Räknefärdighet och finansiell förmåga 1 Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning 2010

Transkript

1 Räknefärdighet och finansiell förmåga 1 Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning 2010 Johan Almenberg 2 och Olof Widmark 3 24 januari 2011 Sammanfattning. Vi redogör för några resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning I undersökningen ägnas särskild uppmärksamhet åt grundläggande räknefärdighet, finansiell förmåga samt ett antal finansiella val som vanliga hushåll ställs inför, t.ex. valet mellan olika sparformer, utformningen på bolån, och att planera inför ålderdomen. I konsumentundersökningen ägnar vi särskild uppmärksamhet åt räknefärdigheten hos vuxna svenskar. Vi finner stora skillnader i räknefärdighet mellan olika grupper i befolkningen. I allmänhet avtar räknefärdighet, i likhet med andra aspekter av kognitiv förmåga, med åldern, men vi finner också att individer i den yngsta gruppen, år, presterar dåligt på räknefrågorna. Detta tyder på en kohorteffekt som skulle kunna vara ett allvarligt problem. Räknefärdighet är positiv korrelerad med utbildning och med risktagande. Vi finner även att räknefärdighet har ett positivt samband med deltagande på aktiemarknaden och med finansiell förmåga i allmänhet. Dessa resultat är robusta när vi kontrollerar för andra egenskaper hos individen, så som ålder, kön, utbildning och inkomst. Denna studie har tillkommit på initiativ från Finaninspektionen (FI) inom ramen för FI:s arbete med projekt för privatekonomisk information och utbildning ("Finanskunskap"). Enkätundersökningar och analyser görs i syfte att belysa hur svenska hushåll hanterar olika privatekonomiska frågor och för att spåra eventuella hinder och problem. 1 Författarna tackar Per Arne Ström, Therese Wieselqvist Ekman, Pehr Wissén, Camilla Ferenius, Johan Parmler, Annamaria Lusardi, Zoe Oldfield, Magnus Johannesson och Anna Dreber Almenberg. 2 Finansdepartementet. De åsikter som presenteras här är författarnas egna i egenskap av forskare och representerar inte Finansdepartementets åsikter. 3 Svenskt Kvalitetsindex AB, Box 3353, Stockholm 1

2 1 INLEDNING Vi redogör för några resultat från en undersökning som studerar räknefärdighet, finansiell förmåga samt ett antal finansiella val som vanliga hushåll ställs inför. Med räknefärdighet avses individens förmåga att hantera kvantitativ information och att utföra enkla beräkningar. Med finansiell förmåga avses hur bekant individen är med grundläggande finansiella koncept och produkter. Deltagarna i undersökningen är ett representativt urval av svenskar i åldrarna Huvudsyftet med undersökningen är att studera nivån på räknefärdighet bland vuxna svenskar och att identifiera grupper i befolkningen med särskilt låga nivåer, samt att belysa sambanden mellan räknefärdighet, finansiell förmåga och privatekonomiskt beslutsfattande. Vi visar att individer med god räknefärdighet också uppvisar större finansiell förmåga. Vi studerar även sambandet mellan räknefärdighet och finansiella beslut avseende t.ex. sparformer, hur man hantera löpande inkomster och utgifter, bolånens utformning samt att planera inför ålderdomen. I många länder har individens finansiella beslutsfattande kommit att spela en större roll, t.ex. genom ökat inflytande över hur pensionssparande ska investeras. Samtidigt erbjuder banker och andra aktörer allt mer komplicerade finansiella produkter till vanliga småsparare. Denna utveckling väcker frågan om hur väl utrustade vanliga hushåll är för att fatta genomtänkta beslut i finansiella frågor. En enkel standardmodell i nationalekonomi antar att individen är rationell och fullt ut begriper problemet den ställs inför. I en sådan enkel modell ökar individens välfärd utan tvekan om den på egen hand får fatta beslut om konsumtion och sparande, t.ex. i form av högt belånade bostadsinvesteringar eller portföljval gällande det egna pensionskapitalet. I praktiken är individuellt beslutsfattande i finansiella frågor i många fall inte särskilt väl underbyggt, vilket kan leda till att många hushåll gör suboptimala val. Det är väldokumenterat i internationell forskning att många konsumenter fattar dåliga privatekonomiska beslut, t.ex. genom att undlåta att minimera lånekostnader. Agarwal et al (2006) visar att många konsumenter väljer fel typ av lån. Många individer med kreditkortsinnehav byter inte till billigare och tillgängliga finansieringskällor för sina krediter, så som ett förmånligare kreditkort eller andra likvida tillgångar (Gross och Souleles, 2002; Stango och Zinman, 2009). Konsumenter tar ut dyra, kortfristiga lån även när de har tillgång till billigare alternativ (Agarwal et. al, 2009). Kvaliteten på individuellt finansiellt beslutsfattande spelar en viktig roll för hushållens välfärd. Om hushållen fattar dåliga beslut i ekonomiska frågor så kan det ha allvarliga konsekvenser för deras välbefinnande på lång sikt. Vissa typer av privatekonomiska beslut, såsom bolån, kan dessutom ha konsekvenser för den 2

