Lebo. Arkeologisk utredning steg 1 KMKB. Västerviks kommun Kalmar län ARKEOLOGICENTRUM AB AC-RAPPORT Britta Wennstedt Edvinger

Transkript

1 Lebo Arkeologisk utredning steg 1 KMKB Västerviks kommun Kalmar län Britta Wennstedt ARKEOLOGICENTRUM AB AC-RAPPORT 1210

2

3 Arkeologisk utredning steg 1 KMKB inför planerad vindkraftsutbyggnad inom Lebo och Stämshult s socken, Småland, Västerviks kommun, Kalmar län Britta Wennstedt AC-RAPPORT 1210

4 Arkeologicentrums projektnr: P H Lebo Länsstyrelsens dnr: - Län: Kalmar Landskap: Småland Kommun: Västervik Socken: Trakt: Lebo, Stämshult Ek.karta: 6G 7h Stämshult, 6G 7i Repevassa, 6G 8h Botorp Interimistiskt nr: AC0201-AC0209 RAÄ-nr: 284:1-2, 365, 419, 420, 459, 460, 478, 515 Arkeologicentrum AB AC-rapport Arkeologisk utredning steg 1 KMKB inför planerad vindkraftsutbyggnad i Lebo och Stämshult, s socken, Småland, Västerviks kommun, Kalmar län Britta Wennstedt år 2012, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, WSP Environmental AB, Malmö, och Kraftö AB, Danderyd. Omslagsbild: AC0206 sprängd kanal som torrlagt Bogöl. Foto: AC H-0081, Kjell,

5 Innehåll Sammanfattning... vi Inledning... 1 Bakgrund och syfte... 1 Utredningsområde... 1 Metod och material... 1 Kvalitetssäkring i fält... 3 Områdesbeskrivning... 3 Tidigare antikvarisk verksamhet... 3 Resultat av fjärranalys och fältinventering... 4 Kulturhistoriska ar med synlig begränsning... 4 Gynnsamma terränglägen för förhistoriska boplatser... 4 Kulturmiljöanalys... 7 Kulturhistoriska ar... 7 Fornfynd... 7 Äldre tiders markanvändning Bebyggelse och kulturmiljöer Utredningsområdets karaktär Sårbara kulturvärden Kulturmiljöpåverkan Konsekvensbedömning Åtgärdsförslag Referenser Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2. Fotoförteckning Bilaga 3. Objekttabell Bilaga 4. Påsiktsbilder... 33

6 Sammanfattning Med anledning av planerad vindkraftsutbyggnad inom Lebo och Stämshult i Västerviks kommun, Kalmar län, har Arkeologicentrum AB utfört en arkeologisk utredning steg 1, kombinerad med kulturmiljö- och påverkansanalys (KMKB). Utredningen genomfördes i form av byråinventering inklusive fjärranalys och fältinventering. Fältarbetet ägde rum i början av juli år Under fältarbetet registrerades nio nyfynd och ombesiktigades för revision de nio tidigare registrerade arna. Utöver de fysiska arna har under utredningen framkommit information som tyder på sannolik förekomst av fasta fornar utan synlig begränsning ovan jord. Indikationerna består av fynd av stenyxor, vilka, tillsammans med gynnsamma terränglägen för förhistoriska boplatser, antyder att det finns potential för förhistoriska boplatser i delar av utredningsområdet. I utredningsområdets närhet finns flera objekt och miljöer med höga kulturvärden. Avstånd, topografi och beskogning bedöms emellertid reducera kulturmiljöpåverkan i tillräcklig utsträckning för att dessa kulturvärden inte skall komma att skadas av den planerade vindkraftsutbyggnaden. Rapporten avslutas med åtgärdsförslag avseende bl.a. skyddsområden. Slutgiltig utformning av vindparken och tillfartsvägarna avgör om ytterligare antikvariska åtgärder är nödvändiga. Beslut om sådana fattas i förekommande fall av länsstyrelsen i Kalmar.

7 Inledning Bakgrund och syfte Inför tillståndsprövningen av vindkraftverk inom trakterna Lebo och Stämshult i Västerviks kommun, Kalmar län, har Arkeologicentrum AB utfört en arkeologisk utredning steg 1 kombinerad med kulturmiljö- och påverkansanalys (KMKB). Projektägare är Kraftö AB och beställare av föreliggande utredning är WSP Environmental AB. Syftet med den arkeologiska utredningen är att klargöra i vilken utsträckning det finns fasta fornar eller andra kulturvärden inom det aktuella utredningsområdet. Utredningen beskriver vidare vilka tidigare kända kulturvärden som finns i vindkraftverkens övriga influensområde och gör en analys av påverkan av vindkraftverk på kända kulturvärden inom och utanför utredningsområdet. Utredningsområde Utredningsområdet är 360 hektar stort (figur 1). Det ligger inom trakterna Stämshult och Lebo. Tre ekonomiska kartblad berörs, 6G 7h Stämshult, 6G 7i Repevassa och 6G 8h Botorp. Metod och material Utredningen omfattar byråinventering av de vanligaste antikvariska källmaterialen, fjärranalys av höjddata från Lantmäteriets laserskanning av Sverige och fältinventering. Fältinventeringen skedde i form av systematisk terrängrekognoscering och okulär besiktning kombinerad med användning av jordsond. Täckningsgraden (fältinventerad area per arbetsdag) var 58 hektar. Dokumentationen har omfattat inprickning och beskrivning av påträffade ar enligt Riksantikvarieämbetets (RAÄ) anvisningar för fornminnesdatabasen FMIS (Blomqvist 2007, Olsson 2008a, 2008b, RAÄ 2002) (figur 3 4, bilaga 3). Antikvariska bedömningar har gjorts på grundval av samma anvisningar (jfr även RAÄ dnr ). Lämningar och miljöer har fotograferats, och materialet är bilagt denna rapport (bilaga 2, bilaga 4). 1

