Inventering av artrika vägkanter längs vägar i Valle härad, del 2: Öglunda Björnasäter Lerdala (O2751 och O2756)

Transkript

1 Inventering av artrika vägkanter längs vägar i Valle härad, del 2: Öglunda Björnasäter Lerdala (O2751 och O2756) Trafikverkets driftområde Skara, Västra Götalands län Publikation 2012:229

2 Vägkantsinventering längs vägar i Valle härad (O2749, O2750 och delar av O2751) Skaraborg, Västra Götalands län Titel: Inventering av artrika vägkanter längs vägar i Valle härad, del 2: Öglunda Björnasäter Lerdala (O2751 och O2756) Text och fältarbete: Omslagsfoto: Foton: Redigering, kartor: Kurt-Anders Johansson och Rolf-Göran Carlsson, Pro Natura Väg O2751, Karstrup (delsträcka 6). Foto: Mats Lindqvist, Trafikverket Kurt-Anders Johansson och Rolf-Göran Carlsson, Pro Natura Johanna Borlid, Trafikverket Rapportdatum: Kartor: Lantmäteriet GsdBV/1279 Publikationsnr: 2012:229 ISBN: Utgivare: Kontaktperson: Trafikverket, telefon , Mats Lindqvist, Underhåll, mats.lindqvist@trafikverket.se 2

3 Innehåll Förord... 5 Inledning... 6 Inventering... 6 Redovisning... 6 Delsträckor detaljbeskrivning Öglunda- Ebjörnsgården Esbjörnsgården-Grangården norr Grangården norr - Hjärpås Hjärpås - Lilla Höjen norr 2, 4 km Lilla Höjen norr (P-plats) - Högelid Högelid - infart till Stensgården Stensgården - vägkorset vid Lerdala/Berg Vägkorset vid Lerdala/Berg - Lerbäcken Infarten till Lerbäcken - Lerdalakorset Bilaga lista över artfynd

4 Vägkanter utefter O2751. Foto: Mats Lindqvist, Trafikverket. 4

5 Förord Sedan mitten av 1990-talet, då dåvarande Vägverket påbörjade projektet Artrika vägkanter, har vägavsnitt av varierande längd avgränsats, främst p.g.a. sin rikedom av olika ängsväxter. En välutvecklad vägkantsflora, med arter som vanligen finns på olika typer av ängar, i beteshagar etc., är ofta lätt att identifiera om den förekommer. Ibland kan även ovanliga, hotade och rödlistade arter finnas. På det hela taget är det dock inte lätt att i vissa trakter hitta vägkanter, som hyser vare sig ovanliga arter eller ens vanliga ängsarter som blommar rikligt. Vägkanternas florarikedom förefaller dessutom av olika anledningar att minska över tid. Landskapet i Valle härad är mycket speciellt med många sjöar i ett böljande landskap av kullar och åsar. Detta uppkom under slutet av istiden då stora isälvar skapade ett så kallat kamelandskap. Markerna runt Valle härad är dessutom unika i denna del av landet då de är rika på kalk. Detta ger en upphov till en annorlunda flora med för västra Sverige ovanliga arter. Detta märks också på de många naturreservat som finns inom ett relativt litet område, hela sex reservat inom hektar. I detta område av Valle härad utpekades flera sträckor som artrika vägkanter under talet. Sedan dess har uppföljningen tyvärr varit bristfällig varför kunskaperna om värdena längs dessa vägar försämrats. Tyvärr har dessa idag en ganska dålig status och kunde ha varit betydligt mer artrika och mer rikblommiga om skötseln fungerat bättre från florasynpunkt. Kunskapen om vägarna i området kring Valle härad börjar nu dock förbättras. Bland annat inventerades riksväg 49 mellan Skövde och Varnhem under 2006 inför en planerad utbyggnad. Under 2011 detaljinventerades vägarna mellan Varnhem, Eggby och Öglunda (O2749, O2750 samt O2751). En av slutsatserna från den publicerade rapporten (publikation 2012:128) var att även den återstående sträckningen av väg O2751, från Öglunda och norrut, skulle behöva detaljinventeras. Därför kompletteras nu föregående rapport med en inventering av sträckningen Öglunda-Björnasäter (O2751) samt Björnasäter-Lerdala (O2756). Under 2013 kommer Trafikverket att revidera vilka vägar och vägavsnitt i Skara driftområde, som ska anses vara Artrika vägkanter. Författarna ansvarar för rapportens innehåll och tackas för sin insats. Mats Lindqvist Miljöspecialist/ekolog 5

