Torpen i Torstunas byar

Transkript

1 Torpen i Torstunas byar Torpinventering i Torstuna socken en redovisning av ett studiecirkelarbete Torstuna Hembygdsförening Folke Welén

2 Torpen i Torstunas byar Redovisning av studiecirkelarbete under åren Torstuna Hembygdsförening

3 Denna bok kan beställas från: Torstuna Hembygdsförening c/o Folke Welén Torstuna Jädra 3 SE Enköping ISBN Torstuna Hembygdsförening 2005 Tryck: Tryckerifabriken, Enköping 2005 Omslagsfoto och textbearbetning: Folke Welén Karta på omslagets baksida: Häradsekonomiska kartan Lantmäteriet 4

4 Innehållsförteckning Sid nr 7 Förord 8 Allmän information om inventeringen 9 Torpen i Torstuna socken 11 Antal torp i respektive by Sammanställning 12 Brunna 14 Djurby 17 Ekeby 19 Grinda 21 Grytbolsta 22 Holmsta 23 Hyvlinge 25 Härled 27 Högstena 28 Jädra 33 Kungs-Husby 34 Kylsta 35 Ytter-Kålsta 37 Över-Kålsta 41 Källinge 42 Kärvskog 46 Kävlinge 48 Myrsjö 50 Nibble 52 Nydala 55 Orsta 57 Rung 60 Sista 61 Skensta 64 Spånga 67 Strömsta 69 Tibble 73 Torslunda 77 Torstunaby 84 Vallby 85 Valsbrunna 87 Vappeby 90 Vånsjö 92 Åby 93 Åsby 94 Förteckning över kartor 103 Litteratur- och källförteckning 104 Bilaga 1: Cirkelarbetet 105 Bilaga 2: Lego- Kontrakt för Grenadjär nr 67 Jäderholm, Jädra 109Bilaga 3: Arrendekontrakt för torpet Nyléns i Brunna 111 Bilaga 4: Torpkontrakt för Gullvalla i Nibble 5

5 Förord Projektet startades hösten år 2001 och inventeringen har utförts i form av studiecirkel i Torstuna Hembygdsförenings regi och med inventeringsområdet Torstuna socken i dåvarande Västmanlands Län. Länsbytet till Uppsala Län genomfördes Sammanställningen får betraktas som en katalog över småstugor som torp, soldattorp, backstugor och lägenheter i Torstuna socken. Inventeringens mål har varit att i möjligaste mån hitta namnen på de människor som bodde och verkade i stugorna under perioden ca samt att hitta och märka ut torpgrunder och andra lämningar efter bebyggelsen. Torp inom Torstuna Häradsallmänning är inte med i inventeringen. Inventeringsomfattning. Inventeringen omfattar i första hand de soldattorp/torpstugor/backstugor/lägenheter etc. som finns markerade på de ekonomiska kartorna från och häradskartorna. Vi har tagit med såväl bebodda som obebodda stugor, samt gamla boplatser där endast grundstenar finns kvar och några gamla boplatser där inga lämningar alls finns kvar. Vi inriktade oss i huvudsak på tiden ca för att om möjligt kunna få uppgifter från ortsbefolkningen. Men även detta visade det sig vara en nog så krävande uppgift då de gamla som bott i stugorna och de som upplevt den tid då stugorna var bebodda är borta. Dessutom tillhörde Torstuna Socken Västmanlands län fram till 1971 vilket inte heller förenklat sökandet i arkiv. Till god hjälp har varit Henry Walléns (f.d. Djurbybo) båda skrifter Mellans riks minnen och Från Väster-Rike till Öster-Rike. Även Ernst Ahlgrens (f.d. Nydalabo) och Johan Viktor Sagströms (f.d. Orstabo) artiklar i Fjärdhundrakontakt om Backstugor och stugfolk har hjälpt oss att pussla ihop namn från kyrkoböckerna till vilka stugor personerna bott i. Cirkeldeltagarna har också egna minnen och/eller har hört av andra och på ett mycket livfullt sätt berättat om händelser, folk och stugor. Idag finns i stort sätt bara andrahandsuppgifter, kyrkoarkivalier (husförhörslängder och församlingsböcker) och den ekonomiska kartan från att tillgå. Men i husförhörslängder och församlingsböcker står inte i vilken stuga personerna bott, däremot har Laga Skiftes handlingar har varit till god hjälp för att bestämma var soldaterna bott. Om du som läser detta har något att berätta om stugfolket, eller kan bidra med foton eller annat som kan levandegöra hur livet tedde sig på den tiden, vänligen meddela detta till Hembygdsföreningen. Till slut några rader ur Ernst Ahlgrens artikel Backstugor och stugfolk : Stugornas folk var många gånger i hög grad individualistiska krumelurer, lite av original var de flesta. Trots sina beroendeställningar till bönder på vars jord deras stugor stod, hade de dock råd att vara sig själva, de hade råd att gå sina egna vägar i sätt och uppträdande. Ernst Ahlgren (född 1903, död 2003) bodde en tid i torpet 20:5 i Nydala. Torpet som ligger utefter skogsvägen mellan Nydala och Ängvallen finns kvar idag och är bebott. Folke Welén Studiecirkelledare 7

6 Allmän information om inventeringen. Numrering av stugorna. De 35 byarna i Torstuna har numrerats från 1 till 35 i bokstavsordning och torpen/stugorna/lägenheterna i byarna har fått egna nummer i löpande följd efter respektive bynummer. Kartmarkeringar. På den ekonomiska kartan/häradskartorna från omkring år 1900 har respektive torp/backstuga/lägenhet eller soldattorp utmärkts och numrerats lika som i torpsammanställningen. Personuppgifter. De flesta personuppgifter som är redovisade är hämtade ur kyrkoarkivalier och observera att alla personer som bott i stugorna inte är med i sammanställningen, utan endast så många att stugan gått att identifiera. Det är inte alltid så lätt att tyda gamla kyrkohandlingar och vi ber om överseende för att det kan ha smugit sig in en del oriktiga uppgifter. Om felaktigheter upptäcks v.v. meddela detta till Torstuna Hembygdsförening så vi får möjlighet att rätta underlaget. Med hjälp av cirkelmedlemmar och många personintervjuer i byarna har de flesta stugplatserna och vilka som bott där under den aktuella tiden, kunnat identifieras. Vi har efterhand bjudit in bybor att delta vid möten som gällde deras byar, och har också åkt runt i socknen och intervjuat bybor i deras hem i vår strävan att få tag i uppgifter om stugor och folk. En svårighet har varit att torpen/stugorna bara i undantagsfall har egna namn, varför det inte var lätt att rätt tolka de husförhörslängder som finns att tillgå. I Torstunas husförhörslängder tas torpare o bakstugesittare ofta upp på byarnas sista sidor i längden utan hänvisning till något av byns hemman. Uppgifter om när stugorna byggdes har vi inte hittat men vi vet att de flesta torpstugorna som fanns kvar i början av 1900-talet och inte var bebodda revs och såldes som vedbränsle under krigsåren Soldattorp. Lite enklare var det att bestämma var de indelta soldaterna bott eftersom dom tillhörde en rote eller ett rusthåll och deras boplatser finns noga angivet i Laga Skifteshandlingar för respektive by. I texten använda förkortningar. h. = hustru s. = son d. = dotter f.s. = fosterson f.d. = fosterdotter s. u. ä. = son utom äktenskapet d. u. ä. = dotter utom äktenskapet f. = född d. = död (samt årtal) fl. t. = flyttat till utfl. = utflyttad T-a = Torstuna 8

