Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark. i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Uppsala län ett pilotprojekt

Transkript

1 Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Uppsala län ett pilotprojekt

2 Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Uppsala län ett pilotprojekt

3 Produktion Riksantikvarieämbetet, Kulturmiljöavdelningen, Landskapsenheten Distribution Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen/Förlag, Box 5405, Stockholm, telefon Fax: e-post: Huvudförfattare Inger Torstensdotter Åhlin Redaktionell bearbetning Åsa Ström Layout/original Ingeborg Andersson Omslagsfoto Inger Torstensdotter Åhlin Röjningsrösen på referensområdet Stenhestra 1:2, Redslared, Västra Götalands län Medgivande Lantmäteriverket M2001/6692 Tryckeri Birger Gustafsson AB, 2001 Riksantikvarieämbetet 1:1 ISBN x

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte Uppläggning av projektet Förutsättning för projektet Val av områden Val av maskiner Instruktioner till markberedningsförarna Skadeklassificering Skade- och värdebegreppen Påverkan på röjningsrösen Körskador Markberedd areal respektive markberett djup Stora försöksområdet Metod och resultat Körskador Påverkan på röjningsrösen Markberett djup, markberedd areal och största djup Referensområden Metodbeskrivning Föreda 5:2 och Karlslund 2:1, Vetlanda socken Finneryd Västergård 2:2, Järsnäs socken Stenkulla 3:3, Tolgs socken Torbjörntorp 1:2, Fristad Stenhestra1:2, Redslareds socken Påverkan på röjningsrösen som inte orsakats av markberedning Gillinge 9:1, Ekeby socken Åkerby 10:53, Österlövsta socken Diskussion och slutsatser Litteraturförteckning Bilagor

5 Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Uppsala län ett pilotprojekt Sammanfattning Projektet är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Västra Götaland, Jönköping, Uppsala och Kronoberg och ett flertal skogsbolag som, Assi Domän AB, SÖDRA Skogsägarna AB, Holmen AB, Skogssällskapet, StoraEnso, Sydved AB samt ForeCare AB och Riksantikvarieämbetet. Projektet syftar till att utreda möjligheterna att markbereda vidsträckta områden med fossil åkermark utan att skada fornlämningen. Markägare ser svårigheter att både bevara fornlämningen och etablera ny skog efter avverkning eftersom markberedning inte tillåts på fornlämningar utan tillstånd. Detta får stora proportioner eftersom områden med fossil åker i många fall berör större områden. Försök med olika typer av markberedningsmaskiner har därför utförts på sex olika platser i Kronobergs, Jönlöpings och Västra Götalands län. De markberedningsmaskiner som testats är; grävmaskin, Kranspetsmonterad humix (KSMH), harv av modell Donaren, Garpgreppet, Mohedaaggregatet, Ecoplanter, Georg Strömbäck Soil Preparation (GSSP) och Bräcke högläggare. Undersökningen utvärderade främst maskinernas påverkan i djupled, hur stor andel av fornlämningens yta som berörs samt påverkan på röjningsrösen. Två områden i Uppsala län där hyggesbränning utförts är också med i försöket. Försöket visar att: det finns markberedningsmetoder med tekniska förutsättningar för att undvika skador på fornlämningar. De som tydligast visat detta är KSMH och grävmaskinen. harv och flertalet högläggare är direkt olämpliga att använda på områden med fossil åkermark. det finns områden med fossil åker som är direkt olämpliga att markbereda även med skonsam teknik. maskiner som arbetar med riktad markberedning har större förutsättningar att undvika skador på röjningsrösen. uppskattningsvis berörs 350 ha registrerade områden med fossil åker av avverkning årligen. De extra kostnader som en skonsammare markberedning på dessa arealer skulle medföra uppgår till kr. 4

6 Inledning Stora sammanhängande fornlämningsmiljöer i huvudsak bestående av fossil åkermark i framförallt Sydsveriges skogsbygder är resultatet av brukande flera tusen år bakåt i tiden. Dessa miljöer är unika såväl internationellt som nationellt. De är ofta väl bevarade och betraktas som nästan intakta kulturlandskap (Weiler. E. i manus). Idag utgör det moderna skogsbruket och dess behov av markberedning det stora hotet mot bevarandet av dessa miljöer. Sydsvenska höglandets röjningsröseområden har uppmärksammats som förhistoriska lämningar först under de senaste åren. Undersökningar har visat att lämningarna ofta har ett förhistoriskt ursprung med dateringar från yngre bronsålder till vikingatid och medeltid. Forskningen kring den fossila åkermarken är ännu i sin linda och mycket arbete återstår för att bringa klarhet i sambanden mellan boplatsmönster, gravar och fossil åkermark. Den fossila åkermarken i de aktuella områdena utgörs oftast av röjningsrösen. Fossil åkermark är ingen ensartad typ av fornlämning, utan är i hög grad komplex. Inom dessa områden kan det även förekomma andra spår av odling som hak, terrasser, stensträngar och små odlingsytor. För den icke initierade kan dessa lämningar vara mer eller mindre svåra att uppfatta. Det bör även poängteras att det förutom dessa mer eller mindre identifierbara lämningar, inte sällan förekommer under mark dolda lämningar som boplatser och gravar. I många fall förekommer inom eller i anslutning till den fossila åkermarken även gravrösen, stensättningar med flera gravformer, skärvstenshögar och husgrundterasser. Ibland har äldre gravar utnyttjats som upplagsplats för röjningssten. Den fossila åkermarken utbreder sig ofta över större arealer och i en del fall kan stora delar av en fastighet omfattas av denna fornlämningskategori. Markägare med skog inom vidsträckta fornlämningsmiljöer som röjningsröseområden möter svårigheter då skogen uppnår avverkningsmogen ålder och ska föryngras på nytt. För att få upp ny skog på dessa områden krävs med dagens skogsbruksmetoder ofta någon form av markberedning eller plantering med kemikaliebehandlade plantor. Markberedning med de metoder som i regel används är svårt att förena med kulturminneslagstiftningen och tillstånd att använda nuvarande kemikalier kommer att upphöra från och med Enligt skogsnäringen kommer förbudet mot permetrinbehandling av plantor att medföra ett ökat behov av markberedning eftersom snytbaggens angrepp minskar om plantan omges av mineraljord. Ett led i miljömålsarbetet I motsatsförhållande till skogsägarnas behov står i viss mån de krav om skydd av fornlämningar som stipuleras genom kulturminneslagstiftningen. Fasta fornlämningar är skyddade i enlighet med bestämmelserna i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML). Av 2 kap. 6 KML framgår att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Flera skadeinventeringar som genomförts visar att de moment i skogsbruket som i högst grad skadat fornlämningar i samband med föryngring är markberedning och spårbildning i samband med avverkning eller uttransport av timmer (Eriksson & Lindqvist 1999). I en inventering utförd av regionmuseet i Skåne framgår att skadebilden är allvarlig. I rapporten poängteras att behovet av fortlöpande inventeringar är stort (Wrang 1999). Inventeringen ingick i en större undersökning som gjorts på uppdrag av Riksantikvarieämbetet (Norman 2000). På uppdrag av regeringen har Skogsstyrelsen utvärderat den nya skogspolitikens effekter och gjort en liknande undersökning med samma dystra resultat (Aronsson 1998). I den proposition (2000/01:130) som riksdagen antagit om de svenska miljömålen står att Skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år Detta arbete är därmed ett led i miljömålsarbetet där skogsbruket och kulturmiljövården tillsammans måste lösa frågan om hur föryngring bäst sker inom den fossila åkermarken, utan att använda markberedningsmetoder som medför att fornlämningar kommer att skadas. Man kan också relatera arbetet till den nya skogspolitiken som innebär att miljömål och produktionsmål skall värderas lika. 5