8 Figur 1. Utredningsområdet ligger väster om väg E22 i Västerviks kommun, Kalmar län. Underlag: terrängkartan, skala 1:

9 Kvalitetssäkring i fält Fältinventeringsresultaten är kvalitetssäkrade enligt RAÄ:s standard för inventering av fornminnen för redovisning på fastighetskartan, d.v.s. av projektledare med platsledarkompetens från RAÄ:s fornminnesinventering, vilken även utfört de slutgiltiga antikvariska bedömningarna. Områdesbeskrivning Utredningsområdet ligger i den östra delen av Västerviks kommun, cirka 20 kilometer SSV om kommuncentrum och fem kilometer från kusten. Området tillhör s socken. Naturmiljön präglas av läget under högsta kustlinjen. Karaktäristiskt är hur flacka, ofta uppodlade dalbottnar bryts av uppstickande bergsknabbar i ett utpräglat sprickdalslandskap. Topografin är omväxlande även om höjdskillnaderna inte är så stora. De högsta höjderna, cirka 65 meter över havet, finns centralt i utredningsområdet. De lägsta nivåerna ligger runt 25 meter över havet och återfinns vid Glabo strax intill höjdlägena. Jordartskartan över utredningsområdet redovisar praktiskt taget hela området som kalt berg. Det stämmer i stor utsträckning med observationerna i fält, men utöver vidsträckta hällmarker finns också ett betydande inslag torvmark och många små tjärnar och sjöar. Lera och silt finns i några dalbottnar och det är symptomatiskt att nuvarande bebyggelse vid Glabo, Lebo och Stämshult är lokaliserad till dessa områden. I denna naturtyp har odlingsmarken varit en bristvara. Det tydliggörs också av att många åkrar och f.d. åkrar är mossodlingar. Markslaget i utredningsområdet är i huvudsak skogsmark. Inslaget av brukad åkermark är litet, även om det, som nämndes ovan, finns en del åkrar som tagits ur bruk. Skogen utgörs huvudsakligen av produktionsskog i olika åldersklasser. Utredningsområdet används även för rekreation och jakt. Tidigare antikvarisk verksamhet RAÄ:s fornminnesinventering genomfördes första gången i den aktuella delen av Kalmar län under 1940-talet. Länet var med andra ord ett av pionjärlänen för RAÄ:s fornminnesinventering för den ekonomiska kartan, som ju inleddes med Gotlands län år År 1979 gjordes en revideringsinventering i bl.a. s socken. 3

10 Konventionell uppdragsarkeologi har utförts i mycket liten omfattning i denna socken. Endast en arkeologisk förundersökning och sex undersökta och borttagna förhistoriska gravar rösen och stensättningar listas i FMIS ( ). Undersökningarna gjordes 1958 och har rapporterats år 2006 (Schulze 2006). Vitterhetsakademiens rapportbibliotek innehåller inga undersökningsrapporter från (VITALIS ). Hällristningsdokumentation i närheten av Blankaholm har emellertid pågått under de senaste åren (Broström 2009, Dahlin 2011, Dahlin et al. 2010). Resultat av fjärranalys och fältinventering Kulturhistoriska ar med synlig begränsning Före denna utredning fanns nio ar registrerade i RAÄ:s databas (figur 2). Samtliga återfinns i utredningsområdets södra delar. Under denna utredning framkom ytterligare nio ar (tabell 1, figur 3-4, bilaga 3). Av arna med synlig begränsning har en kunnat identifieras genom fjärranalys, nämligen en kanal i utredningsområdets norra del (figur 2). Gynnsamma terränglägen för förhistoriska boplatser Läget under högsta kustlinjen innebär att de forntida strandlinjerna behöver beaktas i detta utredningsområde. Landhöjning sedan den senaste nedisningen inneburit att stenålderns strandlinjer i dag återfinns en bit upp på land. En rad yxfynd har t.ex. gjorts i utredningsområdet på 20 till 25 meters höjd över havet ( 365). Jordartsfördelningen i utredningsområdet innebär att det föreligger potential för förhistoriska boplatser utan ovan jord synliga anläggningar i vissa gynnsamma terränglägen, nämligen i sedimentmark i huvudsak i utredningsområdets södra delar. Två sådana delområden har identifierats under utredningen (figur 6). Förekomst av förhistoriska boplatser i dessa områden kan vid behov t.ex. om det blir nödvändigt med markingrepp i samband med byggnation fastställas genom utredningsgrävning, d.v.s. särskild utredning steg 2. 4

11 Figur 2. Utredningsområdets terräng och registrerade kulturhistoriska ar före utredning. Markerat område i norra delen utgör en topografisk anomali som i fält visade sig vara en sprängd kanal (AC0206). Underlag: NNH LAS-data med skikt ur FMIS ( ). Kartskala 1:20 000, förminskad till 90 %. 5

12 Tabell 1. Kulturhistoriska ar i utredningsområdet. Resultat av arkeologisk utredning steg 1. Jfr figur 2 och 3. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Källa AC0201 Grav Stensättning Fast forn AU1 AC0202 Rösning Rösning AC0203 Dammvall Dammvall, sentida AU1 AU1 AC0204 Grav Stensättning Fast forn AU1 AC0205 Gränsmärke Femstenarör AC0206 Dike/ränna Dike/ränna, Dränering AC0207 Bro Stenvalvbro AC0208 Brott/täkt Stenbrott AC0209 Lägenhetsbebyggelse Torp, Bogölen 284:1 284: Fornsliknande Fornsliknande Fyndsamling Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Upprest sten Upprest sten Tiotal bergartsyxor Torp, Lilla Glabo Torp, Ryttartorpet Fast forn Fast forn Lägenhetsbebyggelse Torp AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS Stenkammargrav Hällkista Fast forn FMIS Träindustri Såg Kemisk industri Tjärdal FMIS FMIS 6