7 Torpen i Torstuna socken. Torpbebyggelsen nådde sin kulmen under 1800-talets mitt. Då fanns det i Sverige ca torp med ca människor dessutom fanns det ca människor boende i backstugorna. De grå stugornas folk var ca en femtedel av människorna i hela riket talets bonde- Sverige var således inte bara ett land av bönder, minst var tredje person på landsbygden tillhörde jordproletariatet, och många av dem levde i jordbrukets ekonomiskt trånga försörjningsmarginaler. I dagligt tal kallar man ofta alla små, röda stugor med vita knutar för torp. Men det skiljer en hel del mellan torp och annan landsbygdsbebyggelse. I Torstuna socken finns det några olika typer av stugor och torp avgivna i husförhörs-längderna och det förekommer ett antal benämningar som bl. a. torp, undantagsstuga, jordlägenhet, soldattorp, grenadjärstorp, lägenhet, backstuga och statarbostad. Torp Torpen uppläts med nyttjanderätt och var skattefria. Innehavaren fick oftast inneha torpet på livstid Till torpet hörde normalt fähus/ladugård, förråd och dessutom ingick lite åker- och betesmark. Torparen hade dagsverksskyldighet gentemot jordägaren som ersättning för nyttjanderätten.. Dagsverkstvånget förbjöds 1943 och torparen blev arrendator. Jordlägenhet När en jordägare sålde sin gård, kanske till en son eller måg, undantogs från försäljningen för livstidsbesittning av jordlägenhet och andra förmåner enligt kontrakt. Det var då ett stycke jord för säljarens räkning och ett mindre bostadshus, vari den gamle bonden och hans hustru bodde livet ut. Undantaget var mycket noggrant definierat i ett kontrakt och kontraktet var inskrivet i inteckningsprotokollet. För de jordlösa, torpare och backstugusittare, fanns det inte något undantag. Om de inte hade anhöriga som tog hand om dem när de blev gamla och arbetsoförmögna, återstod för dem bara socknens fattigstuga Soldattorpet Soldatstugan bestod av ett stort kök, som samtidigt fungerade som vardagsrum och sovrum, samt en kammare och en inbyggd förstuga. Väggarna var timrade och taket var täckt av näver och torv. Vanliga mått var 24 fot lång, 14 fot bred samt 9 fot högt och saknade innertak.. Under 1800-talet ändrades ursprungsritningarna och stugorna blev högre, fick innertak och vindsutrymme. Till torpet hörde fähus/ladugård, förråd samt dass, dessutom ingick en liten åker och ett ängsområde. Soldaten fick förutom lön även naturaprodukter av rotebönderna, såsom utsäde, ved, bete för kreaturen samt rätt att låna en häst som dragdjur, bl.a. till kvarnskjutsar. Allt detta reglerades i soldatkontrakt. Grenadjärstorpet Även grenadjärerna hade torp på samma sätt som soldaterna. Fram till slutet av 1700-talet höll rusthållet med en Ryttare och häst till Kavalleriet. Då kallades torpen Ryttartorp. 9

8 Lägenheter En bostadsform kallades Lägenhet. Om lägenheten ägdes av jordägaren betalade den boende hyra, men om den boende titulerades lägenhetsägare så var han ägare till en från bondgården avsöndrad lägenhet. Lägenheten bestod av ett bostadshus med tomt. Backstugor I backstugorna bodde ofta medellösa änkor och löst folk, vilket bidrog till att den sortens bebyggelse hade lägre status, socialt såväl som moraliskt. Backstugorna kunde också vara bostäder åt hantverkare eller yrkesmän som inte var direkt fattiga, t.ex. skomakare, smeder, tegelslagare och skräddare. Backstugusittaren var inte ägare till stugan och huset stod på ofri grund. Någon jord att bruka fanns inte för backstugusittaren, men intill stugan kunde han dock sätta lite potatis och andra rotfrukter för det egna behovet. Backstugorna gav inte som torpen bärgning åt de boende utan de var bostäder åt landsbygdens lösa arbetskraft som var beroende av eget hantverk eller lönearbete hos olika jordbrukare för sin försörjning. Backstugusittare ökade starkt i antal mellan 1750 och 1870 och antalet kulminerade på 1870-talet. Invånarna i backstugorna var inte lika bundna till lantbruket som torparen utan kunde försörja sig även inom nya näringar som industrin. Backstugorna övergavs när dess invånare inte längre fann sin försörjning hemmavid utan flyttade till staden, annan tätort eller ålderdomshemmet. Statarbostad Statarna var egendomslösa, jord- och djurlösa, fattiga gifta lantarbetare. Dom var kontraktsanställda på i regel ett år i taget och bodde i speciella statarbostäder. Statarna skulle vara gifta och anställdes familjevis. Hustrun förväntades också arbeta på gården. Lönen betalades till största delen i natura, i en överenskommen stat. I lönen ingick bl.a. ved, spannmål och mjölk samt bostad. Statarnas arbetsförhållanden och bostäder var på flera håll miserabla. 10

9 Antal torp i respektive by, sammanställning. Nr By Antal Bevarade Endast grunden Allt borta torp med hus kvar 1. Brunna Djurby Ekeby Grinda Grytbolsta Holmsta Hyvlinge Härled Högstena Jädra Kungshusby Kylsta Ytter-Kålsta Över-Kålsta Källinge Kärvskog Kävlinge Myrsjö Nibble Nydala Orsta Rung Sista Skensta Spånga Strömsta Tibble Torslunda Torstunaby Vallby Valsbrunna Vappeby Vånsjö Åby Åsby Totalt antal = 197 st