7

8 KranSpetsMonterad Humix (KSMH) Ecoplanter genomgång i fält inför markberedningen. Instruktionerna för hur markberedningen skulle utföras var att så långt som möjligt undvika skador på fornlämningar, såväl de som syns ovan mark som de som är dolda under mark. Markberedningen fick inte gå djupare än 5 cm ner i mineraljorden. Vid sammanställning av instruktionerna diskuterades att ställa krav på att inte tillåta förarna att köra närmare röjningsrösena än en meter. Detta grundar sig på att det ofta finns en ackumulerad brukningshorisont upp mot röjningsrösets kant. Detta avsnitt lämpar sig för provtagning, då det kan finnas välbevarad information just i övergången mellan röset och den brukade marken. I många fall är detta förhållande riktigt. Å andra sidan visar det sig vid undersökningar av röjningsrösena, då dessa snittas, att de ofta är avsevärt större än vad som framträder i markytan. I försöket har ingen gräns satts för hur nära ett röse man får köra. Inventering inför markberedning och uppföljning av eventuella skador på fornlämningar har utförts enligt samma metodik och av samma person i de olika länen. En källkritisk aspekt är att de områden som omfattats av försöken inte har specialinventerats före avverkning. Efter avverkning är det avsevärt mycket svårare att Mohedaaggregat aggregat. Detta är en typ av mindre markberedare som monteras på en jordbrukstraktor. Dessutom har två konventionella typer av markberedare använts, dels en harv dels en högläggare GSSP. Som referens läggs även ett försöksled med plantering i ett område som ej markberetts. Garpgreppet, Bräcke högläggare och en midjemonterad harv kunde av praktiska skäl inte markbereda i det stora försöket. Dessa är istället representerade på referensytor. Instruktioner till markberedningsförarna Inför markberedningen har förarna till de olika markberedningsmaskinerna fått samma instruktioner och underlag (se bilaga 1). Instruktionerna bestod av en skriftlig information om vad fossil åkermark är, bakgrund till försöket, maskinförarnas uppgift i försöket samt en 7

9 Garpgreppet Georg Strömbäck Soil Preparation (GSSP) upptäcka finare strukturer som exempelvis hak och terrasser. De värden som kan komma till skada på fornlämningarna kan delas in i det vetenskapliga värdet och i upplevelsevärdet. Båda dessa omfattas givetvis av ett bevarandevärde. Det vetenskapliga värdet är summan av den information man kan få av en fornlämning vid en vetenskaplig undersökning. En skada kan exempelvis medföra att man inte kan undersöka lagerföljden i ett odlingsröse och därmed inte får en tidsbestämning på odlingens utveckling. Det kulturhistoriska och pedagogiska värdet avser upplevelsevärdet oavsett den vetenskapliga information som kan utvinnas. Det kulturhistoriska värdet kan ha en indirekt koppling till det Skadeklassificering Skade- och värdebegreppen För att få ett utökat underlag till den skadeklassificering som ligger till grund för de bedömningar som gjorts, har problematiken diskuterats med arkeologer och kulturgeografer som har stor erfarenhet av undersökningar respektive bedömningar av områden med fossil åkermark. 8

10 Midjestyrd harv Harv Donare vetenskapliga eftersom man därigenom kan få en uppfattning om lämningens ursprungliga art och betydelse. Enligt kulturminneslagens 2 kapitel 6 är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Länsstyrelsen gör en prövning om tillstånd i varje enskilt fall. Det är också länsstyrelsen som gör bedömningen om skada skett. Begreppet skada eller värde är inte specificerat, även om lagen i olika sammanhang talar om såväl kulturhistoriskt, ekonomiskt, histo- riskt som arkeologiskt värde. Inte heller RAÄ:s allmänna råd till kulturminneslagen definierar begreppen. För att göra en bedömning av skador alternativt påverkan på den fossila åkermarken i försöket har påverkan på röjningsrösen delats in i olika klasser och på så vis fått en gradering av hur stor påverkan som skett. I det aktuella försöket har inte övertäckning med ris betraktats som skada eftersom den inte ansetts som permanent. Det vetenskapliga värdet kan ej heller sägas påverkas. Däremot påverkar ristäckning av röjningsrösen såväl upplevelsevärdet som förståelsen av fornlämningen. 9