6 Inledning Inventeringen av delsträcka av väg och väg har utförts på uppdrag av Mats Lindqvist från Trafikverket i Göteborg. O 2751 = norr om Öglunda till Björnasäter. O 2756 = från Björnasäter till väg O Inventering Inventeringen av vägkanterna skedde vid två skilda tillfällen under sommaren Alla arter noterades och mindre allmänna eller sällsynta koordinatsattes. Vissa kompletteringar har dock skett senare. Vid inventeringen användes en krysslista där vi noterade alla arter i varje kvadratkilometerruta som vägen passerar igenom. Antalet sådana rutor är tolv stycken. Redovisning I redovisningen har vägsträckorna delats in i nio delsträckor. Vid denna indelning har hänsyn tagits till skick, terrängen och till befintliga avtagsvägar. I redovisningen tas följande upp: Allmänt Här beskrivs vägkantens omgivningar kortfattat. Ängs- och hagmarksväxter Med ängs - och hagmarksarter avses de arter som användes som indikatorarter vid den ängs - och hagmarksinventering som gjordes i Skaraborgs län Även arter som medtagits i jordbrukverkets ängs- och hagmarksinventering TUVA har tagits med. Hotarter Sex hotarter påträffades vid inventeringen. Av dessa var de fyra NT-klassade arterna klasefibbla, lungrot, sandviol och åkerkulla. Klasefibbla och lungrot sågs på flera ställen. Dessutom påträffades den VU- klassade arten luddvicker och den EN- klassade arten kattmynta på vardera en lokal. Längs vägen har tidigare också påträffats grådådra (VU). Andra ovanliga arter Här har arter som är mindre allmänna eller sällsynta på och kring Billingen tagits upp. Hotarterna nämns inte under denna rubrik utan under hotarter. En del ovanliga arter nämns också under rubriken ängs- och hagmarksarter, t ex brudbröd, darrgräs och vildlin. Låg vegetation Till den låga vegetationen räknas bl. a bergsyra, getväppling, gråfibbla, gåsört, käringtand, rödklöver, rölleka, skogsklöver och vitmåra. Hög färggrann vegetation I denna kategori ingår mer högväxta arter. Arter i denna grupp är t ex akleja, brandlilja, flockfibbla, hässleklocka, krollilja, nässelklocka, oxtunga, renfana, rödblära, rödklint, såpnejlika, väddklint och ängshaverrot. 6