13 Kulturmiljöanalys Kulturhistoriska ar I utredningsområdets närhet är det sparsamt med kända ar. I nordväst, norr och öster finns inom en radie av en till två kilometer praktiskt taget inga ar. Söder och väster om utredningsområdet, i närheten av Stämshult och Lebotorp, finns flera ar registrerade. En majoritet av dessa utgör fasta fornar, vanligen rösen, stensättningar eller hela gravfält med förhistoriska gravar (FMIS ). I utredningsområdet finns 18 kulturhistoriska ar, varav fem fasta fornar och resterande 13 övriga kulturhistoriska ar. Fornarna utgörs av tre förhistoriska gravar, varav två nyfynd (AC0201 och AC0204) och en tidigare registrerad ( 460), samt två torpar, Ryttartorpet ( 420) och Bogölen (AC0209), belagda på karta från 1700-talet. Resterande, övriga kulturhistoriska ar är av varierande art, en tjärdal, en såg, två torpar, ett stenbrott, en kanal med välbevarad stenvalvsbro m.m. (tabell 1). Fornfynd Statens historiska museum (SHM) har i sina samlingar ett tiotal fynd från s socken (SHM ). Huvuddelen är yxfynd från stenåldern. Inget av dem kan knytas till de aktuella trakterna Lebo eller Stämshult eller till utredningsområdet. I FMIS finns ett fåtal fyndplatser och -samlingar registrerade i s socken. Det rör sig då om yxor eller flintavslag. Dessa fyndplatser skulle vid en förnyad bedömning eventuellt registreras som boplatser. En av fyndsamlingarna ( 365) är noterad i utredningsområdet. Vid inventeringstillfället år 1979 besågs ett tiotal bergartsyxor som hade hittats i gårdens åkermark. De var av varierande slag, men de flesta var tunnackiga. En hade skafthål. Ingen specifik fyndplats finns noterad för någon av yxorna, som framkommit vid jordbruksarbete i åkrarna (FMIS ) Vid utredningstillfället år 2012 efterfrågades fynden. Fastigheten har bytt ägare sedan fornminnesinventeringen och yxorna finns inte längre kvar på gården. Enligt uppgift från förre markägarens dotter är fyndplatserna okända, men yxorna har överlämnats till Västerviks museum. Uppgiften är även utan befintliga yxor en god indikation på sannolik förekomst av förhistoriska boplatser i åkermarken i anslutning till Glabo. Inga fynd har framkommit i samband med denna utredning. Fynd från utredningsområdet i Kalmar läns museums magasin har inte efterforskats. 7

14 Figur 3. Utredningsområdets kulturhistoriska ar. Norra delen. Röd markering = fast forn, blå markering = övrig kulturhistorisk. Jfr tabell 1. Underlag: fastighetskartan, skala 1:

15 Figur 4. Utredningsområdets kulturhistoriska ar. Södra delen. Jfr tabell 1. Röd markering = fast forn, blå markering = övrig kulturhistorisk. Underlag: fastighetskartan, skala 1:

16 Äldre tiders markanvändning Ekonomisk karta över området utgavs år Andelen åkermark har minskat under andra hälften av 1900-talet fram till i dag, men bortsett från det är förändringarna i markslag inte så omfattande. Utredningsområdet ligger utanför häradsekonomiska kartans utgivningsområde, men generalstabskarta gavs ut år 1875 respektive Då utgjorde utredningsområdet precis som nu ett kuperat och huvudsakligen skogbeväxt utmarksområde. En namngiven gård, Glabo, fanns nu i utredningsområdet. Även lägenhetsbebyggelse fanns här i form av två ej namngivna bebyggelseenheter på Oskarshamns-bladet (1875), vilka kan identifieras som Ryttartorpet ( 420) och ytterligare ett torp ( 419). På det nordligare Västerviks-bladet (1883) fanns ett torp som kan identifieras som Bogöl (AC0209). Torpet har noterats som rivet vid uppteckning av ortnamn i s socken år 1930 (SOFI). Utöver bebyggelse, markanvändning och vägar är generalstabskartan fattig på detaljer, vilket i första hand beror på kartskalan (1: ). Laga skifte har inte genomförts i någondera byn. Storskifte genomfördes på 1770-talet i Stämshult och på 1790-talet i Lebo. I båda fallen har kartbilden mycket gemensamt med dagens. Utredningsområdet utgör skogbeväxt utmark, men på storskifteskartorna finns även i ett par fall bebyggelse som sedermera tagits ur bruk och blivit bebyggelsear. Åkermarken har generellt fortsatt brukas även sedan bebyggelseenheterna försvunnit, vilket gäller fram till ekonomiska kartans utgivning på 1940-talet. En annan iakttagelse, tydligt kopplade till byarnas begränsade tillgång till åkermark, är tömningen av Bogölen i utredningsområdets nordligaste del. Någon gång mellan storskiftet 1799 och generalstabskartans utgivning år 1883 har ett större torrläggningsprojekt genomförts i Lebo. Det har bestått av att man sprängt en djup och trång kanal förbi torpet Bogölen för att tömma gölen på vatten och skapa åker- och ängsmark på den då torrlagda sjöbottnen. Årtal för torrläggningen har inte kunnat fastställas, men uppgifter om denna finns säkert i källmaterial som inte kontrollerats här. Vid ägostyckning 1898 är Bogölen redovisad på karta med upplysningsskriften f.d. Bogölen. Bebyggelse och kulturmiljöer Med undantag av bebyggelsen vid Glabo finns inga byggnader i utredningsområdet. Byggnadsminnen saknas helt i s socken. Mest närbelägna byggnadsminne är Fårhults järnvägsstation, uppförd , på tolv kilometers avstånd från den planerade vindparken (BBR ). Socknarna i närområdet till är små. Där finns följaktligen många kyrkor. Kyrkomiljöerna vid sockenkyrkorna har höga kulturvärden och är skyddade enligt lagen om kulturminnen m.m. 4 kap. (SFS1988:950). De närmast utredningsområdet belägna sockenkyrkomiljöerna är de i, Gladhammar och Västrum. Avståndet mellan den planerade vindparken och 10

17 sockenkyrkorna överstiger även i dessa närbelägna fall åtta till nio kilometer, varför vindparken inte kommer att vara synlig från sockenkyrkorna. Det finns inga kulturreservat i Kalmar län, men ett stort antal områden av riksintresse för kulturmiljövården. Även i utredningsområdets närhet är riksintressena många (figur 5). Riksintresseområden på mer än fem kilometers avstånd är på så stora avstånd från den planerade vindparken att de inte behöver beaktas. Närmast utredningsområdet finns H88 Sundsholm, ett herrgårds- och bylandskap med fornsmiljöer, och H87 Solstadström Blankaholm, på knappt tre respektive knappt två kilometers avstånd. Båda ligger inom Västerviks kommun. Figur 5. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i närheten av utredningsområdet, här omgivet med en fem kilometer bred buffert, samt en kommunal kulturmiljö, Stämshult, som tangerar utredningsområdet i SV. Ekonomiska kartans bladindelning (5x5 km). Skala 1:

18 Sundsholms riksintressestatus motiveras av herrgårdsmiljön och fornsmiljön. Herrgården är ett av de bästa exemplen på Tjustempiren och utgjorde vidare t.ex. Ellen Keys födelseplats (Riksintressanta kulturmiljöer 1990:68). Solstadsström Blankaholm är av riksintresse på grund av sina fornsmiljöer. Området ligger i Västrums socken och utgör ett område med markant koncentration av stensättningar och rösen med anknytning till bronsålderns kustbosättning. Vidare finns minnen av kopparbrytning alltsedan 1400-talet (Riksintressanta kulturmiljöer 1990:68). Av kommunalt kulturhistoriskt intresse är ett s.k. karaktärsområde i form av Stämshult by (ÖP 2000, kap. 6.3), utpekat som sådant i samband med att Västerviks kommun år 1986 upprättade ett kulturminnesvårdsprogram. Med karaktärsområde avses ett större landskapsavsnitt eller större bebyggelseområde av kulturhistoriskt värde. Området kan innehålla en eller flera kulturmiljöer (ÖP 2000, kap. 6.3). Utredningsområdets karaktär Utredningsområdet utgör huvudsakligen ett utmarksområde med få kulturvärden, karaktäriserat av det stora inslaget hällmark som begränsat markanvändningen i området. Längst mot norr och längst i söder finns åkermark i anslutning till Bofall utanför utredningsområdet respektive Glabo inne i utredningsområdet. Även längst i söder i Stämshult finns åkermark. Äldre kartor visar att praktiskt taget alla ytor mellan bergsknabbarna vilka kunnat nyttjas för jordbruk även har brukats. Vidare har omfattande dikning av torvmarker och t.o.m. tömning av en mindre sjö i utredningsområdets norra del varit åtgärder som i äldre tid vidtagits för att öka andelen åker- och ängsmark. Spår av konventionellt utmarksbruk finns bl.a. i form av en tjärdal, en såg och flera torpar. För torparna är det signifikativt att odlingsmarken länge fortsatt att brukas sedan bebyggelsen försvunnit. Utredningsområdet ligger slutligen utanför det känsliga avsnitt kust- och skärgårdslandskap som RAÄ:s utredare yttrat sig över i en rapport år 2003 (Nordström 2003:90). Sårbara kulturvärden I utredningsområdet finns enstaka sårbara kulturvärden. De fasta fornarna är genom sin antikvariska status att betrakta som sårbara, även om lagen om kulturminnen m.m. 2 kap. (SFS 1988:950) medger att ar 12

19 undersöks och tas bort i samband med exploatering. Det är emellertid att föredra att de kan kvarligga i meningsfulla miljöer i stället för att tas bort. Sammanfattningsvis finns det fyra delområden (figur 6) där ingrepp bör undvikas på grund av antikvarisk bedömning och av vetenskapliga och/eller pedagogiska skäl: (1) närområdet till stensättningen AC0201; anläggningen är något osäker och dess pedagogiska värde är inte särskilt högt, men för att undvika arkeologiska undersökningskostnader är det att föredra att en kvarligger, (2) torpmiljön (AC0209) vid Bogölen tillsammans med den mycket sevärda, sprängda kanalen (AC0206) och stenvalvbron (AC0207) samt stenbrottet (AC0208), (3) torpmiljön vid Ryttartorpet ( 420) tillsammans med sågen ( 478), och (4) området för de förhistoriska gravarna AC0204 och 460 tillsammans med det ålderdomliga och sevärda femstenaröret AC0205. Övriga kulturhistoriska ar har en lägre antikvarisk status. De saknar ofta vetenskapligt värde men kan ha ett visst pedagogiskt värde. Allmänna hänsyn till kulturvärden kan även innebära att ingrepp i eller nära övriga kulturhistoriska ar undviks eller åtminstone minimeras. I utredningsområdets närhet finns höga kulturvärden i form av de två områdena av riksintresse för kulturmiljövården, Sundsholm och Solstadsström Blankaholm samt det kommunala karaktärsområdet Stämshult. Övriga kulturvärden i omgivningarna ligger på flera kilometers avstånd och är därför inte sårbara för den planerade vindkraftsutbyggnaden. Den kommunala kulturmiljön Norra och Södra Stämshult tangeras av utredningsområdet. Närmast berörs åkermarken i Norra Stämshult, som delvis återfinns inne i utredningsområdet. Avståndet mellan den mest närbelägna bebyggelsen, en ladugård, och utredningsområdets sydvästgräns är cirka 150 meter. Kulturmiljöpåverkan Fysisk påverkan på kulturmiljöer i utredningsområdet kan reduceras genom en slutgiltig utformning av vindparken sådan att inga ingrepp behöver göras i kulturhistoriska ar eller dessas närhet. Visuell påverkan på kulturmiljöer kan inte helt undvikas. Den kan emellertid reduceras genom föreslagna skyddsområden och därutöver av topografi, avstånd och beskogning. Kulturmiljöerna inne i utredningsområdet är vidare inte av ett sådant slag eller har sådana besökarantal att vindkraftverkens synlighet i vissa siktstråk kan bedömas skada kulturvärdena, så länge skyddsområden tillämpas vid de bevarandevärda arna och miljöerna. 13

20 De planerade vindkraftverkens kulturmiljöpåverkan i vindparkens övriga influensområde reduceras av topografi, vegetation och avstånd. Någon påtaglig skada kan inte vindparkens anläggningar av ickepermanent slag och lokalisering med god marginal utanför aktuella kulturmiljöer anses förorsaka riksintresseområdena. De båda riksintresseområdena ligger på tillräckligt stora avstånd från vindparken för att inte påtagligt skadas av den. Fysisk påverkan på den kommunala kulturmiljön Norra och Södra Stämshult, exempelvis i form av breddning och förstärkning av vägar, inom utredningsområdet är oproblematisk. Den visuella påverkan på bebyggelsen av vindkraftverk kan emellertid bli omfattande, men kan reduceras genom avstånd. Men ett skyddsområde kring bebyggelsen i Stämshult på cirka en kilometer torde negativ visuell påverkan helt komma att utebli, även om en viss synlighet består. Konsekvensbedömning Det har redan ovan framgått att, om de bevarandevärda arna inne i utredningsområdet kan kvarligga utan skador och med vissa skyddsavstånd till nya anläggningar, så innebär vindkraftsutbyggnaden endast en begränsad visuell påverkan på arna och kulturmiljöerna och därmed endast en marginell konsekvens för kulturmiljön. Konsekvenser för kulturvärden utanför utredningsområdet är förstås endast av visuell natur. Avstånden mellan den planerade vindparken och riksintresseområdena är tillräckligt stora för att kulturvärdena varken skall domineras av vindkraftverken eller påtagligt skadas av dem. Avstånd i samverkan med topografi och beskogning innebär i själva verket att vindkraftverk inte annat än i vissa siktstråk och utsiktslägen alls blir synliga från respektive riksintresseområde. Konsekvensen av den planerade vindkraftsutbyggnaden på riksintresseområdena bedöms därför såsom ringa. Konsekvensen för den kommunala kulturmiljön i Norra och Södra Stämshult bedöms bli liten negativ, förutsatt att det närmaste vindkraftverket inte placeras närmare bebyggelsen än cirka en kilometer. På omkring en kilometers avstånd är vindkraftverk visserligen synliga i alla markslag och flack terräng, men deras relativa skala är med ett sådant skyddsområde reducerad i en tillräcklig utsträckning för att de inte skall kunna anses dominanta. Beskogning och bebyggelse tillsammans med i viss utsträckning topografi kommer vidare att verka avvärjande på synligheten och ytterligare reducera kulturmiljöpåverkan. Några särskilda, ur kulturmiljösynpunkt positiva effekter av vindkraftsutbyggnaden utöver den ökade kännedom om utredningsområdets kulturhistoria som denna utredning resulterat i bedöms inte uppkomma. 14