11 Att lägga ris på röjningsrösen för att sedan samla upp, kan dock anses vara olämpligt då röset kan skadas när riset samlas ihop av en maskin med gripklo. Dessutom är röjningsrösen som är övertäckta av ris svårare att upptäcka för den som markbereder och löper därigenom större risk att skadas vid en markberedning. I försöket anses inte röjningsrösen som skadade då förnaskikt eller mossa på röjningsrösena försvunnit genom att man kört över röset. Viss kompaktering har accepterats, dock ej krossade stenar. Att betrakta som en allvarlig skada är exempelvis, om området markberetts så att röjningsrösen i princip klyfts och stenar har sprutat ut ifrån röjningsröset och därtill orsakat djupa markberedningsspår i marken mellan röjningsrösena. Den arkeologiska inventeringen av försöket gällde påverkan på röjningsrösen, andel planteringspunkter under 5 cm, markberett djup och en bedömning av hur området påverkats av körskador i samband med markberedning. I det stora försöket mättes också ytmässig påverkan och största djup. Dessa mätningar utfördes av ForeCare AB. Påverkan på röjningsrösen klassificering av skador på försöksområdena Klassificeringen av påverkan på röjningsrösen i försöket utgår från fyra möjliga alternativ; opåverkat påverkat maskinen har kört över röjningsröset utan att ha orsakat skada, en eller annan sten har ändrat läge. skadat flera stenar har rubbats en eller annan sten har spräckts allvarligt skadat fåror eller i övrigt direkt åverkan, ett flertal stenar har rubbats och i en del fall även spräckts. Utöver dessa kriterier har i en del fall tillägg gjorts, som om ris har legat på delar av röjningsröset. Körskador Bedömning av hur försöksområden påverkats av körskador utgår från tre alternativ; Ringa påverkan ytliga spår av hjul som inte gått igenom vegetationsskiktet betraktas inte som skada utan definieras som markpåverkan. Skada hjulen har brutit igenom förna och vegetationsskikt och pressat upp mineraljordsskiktet i mindre strängar jämte hjulspåren. Allvarlig skada - hjulen har gått igenom såväl förna och vegetationsskikt som mineraljordsskiktet ner i B-horisonten (rostjorden) och gjort djup spårbildning. Markberedd areal respektive markberett djup Den avgjort viktigaste faktorn vid skadebedömning är markberedningens djup ner i mineraljorden. En kraftig påverkan i djupled kan allvarligt skada lämningar som ligger dolda under mark, vilket framförallt inverkar på det vetenskapliga värdet. I det stora försöket gjordes beräkningar av markberedningsdjupet. Det bör poängteras att dessa beräkningar baseras på mätningar inklusive förna. Detta gör att vi inte kan presentera exakt hur långt ner i mineraljorden som metoderna gått. En uppskattning av förnalagrets tjocklek måste göras. Istället har andelen planteringspunkter som gått ner mer än fem cm ner i mineraljorden mätts. På referensytorna mättes djupet exklusive förna. För att undersöka vilken ytmässig påverkan de olika typerna av markberedning haft på markskiktet, har varje enskild planteringspunkt mätts med avseende på bearbetad respektive påverkad markyta. Dessa förhållanden förenat med djupet anger skadegraden. Bearbetad yta = gropens/spårets yta yta = gropens/spårets yta + högens/uppfräst materials yta Djupet = avståndet mellan marknivå obearbetad mark inklusive eller exklusive förna samt lägsta punkt i gropen alt. bearbetningsdjupet vid kontinuerlig markberedning. Stora försöksområdet Det stora försöksområdet är beläget på fastigheten Sävsjö 1:12, ca en mil öster om Lenhovda i Lenhovda socken, Uppvidinge kommun i Kronobergs län (bilaga 2). Försöksområdet, RAÄ 41, är ett ca 4,5 hektar 10