7 Skräparter Kan indelas i två kategorier, invasiva arter och övriga skräparter. Invasiva arter Är arter som har ett utländskt ursprung och som har en förmåga att sprida sig över stora arealer. Längs vägkanterna förekommer lupiner på några ställen och kanadensiskt gullris på något ställe. De utgör för närvarande dock inget hot mot den vilda floran vid vägkanterna. Övriga skräparter Är ett antal högväxta arter som lätt tar överhanden längs med vägkanterna och gör så att dessa får ett enformigt och inte så färgsprakande utseende. Längs med de inventerade vägarna är det framför allt hundkex, kirskål och knylhavre som är problemarter. Mål För varje delsträcka anges ett mål. Detta bör vara uppfyllt inom fem år. Åtgärd En stor del av den inventerade sträckan kantas av stenmurar. Dessa är ofta omgivna av sly och ofta överväxta med vegetation. Vi anser att murarna bör tas fram vilket skulle försköna vägsträckan avsevärt. Därför föreslås att sly, enstaka buskar och träd tas bort längs med murarna. Värdefulla träd och buskar som fläder, fågelbär, getapel, hagtorn, hägg, oxel och grova ädellövträd måste dock till största delen sparas. Vidare föreslås slåtter i första veckan av juni för att få fram stenmurarna. Slåtter på lokaler för hotarter bör vid detta tillfälle inte slås. Förekomsterna bör märkas ut så att slåtteraggregatet kan lyftas upp. Ordinär slåtter bör ske efter 1 september. För delsträckorna 3, 5, 7 och 9 föreslås sen slåtter med uppsamling av höet. Koordinater Hotade, sällsynta och mindre allmänna arter anges med RT 90 systemet. Fotografier Bilderna är tagna med digitalkamera Casio EX Samtliga bilder är tagna på förmiddagen 15 november Samtliga bilder är tagna från söder mot norr i delområde 1-7. I delområde 8 och 9 är bilderna tagna från öster mot väster med undantag för sista bilden som är tagen från söder mot norr (slänt med luddvicker). Ordförklaringar Kulturbetesmarker är ofta åkermarker som idag används som betesmarker. Dessa marker har tidigare i regel gödslats. Detta har medfört att de oftast har en trivial flora. Naturbetesmarker är ogödslade betesmarker som har hävdats under långa tider. Hotartskategorier: EN = starkt hotad, VU = sårbar, NT = nära hotad. 7

8 Delsträckor översiktskarta 8

9 Delsträckor detaljbeskrivning 1. Öglunda- Ebjörnsgården, 1 km Allmänt Längs med denna vägsträcka finns mest åkermarker och kulturbetesmarker. Flera tomtmarker sträcker sig ända fram till vägen, framförallt i söder nära Öglunda. Längs med vägen finns enstaka grova ädellövträd, framförallt i anslutning till fastigheterna. På några ställen finns ridåer med lövträd och buskar. Längs med större delen av sträckan löper stenmurar. Dessa är dock för det mesta överväxta med vegetation, men på några ställen finns synliga murar. En milsten finns på vägens västra sida, ca 200 meter norr om Korsgården. Ängs- och hagmarksarter Ett fåtal ängs- och hagmarksarter blev funna längs med denna sträcka. Hotarter Två bestånd med lungrot (NT) och ett med sandviol (NT) påträffades. Andra ovanliga arter Längs med sträckan påträffades några bestånd med blodnäva, brokförgätmigej och färgkulla. En stor buske av äkta fläder finns och på två ställen påträffades humle. På stenmurar växer stenbräken. Vägkantsvegetation Större delen av vägsträckan har en hög vegetation. Låg vegetation Finns bara i en smal remsa alldeles intill asfalten. I övrigt saknas det. Arter som påträffas där är t.ex. gråfibbla och gåsört. På stenmurarna växer bl.a. gul fetknopp, kärleksört och stinknäva. 9

10 Hög vacker vegetation En hel del vackra växter finns längs med denna sträcka, mest i små mängder. Bland dessa kan nämnas akleja, hässleklocka, myskmalva och rödblära. Skräparter En hel del skräparter finns bl. a. hundkex, kanadensiskt gullris, kirskål, och knylhavre. Mål Målet för denna delsträcka är en vacker och artrik vägkant och en synlig och vacker stenmur. Åtgärd Röjning och avverkning av sly, enstaka buskar och träd längs med murarna. Värdefulla träd och buskar som fläder, fågelbär, getapel, hagtorn, hägg, oxel och grova ädellövträd måste dock till största delen sparas. Slåtter två gånger per år. Slåtter första veckan i juni och ordinarie slåtter tidigast första september. Önskvärt vore om det slagna materialet kunde samlas upp åtminstone vid ett tillfälle varje år. Delsträcka 1, 100 m norr om Öglunda kyrka. 10