3 finansiella stabiliteten, särskilt i länder med väl utvecklade kreditmarknader för bostadsköp. Dåligt beslutsfattande avseende bolån har dokumenterats på många håll. Många amerikanska hushåll betalar t.ex. avsevärt högre bolåneräntor än de egentligen behöver, antingen för att de inte lägger om sina lån (Campbell, 2006; Agarwal et al, 2008) eller genom att ta ett dyrare s.k. subprime lån när de egentligen skulle ha kvalificerat sig för ett billigare s.k. prime lån (Lax et al, 2004). Skillnader i ekonomiska utfall mellan olika hushåll kan delvis förklaras med skillnader i individuella preferenser gällande t.ex. risk och avvägningen mellan konsumtion i dag och i framtiden (intertemporal substitution). I ekonomiska standardmodeller spelar inställningen till risk och intertemporal substitution en avgörande roll, givet den information som individen har till hands. I praktiken spelar det sannolikt också en avgörande roll hur individen kommer fram till just denna information. Att delges information är inte en garanti för att vara välinformerad individen måste också ha rimliga förutsättningar för att hantera informationen i fråga. Finansiellt beslutsfattande är ofta komplicerat och för att komma fram till ett någorlunda optimalt val behöver individen vara bekant med grundläggande finansiella beslut och produkter. Med andra ord behöver individen en tillfredställande finansiell förmåga. Tidigare forskning har visat på långa nivåer av finansiell förmåga bland den vuxna befolkningen i USA och Storbritannien (Bernheim, 1995 och 1998, Lusardi och Mitchell, 2006; Banks och Oldfield, 2007; Lusardi, 2007a, 2007b; McArdle et al 2010). Internationella jämförelser har visat på liknande problem i många andra länder med hög ekonomisk utveckling (se t.ex. OECD, 2005; van Rooiji, 2007; Lusardi och Mitchell, 2007c; Christelis, Jappelli och Padula, 2007). Olika nivåer av finansiell förmåga kan delvis bero på skillnader i kognitiv förmåga. I synnerhet förefaller räknefärdighet, dvs. förmågan att hantera numerisk information och utföra enkla beräkningar, vara en viktig förklaringsfaktor för ekonomiska utfall på individnivå, och är starkt korrelerat med finansiell förmåga (Banks och Oldfield, 2007; Burk et al, 2009; Finke, 2010; Gerardi et al, 2010). Bristande räknefärdighet kan ha allvarliga konsekvenser för individens välbefinnande på lång sikt. Räknefärdighet och finansiell förmåga har visat sig vara viktiga förklaringsfaktorer för att man planerar inför ålderdomen (Banks och Oldfield, 2007; Lusardi 2009) och deltagande på aktiemarknaden (Banks och Oldfield, 2007; van Rooij, 2007). Räknefärdighet har också visat sig påverka individens hälsa, bl.a. mot bakgrund av att mycket hälsorelaterad information uttrycks i numeriska termer (se Reyna et al 2009 för en översikt). Akerlof och Shiller (2009) hävdar att avvikelser från full individuell rationalitet är en central orsak till att den amerikanska bolånekrisen uppstod. Visst belägg för 3

4 denna hypotes ges av Gerardi et al (2010) som finner en koppling på individnivå mellan låg räknefärdighet och problem med att betala sina bolån för subprimelåntagare i USA. Sambandet kvarstår då man kontrollerar för andra egenskaper hos både låntagaren och bolånet. Med andra ord finns det en betydande skillnad i betalningsvårigheter mellan individer med likartade ekonomiska förutsättningar och likartade bolån, men med olika nivåer av räknefärdighet. Räknefärdighet har också kopplats till hur konsumenter väljer att utforma sina bolån (Moore, 2003; Bergstresser och Beshears, 2009). I vår enkätundersökning använder vi frågor kring räknefärdighet och finansiell förmåga som använts tidigare i internationell forskning, vilket underlättar jämförelser med andra länder och tidigare vetenskapliga studier. Vi har även inkluderat ett antal frågor om finansiella beslut som vanliga hushåll ställs inför. Tack vare detta kan vi studera hur individuella skillnader i räknefärdighet och finansiell förmåga hänger ihop med olika finansiella beslut. Frågorna om räknefärdighet är baserade på de sex frågor som tidigare använts i den longitudinella brittiska studien ELSA (English Longitudinal Study of Ageing), och som studerats i relation till finansiella beslut av Banks och Oldfield (2007). De frågor om räknefärdighet som använts i den longitudinella amerikanska studien HRS (US Health och Retirement Survey) och som studerats i samband med finansiella beslut av t.ex. Lusardi (2007a) och McArdle et al (2009), är en delmängd av dessa sex frågor. Frågorna har översatts till svenska med minsta möjliga ändringar av innehållet. Frågorna om finansiell förmåga är i huvudsak baserade på de frågor som tagits fram av Annamaria Lusardi och Olivia Mitchell för HRS undersökningen (Lusardi och Mitchell, 2006) samt för den amerikanska studien ALP (Rand American Life Panel, se Lusardi och Mitchell, 2007c). Ett centralt resultat från vår undersökning är att det finns stora skillnader avseende räknefärdighet mellan olika grupper i befolkningen. Vi finner att räknefärdighet avtar med stigande ålder, i linje med det väletablerade resultatet att kognitiv förmåga i allmänhet avtar när vi åldras. Mer överraskande är att även den yngsta gruppen, individer i åldern 18 29, presterar dåligt på dessa frågor. En sannolik men bekymmersam förklaring är att detta är en kohorteffekt, dvs. att miljöfaktorer så som hur skolan fungerar m.m. har lett dagens unga vuxna att ha lägre räknefärdighet än vad de äldre individerna i urvalet hade när de var i samma ålder. Eftersom vi använder tvärsnittsdata kan vi inte testa denna hypotes mer utförligt, men vi uppmuntrar till mer forskning kring detta eftersom en kohorteffekt i den här storleksordningen är att betrakta som ett förhållandevis allvarligt samhällsproblem. Vi finner att individer med högre räknefärdighet är mer risktagande. Konsekvent med detta finner vi även en positiv korrelation mellan räknefärdighet och att man väljer en större andel rörlig ränta för sitt bolån bland de individer som har 4