12 stort område med fossil åkermark. Den fossila åkermarken uppmärksammades i samband med en besiktning inför en planerad avverkning år Besiktningen, som utfördes av Smålands museum, gjordes eftersom det i anslutning till avverkningsområdet finns ett flertal registrerade gravar RAÄ 109, 110, 114, 115, 116, 118 och 119. Gravarna är registrerade som gravrösen och ligger alla i Lenhovda socken. Området avverkades under hösten år 2000 och har risrensats. Vid en bedömning av området i allmänhet kan sägas att påverkan på mark och röjningsrösen uppfattas som ringa. Mängden ris kvarlämnat på hygget var inte stor, varför bedömning och klassificering av röjningsrösen var förhållandevis lätt att utföra. Metod och resultat Innan försöksutläggning och markberedning utfördes har den fossila åkermarken karterats med totalstation (bilaga 3). Inom området karterades 166 röjningsrösen, vanligtvis i storlek mellan 3 och 7 m i diameter och med en höjd varierande mellan 0,30 och 0,50 m. Stenmaterialet i röjningsrösena utgjordes till stor del av smålandsporfyr och bestod ofta av lite större, kantiga block. Då röjningsrösena inom området var något större än de som ofta förekommer inom områden med fossil åkermark, var de förhållandevis lätta att se. Detta bör ha bidragit till att de var möjliga att undvika vid markberedning. Med karteringen som underlag har varje enskilt röjningsröse bedömts med avseende på status. Skadeklassificeringen har utgått från de fyra alternativ som redogjorts för. Försöket lades ut som ett slumpmässigt utlagt blockförsök med fem parceller om 20 x 20 meter i varje försöksled. Varje block omfattar en upprepning av varje försöksled vilket medför totalt 35 parceller. Vid fördelning mellan maskiner och parceller i de olika försöksleden, strävades efter att de olika maskintyperna skulle få ungefär lika många röjningsrösen att ta hänsyn till inom de parceller de skulle markbereda. Körskador Inga omfattande körskador noterades efter avverkning och uttransport av virke inom den fossila åkermarken. Markpåverkan utgörs till största delen av tryckspår efter maskinerna utan att vegetationsskiktet brutits och betraktas som ringa påverkan. Påverkan på röjningsrösen Inventeringen visar att av de 166 röjningsrösena var 56,6 % opåverkade efter avverkningen, 33,7 % var påverkade, medan 9,6 % var skadade. Inga röjningsrösen var allvarligt skadade. 34% Skadad 10% 56% Fig 2. Påverkan på röjningsrösen före markberedning på stora försöksområdet. Efter det att markberedningen genomförts har röjningsrösena inventerats en andra gång för att särskilja den påverkan som enbart orsakats av markberedningen. De resultat avseende påverkan på röjningsrösen efter markberedning belastas med andra ord inte av den påverkan som uppstått före markberedning. Undersökningen inom detta område visar inte att de röjningsrösen som delvis varit risövertäckta skadats i högre utsträckning än de som inte varit risövertäckta. Risken att skada ett röjningsröse förfaller snarare vara beroende av vilken typ av maskin marken har bearbetas av. Ecoplanter är den maskin som lämnat flest röjningsrösen opåverkade efter markberedningen 91%, därefter kommer KSMH med 76%, följd av GSSP med 61% och därefter Mohedaaggregatet som lämnat 41% opåverkade. Grävmaskinens resultat i denna del av försöket var ej så lyckade, med endast 19% av röjningsrösena opåverkade för övrigt se kommentar nedan. Sämst resultat uppvisade harven genom att inga röjningsrösen var opåverkade, medan 12% var påverkade, 44% var skadade och lika många, 44%, var allvarligt skadade efter markberedningen. Ingen av de andra maskintyperna har allvarligt skadat några röjningsrösen. Ser vi till andelen påverkade röjningsrösen ligger KSMH och Ecoplanter på en låg nivå 6% respektive 9%. Därefter kommer GSSP med 31% och för Mohedaaggregatet 47 %. Traktorgrävaren ligger på en något högre nivå med 50% påverkade röjningsrösen. Resultaten är avsevärt mycket bättre för de maskiner som har ett markberedningsaggregat som sitter i kranspetsen på en skördare. 11

13 KSMH GSSP Skadad 18% Skadad 8% 6% 31% 61% 76% Sammanlagt 17 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av KSMH. Sammanlagt 13 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av GSSP. Ecoplanter Harv Donare 9% 12% Skadad 44% Allvarligt skadad 44% 91% Sammanlagt 11 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av Ecoplanter. Sammanlagt 16 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av harv Donaren. Mohedaaggregat Traktorgrävare Skadad 12% 19% Skadad 31% 47% 41% 50% Sammanlagt 17 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av Mohedaaggregatet. Sammanlagt 16 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av traktorgrävare. Fig 3. Påverkan på röjningsrösen efter markberedning på respektive försöksled i stora försöksområdet. Markberett djup, markberdd areal och största djup Nedanstående diagram grundar sig på sammanlagt 3204 planteringspunkter, vilka är godkända enligt den bedömning ForeCare AB gjort. Planteringspunkterna är fördelade per maskin enligt följande: KSMH 500 EcoPlanter 430 Mohedaggregat 549 GSSP 496 Grävmaskin 722 Harv 507 Planteringspunkter 12

14 Störst antal punkter är gjorda av traktorgrävaren. Detta beror sannolikt på att maskinföraren aldrig tidigare arbetat med markberedning, vilket gör att han inte känner de skogliga förutsättningarna för hur tätt planteringspunkterna bör göras. Anledningen till att man lät en oerfaren maskinförare köra var att ingen annan förare fanns att tillgå då försöket lades ut. Som kompensation för detta har vi på referensområdena fler ytor med grävmaskiner. Tätheten i antalet planteringspunkter har troligen även gjort att antalet opåverkade röjningsrösen blivit färre. Markberedningen i denna del av försöket utfördes med en 0,80 m bred släntskopa. cm KSMH Harv 7 9,25 12 Observera att angivna mått i djupled avser mått från ytan, inklusive förna och mineraljord. De maskiner som klarat instruktionerna avseende påverkan i djupled är KSMH tätt följd av traktorgrävaren. Harven och Ecoplantern är de maskiner som åstadkommit det sämsta resultatet när det gäller påverkan i djupled. Medan de resultat som presterats av GSSP följd av Mohedaaggregatet, i djupled representerar en mellannivå och har inte klarat de givna instruktionerna. Andel planteringspunkter i procent som överstiger ett djup på 5 cm i mineraljorden, fördelar sig enligt följande: 19 21,54 24 Moheda 12 15,19 18 nedre Kvartil GSSP 10 13,26 16 KSMH 3,4% EcoPlanter 85,8% Mohedaggregat 64,1% GSSP 30,2% Grävmaskin 7,2% Harv 79,8% Medel 18 21,22 24 Planteringspunkter Mohedaaggregat Ecoplanter Grävmaskin 8 10,74 12 övre Kvartil Fig 4. Markberett djup inklusive förna för respektive försöksled på stora försöksområdet. EcoPlanter 5,25 19,0 21,54 Mohedaaggregat 9,5 25,0 15,19 Högläggare GSSP 16,25 24,0 13,26 Harv Donaren ,25 42,25 21,22 Traktorgrävare 13,25 28,5 10,74 GSSP Harv Grävmaskin Antal plant. punkter Inventerade /ha Andel bearbetad/ påverkad yta vid pl/ha (%) Bearbetad areal Planteringspunkter djupare än 5 cm (%) areal Påverkan på röjningsrösen (%) , , , , KSMH är den maskin som har uppvisat det bästa resultatet avseende djup. Vad gäller påverkad och bearbetad yta kommer denna typ av maskin på tredje plats. Ser man till faktorerna djup i relation till påverkad yta, kan man tycka att Ecoplantern har ett förhållandevis gynnsamt utgångsläge, eftersom det i försöket är den maskin som påverkar minst av fornlämningens yta. En kraftig påverkan i djupled kan allvarligt skada lämningar som ligger dolda under mark, vilket framförallt inverkar på det vetenskapliga värdet. Påverkas en mycket liten del av ytan kompenserar detta i viss mån den stora påverkan på djupet. Traktorgrävaren har medfört en förhållandevis stor påverkan i ytan, men denna markbearbetning sett i relation till djupet, måste ändå betraktas som en ringa påverkan totalt sett. Ett Största djup (cm) KranSpetsMonterad- Humix KSMH 11,2 24,5 9,25 Tabell 1. Markberedd areal och största djup för respektive försöksled på stora försöksområdet. Värdena presenteras som medelvärden. Skadad KSMH , Ecoplanter , Tabell 2. Antal planteringspunkter, andel punkter djupare än 5 cm samt påverkan på röjningsrösen för repektive försöksled på stora försöksområdet. Allv. skadad 13