10 Torpen i by nr 1 Brunna Nr Namn 1:1. Skolgården Enligt hfl bodde här : Folkskolläraren Elin Maria Elisabet Carlsson f från Hedvig Eleonora Sthlm och sonen Erik f i Malmö Småskolläraren Anna Valfrida Wallin f i Tillinge Den gamla skolan och övriga gamla hus är rivna och ett nytt bostadshus är uppfört på tomten. 1:2. Kalles koja. Enligt hfl bodde här : Arb. Erik Leonard Sjöstedt f i Vårfrukyrka h. Augusta Alexandra Isaksson f i Simtuna d. Hilda Augusta f i T-a (Sjöstedt flyttade sen till Grinda se nr 4:2 ) Drängen Karl Leonard Vestlin f i Haraker Hushållerska Anna Linnea Nyberg f i Vårfrukyrka d.u.ä. Majbritt f i Vårfrukyrka s.u.ä. Karl Olof f i T-a död d.u.ä. Anna Elisabeth f i T-a s.u.ä. Karl Algot Arne f i T-a Statardräng Bror Johan Ekström f i Norrby h. Ida Elisabeth f i T-a d. Dagmar Elisabet Matilda f i T-a s. Johan Elis f i Giresta d. Tora Karolina f i T-a Stugan är riven för många år sen. Ett nytt hus är byggt på samma plats. 1:3 Statarstuga. Parstuga med 1:4 Enligt hfl bodde här: Statardräng Carl Gustav Andersson f i Västerås-Barkarö h. Agnes Eugenia Pettersson f i Långtora d. Eva Viktoria f i Tillinge d. Edit, Agnes f i Tillinge f.b. Agnes Tyra Viman f i Sparrsätra Ladugårdskarl August Andersson med familj, hustru och ett barn Smeden Gustav Adolf Larsson med familj, hustru och 4 barn f i Taxinge f i Villberga Stugan är riven för många år sen. Grunden finns kvar. 1:4 Statarstuga. Parstuga med 1:3 Inflyttade från Simtuna Statkarlen Ernst Viktor Eriksson f i Litslena med hustru Elin Maria Paulina f Thorell f i Över-Gran och dottern Astrid Amalia Sofia f i Härkeberga flyttade 1929 sönerna. Alfred f 1906 och Erik var redan utflyttade från hemmet. Ladugårdskarlen Anders August Forsberg f i Folkärna gift h. Alvida Vilhelmina Brandberg f i Vittinge Dom fick 6 barn före äktenskapet. Ladugårdskarlen Karl Fredrik Söder f i Enköpings-Näs 12

11 med hustru Lovisa Sofia Ros f och 2 barn. Stugan är riven för många år sen. Grunden finns kvar. Stugorna 1:3 och 1:4 var ett parhus. 1:5 Nyléns torp En stuga i hörnet vid gränsen mot Kävlinge och Torslunda. Här bodde familjen Nylén och på senare tid änkan Nylén. Ett detaljerat och för änkan Nylén mycket krävande torpkontrakt från 1 september 1893 finns under bilagorna. Gården var fram till 1870 Ryttmästarboställe och kontraktet är upprättat av Kongliga Styrelsen dvs. dåvarande ägaren av gården. Änkan hade livstids besittningsrätt och betalade en avgift på 5 kronor om året. Anders Nylen f i Nysätra h. Christina Ersdotter f i Fröjeslunda d. Carolina Gustava f d. Emma Sofia f s. Anders Johan f d. Johanna Matilda f s. Carl Gustav f Carl Gustav försvann 1882, troligtvis till Amerika. Stugan är riven för många år sen. Kvar finns en övertovad grund 13

12 Torpen i by nr 2 Djurby Nr Namn 2:1. Hagalund f.d. soldattorp no 114 Siste soldaten var: Karl-August Kraft f från Husby-Sjutolft h. Elma Kristina Johansson f T-a d. Hilma Josefina f s. Johan Viktor f s. Karl Filip f s. Elis Bernad f Karl-August var även stenarbetare 2:2. Fridhem 1921 köpte Kalle From fastigheten av en som hette Chörling. Kalle From f h. Julia Viktorina f. Billman f s. Åke f d. Birgit f s. Sture f s. Sven-Olof f d. Gunnel f ombyggdes fastigheten och inrymmer fyra rum o kök. Huset finns kvar idag. Jordbr. arb. Johannes Torell f fr. T-a h. Josefina f. Söderlund f fr. Simtuna Barn Helga, Valdemar, Hjalmar 06 och Berta 06. Dom hade tidigare bott i Nyängen. Torell var målare med rödfärgning som specialitet. Stugan finns kvar idag och är i gott skick. Den består av ett stort kök, en mindre kammare och en hall. 14

13 2:3. Almossen Här bodde: Stenarbetaren Filip Kraft f född på Almossen h. Emilia Viktorina Karlsson f Barn Astrid, Arne, David, Linnea och Ester Stugan är om- och tillbyggd. 2:4. Hejsmanstorp Torpet kallades även för Urmakartorpet och åkern intill för Pluttvreten Det namnet kom till av Lägenhetsägaren och urmakaren Johan August Johansson f i Romfartuna. h. Augusta Hällström f i t-a (baptist ) d. Elma Augusta Vilhelmina f Johan August utbildade sig till urmakare i Enköping. En plutt här o en plutt där I början av 1800-talet bodde i Djurby: Sockenskräddaren Alfred Conrad Hejsman f i Sthlm h. Anna Andersson f i Bro s. Jan Fredrik f i Sthlm. Han fl. till Kungs-Husby 1832 s. Carl-Gustav f i Sthlm. Han fl. till Kungs-Husby 1834 s. Per Anton f i Torstuna Torpets namn kan ha kommit till av att Alfred bodde där. Grunden finns kvar. 2:5. Thorsells vret Stugan flyttades till Vallby 1904 Här bodde: Skomakare Johan Thorssell f d h.anna Johanna Olsdotter f i Vallby T-a Anna var dotter till Olof Andersson i Vallby Längst västerut på tomten fanns en säker källa som kallades Lutbo-källan.(eller Slutbo??) Makarna var barnlösa och vid deras frånfälle ärvde brorsönerna Ernst och Fride Vallinder boningshuset. (Dom hette tidigare Andersson) 15

14 Huset stod på ofri grund och flyttades till Hellströms i Vallby Johans bror Anders Thorsell f följde med Erik Jansson till Amerika. På den gamla torptomten byggde Oskar Billman 1939 en villa som inrymmer två rum o kök samt hel källarvåning. Stugan användes idag som sommarbostad. 2:6 Anna Stinas åker Kallas för Anna Stinas åker efter Anna Kristina Hejsman f Anna Kristina bodde här runt sekelskiftet och flyttade ca 1910 till fattigstugan i Kärfskog. Idag finns bara grunden kvar. På den gamla åkervreten växer det tätt med aspar. 16

15 Torpen i by nr 3 Ekeby Nr Namn 3:1. Soldattorp med n:o 105 3:2. Karléns För roten ansvarade Ekeby nr 1 och Orsta nr 2. Siste soldaten var Johan August Björk ( Johansson ) f i Österunda h. Selma Maria Jäderblom f i T-a Johans civila yrke var stenarbetare och han var med o byggde upp mejeriet i Spånga tillsammans med Erik Thorsén från Torstunaby. Stugan är i bra skick och användes som sommarbostad. K.E Karlén var timmerman och husbyggare. Karl-Erik Karlén f i Vittinge död h. Anna Britta Andersdotter f i Altuna s. Karl-Erik f i Simtuna fl.t. Gävle Johan Gottfrid Karlén f i T-a J. G. Karlén kom från Djurby till Ekeby Han var dräng hos Anders Jansson på 5/8 mtl. utjord I Djurby hade han varit dräng hos skomakare Johan Thorsell J. G. flyttade år 1891 till torpet Gävle nr 25:3 i Spånga by och titulerades sen Skomakare. Stugan finns kvar idag. 3:3. 3/8 av Ekeby utjord Den kände brobyggaren och stenhuggaren Utjordsägaren Vilhelm Karlsson f i T-a fl h. Anna Charlotta Jansdotter f i T-a död d. Anna Charlotta Vilhelmina f i T-a Ett nytt hus är uppfört på tomten. 17

