsvärdet fås vid en spädning innehållande 0,032 % v/v dysblandning. En 50 %-ig hämning av tillväxt hos grönalg fås vid 0,21 % v/v. Sammanfattningsvis visar resultaten att den spädning av dysblandningen som behöver göras för att det inte ska anses giftigt mot testsystemet (grönalg) är ca gånger Ekotoxikologiskt test med hoppkräfta (Daphnia magna) Metoden innebär att nykläckta djur, 6-24 timmar gamla, inkuberas i 48 timmar i en koncentrationsserie av provet. Rörlighetshämningen bestäms efter 24 och 48 timmar. Följande testkoncentrationer användes i kräftdjurstestet: 0,019 ; 0,043 ; 0,094 ; 0,21 ; 0,45 och 1,0 (% v/v). Detta innebär att den högsta testade koncentrationen av dysblandningen bestod till 1,0 % av dysblandning. De efterföljande koncentrationerna följde en spädningsserie i steg om ca 2,2. EC50-värdena, d.v.s. den koncentration där 50 % av kräftdjuren immobiliserats bestäms med grafisk interpolering. Nolleffektskoncentrationen (NOEC) anses vara den högsta testade koncentration där högst 10 % av kräftdjuren immobiliserats. Nolleffektsvärdet fås vid en spädning innehållande 0,043 % v/v dysblandning. En 50 %-ig rörlighetshämning hos hoppkräfta fås vid 0,12 % (v/v). Resultatet visar att den spädning av dysblandningen som behöver göras för att det inte ska anses giftigt mot testsystemet (hoppkräfta) är ca gånger. 3. Sammanfattande diskussion Trots upprepade försök har inga kompletterande underlag avseende nedbrytning, sammansättning eller akvatisk toxicitet för Pro Deur Plus och Pro Odeur Plus kunnat fås fram från leverantör eller tillverkare. Tyska UBA har bekräftat att de har registrerat båda produkterna och att de vid registreringstillfället uppfyllde de krav som ställdes på nedbrytning enligt Detergentförordningen. Vid registreringen kontrollerades även innehållet mot Begränsningsdirektivet för att säkerställa att produkterna inte innehöll hälso- och miljöfarliga ämnen. Kunder och myndigheter har dock rätt att kräva leverantören i fråga på uppgifter angående nedbrytning av ingående tensider samt uppgifter om namn och mängd av ingående tensider och tvålsubstanser samt deras respektive säkerhetsdatablad. För att möta kraven på kompletterande information gällande den akvatiska riskbilden av Pro Deur Plus och Pro Odeur Plus har Mälarenergi och Mälarhamnar på eget initiativ valt att låta karaktärisera produkternas akvatiska påverkan. Produkterna blandades i lika delar och testades med avseende på tillväxthämning på grönalg och akut toxicitet på hoppkräfta. Resultaten visar att en blandning av de båda produkterna inte har en negativ påverkan på grönalg eller hoppkräfta vid en spädning på ca gånger. Enligt säkerhetsdatabladet kan Pro Deur spädas i förhållandet 1:1000 till 3:1000. För Pro Odeur Plus är den rekommenderade spädningen 1:1000 eller mer. Spädningen som Mälarhamnar använder beror på luktproblemets omfattning, men generellt används en arbetslösning innehållande de båda produkterna med spädningsförhållandet 2:1000. Baserat på erhållna analysresultat ska denna arbetslösning spädas ytterligare sex gånger för att negativa effekter på de båda testsystemen ska undvikas. 4 (5) memo01.docx PM SEKEIT \\sefsvst0001\projekt\1186\ _riskutredning_av_luktabsorbent\000\10 arbetsmtrl_dok\pm 2015_06_25.docx

6 Generellt anses lägre trofinivåer (alger, kräftdjur) vara känsligare för toxisk påverkan än högre trofinivåer (fisk, däggdjur). En spädning som anses säker för alger och kräftdjur bör således även kunna bedömas vara säker för högre organismer. Produkternas biotillgänglighet och bioackumulationspotential är svår att bedöma då det fattas uppgifter om bland annat fördelningskoefficient i oktanol/vatten (log Kow). Dock är produkterna beskriva som vattenlösliga vilket talar för en relativt låg bioackumulationspotential. Sweco har tillsammans med Mälarenergi och Mälarhamnar även undersökt möjligheten att låta testa produkternas nedbrytbarhet. Detta bedömdes dock inte vara möjligt då den tidsåtgång som testet kräver inte skulle ha möjliggjort resultat innan inlämningstid för Mälarhamnars komplettering till Länsstyrelsen. Vad gäller nedbrytbarhet av ingående tensider har UBA bekräftat att de krav som ställs i Detergentförordningen uppfylls. Det bör heller inte anses rimligt att enskilda användare ska behöva låta utföra analyser med avseende på akvatisk påverkan och implementera erhållna analysresultat i den fortsatta verksamheten. Det bör även poängteras att dysning sker på fartygslast och på land vilket minimerar risken för att Mälaren ska påverkas. Mälarenergi har gjort en riskbedömning för användningen av luktneutraliserande medel och en eventuell kontaminering av Mälaren. Sannolikheten för att dysmedlet ska nå Mälaren har bedömts vara måttlig med lätt konsekvens. Den mängd som eventuellt hamnar i vattnet kommer dessutom att spädas ytterligare vilket bör tas med i riskbedömningen av dysmedlet. 4. Slutsats Erhållna analysresultat visar att produktblandningen bör spädas ca gånger för att anses vara säker för lägre trofinivåer i den akvatiska miljön. Med detta som utgångspunkt kommer framtida dysning att utföras i enlighet med denna spädning. Förutsättningen är dock att en acceptabel effekt på luktreducering fås. Om ytterligare spädning inte är möjlig p.g.a. kvarstående luktproblem kan en något mer koncentrerad arbetslösning kunna diskuteras då användningsmetoden innebär ett begränsat utsläpp och inte anses vara ett punktutsläpp. En tät dialog med Mälarhamnar och berörda myndigheter bör då tas för att bestämma en rimlig utspädning med hänsyn till nytta och miljörisk. Ett ytterligare alternativ vore att utreda möjligheten till dysning innan balning sker hos avsändaren. Detta är dock en fråga som måste tas med respektive avsändare. Om inga av nämnda lösningar är genomförbara återstår att utreda alternativa medel. 5 (5) memo01.docx PM SEKEIT \\sefsvst0001\projekt\1186\ _riskutredning_av_luktabsorbent\000\10 arbetsmtrl_dok\pm 2015_06_25.docx

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21