5 bolån. I en regressionsanalys finner vi att räknefärdighet är en viktig förklaringsfaktor för deltagande på aktiemarknaden och för finansiell förmåga i allmänhet. Dessa resultat står sig när man kontrollerar för andra egenskaper hos individen, vilket indikerar att räknefärdighet spelar en viktig roll utöver andra egenskaper så som ålder, kön, utbildning och inkomst. I avsnitt 2 beskriver vi datamaterialet lite utförligare. I avsnitt 3 sammanfattar vi våra resultat avseende nivåerna för räknefärdighet och finansiell förmåga bland olika grupper i befolkningen. Vi gräver djupare i sambanden mellan räknefärdighet och finansiella beslut i avsnitt 4 och avslutar med en sammanfattande diskussion i avsnitt 5. 5

6 2 DATA Datainsamlingen har gjorts genom en telefonundersökning på omkring 1300 personer i åldrarna Undersökningen har genomförts av Svenskt Kvalitetsindex på uppdrag av Finansinspektionen (FI). Intervjuerna genomfördes i maj och juni 2010 av EDB Business Partner. Ett obundet slumpmässigt representativt urval av Sveriges befolkning i åldrarna drogs från Statens personadressregister (SPAR). SPAR innehåller alla individer som är bosatta och registrerade i Sverige vid en viss tidpunkt (oavsett medborgarskap). Telefonnummer till dessa individer hämtades därefter från en annan källa (PAR). Telefonnumren i PARs databas tas från alla större telefonleverantörer i Sverige och innehåller både fasta nummer och registrerade mobilnummer. För att minimera bortfallet, kontaktades alla individer i urvalet upp till 8 gånger vid olika klockslag och på olika dagar tills kontakt nåtts. Svarsfrekvensen var 49 procent. Urvalet är jämnt fördelat mellan män och kvinnor, 49,2 respektive 50,8 procent. Genomsnittsåldern är 43,9 år. Merparten, 56,7 procent, har tillsvidareanställning. Den näst största gruppen är pensionärer (16,2 procent) följt av studerande (12,2 procent), arbetslösa (7,6 procent) samt egenanställda (5,6 procent). Kategorin anställda inkluderar de som arbetar deltid. Kategorin studerande inkluderar långtidssjukskrivna. Ca en tredjedel av individerna utgör ensamhushåll. Drygt 8 procent är utrikes födda, varav merparten födda inom Norden eller övriga Europa. Bakgrundsvariablernas fördelning redovisas mer ingående i Bilaga 3. Räknefärdighet Frågorna om räknefärdighet är baserade på de sex frågor som tidigare använts i den longitudinella brittiska studien ELSA (English Longitudinal Study of Ageing, se Steel et al, 2003, för en sammanfattning). De frågor om räknefärdighet som använts i den longitudinella amerikanska studien HRS (US Health och Retirement Survey) och som studerats i samband med finansiella beslut av t.ex. Lusardi (2007a) och McArdle, Smith och Willis (2009), är en delmängd av dessa sex frågor. Frågorna har översatts till svenska med minsta möjliga ändringar av innehållet. Den ursprungliga engelska formuleringen i ELSA redovisas i Bilaga 1. 6

7 Tabell 1 Frågor om räknefärdighet 1 Du köper en bok för 85 kr och betalar med 100 kr. Hur mycket växel borde du få? 2 En butik har rea och erbjuder då alla sina varor till halva priset. En stol kostar 3000 kr innan rean. Hur mycket kostar den under rean? 3 Om sannolikheten att få en sjukdom är 10%, hur många av 1000 personer kan förväntas få sjukdomen? 4 En bilhandlare erbjuder en begagnad bil för kr. Det är två tredjedelar av vad den kostade som ny. Hur mycket kostade bilen som ny? 5 Fem personer vinner ett lotteri och ska dela på vinsten. Om vinsten de ska dela på är 2 miljoner, hur mycket får var och en? 6 Anta att du har 200 kr på ett sparkonto. Räntan är 10% om året och sätts in på samma konto. Hur mycket har du på kontot efter två år? Utifrån antalet korrekta svar på dessa sex frågor konstruerar vi samma index som Banks och Oldfield (2007) använder för att studera kopplingen mellan räknefärdighet och finansiellt beslutsfattande i ELSA. Indexet delar in individerna i fyra grupper efter räknefärdighet, enligt de kriterier som redovisas i Tabell 2. En fördel med denna metod är att man då beaktar frågornas relativa svårhetsgrad. Deltagarna i undersökningen fick svara på alla sex frågor och svaren registrerades som antingen rätt eller fel. I ELSA fick deltagarna däremot först svara på frågorna 2, 3 och 4. Om individen svarade fel på alla frågor fick individen svara på fråga 1 och annars på fråga 5. Fråga 6 ställdes endast till de individer som svarat rätt på minst en av frågorna 3, 4 eller 5. Vi beaktar detta när vi konstruerar vårt index genom att endast räkna ett svar som korrekt i fall individen skulle ha fått frågan enligt de kriterier som användes i ELSA. Tabell 2 Index för räknefärdighet Indexvärde Kriterier 1 Antingen fel svar på frågorna 2 4 eller rätt svar på fråga 2 men fel svar på frågorna Minst ett felaktigt svar på frågorna Antingen rätt svar på frågorna 2 5 men fel svar på fråga 6, eller minst ett felaktigt svar på fråga 2 5 men rätt svar på fråga 6. 4 Rätt svar på frågorna 2 6. Finansiell förmåga Undersökningen innehåller ett antal frågor som syftar till att mäta individens finansiella förmåga. Begreppen räknefärdighet och finansiell förmåga används ibland för att beskriva samma sak, och gränsen mellan de två är ibland oklar. Viss konsensus råder dock kring att definiera finansiell förmåga som mer kunskapsbaserad, med betoning på hur bekant man är med grundläggande finansiella koncept och produkter, medan räknefärdighet är mer direkt kopplad till kognitiv förmåga, i synnerhet förmågan att hantera numerisk information och att utföra enkla beräkningar. 7