16 3:4. 5/8 av Ekeby utjord Jordägare och lägenhetsägare Anders Gustav Forsberg f i Irsta död h. Maria Lovisa Johansson f i Frösthult fs Johan Emil Forsberg f i Frösthult fs Johan Gottfrid Johansson f i Frösthult fl.t. Upps Stugan finns kvar idag. 18

17 Torpen i by nr 4 Grinda Nr Namn 4:1. Soldattorp med n:o 116 (Nyhäll) Rote bildad av Grinda nr 1 och Kungs-Husby nr 4. Siste soldaten var Korpralen Olof Flink (Olsson) f från Östervåla Antagen ,6 fot lång h. Carolina Kristina Persdotter f i Harbo s. Johan Gottfrid f i T-a Enligt hfl bodde här: Stenarbetaren Johan Sigfrid Johansson f i T-a gifte sig med Frida Kristina f Öhrn f i Vårfrukyrka d. Tyra Mellberg f i Frösthult, fl till Huddinge s. Sven Mellberg f i Frösthult, fl till Nora d. Karin Mellberg f i Frösthult, fl till Villberga s. Erland f i T-a Oskar Karlsson köpte torpet 1937 av Alma Svensson. Byggnaden på bilden är uppförd 1925 på samma plats som det tidigare soldattorpet. Oskars Karlsson f i Simtuna h. Gerd f Nyberg f i Biskopskulla. d. Gun f fs. Bengt Andersson f :2. Soldattorp med n:o 117 (Nyhäll) Rote bildad av Grinda nr 3 och Skensta nr 3 Siste soldaten var: Erik Arvid Vikman (Stenvall) f i T-a utflyttade Familjen Sjöstedt flyttade till hit från Brunna torp nr. 1:2 Arb. Leonard Sjöstedt f i Vårfrukyrka h. Augusta Alexandra Isaksson f i Simtuna d. Hilda Augusta f i T-a Oskar Karlsson köpte även detta torp och byggde ett garage på gamla torpgrunden. 19

18 4:3 Nybylund Enligt hfl bodde här: Torparen Johan Erik Selin f i Järlåsa d h. Karolina Olsdotter f i Götlunda d. Elin Eulalia f i T-a f.d Anna Viktoria Karlsson f i T-a Torparen Johan Erik Andersson f i Länna h. Augusta Eriksson f i Fogdö. Enligt hfl bodde här: Arb. Karl Albin Eriksson f i T-a HönsAlbin h. Hilda Maria Jäderlund f i Altuna d. Sara Maria Margareta f i Altuna s. Nils Arne f i Altuna Höns-Albins flyttade sen till Rungkojan 22: bodde Lindströms här. Dom kom från Möklinta. Stugan finns kvar. 4:4. Lägenhet Enligt hfl bodde här: Slaktaren Karl Helge Åhlén f i Enköpings-Näs h. Judit Axelina Pettersson f i T-a d. Gerty Inga-Lill f i Uppsala d. Hjördis Marianne f i Danmarks förs. s. Karl Inge f i Danmarks förs s. Kjell Börje f i Uppsala Även Kontrollassistenten Appelgren har bott här. Huset finns kvar och är bebott. 4:5 Torpet Sjuttiotvåan Här bodde Einar Johansson med fru Elsa f. Björklund och fyra barn Ingemar, Ingeborg,Ingegerd och Inga-Britt. Einar kallades för sjuttitvåan. Det var hans värnpliktsnummer. Han arbetade i många år som vägarbetare åt vägförvaltningen. När 72-an fick en storvinst på tips, byggde han på huset med en våning. Murstocken utfördes av murare Thorsell. Det idag om- och tillbyggda torpet används som åretruntbostad. 4:6 Botvids backe Här bodde den alltid glada Anna Ekrot Stickerskan Anna Leontina Ekroth f. Rungkvist f Huset finns ej kvar. Ett nytt hus är uppfört på samma plats och idag kallas platsen Botvids backe efter att fam. Botvid Pettersson en gång bott här. 20

19 Torpen i by nr 5 Grytbolsta Nr Namn 5:1. Mannes torp På Johan Vadströms mark bodde : Axel Emanuel Manne Eriksson och Tekla Pettersson bodde tidigare i Kungs-Husby. Tekla var hemmansägare på Kungs-Husby nr 2 (Haverlandet) och Manne jobbade där som dräng. När Tekla sålt sin gård i Haverlandet flyttade hon, hennes dotterdotter Eufrosyne och Manne till torpet i Grytbolsta. Dom flyttade hit Manne var en duktig och rolig historieberättare och ett flertal Manne i Grytbolsta- historier har varit införda i kommunbladet Fjärdhundra Kontakt genom Axel Ekholm. Tekla Karlsson ( gift Pettersson) f i T-a änkling 1885 hennes dotterdotter och fosterdotter Eufrosyne Carlsson f i Falun Axel Emanuel Manne Eriksson f i Dalby Idag finns inget kvar av hus eller grund och det är åkermark där torpet stått. Manne 80 år :2. Lekmans torp På Mattssons mark Grytbolsta 1:3 bodde: Familjen Lekman flyttade hit 1901 från Vårfrukyrka. Johan Adolf Lekman f i Axberg Örebro län. h. Josefina Kristina Andersson f i Sparrsätra deras son Josef (f 1890) flyttade med sin hustru Emma (f 1892) och barnen Olga (f 1910) och Frida (f 1911) till Nysätra Sen flyttade Johan Adolf och Josefina Kristina till Altuna. Därefter flyttade Gunnar och Sigrid hit från Hyvlinge. Gunnar Berglund f i T-a h. Sigrid f i Uppsala d. Gunborg f i T-a tvillingarna Dagny och Dagmar f i T-a Familjen Berglund flyttade sen till Härnevi Därefter flyttade här in: Arbetaren Karl-Edvard Pettersson f i Veckholm fl.t.teda h. Hildur Andersson f i T-a fl.t.teda s. Bertil f i T-a fl.t.teda d. Margit f i T-a fl.t.teda Idag finns inget kvar av hus eller grund och det är åkermark där torpet stått. 21

20 Torpen i by nr 6 Holmsta Nr Namn 6:1. Soldattorp med n:o 119 Rote bildad av Holmsta nr 1 och Kävlinge nr 2 Siste soldaten var Karl August Holmström (Larsson) f i Frösthult fl t. Långtora h. Edla Teodina Larsson f i Vårfrukyrka köpte Knut Widén fastigheten revs det gamla soldattorpet på tomten och Knut Widén byggde upp ett nytt hus (se bilden) på samma plats. Det nya huset finns kvar idag. 6:2. Backstuga Nysells Här bodde f.d. sockenskräddaren och backstugemannen Erik Nysell f i Sparrsätra h. Anna Katarina Larsdotter f i T-a d. Anna Lovisa f i T-a d. Matilda f i T-a död d. Josefina f i T-a död d. Edla Justina f i T-a d. Erika Bernadina f i T-a d. Emma Kristina f i T-a Systrarna Matilda och Josefina bodde länge ensamma kvar i stugan. Stuggrunden och några fruktträd finns kvar. 22