21 Åtgärdsförslag Terränglägena med potential för fast forn utan synlig begränsning, främst i form av förhistoriska boplatser, är redovisade i figur 6. Kommande markingrepp inom dessa områden bör föregås av särskild utredning steg 2, utredningsgrävning, eftersom sannolikheten för förekomst av förhistoriska boplatsar är mycket stor. Man kan undvika ytterligare antikvariska åtgärder genom att undvika markingrepp i dessa två delområden. Om det inte går att undvika markingrepp i de två delområdena föreslås utredningsområdet för särskild utredning steg 2 få samma utsträckning som de kommande markingreppen. Länsstyrelsen fattar i förekommande fall beslut avseende särskild utredning steg 2. Om inga markingrepp behöver göras bortfaller motivet för särskild utredning steg 2. Om inga markingrepp behöver göras i de två utpekade delområdena, och om inga markingrepp heller behöver göras i de specificerade kulturmiljöerna enligt avsnittet Sårbara kulturvärden ovan (även figur 7), föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den planerade vindparken. Åtgärdsförslagen är specificerade i tabell 2. Tabell 2. Åtgärdsförslag efter arkeologisk utredning steg 1. Åtgärd 1 avser åtgärder minimerad kulturmiljöpåverkan enligt Miljöbalken samt Kulturminneslagens allmänna hänsyn. Åtgärd 2 avser fortsatta antikvariska åtgärder enligt Kulturminneslagen när ingrepp i eller nära inte kan undvikas. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Åtgärd 1 Åtgärd 2 AC0201 Grav Stensättning Fast forn Skyddsområde ca 100 meter Undersökning AC0202 Rösning Rösning Ingen åtgärd. Utanför uo. Ingen åtgärd AC0203 Dammvall Dammvall Allmänna hänsyn. Ingrepp undviks så långt möjligt, alt. minimeras (ca 50 meters skyddsområde). Jfr 459. AC0204 Grav Stensättning Fast forn Skyddsområde (figur 6). Jfr 460 och AC0205. Ingen åtgärd Undersökning AC0205 Gränsmärke Femstenarör Skyddsområde (figur 6). Jfr 460 och AC0204. Ingen åtgärd 15

22 AC0206 Dike/ränna Dike/ränna, Dränering AC0207 Bro Stenvalvbro AC0208 Brott/täkt Stenbrott AC :1 Lägenhetsbebyggelse Fornsliknande Torp, Bogölen Upprest sten Fast forn Skyddsområde (figur 6). Jfr AC0207, AC0208 och AC0209. Skyddsområde (figur 6). Jfr AC0206, AC0208 och AC0209. Skyddsområde (figur 6). Jfr AC0206, AC0207 och AC0209. Skyddsområde (figur 6). Jfr AC0206, AC0207 och AC0208. Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Undersökning Ingen åtgärd 284:2 Fornsliknande Upprest sten Ingen åtgärd Ingen åtgärd 365:1 419 Fyndsamling Lägenhetsbebyggelse Tiotal bergartsyxor Torp, Lilla Glabo Allmänna hänsyn. Ingrepp undviks så långt möjligt, alt. minimeras. Ingen åtgärd (spridda och sparsamma spår av odling) Särskild utredning steg 2 Ingen åtgärd 420 Lägenhetsbebyggelse Torp, Ryttartorpet Fast forn Skyddsområde (figur 6). Jfr 478. Undersökning Lägenhetsbebyggelse Stenkammargrav Torp Allmänna hänsyn. Ingrepp undviks så långt möjligt, alt. minimeras (ca 50 meters skyddsområde). Jfr AC0203. Hällkista Fast forn Skyddsområde (figur 6). Jfr AC0204 och AC0205. Ingen åtgärd Undersökning 478 Träindustri Såg Skyddsområde (figur 6). Jfr 420. Ingen åtgärd 515 Kemisk industri Tjärdal Allmänna hänsyn. Ingrepp undviks så långt möjligt, alt. minimeras (ca 50 meters skyddsområde). Ingen åtgärd 16

23 Figur 6. Föreslagna områden för utredning steg 2 (rödmarkerade). Underlag: fastighetskartan, skala 1:

24 Figur 7. Föreslagna skyddsområden (gul markering) för minimerad kulturmiljöpåverkan. Underlag: fastighetskartan, skala 1:

25 Referenser Publikationer och rapporter Blomqvist, Malin, Informationssystemet för fornminnen lista med styper och antikvarisk praxis. Version 3.4. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Broström, Sven-Gunnar, Hällristningar i Tjust, Blankaholm i s socken, Småland: rapport över inventering och dokumentation av hällristningar inom ett område väster om Blankaholms samhälle, s socken, utfört (BOTARK-rapport 2009:7.) Tumba. Dahlin, Michael, s socken, nyupptäckta skålgropar 2011: rapport över inventering och dokumentation. (BOTARK-rapport 2011:26.) Tumba. Dahlin, Michael, Broström, Sven-Gunnar, Ihrestam, Kenneth, & Roger Wikell, Hällristningar i Tjust, Blankaholm i s socken. 2 : rapport över etapp 2, inventering och dokumentation av hällristningar inom ett område väster om Blankaholms samhälle, s socken [ ]. (BOTARK-rapport 2010:43.) Tumba. Jensen, Ronnie, Fornminnesinventeringen nuläge och kompletteringsbehov. En riksöversikt. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008a. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturar för FMIS. Del 1: Fälthandledning version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008b. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturar för FMIS. Del 2: Exempelsamling version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. NM Kulturmiljøet i miljøkonsekvensvurderinger: et idéhefte om håndtering av kulturmiljøtemaet, (Nordiska ministerrådet. Nord 2000: 17.) Köpenhamn. Nordström, Pernilla, Sveriges kust- och skärgårdslandskap: kulturhistoriska karaktärsdrag och känslighet för vindkraft. (Riksantikvarieämbetet, rapport 2003:4.) Stockholm. Pamp, Bengt, 1988 [1974]. Ortnamnen i Sverige. Lund. Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för tillämpning av naturresurslagen 2 kap. 6, (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Schulze, Hella, Bronsåldersgravar vid Stjärneberg. Forn 212, 213, 215 och 216, fastigheterna Hagen 2:1 och Äskekärr eller Stjärneberg 1:1, s socken, Västerviks kommun, Småland. Arkeologisk undersökning (Kalmar läns museum, Nationella rapportprojektet 2006.) Kalmar. 19

26 SOL Svenskt ortnamnslexikon. (Språk- och folkminnesinstitutet.) Uppsala. ÖP Västervik: en plats i solen. Översiktsplan för Västerviks kommun, (Västerviks kommun.) Västervik. Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan Se Sverige. Metria. Gävle Terrängkartan Se Sverige. Metria. Gävle Äldre kartor Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK) Ekonomisk karta Bladnamn Stämshult Årtal 1943 Rak-id J133-6g7h45 Bladnamn Repevassa Årtal 1943 Rak-id J133-6g7i45 Bladnamn Botorp Årtal 1943 Rak-id J133-6g8h46 Generalstabskarta Bladnamn Västervik Årtal 1883 Rak-id J Bladnamn Oskarshamn Årtal 1875 Rak-id J Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA) Aktbeteckning G36-31:2 Län Kalmar län Socken s socken Ort Lebo nr 1 20

27 Åtgärd Geometrisk avmätning Datum 1787 Lantmätare Alexander Rosvall Aktbeteckning G36-49:2 Län Kalmar län Socken s socken Ort Stämshult nr 1-4 Åtgärd Storskifte Datum 1770 Anmärkning Norra s Lantmätare Karl Fredrik Reinius Lantmäterimyndigheternas arkiv (LMA) Norra Stämshult Aktbeteckning 08-hjo-16 Län Kalmar Datum 1724 Åtgärd Rågångsåtgärd Aktbeteckning 08-hjo-33a Län Kalmar Datum 1771 Åtgärd Storskifte, gränsbestämning Aktbeteckning 08-hjo-91 Län Kalmar Kommun Västervik Datum Åtgärd Storskifte Aktbeteckning 08-hjo-32 Län Kalmar Kommun Västervik Datum Åtgärd Storskifte, hemmansklyvning, delning Aktbeteckning 08-hjo-160 Län Kalmar Datum 1888 Åtgärd Arealavmätning Lebo Aktbeteckning 08-hjo-8 Län Kalmar Datum 1693 Åtgärd Mätning Aktbeteckning Län 08-hjo-75 Kalmar 21

28 Datum 1799 Åtgärd Storskifte, gränsbestämning, hemmansklyvning, utredning Anmärkning Exhb.v.ting 1794, 1796, gränsbestämning i kron. reg. 2 akter a och b Aktbeteckning 08-hjo-32 Län Kalmar Kommun Västervik Datum Åtgärd Storskifte, hemmansklyvning, delning Övrigt otryckt material RAÄ 2002, dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm. Webb BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. raa.seu, FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem. Uwww.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.htmlU, Kringla Riksantikvarieämbetets samsöktjänst LMV Lantmäteriets historiska karttjänst. Uwww.lantmateriet.seU/ Länsstyrelsen Natur- och kulturmiljöer, byggnadsminnen och riksintresseområden för kulturmiljövården (RIKMV) i Kalmar län, Uwww.lansstyrelsen.se/kalmar/amnen/kulturmiljoU, SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst SHM Statens historiska museums översiktsdatabas. HTUwww.historiska.seUT H/ SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas. HTUwww.sofi.seUT H/ SH Skog & historia Skogsstyrelsens databas över kulturhistoriska ar i skogen, Uwww.skogsstyrelsen.seU/

29 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk utredning steg 1 KMKB, Lebo projektområde för vindkraft, Lebo och Stämshult, Västerviks kommun, Kalmar län Arbetsföretag Vindpark Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr - Arkeologicentrums projektnr P H Lebo Beställare Projektägare: Kraftö AB, Vendevägen 90, Danderyd WSP Environmental AB (beställare), Box 574, Malmö Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, Brunflo Projektpersonal: Kjell, Britta Wennstedt, Magnus Stenhols, Linus Hägg Projekttid Fältarbete: , 6 dagsverken Täckningsgrad: 58 hektar Belägenhet Län: Kalmar Landskap: Småland Kommun: Västervik Socken: SV-koordinat: N E Utredningsområde och utredd yta Utredningsområde: 363 hektar Undantagna ytor: åkermark (ej plöjd och besiktningsbar vid inventeringstillfället) Kartreferens SWEREF 99 TM Inmätning och kartering GPS. Noggrannhet: ±5 meter. Quantum GIS. 23

30 Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. Mätdata förvaras vid Arkeologicentrum. Fotografier Digitala fotografier enligt bilaga 2 och bilaga 4 förvaras vid Arkeologicentrum. 24

31 Bilaga 2. Fotoförteckning ID bildnr motiv AC H :2, fornsliknande AC H :1, fornsliknande riktn fotograf datum mot SV Kjell V Kjell AC H 0076 AC0201, stensättning NV Kjell AC H 0077 AC0203, dammvall SV Kjell AC H , grop inom torp SV Kjell AC H 0079 AC0208, stenbrott i flyttblock av NV Kjell granit AC H 0080 AC0206, kanal VNV Kjell AC H 0081 AC0206, kanal SÖ Kjell AC H 0082 AC0206, kanal SSÖ Kjell AC H 0083 AC0207, stenvalvbro, Britta SÖ Kjell Wennstedt AC H 0084 AC0207, stenvalvbro SV Kjell AC H 0175 Arbetsbild, Kjell inom tidigare utbredning för 420 torp AC H , Ryttartorpet, husgrunden kraftigt överväxt, Kjell AC H 0177 Växtlighet vid syrénberså till vakant SÖ Ö V Britta Wennstedt Britta Wennstedt Britta Wennstedt AC H :1, dammvall VSV Britta Wennstedt AC H , husgrund, NV del, vid såg NV Britta Wennstedt AC H , dammvall S Britta Wennstedt , husgrund NV Britta Wennstedt AC H 0183 Översikt, Prästängen, åkermark, centrala delen AC H 0184 Traktgränsmarkering på hällmark, Stämshult-Lebo 0185 vakant SSV SÖ Britta Wennstedt Britta Wennstedt AC H , tjärdal VNV Britta Wennstedt AC H , hällkista i stensättning SÖ Britta Wennstedt