8 De sju frågorna om finansiell förmåga bygger huvudsakligen på de frågor som tagits fram av Annamaria Lusardi och Olivia Mitchell för HRS och ALPundersökningarna (Lusardi och Mitchell, 2006 och 2007c). Frågorna återges på svenska i Tabell 4. Den ursprungliga formuleringen på engelska i HRS och ALP återges i Bilaga 2. Tabell 3 Frågor om finansiell förmåga 1 Anta att räntan på ditt sparkonto är 1% och inflationen är 2%. Om du låter dina pengar stå på kontot i ett år, kommer du kunna köpa mer, lika mycket, eller mindre för pengarna vid årets slut? 2 Att köpa aktier i ett enstaka företag är vanligtvis säkrare än att köpa andelar i en aktiefond. Sant eller falskt? 3 På lite längre sikt brukar rörliga bolåneräntor vara lägre än bundna bolåneräntor. Sant eller falskt? 4 Obligationer är värdepapper som löper med fast ränta under viss tid. Om räntan går ner, vad händer med obligationspriserna? 5 Vilket har historiskt sett gett högst avkastning på lång sikt, aktier eller obligationer? 6 Aktier brukar gå upp och ner i värde mer än vad obligationer gör. Sant eller falskt? 7 En investering som ger högre avkastning än genomsnittet har sannolikt högre risk än genomsnittet. Sant eller falskt? Baserat på antalet korrekta svar på dessa sju frågor konstruerar vi ett index för finansiell förmåga. Indexet har genererats med hjälp av s.k. principal componentanalys (PCA) och tillskriver en s.k. principal component score till varje observation. Utifrån detta skapar vi ett index som delar in populationen i fyra grupper, från låg finansiell förmåga till hög finansiell förmåga. 4 Sambandet mellan räknefärdighet och finansiell förmåga studeras mer ingående i avsnitt 4. Finansiellt beslutsfattande Undersökningen innehåller även ett antal frågor om individens privatekonomi, på följande områden: (i) hur man hanterar sitt kassaflöde dvs. löpande inkomster och utgifter; (ii) inställning till risktagande; (iii) hur man planerar sin privatekonomi; (iv) val av boendeform inklusive bolån; (v) långsiktigt sparande; (vi) deltagande på finansiella marknader. 4 Syftet med att skapa ett index är att göra antalet variabler som ska användas i en statistisk analys mer hanterbart och samtidigt behålla så mycket av informationen i de urspungliga variablerna som möjligt. (Här skapas ett index av hur respondenterna svarat på sju frågor om finansiell förmåga.) PCA är en metod för att skapa index som är linjära kombinationer av de ursprungliga variablerna. Principal komponenterna tas fram så att så mycket som möjligt av den ursprungliga variationen i variablerna fångas av den nya indexvariabeln. I detta fall gjordes principal komponentanalysen på basis av en tetrakorisk korrelationsmatris för de sju binära variablerna som använts för att fånga den finansiella förmågan hos respondenterna. De sju variablerna kodades som 0 fel svar eller 1 rätt svar. Svarssalternativen Vet ej och Vill ej svara behandlades som svar saknas och exkluderades från korrelationen. 8