21 Torpen i by nr 7 Hyvlinge Nr Namn 7:1. Torpet Hedins, Vattstan Stugan väl dold bakom äppelträden. Enligt hfl bodde här: Lägenhetsägaren och Jordbruksarbetaren August Hedin f i T-a h. Edla Thorén f i T-a f.d. Elsa Maria Hedin f i Tillberga August arbetade vid Brundins i Hyvlinge. Nils Anna Jansdotter f bodde här som änka. (Hon bodde tidigare hos Nils-Pelle i Jädra 10:5). Hedingumman Edla o Anna hämtade mjölken hos Bertil Erikssons i Vånsjö. Två små lite krokryggiga gummor. Bertil frågade gummorna en gång när dom hämtade mjölk om dom inte skulle försöka flytta till det nyrustade fina ålderdomshemmet i Korsbacken. Dit ville dom absolut inte flytta var det svar Bertil fick. Gummorna var nöjda med det dom hade och vana med leva under små omständigheter. Stugan finns kvar och används till sommarbostad. 7:2 Edlas stuga f.d. Soldattorp nr 133, Vattstan Rote nr 133 bildad av Hyvlinge nr 1 och nr 3 Siste soldaten var Korpralen Karl August Hede (Brolin) Antagen ,77 m lång f i T-a 23

22 h. Johanna Carolina Björsell f i T-a d. Selma Johanna f i T-a Enligt hfl bodde här : f.d. tjänarinnan Edla Björklund f i Björklinge s. Erik f i T-a d Elsa f i T-a ( gift med 72-an se Grinda 4:5) Edla bodde kvar till sin död. Idag används stugan som sommarbostad. 7:3 Skomakartorpet Enligt hfl och bodde här: Skomakare Anders Brolin f i Gryta h. Charlotta Katarina Hedendahl f i Bromma Enligt hfl bodde här: Lägenhetsägaren och jordbruksarbetaren (arbetade vid Brundins i Hyvlinge.) Karl Berglund f i Lillkyrka h. Hilda Spångberg f i T-a d med barnen d. Gunhild f i T-a s. Gunnar f i T-a utfl till Grytbolsta d. Märta f i T-a d. Elsa f i T-a d. Linnea f i T-a Den gamla skomakarstugan var byggd med liggande timmer och bestod av en liten smal kammare, och ett litet kök med så stor spismur att halva muren var utanför huset. Karl Berglund byggde ut huset och då med stående timmer i väggarna. Källaren som användes till stugan har tillhört det gamla soldattorpet (innan det flyttades till Vattstan). Källaren var utfört med stenvalv och jordgolv. Stugan finns kvar och användes som sommarbostad. 24

23 Torpen i by nr 8 Härled Nr Namn 8:1. Sofielund f.d. soldattorp nr 120 Huset byggdes ca år 1890.Foto från ca 1950 Rote bildad av Härled nr 1 och nr 2 Siste soldaten var : Johan Albert Härlin (Rapp) f i Vårfrukyrka fl.t. Biskopsk h. Johanna Matilda Eriksson f i Altuna fl.t. Biskopsk d. Anna Matilda f i Biskopskulla död s. Karl Albert f i T-a fl.t. Biskopsk Enl. hfl flyttade Sofia Johanna Jansdotter hit. Hon var änka efter Erik Björsell se nr 8:2. Johan Pettersson och Josefina Malmström flyttade hit (från Herkulsberga) och köpte då fastigheten. Slöjdaren Pär Johan Pettersson f i Spånga g d h. Selma Josefina Malmström f i Stockholm Johan var med å bar upp halm från tröskverket till skullen. Sen köptes det in en Bahco-fläkt med rörsystem, och när det provades första gången så stog Johan vid rörets ände i utblåset å tittade in. Då var det någon som ville skoja med Johan å öste i lite boss i transportledningen och det fick ju Johan rätt i ansiktet. Enligt Arne Ljung var Johans kommentar bara Ja ja då kan man det här. Slöjdaren Johan och Josefinas barn: s. Lägenhetsägaren Karl Johan Pettersson f i Katarina förs. Sthlm gift Kallades för (Kalle-Pelle) h. Hildur Maria Herzberg f i Simtuna s. Karl Johan Arne f i Simtuna Karl Johan sålde fastigheten 1946 till Torsten Karlsson f Stugan är om- och tillbyggd och finns kvar idag. 8:2 Backstuga Björsells Enl. hfl bodde här Erik Björsell f i Vittinge, död h. Sofia Johanna Jansdotter f i Tensta (änkan Sofia flyttade till torpet 8:1 enl. hfl ) Rester av husgrunden finns kvar idag. 8:3 Backstuga Skräddare P.E. Pettersson Enl. hfl bodde här Skräddaren Per Erik Pettersson f i T-a, död 189? och hans syster Berta Kristina Persdotter f i T-a, död

24 År 1918 flyttade änkan Johanna Vilhelmina (änka efter K.A. Torsling) och hennes 2 barn till den här stugan. Dom kom från p.170 i Nibble. (Bodde tidigare i Spånga 25:7) Änkan Johanna Vilhelmina f. Larsson f i T-a död d. Henny Josefina Torsling f i T-a fl. till Torstunaby år 1924 s. Karl Herbert Torsling f i T-a fl. till Torstunaby år 1924 d. Svea Hilma Vilhelmina Torsling f i T-a fl. till Torstunaby år 1924 Grannflickan Viktoria (Tora) Thorsén i stuga 29:7, berättade att hon var med o skötte om gammelmor Johanna. Stugan revs 1945 och såldes som vedbränsle till Stockholm för 400 kr. Husgrunden till 8:3 finns kvar idag. 8:4 Lägenhet (Jan-Jansgården och nuvarande hembygdsgården) Jan-Jansgården, som tidigare varit en av fem gårdar i Härled, kom efter laga skifte 1877 och senare sammanslagningen av gårdarna att bli fördelsbostad för gården Härled 2:2. Den siste fördelsboende på Jan-Jansgården var änkan Johanna Matilda Schenström. Hon var änka efter bonden Johan Eriksson. Hon dog 1922 och därefter användes gården som statarbostad åt familjen Erik Jensén. Mangårdsbyggnaden var från början mycket liten och innehöll endast kök och en liten kammare. År 1818 tillbyggdes huset med sal och vindsvåning. På våren 1925 flyttade familjen Andersson in i huset som då benämndes lägenhet. Fam. Anderssons kom från Orsta p.191 Lars Viktor Andersson f i T-a fl.t.torstunaby våren 1940 h. Karin Laurentia Andersson f i Kloster i Sörmland - - d. Elna f i T-a - - d. Viola f i T-a fl.t.torstunaby våren 1940 Fam. Andersson var de sista som bodde i Jan-Jansgården 1945 köpte kommunen in gården för 4000 kr och överlät den till den nybildade hembygdsföreningen varvid en omfattande restaurering vidtog. Den 3 juni 1951 invigdes Jan-Jansgården av landhövdingen i Västmanlands län Conrad Jonsson Gamla bilder på Jan-Jansgården Foto Rune Åhlén 26

