INNEHÅLL. Inledning 1 Allmänt 1 Utterförekomst 2 Hot 3 Referenser 3 Kartbilaga

Transkript

1

2

3 FÖRORD Det börjar ljusna över Alsjön. Klibbalens toppar nås av den första solvärmen. Men även denna dag kommer vintern bestå med sjöis och ett tunt snötäcke. Ett dämpat brus hörs från riksvägen några kilometer bort. Vid talludden kommer uttern skuttande. Den lämnar några spårstämplar i snön när den följer stranden bort mot sjöutloppet. Det finns väl öppet vatten där förstås. Dagarna blir längre. I början på maj har marken lyst sippvit ett tag och björkarna grönar till sig för varje dag. I skymningen börjar de första helljusen spela över riksvägen. Uttern gillar inte trumman under riksvägen utan väljer att korsa vägen på sin väg ned mot stora ån. Några bromsspår hjälpte inte denna gång. Uttern blir kronans vilt. Med ovanstående mer eller mindre sanna berättelse tackas de som rapporterat sina utterobservationer. Bertil Ström, Länsstyrelsen, tackas för litteraturuppgifter om utterförekomst. Lars Lind, Miljösamverkan Västra Götaland, tackas för mer än granskning av avsnitten om PCB i fogmassor. Benny Lönn Publikation 2001:1 ISSN X Text: Benny Lönn Kartor: Benny Lönn och Elisabet Thorsell Omslag: Teckning av Benny Lönn, efter förlaga ur Spårboken. Produktion: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturvårds- och fiskeenheten Tryck: Länsstyrelsen Västra Götalands Repro, Vänersborg

4 INNEHÅLL Inledning 1 Allmänt 1 Utterförekomst 2 Hot 3 Referenser 3 Kartbilaga

5 INLEDNING Denna rapport redovisar resultatet av ett förarbete för att kunna genomföra en utterinventering i Västra Götaland. Tanken med förarbetet är att få en uppfattning om var det eventuellt finns utter idag och var det har funnits förr, för att sedan genomföra en standardiserad barmarksinventering av utter för framtida uppföljning på några av dessa områden. Förarbetet har bestått i att samla in uppgifter om utterobservationer: sedda uttrar, spår av utter, lyor m.m. För att få fram uppgifter har länsstyrelsens register för hotade arter gåtts igenom. Kontakt har tagits med Naturhistoriska Riksmuséet, Naturhistoriska Muséet i Göteborg, Jaktvårdsföreningarna i O-län. Kontakt har också tagits med länsstyrelserna i Karlstad och Jönköping för att få ett grepp om de känner till utterförekomst i kommuner som angränsar till O-län. En enkät har gått ut till länets naturskyddsföreningskretsar. Ett upprop har publicerats i tidningen Jordbiten som når lantbrukare i länet. Några dagstidningar nappade på artikeln i Jordbiten och förde budskapet vidare. Flest uppgifter kom in via artikeln i Jordbiten samt från utterkunnige Bengt-Åke Johansson (12) i Färgelanda. ALLMÄNT Uttern är sedan år 1968 fridlyst i hela Sverige. På rödlistan för hotade arter bedöms uttern vara sårbar, hotkategori 2. Inom den Europeiska Unionen är uttern upptagen på Art- och habitatdirektivets lista för hotade och skyddsvärda arter. Uttern är så kallat kronans vilt, vilket innebär att döda uttrar skall skickas in till Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm. År 1998 gick riksdagen till beslut om de 15 svenska miljömålen. Två av dem lyder Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans och levande kust och skärgård. Uttern är en nödvändig ingrediens för att uppnå båda dessa miljömål. För den som vill fördjupa sig i utterns liv och leverne rekommenderas häftet: Lär känna uttern - en artmonografi av Mats Olsson och Finn Sandegren, se referenser (1). Fram till 1950-talet fanns i Sverige uttem regelbundet utmed kusterna och vid våra sjöar och vattendrag. Uttern minskade därefter drastiskt i antal men tycks nu vara på uppgång. Vid mitten av 1960-talet uppskattades antalet uttrar i Sverige till 2000 individer, och under 1980-talet till 500 stycken. Orsaker till att uttern gått tillbaka är att arealen våtmark minskat, kräftpesten slog ut utterfödan flodkräfta, att de fastnar i fiskredskap, att de trafikdödas samt framförallt skadas av miljögifter. Troligen har den tidigare ökande halten PCB i fisk 1