32 AC H , hällkista i stensättning ÖNÖ Britta Wennstedt AC H , hällkista i stensättning S Britta Wennstedt AC H , hällkista i stensättning SV Britta Wennstedt AC H 0191 Detalj, hällkista, 460 VSV Britta Wennstedt AC H 0192 AC0204, stensättning NNV Britta Wennstedt AC H 0193 AC0204, stensättning NÖ Britta Wennstedt AC H 0194 AC0204, stensättning VSV Britta Wennstedt AC H 0195 AC0205, femstenarör NÖ Britta Wennstedt AC H 0196 vakant AC H 0197 AC0205, femstenarör SÖ Britta Wennstedt AC H 0198 AC0205, femstenarör VSV Britta Wennstedt AC H 0199 AC0209, husgrund NV Britta Wennstedt AC H 0200 Översikt, AC0209, torpens Bogölen tomtmark V Britta Wennstedt AC H 0201 AC0207, stenvalvbro ÖNÖ Britta Wennstedt AC H 0202 AC0207, stenvalvbro SV Britta Wennstedt AC H 0203 AC0207, stenvalvbro SV Britta Wennstedt AC H 0204 vakant AC H 0205 vakant AC H 0206 AC0207, stenvalvbro SV Britta Wennstedt

33 Bilaga 3. Objekttabell ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC0201 Grav Stensättning, oregelbunden, närmast oval, 3x2 m (NV- SÖ) och 0,1-0,2 m h. Övermossad fyllning av 0,2-0,3 m st stenar. Möjligen något utrasad. Ligger i en mindre bergssvacka. NV och SÖ om anläggningen är enstaka block, 0,5-1 m st. Svårbedömd, något osäker. Terräng: Krön av mindre bergsrygg (NV-SÖ) mellan åkermarker. Skogsmark (tallskog med inslag av gran). Fast forn KJE AC0202 Rösning Rösning, 0,5 m diam och 0,6 m h, av 0,1-0,3 m st stenar. Terräng: Hällmark på krön av berg. Skogsmark (tallskog) KJE AC0203 Dammvall Dammvall, 45 m l (NNÖ-SSV), 12 m br och 1-1,5 m h. I NNÖ kanten upplagd sten i vallen. Beväxt med två aspar och en en. Svagt SÖ-sluttande moränmark mellan två bergsryggar. Hagmark KJE AC0204 Grav Stensättning, närmast rund, 3 m diam och 0,2-0,3 m h. Fyllning av 0,1-0,5 m st stenar. Delvis urplockad. Beväxt med ljung. Fast forn Terräng: Hällmark på krön av bergshöjd. Skogsmark (tallskog) KJE, BWE AC0205 Gränsmärke Femstenarör, 4x4 m (NNV-SSÖ), bestående av fem visarstenar, 0,4-1,1 m h, 0,4-0,6 m br och 0,3-0,5 m tj, placerade i små stenfundament, 0,6-1 m diam och 0,3 m h. Fundamenten delvis utrasade. Mittstenen och den i SÖ bär spår av rödmålning på toppen. Välbevarat femstenarör i befintlig gräns mellan Stämshult och Lebo och i övergiven gräns i rät vinkel mot den befintliga. Vid kartering år 1787 gränsmärke XXI [ ] Femstenarör på en berghögd. Terräng: Svagt SÖ-sluttande hällmark NÖ om krön. Skogsmark (tallskog). Tidigare anteckningar: 27

34 LSA s sn, Geometrisk avmätning, G36-31:2, 1787 AC0206 Dike/ränna Dränering KJE, BWE Kanal, 200 m l (NV-SÖ), 3 m br och 1-8 m dj. Omges på ömse sidor av skrotstensvarp, 5-7 m diam och 1,5-2 m h. Sprängd i syfte att torrlägga Bogölen N om anläggningen. Bogölen var fortfarande en sjö på 1787 och 1799 års karta. Nu åkermark. Terräng: Hällmark. Skogsmark (blandskog) angränsande till tomt- och f.d. åkermark. Tidigare anteckningar: LSA s sn, Geometrisk avmätning, G36-31:2, 1787 LMA Storskifte, 08-hjo-75, 1799 AC0207 Bro Valv Sten KJE, BWE Stenvalvbro, 5 m l (NÖ-SV) och 3 m br, över sprängd kanal. Ett spann, 4 m l och 1 m h, av tuktade stenar, 0,5-0,7 m l. I de fyra hörnen är en stengardist, 0,9-1,3 m h, 0,3 m br (NÖ-SV) och 0,3 m tj, varav en med gångjärn. Terräng: Småkuperad morän- och hällmark. Skogsmark angränsande till f.d. tomtmark (blandskog). AC0208 Brott/täkt Granit BWE, KJE Stenbrott, granit, 3 m br, 1-2 m dj och 2 m h, på del av flyttblock, 4 m st och 2 m h. Materialet sannolikt använt till närbelägen stenvalvbro (AC0207). Terräng: Svagt S-sluttande moränmark. Skogsmark angränsande till tomtmark. AC0209 Lägenhetsbebyggelse KJE, BWE Torp, 65 m diam, bestående av en husgrund på igenväxande tomtmark. Husgrunden är rektangulär, 9x6 m (VNV-ÖSÖ) och 0,1 m h, av flata naturstenar, 0,3-0,4 m st. Spismursröse i mitten, kvadratiskt 2x2 m (VNV-ÖSÖ) och 0,2-0,3 m h, av tuktade stenar, 0,25-0,5 m st, samt tegel med spår av brand. Beväxt med sly, enar och björnbärssnår. Fast forn Inom tomtmarken är även en stensatt terrasskant och en grindstolpe. Skyltad: Bogölen s hembygdsförening. Terräng: S-sluttande moränmark. F.d. tomtmark, igenväxande. 28