25 Torpen i by nr 9 Högstena Nr Namn 9:1. Soldattorp med n:o 128 Rote bildad av Högstena nr 1 och Kylsta nr 2 Sista soldat nr 128 var: Sten Ludvig Höglund f från T-a. Han flyttade till Johannes församling i Stockholm Efter Höglund flyttade familjen Svedell in här Svedells bodde tidigare i statarbostaden i Åby Karl Olof Svedell f i Västerås död i lunginfl. h. Vilhelmina Jansson f i Vittinge s. Erik Gustav Edvard gift f i Långtora fl till Simtuna h. Hildur Jäderholm f i Jädra fl. till Simtuna s. Erland Sigvard f i Högstena fl. till Simtuna d. Elna Olivia f i Härkeberga fl. till Enk s. Arne f i T-a d. Aina Viktoria f i T-a Ernst Gunnar Karlsson f i Enköping fl till Frösthult d. Estrid (gift med Ernst Gunnar 1924 ) f i Tillinge fl till Frösthult fb Anna Holmberg f i Simtuna fl till Frösthult fb. Märta Hjälte f i Sthlm. fl.t Bromma d. Ellida gift med Oskar Vilborg s. Karl Inge f i Enköping s. Emil med sonen Helmer Det fanns en son till som omkom i en olycka. Han föll av och kom in under en rullharv. Stugan revs av Juhlin i Åby omkring Grunden finns kvar. 9:2 Soldattorp med nr 127 Rote bildad av Åby nr 1 och Högstena nr 2 Siste soldaten nr 127 var Gustav Vilhelm Åhman (Stenvall) f i T-a hitfl 1886 fr Grinda h. Charlotta Augusta Norén f i Björksta Gustav Vilhelm med familj flyttade till Kulla Efter dom flyttade familjen Andersson från Simtuna in 1895: arb.vilhelm Andersson f i Örebro h. Emma Sofia (Nylén) f i Björksta d. Augusta Vilhelmina f i T-a Anderssons var sist boende i stugan. Okänt när stugan revs. Grunden finns kvar. 9:3 Ugglebopetters Backstuga Enligt hfl bodde här : Per Persson f i T-a d h Maria Catarina Göransson f i Hernevi d s Ugglebopetter Johan Petter Persson f i Hernevi. d Petter flyttade till ålderdomshemmet i Kärvskog den I hfl står antecknat i särskilda anteckningar Fattig om både Petter och hans mor. Några grundstenar finns kvar efter den lilla stugan, som saknat spis och skorsten. En större platt sten har tjänstgjort som spishäll. 27

26 Torpen i by nr 10 Jädra Nr Namn 10:1. Nr134 Gamla soldattorpet Före Laga Skifte 1855 var detta soldattorp för rote nr 134. Här bodde och verkade soldater med namnet Jäderblom Erik Jäderblom f i Österunda Johan Jäderblom f antagen flyttades torpet till dess nuvarande plats se torp nr 10:4. Grunden finns kvar. 10:2. Nr 67 Grenadjärstorpet Jäderholm Enligt Laga Skiftes protokoll år 1855 fick grenadjärstorpet stå kvar på sin gamla plats vid gränsen mellan de båda gårdarna Jädra 3:1 och 4:1 i rusthåll nr 67. Den siste grenadjären som bodde här var Karl-Edvard Jäderholm med hustru Regina och sex barn. Karl-Edvard är född i Stockholm och hette Jakobsson. Han kom till Jädra från Simtuna Hustrun Regina (Karlsson) är född i Tillinge Karl-Edvard antogs som grenadier den 22 nov 1888 vid 2:dra komp nr 3 Kongliga Lifregementets Grenadier-Corps i ÖREBRO för rusthållet nr 67 Jädra. Den 14 mars 1889 tillträdde han sin tjänst enligt ett Lego-Kontrakt med Rusthållarna Jan-Olov Johansson för Jädra 3:1 och Olof Lindgren för Jädra 4:1. Indelningsverket upphörde 1901 men Karl Edvard kvarstod i tjänst till slutet av 1920-talet. Han erhöll Svärdsmedaljen för lång och väl vitsordad tjänst, en utmärkelse han var mycket stolt över Medaljen finns inte kvar i släkten idag då den måste återlämnas efter innehavarens död. Karl-Edward var förutom grenadjär även finskomakare. Karl-Edward dog 6 jan 1938, 69 år gammal. Regina dog 30 dec 1946, 76 år gammal. Deras barn hette: Hildur f. 1894, gift med Erland Svedell (från Högstenatorpen) Gerda f. 1898, gift Johansson Edvin f.1900, gift med Göta Berggren Klara f. 1903, gift Lind Gunhild f. 1906, ogift Gunnar f. 1908, gift med Elsa Larsson i Koby. Endast grunden finns kvar. 10:3. Torpet Jedins Karl-Erik Jedin var indelt grenadjär Nr 67 före Karl-Edvard Jäderholm. Efter avsked från armen flyttade han in i detta torp. Karl-Erik var också skomakare grovskomakare. Han blev över 90 år gammal. Jedin s dotter Mina (Vilhelmina) Jedin, som var ogift, bodde kvar i huset med sitt barn Algot. Algot blev sedermera stormålare på Strömsholms Slott. 28

27 Mina bodde en tid på Korsbackens Ålderdomshem innan hon blev intagen på Ulleråkers Sjukhus i Uppsala. No 67 Karl-Erik Jedin f i Österunda d h. Johanna Ersdotter f d d. Sofia Vilhelmina f i Hernevi. fl till Hernevi s. Johan Algot f i T-a fl till Enk.1907 sen till Strömsholm Väl synlig grund och ett antal syrenbuskar finns kvar. 10:4. Nr 134 Soldattorpet Jäderblom För rote nr 134 ansvarade gårdarna Jädra 1:2, 1:3 och 2:1 från Laga Skifte Soldatstugan flyttades hit från Jädra 3:1 se torpplats nr 10: hette soldaten Johan Jäderblom och var född Efter honom kom August Jäderblom f 1837 i T-a och som siste soldat Karl Elof Jäderblom f Karl Elof var även verksam som rörmokare. Han kom till Jädra från Hernevi. Karl Elof Jäderblom (Görling) f i Enköping h. Anna Lovisa Larsdotter f i Frösthult d. Maria Lovisa f i T-a d. Ruth Elisabeth f i T-a Karl Elof flyttade till Enköping 1898 men hade huset uthyrt några år. I soldatstugan bodde då enligt HFL: Skomakaren Karl-Johan Jansson f i Sånga h. Agnes Leontina Johansson f i Tillberga s. Johan Eskil f i Ramsberg s. Carl-Evert f i T-a s. Inga Viktoria f i T-a Sedan köpte jordbruksarbetaren Johan Gustav Torell huset av Karl Elof Jäderblom. Johan Gustav Torell f i Långtora död.1935 h. Charlotta Kristina Lindvall f i Stockholm död.1910 Torell s efterlevande sålde torpet 1937 till Gunnar Berglund för 500 kr. Gunnar Berglund f d h. Sigrid f d Familjen Berglund (Gunnar, Sigrid, Karl-Axel, Göte, Gunborg, Dagny o Dagmar, Britta o Ola) flyttade hit från Åsby Gunnar var född i Hyvlinge 7:3 och efter giftermålet med Sigrid bodde dom i olika byar i Torstuna. Först i Grytbolsta 5:2 sen Strömsta, Kylsta 12:3, Åsby 35:1 och till sist kunde dom köpa ett eget hus i Jädra. I Kylsta var Gunnar statkarl vid Härnevi Gård och jobbade åt Einar Andersson i kvarnen. Gunnar och Sigrid var ett strävsamt par som sällan klagade utan klarade att leva under små omständigheter. Alltid glada och förnöjsamma. Gunnar var en mångsysslare, byggnadssnickare, murare, dikare, mm mm, och en duktig jägare. 29