15 område bearbetat med grävmaskin kan vid en första anblick uppfattas som om det varit utsatt för ett stort ingrepp, men det är en påverkan som efter några år har satt sig, då det i huvudsak är förnaskiktet som påverkats. Den maskin som medfört störst åverkan såväl ytmässigt som påverkan i djupled är tveklöst harven. GSSP och Mohedaaggregatet intar båda en mellanposition, där det något bättre resultatet har presterats av GSSP avseende djup, medan Mohedaaggregatet har en mindre bearbetningsyta per planteringspunkt. Referensområden Metodbeskrivning Inom referensområdena har 10 ytor lagts ut för varje typ av markberedning. Ytorna fördelades med en jämn spridning över området, med en strävan om att ett eller flera röjningsrösen skulle finnas inom eller tangera varje yta. Ytorna lades ut som cirkelytor utifrån en centrumpunkt med en radie på 5,64 meter, vilket innebär en yta på 100 m 2. Därefter inventerades varje cirkelyta med avseende på eventuella skador på röjningsrösen och mark som uppkommit före markberedningen. Efter det att markberedningen utförts, har ytorna återigen besiktigats med avseende på eventuell påverkan på röjningsrösen och mark. Skälet att inventera både före och efter markberedning är för att kunna särskilja den påverkan som enbart gjorts av markberedningsaggregatet. Resultatet som presenteras efter markberedning belastas med andra ord inte av den eventuella påverkan som gjorts före markberedning. Vid inventeringen efter markberedningen har även antalet presumtiva planteringspunkter inventerats liksom det markberedda djupet i mineraljorden vid varje lämplig planteringspunkt. Dessa värden utgör grunden för de analysvärden som presenteras i diagramform. I en del fall var plantorna redan satta. I dessa områden utgör antalet planterade plantor och djupaste punkten i mineraljorden inom en radie av ca 0,40 m från den satta plantan grunden för det statistiska underlaget. området Karlslund 2:1, berörs av samma fornlämning (bilaga 4). Detta avverkningsområde är 1 hektar stort och omfattas i sin helhet av den fossila åkermarken. Topografin i de båda områdena utgörs av förhållandevis flacka moränområden. Röjningsrösena inom de båda avverkningsområdena har observerats av den som är ansvarig för avverkningen och därefter har länsstyrelsen meddelats. Jönköpings läns museum har besiktigat och avgränsat fornlämningen som är x m stor (N-S) och utgörs av fossil åkermark som består av drygt 1500 röjningsrösen. Dessa är 3-7 m i diameter och 0,20-1,50 m höga. Fornlämningen är numera registrerad som RAÄ 181 i Vetlanda socken. Inom fastigheten Föreda 5:2 delades hygget i två områden som båda markberetts med KSMH. Genom att utnyttja maskinen på olika sätt har det första området markberetts med högläggning medan maskinen på det andra området tillämpats för en kontinuerlig markberedning. Avverkningsområdet var rensat från ris, men det återstod förhållande mycket ris på såväl röjningsrösen som mark, vilket försvårade bedömningen. Mycket ris på marken minskar möjligheterna att utföra markberedningen på ett skonsamt sätt. I en del fall fanns det uppenbara problem att avgöra om det under rishögarna finns dolda röjningsrösen. Den generella bedömningen av avverkningen är att den inte orsakat några större skador på vare sig röjningsrösen eller mark. Detsamma kan sägas om fastigheten Karlslund 2:1. Även detta hygge delades i två delar, varav det ena markbereddes med ett Moheda aggregat medan det andra markbereddes med en högläggare GSSP. Antalet markberedda punkter/1000 m 2 per maskin fördelar sig enligt följande: KSMH (hög) 210 KSMH (spår) 256 Mohedaggregat 228 GSSP 239 Planteringspunkter Föreda 5:2 och Karlslund 2:1, Vetlanda socken, Vetlanda kommun, Jönköpings län I Vetlanda kommun har två referensytor lagts ut. Det ena berör fastigheten Föreda 5:2, Vetlanda socken och kommun och är ett 2,8 hektar stort avverkningsområde (bilaga 4). Området berörs i sin helhet av fossil åkermark. Det andra 14