11 Delsträcka 1, strax söder om Esbjörnsgården. 11

12 2. Esbjörnsgården-Grangården norr, 600 meter Allmänt Denna delsträcka passerar till stora delar förbi många fastigheter som i regel sträcker sig fram till vägkanten. På många ställen sköts en smal remsa utanför tomten genom gräsklippning. Eftersom det här finns många vackra stenmurar leder denna skötsel till att dessa murar framträder mycket tydligt. Längs en kortare del av denna sträcka finns betesmarker vid sidan om vägen. Vid fastigheterna finns ett fåtal grova ädellövträd och björkar. I övrigt förekommer mest lövsly och buskar längs med denna delsträcka. Ängs- och hagmarksarter Ett fåtal ängs- och hagmarksarter blev funna längs med denna sträcka. Bland dessa kan nämnas brudbröd och piggstarr. Hotarter Även på denna sträcka blev lungrot (NT) funnen på två ställen. Vid Grangården hittades också den mycket sällsynta kattmyntan (EN). Den fanns i två små bestånd utanför en fastighet. Markägaren är underrättad om den sällsynta arten som de har utanför tomten. Andra ovanliga arter Längs med sträckan påträffades bl.a. getapel och humle. På murarna växer flera ovanliga arter såsom stenbräken, tuvbräcka och vit fetknopp. Vägkantsvegetation Större delen av vägsträckan har en hög vegetation. Låg vegetation Finns bara i en smal remsa alldeles intill asfalten. I övrigt saknas det. På stenmurarna växer bl.a. tuvbräcka och vit fetknopp. 12

13 Hög vacker vegetation En hel del vackra växter finns längs med denna sträcka, mest i små mängder. Bland dessa kan nämnas akleja, hässleklocka, nässelklocka, trädgårdsstormhatt, väddklint och ängshaverrot. Skräparter En hel del skräparter finns, bl.a. hundkex, kirskål och knylhavre. Mål Målet för denna delsträcka är en vacker och artrik vägkant och stenmur. Åtgärd Röjning och avverkning av sly, enstaka buskar och träd längs med murarna. Värdefulla träd och buskar som fläder, fågelbär, getapel, hagtorn, hägg, oxel och grova ädellövträd måste dock till största delen sparas. Slåtter två gånger per år. Slåtter första veckan i juni och ordinarie slåtter tidigast första september. Önskvärt vore om det slagna materialet kunde samlas upp åtminstone vid ett tillfälle varje år. Delsträcka 2. Vackra murar norr om Esbjörnsgården. 13

14 Delsträcka 2, Grangården. Slänten på västra sidan är växtlokal för kattmynta. 14

15 3. Grangården norr - Hjärpås (200 m norr om infarten till Åbod), 550 meter Allmänt En kort delsträcka som omges av åkrar och betesmarker. Inte långt från vägen norr om Grangården finns en aspdominerad dunge. Norr om avfarten till Åbod finns också en lövdunge. Enstaka grova ädellövträd finns på den östra sidan om vägen i närheten av avfarten till Åbod. Längre norrut finns enstaka solitära aplar och häggar. Längs med större delen av sträckan löper stenmurar. Dessa är dock för det mesta överväxta med vegetation, men på några ställen finns synliga murar, speciellt norr om avfarten till Åbod. En västvänd slänt finns på östsidan om vägen några 100 meter från infarten till Åbod. Ängs- och hagmarksarter Längs med denna delsträcka finns ganska många ängs- och hagmarksarter. Här växer bl.a. backglim, brudbröd, klasefibbla och vildlin. Hotarter Två hotarter blev funna, klasefibbla (NT) påträffades på två ställen och lungrot (NT) på ett ställe. Andra ovanliga arter Flera ovanliga arter finns längs med denna sträcka, bl.a. backglim, backlök, brudborste, rödkämpar och vingvial. Vägkantsvegetation Större delen av vägsträckan har en hög vegetation, men små fragment av låg vegetation finns. Låg vegetation Finns mest bara i en smal remsa alldeles intill asfalten men små fragment finns på några ställen. Bland den lägre vegetationen märks bl.a. getväppling och käringtand. På stenmurarna växer bl.a. gul fetknopp. 15