28 10:5. Torpet Nils-Pelles På Jädra 2:1s mark, på gränsen mot Hyvlinge bodde Nils Pelle och hans hustru Josefina Kristina, och efter hustruns död 1907 med hushållerskan Nils Anna. Nils var köpman bl. a. så köpte och sålde han kor. Han kom hit från Skogs-Tibble och blev 96 år gammal. Hans gravsten finns kvar på Torstuna Kyrkogård. Lägenhetsägaren och arbetaren Nils Pettersson f i Sunne, Wärmland h. Josefina Kristina Vapsell f i T-a död till sin fostran dottersonen Viktor Anselm f i Hernevi. fl Efter hustruns död anställdes hushållerskan: Anna Nils Anna Jansdotter f (senare bodde Anna hos Mina i torp nr 10:3, senare även i Vattstan i Edlas stuga 7:2 ) f.b. Elona Viktoria Lilja f i Hernevi f.b. Rudolf Ernst Vilhelm Johansson f i Vårfrukyrka fl till Enk. Före Nils Pelle bodde hans far o mor här.1887 flyttade dom hit från Hernevi. Per Jansson f i Sunne h. Britta Ohlsdotter f i Sunne död Väl synlig husgrund omgiven av stenmur finns kvar idag. 10:6. Noras täppa. Stugan är förmodligen byggd 1868 som undantagsstuga. Det finns några grundstenar är kvar, men över stenarna har det lagts upp en antal stenar från åkern. Det berättats att husbygget var ett hastverk och fuskbygge. Här bodde änkan Eleonora Bergkvist på undantag. Hon var gift med Per Lindroth och efter hans död sålde änkan gården Jädra 2:1 till August Lundkvist och hon fick då som ett undantag i köpet en stuga, med egen brunn och en liten åkertäppa. I Noras undantag ingick också en åkerteg nedanför stugan, därav namnet Nora s täppa, hon hade också lösjord vid källan (brunnen) mitt i gärdet mot Jädra 1:3. Stugan byggdes intill Grytgärdsvägen (gamla kyrkvägen) på gränsen till Kylstas marker. Nora bodde i stugan från 1868 till 1879 och flyttade då med sin nya familj till Albäck i Simtuna. Stugan revs sannolikt snart efter att Nora flyttat ut. Per Lindroth f i Järlåsa död h. Eleonora Bergkvist f i Tillinge d. Josefina d. Kristina s. Johan Albert gifte Eleonora om sig med: Karl Karlsson f s. Karl Arvid (Karls son ) Familjen Karlsson flyttade 1879 till Albäcks skog i Simtuna. Inga grundstenar finns kvar. Över husplatsen är det tippat stora stenar. 10:7. Bergstens Jordlägenhet På gården Jädra 1:3 strax norr om skogsbacken vid soldattorpet nr 134 bodde Bergstens. Dom hade höns, får o gris. Till torpet hörde även ladugård, loge och trädgård Inget finns kvar idag förutom den grävda och stenlagda brunnen. Fredrik var landbonde (brukare) på gården Jädra 1:3 mellan åren och vid Laga skifte s förhandlingarna år 1855 företrädde han gårdens dåvarande ägare Anders Ersson Lyngsta. Boende på Jädra 1:3 i Jordlägenhet 1863, med ett 50-års kontrakt. Landbonde Fredrik Bergsten f i Hagby h. Maja Lisa f i Gryta d s. Fredrik Vilhelm f i Hagby s. Carl Petter f i Fröjeslunda Vi följer Carl Petter eftersom han efter att ha bott på olika ställen återkom till jordlägenheten på Jädra 1:3. 30

29 gifte sig Carl Petter och blev dräng samma år hos Zakaris Olsson på gården Jädra 2:1 Carl Petter f i Fröjeslunda h Maria Augusta Linderot f i Tibble s Carl August f i T-a s Carl Axel f i T-a 1869 flyttade familjen till Hyvlinge nr 1 och Carl Petter blev brukare. Familjen fick tillökning med två söner. s Johan Arvid f i T-a s Per Alfred f i T-a 1876 flyttade familjen Carl Petter till Vånsjö nr 1 Även här fick familjen tillökning, nu med två döttrar. d Edla Maria f i T-a d Anna Vilhelmina f i T-a 1884 flyttade familjen till Spånga 1887 flyttade familjen till Kärvskog Men Carl Peter och Maria Augusta med dottern Edla kom tillbaks till Jädra 1:3 igen och bodde där från Dottern Edla flyttade ut Hustrun Maria död Carl Petter flyttade till Österunda :8. Torpet Lundblads Torpet hade ett högt läge i skogskanten, strax intill gränsen mot Högstena och nära granne med Högstenatorpen och med vacker utsikt över åkermarkerna ner mot Örsundaån. Grunden finns kvar med tegelhög som påminner om den gamla skorstensstocken. Det finns också rester av en stenmur, en stor syrenbuske och en källare med väl bevarat stenvalv samt stampat jordgolv. Torpare Sven Gustav Lundblad f i Hallsberg, gift Hustru Emma Charlotta f. Sagström f död f.d.edit Albertina Eriksson Lundblad f i Vårfrukyrka fl t Skultuna s.karl Herbert f i Litslena Edit Albertina och Karl Herbert flyttade till Litslena Sven Gustav arbetade som jordbruksarbetare bl a vid Käflinge men även på andra gårdar i bygden. Sven Gustav var med på tröskningen om höstarna, och flyttade med tröskverket från gård till gård. Hans hustru hette Emma och hon plockade bär även på söndagarna, vilket inte var brukligt på den tiden, men hon ursäktade sig med att Läser man skriften först så är det ingen synd att plocka bär på söndagen. Vid stugan odlade Lundblads råg och potatis. Rågen slogs med lie och tröskades med slagor i den egna logen. Gubben Lundblad blev lite vilsen på gamla dar. En nyårsafton när han hämtat mjölken hos Lindgrens (Jädra 4:1) så gick han till Adolfs (Jädra 1:3) istället för hem. Adolf ledde hem honom på nyårsnatten. Han hade mycket dålig syn och för att han skulle hitta till dasset hade bonden Lindgren satt upp en ledstång mellan farstubron och dasset (som låg utomhus en bra bit från huset). Till slut blev Sven Gustav blind och år 1925 togs han in på ålderdomshemmet i Kärvskog. Efter Lundblads bodde här: Karl Evert Hede f i T-a h. Matilda Hemberg f i Sala s. Karl Emanuel f i Västerås. Karl Evert var slaktare och charkuterist. Han tillverkade korv som han åkte med häst å vagn upp till Morgongåva och sålde flyttade familjen Hede ut (till Nydala 20:3) och då flyttade fam Johansson in. Karl Johan Johansson f i Altuna hush. Maria Vilhelmina Eriksson f i Österåker Hennes dotter: d. Ulla Maria,Sofia f i Engelbrekts förs. Stochholm s. Karl Ragnar Vilhelm f i Enköpings-Näs Hela familjen Johansson flyttade till Kärrbo i Västmanlands län den