16 cm Mohedaaggregat Mohedaaggregat GSSP KSHM hög KSHM kont. 3 4, ,46 5 nedre Kvartil 1 5,04 8 Medel 0 3,23 5 övre Kvartil Inom de 10 försöksytor som markberetts med Mohedaaggregat fanns sammanlagt 9 röjningsrösen. Inventeringen som utfördes efter markberedningen resulterar i följande skadebild: 78% (7 st) av röjningsrösena var opåverkade, 11% (1 st) var påverkade, 11% (1 st) var allvarligt skadade. Vid inventering inför markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytorna som markberetts med GSSP högläggare sammanlagt 12 röjningsrösen. Inventeringen som utfördes efter markberedningen resulterar i följande skadebild: 67% (8 st) av röjningsrösena var opåverkade, 25% (3 st) var påverkade, medan 8% (1 st) var skadade. Fig 5. Markberett djup exklusive förna på referensytorna Föreda och Karlslund. Resultatet av markberedningen avviker från det stora försöket genom att nästan alla maskintyper klarat av att hålla ett maxdjup på 5 cm ner i mineraljorden. KSMH (hög) är den maskin som gått ner djupast i mineraljorden och ligger något över maxdjup. Samma maskin har även utnyttjats för kontinuerlig markberedning och uppvisar då ett resultat inom marginalen. Både Mohedaaggregatet och GSSP högläggare har i denna demonstrationsyta lyckats bättre än i det stora försöksområdet och uppvisar värden som understiger 5 cm ner i mineraljorden, vilket var det stipulerade djupet i de instruktioner som maskinförarna fick. När det gäller GSSP högläggare var det samma maskinförare som i det stora försöket. Vid inventeringen inför markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytor som markberetts med KSMH högläggning sammanlagt 14 röjningsrösen. Inventeringen som utfördes efter markberedningen resulterar i följande skadebild: 43% (6 st) av röjningsrösena var opåverkade av markberedningen, 43% (6 st) var påverkade, medan 7% (1 st) var skadade och 7% (1 st) var allvarligt skadade. Vid inventeringen inför markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytor som bearbetats med KSMH utförd som kontinuerlig markberedning sammanlagt 15 röjningsrösen. Inventeringen som utfördes efter markberedningen resulterar i följande skadebild: 80% (12 st) av röjningsrösena var opåverkade, 13% (2 st) var påverkade, medan 7% (1 st) var skadade. Andelen opåverkade röjningsrösen efter denna markberedningsmetod kan sättas i relation till resultaten för påverkan i mineraljorden som med denna metod gett det bästa resultatet. GSSP Antal plant. punkter Inventerade /ha Markberett djup (cm) , , Skadebilden kan inte sägas visa att röjningsrösen som varit täckta av ris i högre grad skadas än de som inte varit ristäckta. De körskador som uppstått i samband med avverkningen bedöms som måttliga. Inga direkta körskador har uppstått i samband med markberedningen. Finneryd Västergård 2:2, Järnäs socken, Jönköpings kommun, Jönköpings län Den fossila åkermarken RAÄ 138 på fastigheten Finneryd Västergård 2:2, Järsnäs socken, Jönköpings kommun, uppmärksammades i samband med planer på att etablera en grustäkt inom området (bilaga 5). I samband med en arkeologisk utredning, konstaterade man att det inom området fanns ett 100-tal röjningsrösen. Röjningsrösena var i storleksordningen 1,5-4 m i diameter, dessutom noterades ett 25-tal närmast bassängformade odlingsytor som varierar i längd mellan m och i bredd 5-10 m. Påverkan på röjningsrösen (%) Skadad KSMH hög , KSMH spår , Tabell 3. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensytorna Föreda och Karlslund. Markberett djup presenteras som ett medelvärde. Allv. skadad 15

17 Inom området förekommer även stensträngar vilka i rapporten beskrivs som nersjunkna. Vid den nu genomförda inventeringen observerades dock inga stensträngar, sannolikt beroende på att området varit avverkat sedan minst ett par år och var kraftigt bevuxet med gräs- och buskvegetation. Detta försvårar möjligheterna att observera finare strukturer. Området är beläget i en utpräglad brons- och äldrejärnåldersmiljö med ett rösegravfält, RAÄ 41, ensamliggande stensättningar och domarringar, RAÄ 38, 39, 43, 44, 45, 47 och 103 i Järsnäs socken samt RAÄ 22 i Bankeryds socken (Vestbö). Avverkningsytan ligger i ett område med kullar, ryggar och lågområden, och är uppbyggt av glacifluviala sediment i formationer som benämns kames. Området avviker därmed från de övriga demonstrationsytorna som samtliga är belägna på moränmark. Avverkningsområdet har markberetts med en harv. Resultatet baseras på mätningar av sammanlagt 164 planteringspunkter. Det genomsnittliga markberedningsdjupet var 14,66 cm. Inom detta avverkningsområde var plantorna redan satta vid andra inventeringstillfället, varför antalet planteringspunkter bygger på det faktiska antalet satta plantor. Att antalet planteringspunkter är så pass få, beror på att två av cirkelytorna ej hade markberetts. Vid inventering inför markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytorna sammanlagt 18 röjningsrösen. Inventeringen som utfördes efter markberedningen resulterar i följande skadebild: 44% (8 st) av röjningsrösena var opåverkade, 17% (3 st) var skadade, 39% (7 st) var allvarligt skadade. Skadebilden kan inte sägas ha ett givet samband mellan att röjningsrösen som varit täckta av ris i högre grad skadas än de som inte varit ristäckta. De körskador som uppstått i samband med avverkningen bedöms som måttliga. Inga direkta körskador har uppstått i samband med markberedningen. cm ,66 18 nedre Kvartil Medel övre Kvartil Fig 6. Markberett djup exklusive förna på referensområdet Finneryd Västergård. Markberedning utfördes av en harv av modell Donaren. Antal plant. punkter Inventerade /ha Markberett djup (cm) Påverkan på röjningsrösen (%) Stenkulla 3:3, Tolgs socken, Växjö kommun, Kronobergs län I Kronobergs län har, förutom det stora försöksområdet, även lagts ut en referensyta, inom vilken tre olika typer av markberedning har utförts. Området är beläget på fastigheten Stenkulla 3:3 i Tolgs socken och berörs i sin helhet av ett område med fossil åkermark RAÄ 152 (bilaga 6). Den registrerade fornlämningen är ca 1400 x m stor (Ö-V) och i området finns ca 4000 röjningsrösen som är 3-9 meter i diameter och 0,10 0,60 meter höga. De tre olika maskintyper som markberett inom området är en traktorgrävare, en GSSP högläggare samt en midjemonterad harv. Speciella omständigheter gäller för den midjemonterade harven. Eftersom den egentligen inte ingick i försöket har maskinföraren inte tagit del av den information om fossil åkermark respektive de instruktioner som förmedlades till de enskilda maskinförarna. en ingick i ett markberedningsförsök initierat av markägaren och länsstyrelsen i Kronobergs län. Området var kraftigt bevuxet med gräsvegetation, björksly och hallonsnår, varför ingen inventering eller beskrivning av röjningsrösena eller markförhållandena gjordes innan markberedningen. En del allvarliga körskador noterades dock inom området. Dessa har sannolikt uppstått i samband med avverkning och uttransport av timmer. Inga direkta körskador har uppstått i samband med de olika typerna av markberedning. Antalet planteringspunkter är både avseende den midjemonterade harven och GSSP det faktiska antalet satta plantor, medan antalet planteringspunkter beredda av grävmaskinen grundar sig på det faktiska antalet markberedda men ej planterade punkter. Vid inventeringen efter markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytor som bearbetats med grävmaskin sammanlagt 12 Skadad Allv. skadad Harv , Tabell 4. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensytorna i Finneryd Västergård. Markberett djup presenteras som medelvärde. 16