9 Sambandet mellan räknefärdighet och finansiellt beslutsfattande studeras mer ingående på annat håll, t.ex. i Almenberg och Gerdes (2011) och Almenberg och Säve Söderbergh (2011). Några preliminära resultat redovisas dock i denna rapport. (i) Hantering av kassaflöde Deltagare i undersökningen fick frågor om hur de hanterar sitt kassaflöde, dvs. sina löpande inkomster och utgifter: Om du tänker på det senaste året Har du minst en gång behövt ta av ditt långsiktiga sparande eller ta lån för att klara av dina löpande utgifter? Har du fått en eller flera betalningsanmärkningar under de senaste 3 åren. Ett binärt index genererades utifrån dessa två frågor. Individer som svarade ja på minst en av frågorna hamnade i gruppen Inte bra på att hantera kassaflödet (index = 0) och övriga i gruppen Bra på att hantera kassaflödet (index = 1). (ii) Inställning till risktagande I ekonomisk forskning är det vanligt förekommande att man använder sekvenser med frågor om hypotetiska lotterier för att utröna en individs riskpreferenser. När man kopplar riktiga pengar till individens svar kan den typen av frågor ge en potentiellt bra indikation på individens riskpreferenser, enligt den princip om s.k. revealed preference som är central i mycket ekonomisk forskning. En nackdel med den typen av riskmått när man vill titta på kopplingen mellan räknefärdighet och risktagande är att beräkning av väntevärdet för lotteriet i sig förutsätter viss räknefärdighet. I stället för hypotetiska lotterifrågor ställde vi en enda enkel fråga som inte förutsätter någon beräkning: Hur skulle du beskriva dig själv: är du en person som försöker undvika att ta risker eller är du beredd att ta risker? Deltagarna I undersökningen fick svara på en skala från 1 till 10, där 1 representerar Jag undviker risker i mycket hög utsträckning och 10 representerar Jag är klart beredd att ta risk. Frågan är baserad på den s.k. generella riskfrågan som används i Dohmen et al (2009). De frågar deltagarna i en enkätundersökning Hur villig är du att ta risker i allmänhet, på en skala från 1 till 10? (0 = inte alls villig; 10 = klart villig). Dohmen et al (2009) finner att resultaten från deras statistiska analys inte påverkas nämnvärt av att använda den enkla enkätfrågan i stället för hypotetiska 9

10 lotterifrågor, vilket tyder på att denna fråga är ett förhållandevis bra mått på individens riskpreferenser. Utifrån hur individerna svarar på den generella riskfrågan delas de in I två grupper: de som undviker risk (index = 0) och de som tar risk (index = 1). Individer med svar som ligger mer än en standardavvikelse över genomsnittet för riskfrågan får indexvärdet 1 och alla övriga indexvärdet 0. Alla svar angavs i heltal. Medelvärdet uppgick till 4,49 och standardavvikelsen till 2,49. Därmed får alla individer som svarade 7 eller högre indexvärdet 1 och övriga 0. Med denna indelning är ca en fjärdedel av individerna risktagande (23,2 procent.) (iii) Att planera sin privatekonomi; Deltagarna i undersökningen fick ta ställning till tre påståenden om hur de planerar sin privatekonomi. I samtliga tre fall ombads de svara på en skala mellan 1 och 10, där 1 representerar Stämmer inte alls och 10 representerar Stämmer helt : Min privatekonomi är välplanerad. Jag gör regelbundet någon slags budget för inkomster och utgifter. Jag har försökt räkna ut hur mycket jag behöver spara till dess jag går i pension. Baserat på dessa tre svar genererar vi ett index som delar in individerna i tre grupper: planerare, mellanplanerare och icke planerare. Indexet bygger på individens genomsnittliga svar (på skalan 1 till 10) på de frågor om planering som individen faktiskt svarade på. Indexet beräknades för individer som svarat på minst två av de tre frågorna. Gruppen planerare svarar i genomsnitt 7.0 på frågorna om att planera sin privatekonomi, vilket motsvarar det heltal som ligger närmast den nedre gränsen för den översta kvartilen. Icke planerare har ett medelvärde på 4.0 eller lägre, motsvarande den övre gränsen för den nedersta kvartilen. Övriga 50 procent av individerna utgör mellanplanerare. (iv) Bolån Att beräkna den optimala utformningen för en individs bolån är komplicerat och de flesta individer fattar sannolikt detta beslut utifrån några enkla tumregler (Campbell och Cocco, 2003). En förhållandevis stor andel av svenska konsumenter väljer rörlig bolåneränta. Individer med högre andel rörlig ränta tar en större likviditetsrisk och kan tänkas vara sårbara för problem med att hantera utgifterna om de nominella räntorna skulle öka kraftigt. 10

11 Vi frågade deltagarna i undersökningen om deras bolån och huruvida de trodde att de skulle få svårigheter att betala på sitt lån om räntorna steg avsevärt. Följande frågor om bolån ställdes i undersökningen: Hur stor andel av dina bolån har rörlig ränta, dvs. 3 månaders bindningstid eller kortare: mindre än en tredjedel, mellan en tredjedel och två tredjedelar, eller mer än två tredjedelar? Har du själv räknat på vilka konskvenserna av en höjd bolåneränta till olika nivåer skulle bli för dig? Vad tror du skulle hända om räntorna på ditt bolån ökar kraftigt, från dagens nivå upp till ca 7 8 procent? Skulle inte innebära några stora problem; skulle få kämpa, men skulle klara dina betalningar för lånet; skulle inte längre klara av betalningarna för ditt bostadslån. Utöver detta så handlade även av frågorna som mäter finansiell förmåga om bolån: På lite längre sikt brukar rörliga bolåneräntor vara lägre än bundna bolåneräntor. Sant eller falskt? (v) Långsiktigt sparande Deltagarna fick svara på följande fråga om deras långsiktiga sparande: Har du idag ett eget långsiktigt sparande? (vi) Deltagande på finansiella marknader Undersökningen innehöll följande två frågor om sammansättningen av individens sparande: Har du för tillfället någon av följande finansiella produkter? Sparkonto/ lönekonto i bank; Räntefonder, obligationer eller riksgäldsspar; Aktiefonder (ej inräknat PPM); Aktier (ej via fond); Aktieindexobligationer; Kapitalförsäkring; Privat pensionsförsäkring; Optioner, warranter och liknande; Annat. Hur stor andel av ditt sparande har du i följande finansiella produkter ungefär? Sparkonto/ lönekonto; Räntefonder, obligationer eller riksgäldsspar; Aktier eller aktiefonder (räkna ej in sparande i PPM systemet); Andra finansiella instrument som t.ex. Aktieindexobligationer, Optioner, warranter och liknande; Annat. 11