16 Hög vacker vegetation Flera områden med hög vacker vegetation finns. På sträckan växer det bl.a. rikligt med hässleklocka på ett ställe. Andra arter som finns är brudborste, flockfibbla, gullris, renfana, rödklint, såpnejlika och ängshaverrot. Skräparter En hel del skräparter finns, bl.a. hundkex, kirskål och knylhavre, vilka är ganska vanliga. Mer sällsynta skräparter är jättebalsamin och kanadensiskt gullris. Mål Denna vägsträcka bör klassas som Artrik vägkant. Murarna bör tas fram. Åtgärd Röjning och avverkning av sly, enstaka buskar och träd längs med murarna. Värdefulla träd och buskar som fläder, fågelbär, getapel, hagtorn, hägg, oxel och grova ädellövträd måste dock till största delen sparas. Slåtter två gånger per år. Slåtter första veckan i juni och ordinarie slåtter tidigast första september. Det slagna materialet bör samlas upp vid varje slåttertillfälle. Delsträcka 3, söder om Hjärpås. Växtplats för vingvial. 16

17 4. Hjärpås - Lilla Höjen norr 2, 4 km Allmänt Denna sträcka har till allra största delen ganska triviala vägkanter med mycket högörtsvegetation, mest av kirskål och älggräs. Vägen från Hjärpås fram till Bockaskedeåsens naturreservat omges av åkermarker, kulturbetesmarker och lövridåer. Längs med denna sträcka finns också många fastigheter. Strax efter gården Bockaskede åker man in i naturreservatet Bockaskedeåsen, som är belägen på bägge sidorna om vägen. Här finns en värdefull naturbetesmark. Längs med vägen här finns många solitära lövträd bl.a. askar, fågelbär och hägg. Även många buskar av bl.a. hassel och hagtorn finns här. Vid infarten till gården Toran står många jätteträd av ask. Missunnebäcken lite längre fram utgör gränsen mellan Skaras och Skövdes kommuner. Efter passagen av Missunnebäcken omges vägen av betesmarker, en hassellund och kulturbeten. Längs med denna stäcka finns björkar och en allé med hästkastanj och grova ädellövträd. Sista delen av denna stäcka kantas av enstaka hassel- och andra småbuskar. Längs med större delen av sträckan löper stenmurar. Dessa är dock för det mesta överväxta med vegetation och flera är ganska låga. På några ställen finns dock synliga murar, framförallt i närheten av Lilla Höjen. Ängs- och hagmarksarter Ett fåtal äng- och hagmarksarter blev funna längs med denna sträcka. Bland dessa kan nämnas brudbröd och darrgräs som förekommer nära Toran. Hotarter Längs med denna sträcka påträffades lungrot (NT) på tre ställen. Andra ovanliga arter Några ovanliga arter påträffades, bl.a. brandlilja, krollilja, rockentrav, rödkämpar och vingvial. Vägkantsvegetation Större delen av vägsträckan har en hög vegetation. 17