18 röjningsrösen. Av dessa var 17% (2 st) påverkade, 50% skadade (6 st) och 33% (4 st) allvarligt skadade. Den förhållandevis höga skadefrekvensen är sannolikt beroende av svårigheten att upptäcka röjningsrösena, som var övervuxna av vegetation samt det stora antalet markberedda planteringspunkter, se nedan. Efter markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytorna som bearbetas med GSSP högläggare sammanlagt 12 röjningsrösen. Av dessa var 25% (3 st) opåverkade, 50% påverkade (6 st), och 25% (3 st) var skadade. Vid inventeringen efter markberedningen dokumenterades sammanlagt 15 röjningsrösen inom de 10 försöksytor som bearbetas med midjemonterad harv. Av dessa var 13% (2 st) opåverkade, 60% påverkade (9 st), 20% (3 st) var skadade, medan 7% (1) var allvarligt skadat. Antalet markberedda punkter/1000 m 2 och maskin fördelar sig enligt följande: cm GSSP, högläggare 207 Grävmaskin 274 Midjemonterad harv 253 Grävmaskin GSSP Midjemont. harv 0 3, ,79 10,5 nedre Kvartil Planteringspunkter Medel 6 8,36 11 övre Kvartil Fig 7. Markberett djup exklusive förna på referensområdet Stenkulla. Torbjörntorp 1:2, Fristad, Västra Götalands län Området utanför Fristad är beläget på fastigheten Torbjörntorp 1:2 (bilaga 7). Området ligger på en blockrik moränhöjd. Den registrerade fornlämningen är ca 90 x 90 m, bestående av 25 röjningsrösen. Dessa är runda, 4-6 m och 0,20-0,30 meter höga med ett inbördes avstånd på 3-20 meter. Hygget är utan tvekan det mest blockrika av de områden som ingår i försöket, vilket bör utgöra en försvårande omständighet vid markberedning. Ännu en försvårande omständighet var att riset var kvarlämnat i högar. Hygget delades i tre områden som markbereddes med grävmaskin, Garpgreppet samt en Bräcke högläggare. Antalet planteringspunkter bygger på det faktiska antalet satta plantor. Antalet markberedda punkter/1000 m 2 per maskin fördelar sig enligt följande: Antal plant. punkter Inventerade /ha Markberett djup (cm) Garpgreppet 193 Bräcke högläggare 215 Grävmaskin 180 Påverkan på röjningsrösen (%) Skadad Planteringspunkter Allv. skadad Grävmaskin , GSSP , Harv (midje) , Tabell 5. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensområdet Stenkulla. Markberett djup presenteras som medelvärde. Resultatet av markberedningen visar, liksom i det stora försöket, att grävmaskinen har uppnått ett mycket bra resultat avseende djupet med ett medelvärde strax över 3 cm ner i mineraljorden. Föraren har dock haft mycket svårt att se röjningsrösena och hela 33% har allvarliga skador efter markberedning. Av de två övriga maskinslagen som markberett visar den midjemonterade harven det sämsta resultatet tätt följd av GSSP. Dessa båda maskiners medelvärde överstiger 5 cm ner i mineraljorden. 17