12 Future value bias Tidigare forskning har visat att många individer visar tecken på future value bias: en tendens att systematisk underskatta det framtida värdet av ett belopp som växer i en viss takt under en angiven tidsperiod (Eisenstein och Hoch, 2005). Denna avvikelse har visat sig vara korrelerad med problem att hantera krediter och med lågt sparande (Stango och Zinman, 2009). Deltagarna i undersökningen ombads gissa på värdet av 100 kr på ett bankkonto som växer med 7 procents ränta i 30 år. Genom att inkludera denna fråga i undersökningen kan vi undersöka om vårt enkla mått på räknefärdighet är korrelerad med future value bias. Sambandet analyseras mer utförligt i Almenberg och Gerdes (2011). 12

13 3 RESULTAT I det följande redovisar vi en del beskrivande statistik från undersökningen samt några resultat avseende sambanden mellan räknefärdighet, finansiell förmåga och finansiellt beslutsfattande. Resultatet är dock preliminära och avser endast några av de frågeställningar som undersökningen tittar på. Mer forskning är på väg (se Almenberg 2010, Almenberg och Gerdes, 2010, samt Almenberg och Säve Söderbergh, 2010). Vi vill även uppmuntra till mer forskning utifrån detta material. 5 Räknefärdighet Tabell 4 sammanfattar svarsfördelningen för de sex frågorna om räknefärdighet. Tabell 4 Räknefärdighet; svarsfördelning Fråga Rätt svar Fel svar Inget svar 1 Du köper en bok för 85 kr och betalar med 100 kr. Hur mycket växel borde du få? 2 En butik har rea och erbjuder då alla sina varor till halva priset. En stol kostar 3000 kr innan rean. Hur mycket kostar den under rean? 3 Om sannolikheten att få en sjukdom är 10%, hur många av 1000 personer kan förväntas få sjukdomen? 4 En bilhandlare erbjuder en begagnad bil för kr. Det är två tredjedelar av vad den kostade som ny. Hur mycket kostade bilen som ny? 5 Fem personer vinner ett lotteri och ska dela på vinsten. Om vinsten de ska dela på är 2 miljoner, hur mycket får var och en? 6 Anta att du har 200 kr på ett sparkonto. Räntan är 10% om året och sätts in på samma konto. Hur mycket har du på kontot efter två år? 95,6% 3,1% 1,2% 97,5% 1,4% 1,2% 87,4% 7,8% 4,8% 63,1% 28,6% 8,3% 68,8% 19,4% 11,8% 35,2% 49,2% 15,6% Endast ett fåtal individer gav ett felaktigt svar på fråga 1 och fråga 2. Andelen rätta svar på fråga 3 var något lägre men fortfarande förhållandevis hög. De resterande frågorna var betydligt svårare. Ungefär en tredjedel av deltagarna lyckades inte ge korrekt svar på fråga 4 eller fråga 5 och två tredjedelar lyckades inte ge ett korrekt svar på fråga 6. Svarsfördelningen ger belägg för att ordningen reflekterar svårighetsgraden. Det enda undantaget är fråga 5 där något fler lyckades ge ett korrekt svar än för fråga 4. Tabell 5 sammanfattar fördelningen i de fyra grupperna efter indexvärde. 5 För mer information, kontakta Per Arne Ström på Finansinspektionens konsumentenhet. 13

14 Tabell 5 Räknefärdighet; indelning efter indexvärden Indexvärde Kriterier Andel 1 Antingen fel svar på frågorna 2 4 eller rätt svar på fråga 2 men 8,1% fel svar på frågorna Minst ett felaktigt svar på frågorna ,5% 3 Antingen rätt svar på frågorna 2 5 men fel svar på fråga 6, eller 28,7% minst ett felaktigt svar på fråga 2 5 men rätt svar på fråga 6. 4 Rätt svar på frågorna ,8% Räknefärdighet, kön och ålder Kvinnor presterar sämre på räknefärdighetsfrågorna än män. Detta är i linje med tidigare forskning (se t.ex. Lusardi och Mitchell, 2008). Inom ett hushåll kan man tänka sig att den i hushållet som har störst finansiell förmåga tar ett större ansvar för de privatekonomiska besluten, men givet att kvinnor i genomsnitt lever längre än män så kan en könskillnad i räknefärdighet, tillsammans med avtagande kognitiv förmåga bland gamla, innebära ett problem för kvinnor som lever längre än sina män. Denna policyfråga diskuteras mer utförligt i Lusardi och Mitchell (2008). Vi finner även ett starkt negativt samband mellan räknefärdighet och ålder. Äldre deltagare i undersökningen presterar klart sämre när det gäller räknefärdighet, i synnerhet efter pensionsåldern. Detta är högst naturligt, givet att det är välkänt att kognitiv förmåga avtar med stigande ålder (se t.ex. Agarwal et al, 2009). Figur 1 visar hur indexet för räknefärdighet förldear sig för olika åldersgrupper, för kvinnor och män. Figur 1 Räknefärdighet efter kön och ålder 100% 80% 60% 40% 20% 0% 4 Högst Lägst Kvinna Man Tabell 6 visar att svarsfördelningen bland äldre deltagare i vår undersökning är lik den som Banks och Oldfield (2007) finner i Storbritannien (deras studie inkluderar endast deltagare som är 50 år eller äldre). Svenskarna presterar dock något bättre överlag. Andelen äldre som uppnår den högsta nivån på räknefärdighet är avsevärt större, mer än dubbelt så stor som i Banks och Oldfield (2007). 14