6 och annan föda gjort att uttern inte kan föröka sig. Glädjande nog har halten PCB i trafikdödade uttrar minskat i norra Sverige, medan tyvärr halterna i trafikdödade uttrar i södra Sverige fortfarande är hög. UTTERFÖREKOMST i VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Litteraturuppgifter om äldre utterförekomster Nedan följer ett potpurri av utterdata från mer eller mindre äldre litteratur, vilket ger en bild av att uttern tidigare funnits i de flesta av länets kommuner, åtminstone i de där naturförhållandena gifva dem näring och trygghet. I en beskrivning av Redvägs härad med staden Ulricehamn från år 1861 (2) finns följande upplysning på sid 10: Uttern (Lutra vulgaris) är vanlig i sjöarne och de många vattendragen och skjutes understundom eller ock fångas med så kallad trampsax. I en beskrivning av Wartofta härad och staden Falköping från år 1877 (3) finns följande uppgift på sid 19: äfvensom Uttern finnas här överallt, dem naturförhållandena gifva dem näring och trygghet. I en hembygdsbok från 1982 som beskriver socknarna N. Härene och Hovby (4) nämns på sid 59: Uttern var förr vanlig i Flian men är nu ytterst sällsynt. I en hembygdsbok från år 1978 som beskriver socknarna Larv, Längjum och Tråvad (5) mnämns på sid 158 Uttern som tidigare varit vanlig i Lidan och åarna har däremot blivit sällsynt trots att den nu ar fredad hela året. Den förekommer emellertid fortfarande inom området. I vattendragen har i stället vildminken blivit väldigt vanlig. I en hembygdsbok från år 1972 som beskriver socknarna Tun, Friel och Karaby(6) nämns på sid 184 Uttern har tyvärr blivit allt sällsyntare. Från var kommun känner jag ingen senare iakttagelse sedan 1942, då en utter dödades på Brandsfjordens is. I en Beskrifning öfver Bohuslän (7) från efter år 1910 nämns på sid 238 Uttern är numera sällsynt i skären, emedan han flitigt förföljes af skytten, allmännare träffas han i insjöar och åar uppe i länet. I en bok från år 1948 (8), som behandlar mellersta Västergötland nämns på sid 139 Uttern fanns i vartenda vattendrag. Den var svårfångad, så att den klarade sig. I en beskrivning av häradsallmänningen Edsveden (9) från 1954 nämns på sid 64: Uttern förekom allmänt hela 1800-talet ut och tillhör fortfarande ortens djurvärld, ehuru långt sparsammare än förr. Han håller med förkärlek till i Lidan och från denna å gör han strövtåg utmed ortens mindre bäckar under sökande efter kräftor och fisk. 2

