Fältinventering- Field survey

Transkript

1 Fältinventering Fältinventering- Field survey Den Skandinaviska bakgrunden Rannsakningar efter fornlämningar De första inventerarna Forminnesinventeringen Fornminnesinventering och fältarkeologi-ett exempel Medelhavsvärldens förutsättningar Survey i en krympande grävningsvärld Exempel: Fältinventering i Boeotien och Epirus. Dagens hjälpmedel och brukargränssnitt =FIMIS och Fornsök

2 Fältinventering - begynnelsen Johannes Bureus ( ) blev Sveriges förste Riksantikvarie 1609 tillsamman med två kollegor. Lärare till Gustav II Adolf. Runkunnig och mystiker > Placat och påbudh om Gamble Monumenter och Antiquiteter. Lantmätarna fick i uppdrag att notera fornlämningar. Johan Peringskiöld ( ) inventerade och dokumenterade som Riksantikvarie förfädernas monument under 1600-talet

3 Fältinventering - begynnelsen Ny fornminnesförordning Arkeologin professionaliseras vid mitten av seklet. Olof Hermelin inventerade i Södermanland på direktiv från Vitterhetsakademien Kartor över varje socken med fornlämningar markerade. Fick hjälp av lokala hembygdsvärnare som metallarbetaren Gustaf Ericsson och skolläraren Carl Gustaf Österberg. Redan i fornminnesinventeringens tidiga år samarbetade man med lokala sagespersoner.

4 Fältinventering - begynnelsen Äldre inventeringar används som hjälp vid dagens kulturminnesvård. Olof Hermelins skiss över gravfält i Husby-Rekarne socken, Sörmland. Dagens landskap är igenvuxet.

5 Fältinventering - den professionella inventeringen Olika nivåer av fornminnesinventering Den organiserade inventeringen för den Ekonomiska kartan Från år 1974 reviderades det gamla Fornminnesregistret -> fler nya lämningar 1985 började Fornminnesregistret digitaliseras. Klart 2005= FMIS 1,7 milj. Fasta fornlämningar på platser tal: Skog & Historia. Inventering ingår som del av utredningar och förundersökningar i antikvariska ärenden. Intensivinventering av lokallandskap runt den slutundersökta ytan.

6 Fältinventering - den professionella inventeringen Lewis Binford med fru Nancy besöka Fornminnesregistret Beslut i Riksdagen om att fornlämningar skulle inventeras från Innebar att de markerades på den Ekonomiska kartan för Sverige. Ett viktigt steg i svensk kulturmiljövård och arkeologi, tidigare varit föremål och platser prioriterade. Blev uppmärksammat 1964 genom Björn Ambrosianis bok Fornlämningar och bebyggelse.

7 Fältinventering - den professionella inventeringen Under den första inventeringen från 1937 och under återinventeringarna fram till 2000-talet uppstod en särskild grupp inventerare som påverkade arkeologin. Stor självständighet - blick för fornlämningstyper.

8 Fältinventering - kampen om kulturminnet Fornminnena blir fler! Återinventeringar viktiga, liksom kontakten med lokalbefolkningen. Skog & Historia drivs av RAÄ och Skogsstyrelsen. I Skåne inventerare nya lämningar. Det dröjde länge innan tidigmoderna fornminnen accepterades som gamla. Georg Pettersson och Sven-Olof Axelsson begrundar spismursröset efter torpet i Rövik, Södermanland.

9 Fältinventering - koppling till kartor Från begynnelsen var fornlämningar en del av karteringen av Riket. Lantmätare Bosell noterade en gånggrift vid kartering av Brunnhems och Stenstorps socknar i Västergötland Den s.k. Gula kartan där fornlämningar markeras med ett run-r. Numera Fastighetskartan.

10 Fältinventering - resultaten De ihärdiga inventeringarna ger ett rikt resultat. Fornlämningar per ytenhet enligt fornlämningsregistret Då innehöll Fornminnesregistret enskilda fornlämningar belägna på ca lokaler. Samtliga arkeologiska perioder.