15 Tabell 6 Räknefärdighet; indexfördelning för deltagare 50 år eller äldre Index Kriterier Andel Andel bland Andel bland deltagare 50+ i Banks som är 50+ och Oldfield (2007) 1 Antingen fel svar på frågorna 2 4 eller rätt 8,1% 6,56% 16,2% svar på fråga 2 men fel svar på frågorna Minst ett felaktigt svar på frågorna ,5% 35,5% 46,5% 3 Antingen rätt svar på frågorna 2 5 men fel 28,7% 28,2% 26,1% svar på fråga 6, eller minst ett felaktigt svar på fråga 2 5 men rätt svar på fråga 6. 4 Rätt svar på frågorna ,8% 29,7% 11,2% Mer överraskande är att även den yngsta gruppen, individer i åldrarna 18 29, presterar dåligt när det kommer till räknefärdighet. Deras resultat är ungefär i linje med pensionärerna. Befintlig forskning om kognitiv förmåga ger knappast stöd för hypotesen att kognitiv förmåga skulle vara stigande bland unga vuxna för att sedan börja avta efter det att individerna nått medelåldern. En mer sannolik förklaring till den låga räknefärdighet bland unga vuxna är en kohorteffekt, dvs. att ändrade miljöfaktorer t.ex. skolans utveckling skulle ha lett till att de unga vuxna har lägre räknefärdighet än de äldre deltagarna i vår undersökning hade när de var i samma ålder. Om räknefärdigheten hos dagens unga kommer att avta med stigande ålder så finns det en risk att de kommer hamna på avsevärt lägre nivåer när de blir gamla jämfört med de äldre deltagarna i undersökningen. Vår tvärsnittsdata möjliggör inte en djupare analys av vad som orsakar den låga räknefärdigheten bland unga, men vi uppmuntrar forskning på detta ämne, i synnerhet eftersom en kohorteffekt av denna storlek, om den skulle vissa sig vara sann, vore att betrakta som ett förhållandevis allvarligt samhällsproblem. Räknefärdighet och utbildning Räknefärdighet är positivt korrelerat med utbildning i allmänhet. Andelen som får det högsta indexvärdet för räknefärdighet ökar monotont ju längre utbildning individen har. Mer än hälften av individerna utan högskoleutbildning har indexvärdet 1 eller 2. Bland de med minst en magisterexamen (dvs. inkluderar även forskarutbildning) har mer än hälften det högsta indexvärdet 4. 15

16 Figur 2 Räknefärdighet efter utbildningskategori 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial utb. Högskola tom kandidat Magister/ master 4 Högst Lägst När det gäller utbildning finns det ett endogenitetsproblem. Individer med mer omfattande utbildning har i många fall sannolikt haft större möjligheter att utveckla sin räknefärdighet. Samtidigt är individer med räkneförmåga i grunden sannolikt överrepresenterade i högre utbildning, eftersom det kan påverka skolbetygen och därmed möjligheterna att studera vidare. Dessutom skiljer sig män och kvinnor åt i termer av utbildningsval och detta påverkar också den aggregerade statistiken. Sambandet mellan utbildning och räknefärdighet redovisas därför separat för män och kvinnor i Figur 3. För enkelhetens skull, och för att förhindra att antalet observationer i varje cell blir alltför litet, delar vi härnäst in individerna i tre breda utbildningskategorier. De som angav sin högsta utbildning till grundskola, gymnasiet eller yrkesutbildning utgör kategorin låg medan de som angav universitet/högskolestudier upp till kandidatexamen utgör kategorin mellan. De som angav magisterutbildning eller högre (licenciatnivå eller doktorsgrad) utgör kategorin hög. Figur 3 Räknefärdighet efter kön och utbildning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Låg utb. Medium Hög utb. utb. Kvinna Låg utb. Medium Hög utb. utb. Man 4 Högst Lägst Vi tittar även närmare på sambandet mellan räknefärdighet och utbildning i olika åldersgrupper. Liksom ovan redovisar vi statistiken separat för män och kvinnor. Figur 4 och Figur 5 visar att även med denna förhållandevis detaljerade redovisning så kvarstår ett tydligt mönster: räknefärdighet avtar med ålder, är högre bland de med högre utbildning, och är lägre bland kvinnor. 16

17 Figur 4 Kvinnor: Räknefärdighet efter kön och utbildning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 4 Högst Lägst Ej högskoleutbildning Högskoleutbildning Figur 5 Män: Räknefärdighetefter kön och utbildning 100% 80% 60% 40% 20% 0% 4 Högst Lägst Ej högskoleutbildning Högskoleutbildning Räknefärdighet och inkomst Räknefärdighet är starkt positivt korrelerat med inkomst. Som framgår av Figur 6 är andelen individer med det högsta indexvärdet för räknefärdighet monotont ökande i högre inkomstgrupper. Figur 6 Räknefärdighet och inkomst 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Under eller mer 4 Högst Lägst 17