7 I en utgåva (10) från 1921 som beskriver Älfsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus län nämns på sid 14: (Älvsborgs län) Af rofdjur förekomma inom länet räfven, uttern och gräflingen, hvilka arter mångenstädes äro allmänna... I sockenbeskrivningar (11) från åren nämns på sid 35: (Wings församling) Uttrar, utan att av någon förföljas, tillfoga fisket mycken skada. Resultat av insamlade utterobservationer Totalt redovisas 47 utterobservationer. Observationerna presenteras på två kartor i kartbilagan. Ena kartan redovisar observationer gjorda fr.o.m. år 1990 och framåt och andra kartan observationer gjorda före år Flertalet av observationerna är obelagda uppgifter. Det är lätt att förväxla mink med utter så det finns en osäkerhet i materialet. En bedömning av de uppgifter som kommit in samt en utvärdering av kartorna ger vid handen att det kan finnas eller har funnits utter i kommunerna Strömstad, Tanum, Trollhättan, Lilla Edet, Alingsås, Ale, Falköping, Skara, Lidköping, Karlsborg och Tidaholm under sen tid. De rapporterade utterobservationerna kan mycket väl röra sig om uttrar som uppehållit sig på en plats tillfälligtvis. Uttrar, framförallt hanarna, är mycket rörliga och kan förflytta sig ett flertal mil på land från ett vattensystem till ett annat. Närmare uppgifter om vad observationerna består av förvaras på länsstyrelsen. HOT Trafikfaran är stor för uttem då de inte gärna simmar genom vägtrummor under vägar utan hellre föredrar att gå över vägen. Detta kan avhjälpas genom att i trummorna ha landfasta spänger av trä som uttern kan gå på, eller se till att det finns fast mark (sten och grus) längs vattendragets sidor, också för uttern att gå på. För fångst av bäver finns en slagfälla med namnet Conibear. Den bör inte användas i områden med utterförekomst då risken är stor att uttern fastnar istället för bävern. PCB är som tidigare nämnts den troligaste förklaringen till att utterstammen gått tillbaka. PCB är ett organiskt miljögift skapat av människan och är mycket svårnedbrytbart. PCB har använts i bl.a. självkopierande papper, transformatoroljor och i fogmassor i byggnader. Öppen användning av PCB, bl.a. i fogmassor, förbjöds år Sedan 1995 är också innesluten användning i elektriska komponenter så gott som helt förbjuden och de största mängderna som funnits i omlopp har tagits om hand. Ett undantag är dock PCB-innehållande fogmassor i byggnader som till största delen inte omhändertagits. Den största källan för PCB-spridning i dag är just fogmassorna som hela tiden läcker PCB. Här kan alla fastighetsägare med PCB-haltiga fogar göra en viktig insats. Byt ut den gamla fogmassan mot PCB-fri massa 3

8 och låt de gamla fogmassorna tas om han som farligt avfall, Därigenom kan PCB destrueras och för alltid avlägsnas ur kretsloppet. Mer information om hur sanering av PCB-haltiga fogmassor ska gå till kan fås på kommunens miljökontor. Även om uttern är mer än hotad så utgör den i sig ett hot. Kommer uttern in i en fiskuppfödningsdamm så har den dukat bord. Så i takt med att uttrarna ökar i antal och sprider sig kommer det bli aktuellt med att stänga ute uttern från dammarna med tämligen finmaskigt nät. REFERENSER (1) Olsson, Mats och Sandegren, Finn, 1994: Lär känna Uttern-en artmonografi. Svenska Jägareförbundet, Helsingborg (2) Ljungström, Claës Joh.: Redvägs härad med staden Ulricehamn. Falköping Faksimil Stockholm (3) --: Wartofta härad och staden Falköping. Lund Faksimil Stockholm (4) Bärnebo, Sven m.fl.: N. Härene och Hovby. En hembygdsbok. Vara (5) Liden, Carl Johan: Växter och djur. I: Johansson, Erik L. (red): Larv Längjum Tråvad-en hembygdsbok. Skara (6) Karvik, Nils-Gerhard: Om vegetation och djurliv. I: Johansson, Erik L. (red): Tun, Friel och Karaby-en hembygdsbok. Skara (7) Beskrifning öfver Bohuslän. förf? uooå (efter 1910) (8) Linnarsson, Linnar: By, bygd och gård i mellersta Västergötland. Lund (9) --: Edsveden. En häradsallmännings historia. Lund (10) Sjögren, Otto (urg): Sverige. Geografisk Topografisk Statistisk Beskrivning. Tredje delen. Älfsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus län. Stockholm (11) Skaraborgs läns Hushållningssällskap. Sockenbeskrivningar Skara (12) Johansson Bengt-Åke, 1996: Inventering av utter (Lutra lutra) i Göteborg och Bohus län 1995 och Rapport från vässvenska utter/oter i Ostfold. 4

9

10

11