11 Fältinventering - resultaten Bronsålderns lämningar i kontrast. Högar och hällbilder i olika delar av Sverige anger skilda samhällsförhållanden. Högar främst i Skåne och södra Halland. Hällbilder flest i Västsverige och Östsverige.

12 Fältinventering - resultaten De otydliga lämningarna. Även skogsbygdens fornlämningar inventeras. Fångstgropar, tjärdalar, kolningsgropar, kåtatomter, fäbodar. Fångstgropar för älg och ren finns i samma område som den nordskandinaviska fångstkulturen av stenålderstyp.

13 Fältinventering - resultaten Fångstgropar i system. Gropen 2,5-5 m i diameter, 0,5-2 m djup. Träklädda väggar och spjut eller sparklåda. Dateras med C 14 som tas i sparklåda eller nytorvningsskikt. De äldsta 4000 f Kr. Maximum under vikingatid och äldre medeltid. Organiserad jakt i lag.

14 Fältinventering - resultaten Osynliga lämningar i skogsmark. Odlingsrösen på Hallandsåsens norra sida. Sten uppkastade i rösen i den sluttande terrängen.

15 Fältinventering - fallstudie Norra Åsbo

16 Fältinventering - fallstudie Norra Åsbo Inventering som metod i okänd terräng. Hjälp att förstå fornlämningsbilden inom stora områden. Kombineras med pollenanalyser och mindre provundersökningar.

17 Fältinventering - fallstudie Norra Åsbo Fornminnesregistret ett stöd för den nya undersökningen. Området verkar tomt på människor om man ser till gravar, men närvaron avspeglas i järnframställningen.

18 Fältinventering - fallstudie Norra Åsbo De övergripande inventeringarna samverkar med riktade specialundersökningar. Undersökning av odlingssystem vid Lärkesholmssjön.

19 Fältinventering - fallstudie Norra Åsbo Samtliga resultat från inventering, pollenanalys och arkeologiska undersökningar. Avslöjar en kolonisationsperiod från ca 200 e. Kr till 1200 e. Kr.

20 Fältinventering - på klassisk mark Inventering i Medelhavsområdet. Terrängen kräver annan organisation. Boeotien Thesprotiaprojektet i Epirus Källkritiken svår. Hur redogöra för kvaliteten? = en möjlighet är att visa på intensiteten; hur mycket tid man spenderat på att inventera en yta. Ger uppgift om information per tid och yta.

21 Fältinventering - Boeotien Projekt drivet från Durham sen Noggrann fältinventering mellan de antika städerna Haliartos och Thespiae. Keramik det primära materialet. Även flinta och stenredskap från äldre perioder. Fotvandrar i transekter om 50 x 200 meter.

22 Fältinventering - Boeotien Arkaisk-tidighellinistisk bebyggelse, ca 400 BC. Vänster- mycket tät bebyggelse med familjegårdar. Höger- keramiktätheten inom staden Thespiae. Undersökarna menar att landskapet var överexploaterat och överbefolkat.

23 Fältinventering - Boeotien Sen bysantinsk-frankisk och tidig turkisk keramik, ca Vänster- små byar med omkringliggande mindre bosättningar. Höger- Thespiae med krympande andel keramik som anger minskad befolkning.

24 Fältinventering - Thesprotiaprojektet The Thesprotia Expedition - A Regional, Interdisciplinary Survey Project in Northwestern Greece Finska Institutet i Athen/ Helsinkin Yliopisto

25 Fältinventering - Thesprotiaprojektet The Thesprotia Expedition Inventeringen följer jordbrukets säsongsvisa göromål. Inom projektet använder man sig av både utsträckta yttäckande inventeringar och mindre intensiva undersökningar. Ibland även provgrävningar. GPS och GIS för noggrann inmätning.

26 Fältinventering Metoder Kartor Fältinventering Flygbilder Satellitbilder Databaser med information = FIMIS och Fornsök = Historiska Kartor = K-Samsök