18 Räknefärdighet och sysselsättning Resultaten från undersökningen tyder på att det finns stora skillnader i räknefärdighet mellan olika sysselsättningsgrupper. Arbetslösa och pensionärer har i genomsnitt de lägsta nivåerna av räknefärdighet. Figur 7 Räknefärdighet efter sysselsättningskategori 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Egen företagare Anställning Studerande Utanför Ålderspensionär arbetskraften 4 Högst Lägst Egenanställda har i genomsnitt högre räknefärdighet, även jämfört med andra anställda. Ett enkelt ickeparametriskt test förkastar hypotesen att räknefärdighet och egenanställning skulle vara oberoende (Pearson Χ 2 test; p värde: 0,044). Finansiell förmåga Tabell 7 sammanfattar svarsfördelningen på de sju frågorna som mäter finansiell förmåga. Tabell 7 Svarsfördelning, finansiell förmåga Fråga Rätt Fel Inget svar 1 Anta att räntan på ditt sparkonto är 1% och inflationen är 2%. Om du låter dina pengar stå på kontot i ett år, kommer du kunna köpa mer, lika mycket, eller mindre för pengarna vid årets slut? 2 Att köpa aktier i ett enstaka företag är vanligtvis säkrare än att köpa andelar i en aktiefond. Sant eller falskt? 3 På lite längre sikt brukar rörliga bolåneräntor vara lägre än bundna bolåneräntor. Sant eller falskt? 4 Obligationer är värdepapper som löper med fast ränta under viss tid. Om räntan går ner, vad händer med obligationspriserna? 5 Vilket har historiskt sett gett högst avkastning på lång sikt, aktier eller obligationer? 6 Aktier brukar gå upp och ner i värde mer än vad obligationer gör. Sant eller falskt? 7 En investering som ger högre avkastning än genomsnittet har sannolikt högre risk än genomsnittet. Sant eller falskt? 59,4% 24,0% 16,5% 68,4% 13,1% 18,4% 65,8% 20,1% 14,1% 22,7% 55,6% 21,7% 66,4% 22,6% 11,1% 88,4% 4,5% 7,1% 82,8% 6,9% 10,3% 18

19 Andelen rätta svar är förhållandevis hög. Det främsta undantaget är frågan om obligationspriser, vilket dock får betraktas som en ganska avancerad fråga. Det är också nämnvärt att ca en fjärdedel av deltagarna i undersökningen ger ett felaktigt svar på den första frågan som handlar om köpkraft och inflation. Detta skulle kunna tolkas som ett visst belägg för att oförmågan att skilja på nominella och reala priser, s.k. money illusion, är vanligt förekommande. Mönstren i svarsfördelningen är i linje med resultaten från den tidigare forskning i andra länder. Tabell 8 sammanfattar fördelning för vårt index för finansiell förmåga, som bygger på s.k. principal component analys. Tabell 8 Index för finansiell förmåga Indexvärde Kriterium PCA värde I Andel av de obs. som Andel av alla obs. kvartiler har ett giltigt värde 1 Lägsta kvartilen 23,2% 12,6% 2 Kvartil 2 26,0% 14,1% 3 Kvartil 3 16,3% 8,8% 4 Högsta kvartilen 34,5% 18,7% Saknas 45,7% Totalt 100,0% 100,0% Finansiell förmåga, kön och ålder Figur 8 visar att individer i medelåldern i genomsnitt presterar bäst när det gäller finansiell förmåga. Individer i medelåldern presterar bättre än såväl yngre som äldre deltagare, i linje med tidigare forskning som visar att individer i medelåldern gör färre ekonomiska misstag än yngre och äldre. Detta resultat har tolkats som att finansiell förmåga beror på både kognitiv förmåga och på erfarenhet. Den kognitiva förmågan avtar med åldern men erfarenheten ökar och den sammantagna effekten kan därför vara ett puckelformat mönster (se Agarwal et al, 2009). Liksom för räknefärdighet presterar kvinnor sämre än män. Därför redovisas den beskrivande statistiken separat för kvinnor och män. Figur 8 Finansiell förmåga. Indexvärden efter kön och ålder. 100% 80% 60% 40% 20% 4 Högst Lägst 0% Kvinna Man 19

20 Finansiell förmåga och utbildning Finansiell förmåga är positivt korrelerat med utbildning. Andelen som får det högsta eller näst högsta indexvärdet för finansiell förmåga ökar monotont med högre utbildning. Mönstret är ännu påtagligare än för räknefärdighet. Figur 9 Finansiell förmåga. Indexvärden efter kön och ålder. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 4 Högst Lägst Låg utb. Medium utb. Hög utb. Låg utb. Medium utb. Hög utb. Kvinna Man Finansiell förmåga och inkomst Finansiell förmåga är positivt korrelerat med inkomst. Figur 10 Finansiell förmåga. Indexvärden efter inkomst. 100% 80% 60% 40% 20% 4 Högst Lägst 0% Under eller mer Finansiell förmåga och sysselsättning Sambandet mellan finansiell förmåga och sysselsättning liknar det mellan räknefärdighet och sysselsättning. De med anställning har påtagligt högre finansiell förmåga än studenter och arbetslösa. Skillnaden mellan egenanställda och övriga anställda är dock liten när det gäller finansiell förmåga. 20