19 cm Garpgreppet Bräcke höglägg Grävmaskin 2 4, ,36 10 nedre Kvartil Medel 0 2,93 4 övre Kvartil Grävmaskinen och Garpgreppet uppvisar ett enligt instruktionerna godkänt resultat med ett medelvärde på 2,93 cm respektive 4,99 cm ner i mineraljorden. Högläggaren är den maskin som haft störst svårigheter att ej överskrida max djupet. Värdena vad gäller högläggaren visar även en förhållandevis stor spridning, som talar för en ganska stor variation i markberedningen. Högläggaren i Torbjörntorp har ett något sämre resultat än GSSP och KSMH (hög) på referensytorna i Föreda och Karlslund. Före markberedning dokumenterades inom de 10 försöksytor som markberetts med Garpgreppet sammanlagt 12 röjningsrösen. Ytterligare 2 röjningsrösen syntes först vid inventeringen efter markberedningen och resulterar i följande skadebild: 28,5% (4 st) av röjningsrösena var opåverkade, 28,5% (4 st) var påverkade, medan 43% (6 st) var skadade. Två av cirkelytorna som skulle markberedas av högläggaren, har efter den första inventeringen flyttats, eftersom de markvägar som finns inom dessa två ytor skulle bevaras. Vid inventeringen inför markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytorna endast 4 röjningsrösen. Vid inventeringen som utfördes efter markberedningen lades 2 nya cirkelytor ut istället för dem som utgått. Sammanlagt hade 4 röjningsrösen berörts av markberedningen med följande skadebild: 1 av röjningsrösena var opåverkat medan 3 var påverkade. Ingen inventering eller beskrivning av röjningsrösena eller markförhållandena gjordes inför markberedningen på det område som markberetts av grävmaskinen. Vid inventeringen efter markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytorna sammanlagt 11 röjningsrösen. Av dessa var 73% (8 st) påverkade, 18% (2 st) var skadade medan 9% (1 st) var allvarligt skadade. Även på detta försöksområde har grävmaskinen haft svårt att ta hänsyn till röjningsrösena. Den förhållandevis höga skadefrekvensen påverkas sannolikt av den stora mängden ris som låg kvar efter avverkningen som gör det svårt att upptäcka röjningsrösena. Ingen av de olika markberedningstyperna hade orsakat några allvarliga körskador, utan kan hänföras till den första kategorin i skadeklassindelningen, ringa markpåverkan. De körskador som observerades inom området har uppstått i samband med avverkning och uttransport av timmer och kan klassificeras som markskada, dvs klass 2 i skadeklassindelningen. Fig 8. Markberett djup exklusive förna på referensområdet Torbjörntorp. Antal plant. punkter Inventerade /ha Markberett djup (cm) Stenhestra 1:2, Redslared, Svenljunga kommun, Västra Götalands län Det andra referensområdet i Västergötland ligger strax väster om Svenljunga vid Redslared på fastigheten Stenhestra 1:2 (bilaga 8). Den fossila åkermarken inom avverkningsområdet påträffades i samband med föryngringsarbetet av den som var ansvarig för avverkningen och meddelades vidare till länsstyrelsen. Samma person hade även inför markberedningen märkt ut de röjningsrösen han noterat inom området. Avverkningsområdet är ca 7-8 hektar stort och utgörs av kuperad moränmark. Genom området flyter ett mindre vattendrag. Den fossila åkermarken återfinns i huvudsak inom två höjdpartier för att avta ner mot sankare partier och det mindre vattendraget. I området finns ett 100-tal röjningsrösen, ca 3-6 meter i diameter och vanligen 0,20-0,90 meter höga. Inbördes avstånd mellan rösena är 3-20 meter. Hygget delades i två områden som båda markbereddes med grävmaskin men med olika typer av skopor dels en släntskopa utan tänder och dels en skopa med tänder. Påverkan på röjningsrösen (%) Skadad Garpgreppet ,99 28,5 28, Bräcke(hög)* , Grävmaskin , * I detta försöksled fanns få rösen i försöksytorna varför siffrorna blir osäkrare. Allv. skadad Tabell 6. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensområdet Torbjörntorp. Markberett djup presenteras som medelvärde. 18

20 cm Grävmaskin utan tänder Grävmaskin med tänder 2 3 4,39 4,72 6 observerades inför markberedningen härrör från avverkning och uttransport av timmer. Bedömningen avser en generell uppfattning av området. De allvarliga körskadorna finns framförallt på basvägarna, där dessa passerar lägre och fuktiga markpartier. Ute på själva hygget kan körspåren till största delen betecknas utgöra ringa markpåverkan, ställvis finns dock skador. 7 8 nedre Kvartil Medel 7 övre Kvartil Fig 9. Markberett djup exklusive förna på referensområdet Stenhestra. Antal planteringspunkter/ha Markberett djup i cm (exkl förna) Påverkan på rösen efter markbered.(%) Skadad Allv. skadad I bedömningsunderlaget ingår 14 röjningsrösen. Inventeringen som utfördes efter markberedningen med grävmaskin med en skopa försedd med tänder, resulterar i 86% (12 st) av röjningsrösena var opåverkade, 7% (1 st) var påverkade, medan 7% (1 st) var skadade. I området som markberetts med grävmaskin med en skopa utan tänder ingår 11 röjningsrösen i bedömningsunderlaget. Förhållandet efter markberedningen är följande 64% (7 st) av röjningsrösena var opåverkade, medan 36% (4 st) var påverkade. Antal plant. punkter Inventerade /ha Markberett djup (cm) Grävmaskinen var en Åkerman av nyare modell. Trots att det är en förhållandevis stor grävmaskin har den inte orsakat stora skador på röjningsrösen till skillnad från grävmaskinerna i de övriga försöksområden. En bidragande orsak till detta är en skicklig förare, en ej alltför blockig terräng samt att röjningsrösena hade markerats. Ingen av de två olika markberedningstyperna har orsakat några körskador. De körskador som Påverkan på röjningsrösen (%) Skadad Allv. skadad Grävmaskin utan tänder , Grävmaskin med tänder , Tabell 7. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensområdet Stenhestra. Markberett djup presenteras som medelvärde. REDSLARED Grävmaskin utan tänder , Grävmaskin med tänder , FRISTAD Garpgreppet ,99 28,5 28, Bräcke högläggare , Grävmaskin , FINNERYD Harv , FÖREDA, KARLSLUND KSMH fläck (hög) , KSMH kontinuerlig , Mohedaagg , GSSP , STENKULLA Grävmaskin , GSSP , Harv midjemont , Tabell 8. Sammanställning av antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen för samtliga referensområden. Markberett djup presenteras som medelvärde. Påverkan på röjningsrösen som inte orsakats av markberedning Inventeringen visar att många röjningsrösen var påverkade redan i utgångsläget. Den ger oss inte möjlighet att särskilja avverkningen som orsak eftersom ingen inventering utfördes före avverkning utan enbart före och efter markberedning. 19