30 10:9 Skomakartorpet Jädralund (även kallat Syndafallet ) Torpet ligger väldigt naturskönt och idylliskt placerat invid Örsundaåns norra strand, intill allmänna landsvägen och tidigare invid den gamla landsvägsbron som kallades syndafallsbron Torpets läge är i nedre sydvästra hörnet av gården Torstuna Jädra 4:1 s marker och gränsar mot Högstenas ägor. Hit flyttade skomakaren Oskar Thorslund med familj 1894 från Simtuna. Han köpte fri torpet (förmodligen tomten) av Karl Lindgren för 200 kr. Köpebrevet finns hos Lantmäteriavdelningen i Uppsala. Oskar Thorslund var inte bara skomakare utan också traktens frisör. Han var känd för att ge de yngre nyfriserade en liten hurril som avslutning, så dom satt på helspänn när det nalkades slutet. Ibland tog han sin båt (en löglår) och rodde ner till Härnevi kvarn och gick till affären i Kylsta och handlade. Det sägs att Oskar eller om det var någon av sönerna som även var slaktare. Det fanns en pannmur i ett av husen där vatten kunde kokas för lögning av grisen. Det var auktion på huset 1953 och det såldes då för 8500 kr. Skomakaren Oskar Thorslund f i T-a, gift med h. Emma Karolina f Karlsdotter f i Hernevi d. Märta Elvira Oscaria f i T-a d. Elsa Fanny Viktoria f i Hernevi f.b. Ester Matilda f Fosterbarn fr Klara förs.sthlm s. Eskil Teodor f i T-a d. Lydia Eleonora f i T-a s. Johan August(Thorslunds son ) f i Simtuna s. Karl Oskar Agaton f i T-a d. Elin Doris Maria f i T-a s. Sixten Emanuel f i T-a ägdes torpet av docent Sjödin och användes till sommarbostad. Stugan bytte ägare hösten :10 Duf Torpet På gamla storskifteskartan från 1779 finns markerat och namnsatt ett torp som heter Duf Torpet. Det är placerat på gränsen mellan nuvarande Jädra 3:1 och Jädra 4:1 strax norr om grenadjärstorpet nr 67. På Duf Torpet torpgrund hade grenadjärstorpet nr 67 sin ladugård byggd på senare tid.. Det fanns omnämnt i storskifteshandlingharna 1779 en Olof Dufwa i Jädra. Det kan vara han eller någon i hans familj som bott i och gett namnet till torpet. Rester av husgrunden finns kvar. 32

31 Torpen i by nr 11 Kungs-Husby Nr Namn 11:1. Soldattorp med n:o 130 Rote bildad av Kungshusby nr 1 och nr 2 Siste soldaten var Erik Johan Svan (Larsson) f i Österunda, hitfl fr. Österunda h. Elin Alfrida Brodin (gifta ) f i Sala hitfl fr. Österunda s. Johan Folke f i Österunda hitfl fr. Österunda d. Anna Alfrida f i Österunda d. Jenny Leontina f i Österunda s. Carl Einar f i T-a I hfl står Elin för Eriks fästeqvinna, dom var ju inte gifta innan Johan föddes. Stugan finns kvar och har byggts på med en våning av marstallsgänget 11:2 Svanelid Hit flyttade Hjalmar från Kärvskog (Korsbacken) och han har tidigare även bott i Vappeby nr 32:6. Snickare Hjalmar Bergman f i T-a död h Charlotta Eriksson 1-sta giftet f i Lillhärad död h. Hulda Lundin 2-dra giftet f i T-a Fjärdingsman Josef From f i Simtuna, fl t. Torstunaby 24:14 h. Märta Olivia Berglund f i T-a fl t. Torstunaby 24:14 s. Rune f i T-a fl t. Torstunaby 24:14 Josef är född i soldattorpet 22:2 i Skensta. I Torstunaby (nuvarande Korsbacken) byggde han sig ett eget hus dit han flyttade Jordbr.arb.Gustav Adolf Thunberg f i Tillinge h. Ida Charlotta Bergman f i T-a d. Alma Elisabeth f i Lundby, fl. till Enk Stugan finns kvar och har byggts om och till ett antal gånger. 33

32 Torpen i by nr 12 Kylsta Nr Namn 12:1. Soldattorp n:o 135 Rote bildad av Kylsta nr 1 och Kylsta nr 4 Siste soldaten hette: Johan Kylström f i Långtora död.1857 h. Sara Jansdotter f i Vittinge bodde kvar till sin död 1879 s. Anders Gustav f i T-a s. Carl f i T-a fl s. August f i T-a s. Carl f i T-a s. Alfred f i T-a Idag finns bara ett par fruktträd och några grundstenar kvar av torpet. 12:2 Kylstalund (affärshuset i Kylsta) Enligt hfl bodde här : Lägenhetsägaren Karl Schillén f i T-a h. Josefina f i Frösthult dottersonen Alvar f i Vårfrukyrka Handelsidkerskor systrarna Elsa Charlotta Schilén f i Simtuna Anna Emilia Schilén f i Simtuna För mer info. om affären se Boken Landsbygdsbutiker och lanthandlare i fjärdhundrabygden. ISBN Affärshuset finns kvar och användes som åretruntbostad. 12:3 Karlssons stuga Det var en gammal stuga med vass/halmtak och till stugan hörde en del små uthus. Stugan och uthusen låg mellan nuvarande ladugården och den nya frigångsladugården som är under uppförande. Sannolikt är detta en av de många små bondgårdar som en gång i tiden fanns i Kylsta. Enligt hfl bodde här Gunnar Berglund med familj. Han jobbade då som statkarl hos Einar Andersson på Härnevi gård. Stugans har fått namn efter Rättare Karlsson som sist bodde här. Karlsson var Rättare på Härnevi gård. Ingen grund eller annat finns kvar idag. 12:4 Filipsro Enligt hfl bodde här : Stenarbetaren Filip Hammarström f i Enköpings-näs (har bott i Högstena ) och hans syster Inez Hammarström f från Simtuna (har bott i Högstena ) Filip var en händig person som var stenarbetare, snickare och murare. Han byggde huset själv till sig och sin syster. Huset finns kvar idag. 12:5 Enströms stuga Även denna stuga är sannolikt en av de många små bondgårdar som en gång i tiden fanns i Kylsta. Det bestod av en parstuga med tillhörande små uthus och dass. Enligt hfl bodde här: Arbetaren Valfrid Enström f i Simtuna h. Alma Adela Dagny Molin f i Björksta s. Erik Artur f i T-a d. Rut Viola f i T-a Valfrid var en av de tre bröder som tidigare arrenderat och brukat Härnevi Gård. På den plats där stugan låg är idag byggt ett traktorgarage. Det berättades att i en gömd källare under gårdens loge förvarades (gömdes) potatis under kriget. Under krigsåren var det brist på allt framförallt mat. Stugan revs någon gång på 1940-talet. 34