35 Namn: Bogölen Tidigare anteckningar: LSA s sn, Geometrisk avmätning, G36-31:2, :1-2 Fornsliknande BWE, KJE FMIS, ingen ändring: 1) Rest sten, sentida, 1,8 m h, 1 m br och 0,7 m tj. 11 m VNV om nr 1 är: 2) Rest sten sentida, 1,5 m h, 1 m br och 1 m tj. Stenarna är resta av markägaren, vid röjningsarbete, nr 1 har ett borrhål KJE 365 Fyndsamling Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Hagmark. FMIS, ingen ändring: 1) Fyndplats för stenyxor. Hos * förvaras ett 10-tal bergartsyxor som har hittats i gårdens åkermark. De är av varierande slag, men de flesta är tunnackiga. 1 har skafthål (simpel skafthålsyxa). * hittade den första för ca 35 år sedan. Han kan inte uppge någon speciell fyndplats utan yxorna har kommit framvid jordbruksarbete i åkrarna. 2 av de uppvisade yxorna är tveksamma, kan vara naturligt formad sten. Tillägg: Fastigheten har bytt ägare sedan inventeringstillfället år Yxorna finns inte kvar på gården. Enligt uppgift av förre markägarens dotter förvaras yxorna i Västerviks museum. Ej närmare efterforskade vid utredning år Lägenhetsbebyggelse KJE FMIS, ingen ändring: Bebyggelsear sentida torpställe, bestående av spridda röjningsrösen i skogsmark samt hävdad åker. Några husgrunder går ej att se. Namn: Lilla Glabo BWE 420 Lägenhetsbebyggelse Terräng: Åt V sluttande moränmark. Skogsmark. Ändrad beskrivning och geometri: Torp, 50 m diam, bestående av en husgrund och igenväxande tomtmark med trädgårdsväxter. Husgrunden är rektangulär, 9x6 m (NV-SÖ) och 0,3-0,4 m h. I NV delen ett spismursröse, kvadratiskt, 3x3 m (NV-SÖ) och 0,3 m h. Fast forn Bebyggd vid geometrisk avmätning år 1787, benämnd Ryttartorpet, och ännu vid generalstabskartans utgivning år Skyltad av s hembygdsförening. Namn: Ryttartorpet Terräng: Svagt NÖ-sluttande moränmark och hällmark. 29

36 F.d. tomtmark angränsande till åkermark. Tidigare anteckningar: RAK Generalstabskarta, Oskarshamn J , 1875 LSA s sn, Geometrisk avmätning, G36-31:2, Lägenhetsbebyggelse KJE Ändrad geometri: Torp, 95x55 m (ÖNÖ-VSV), bestående av en källargrund och en grop samt en röjd yta. Källargrunden är rund, 4 m diam och 0,3-0,4 m dj. S halvan kallmurad på insidan. Ingång i N. Beväxt med en enebuske. Gropen, belägen 3 m ÖSÖ om källargrunden, är rund, 3 m diam och 0,5 m dj. Oklar funktion, möjligen källargrop eller täktgrop (tvära kanter). Beväxt med en björk och två enbuskar. 3 m NNV om källargrunden är en utschaktad plan yta, 10x5 m (NÖ-SV). Kan ha varit platsern för en husgrund. Inga synliga ar. Terräng: SV-sluttande moränmark. Hagmark. Bebyggd vid generalstabskartans utgivning år Tidigare anteckningar: RAK Generalstabskarta, Oskarshamn J , Stenkammargrav KJE Ändrad beskrivning: Hällkista med omgivande stensättning, rund, 5 m diam och 0,3 m h. Kistan är 3 m l (NÖ-SV), 1 m br, bestående av 8 block, 0,3-1 m l, 0,3-0,5 m tj och 0,3-0,5 m h. Över NÖ delen av kistan är en takhäll, lutande inåt i kistan, 1 m l, 0,5 m br och 0,2 m tj. Stensättningens fyllning består av 0,1-0,3 m st stenar. Anläggningen är utriven och en del material ligger utanför stensättningen, bl.a. ytterligare en takhäll. Beväxt med fem ungtallar. Fast forn 5 resp 10 m SÖ om hällkistan är två stensamlingar, 3-4 m diam och 0,1 m h, med skarpkantade stenar, 0,1-0,3 m st. Runt den bortre är enstaka block, 0,4-0,5 m st. 1,5 m NNÖ om hällkistan är ytterligare en likartad stensamling. Terräng: SÖ-sluttande hällmark. Skogsmark (tallskog). 478 Träindustri Såg KJE, BWE FMIS: Bebyggelsear sentida vattendriven såg. Bestående av 1 dammvall ca 30 m l och 1,5 m br och intill 2 m h av tuktad gråsten 3 vallen är 2 stämbordsöppningar 1,5-2,5 m br. (2) Grundstenar och trärester efter vattendriven såg i starktraserat skick. Tillägg: 30

37 Terräng: Bäckfåra i kraftigt NV-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog). 515 Kemisk industri BWE Ändrad beskrivning och geometri: Tjärdal, närmast rund, 8 m diam, bestående av en grop, oval, 2,5x2 m (NNÖ-SSV) och 0,5 m dj, omgiven av en vall, 2-3 m br och 0,2-0,5 m h. Avtappningsränna i SSV, 2 m l (NNÖ-SSV), 0,8 m br och 0,2 m dj. Beväxt med två tallar samt enar, slånbärsbuskar och lövsly. Obetydlig. R-markeras ej. Terräng: Svagt SSV-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog) BWE 31

38 32

39 Bilaga 4. Påsiktsbilder AC H-0074 AC H-0078 AC H-0075 AC H-0079 AC H-0076 AC H-0080 AC H-0077 AC H

40 34

41 AC H-0082 AC H-0176 AC H-0083 AC H-0177 AC H-0084 AC H-0179 AC H-0175 AC H

42 36

43 AC H-0181 AC H-0187 AC H-0183 AC H-0188 AC H-0184 AC H-0189 AC H-0186 AC H

44 38

45 AC H-0191 AC H-0195 AC H-0192 AC H-0197 AC H-0193 AC H-0198 AC H-0194 AC H

46 40

47 AC H-0200 AC H-0205 AC H-0201 AC H-0206 AC H

48 Arkeologicentrum AB AC-rapport 1210