18 Låg vegetation Finns nästan bara i en smal remsa alldeles intill asfalten. Låg vegetation förekommer bara fragmentariskt bl.a. vid Toran. På murarna växer rikligt med stinknäva och stensöta. Hög vacker vegetation Många vackert blommande arter förekommer längs med denna sträcka bl.a. akleja, brandlilja, hässleklocka, rödklint och vägtistel. De flesta arterna förekommer i få exemplar. I hassellunden, söder om vägen in till Staversäter, växer bl.a. rödblära och stinksyska. Skräparter Längs med större delen av denna delsträcka finns rikligt med kirskål och älggräs. Mål Målet för denna delsträcka är en vacker och artrik vägkant och en vacker stenmur. Åtgärd Röjning och avverkning av sly, enstaka buskar och träd längs med murarna. Värdefulla träd och buskar som fläder, fågelbär, getapel, hagtorn, hägg, oxel och grova ädellövträd måste dock till största delen sparas. Slåtter två gånger per år. Slåtter första veckan i juni och ordinarie slåtter tidigast första september. Önskvärt vore om det slagna materialet kunde samlas upp åtminstone vid ett tillfälle varje år. Delsträcka 4. Bockaskedeåsens naturreservat vid parkeringsplatsen. 18

19 Delsträcka 4. Allé strax söder om Lilla Höjen. 19

20 5. Lilla Höjen norr (P-plats) - Högelid, 500 meter Allmänt Denna sträcka omges på den östra sidan av åkermarker och på den västra av naturbetesmarker. Naturbetesmarken ligger i Lycke Lilla Höjens naturreservat. En lövdunge finns vid vägkanten i söder. I övrigt finns en del spridda buskar av getapel, hassel och olvon längs med vägen. Vid Högalid finns en del grova ädellövträd. Längs med större delen av sträckan löper stenmurar. Dessa är dock för det mesta överväxta med vegetation. Flera västvända ganska artrika vägslänter finns längs med denna vägsträcka. Vid Högalid finns en slänt som utgör resterna av en kulle som till största delen exploaterats som grustäkt. Idag finns här en parkeringsplats och på kullen finns en rastplats med några fasta bord. Ängs- och hagmarksarter Denna sträcka är ganska rik på ängs- och hagmarksarter och här hittades tio sådana arter. Bland dessa kan nämnas backglim, brudbröd, smörbollar, stor blåklocka och ängshavre. Hotarter Två hotarter blev funna, nämligen klasefibbla (NT) och åkerkulla (NT). Andra ovanliga arter Bland ovanliga arter kan nämnas krollilja, kungsljus, oxtunga, tjärblomster och tysk fingerört. Vägkantsvegetation Stora delar av vägsträckan har en hög vegetation. En lägre vegetation finns i regel på vägslänterna. Låg vegetation Finns mest i en smal remsa alldeles intill asfalten, men också i slänterna. Bland arterna kan nämnas femfingerört, gråfibbla, gulsporre, rödklöver och rölleka. 20

21 Hög vacker vegetation Många vackert blommande arter förekommer längs med denna sträcka, bl.a. akleja, hässleklocka, krollilja, oxtunga, renfana, rödklint, väddklint och ängshaverrot. Skräparter En del skräparter förekommer, bl.a. kirskål, knylhavre och örnbräken. Mål Målet för denna delsträcka är vackra och artrika murar, vägkanter och vägslänter. Åtgärd Röjning och avverkning av sly, enstaka buskar och träd längs med murarna. Värdefulla träd och buskar som fläder, fågelbär, getapel, hagtorn, hägg, oxel och grova ädellövträd måste dock till största delen sparas. Slåtter två gånger per år. Slåtter första veckan i juni och ordinarie slåtter tidigast första september. Önskvärt vore om det slagna materialet kunde samlas upp vid varje slåttertillfälle. Delsträcka 5, söder om Högalid. Naturlig betesmark väster om vägen i naturreservatet Lycke-Lilla Höjen. 21

22 6. Högelid - infart till Stensgården, 900 meter Allmänt Denna sträcka omges av åkrar och kulturbetesmarker. En kort allé med ädellövträd finns vid infarten till Karstorp. I övrigt finns mest ridåer med lövträd men några få stora ädellövträd finns också. Längs med större delen av sträckan löper stenmurar. Dessa är dock för det mesta överväxta med vegetation. Strax norr om Karstorp finns en milsten på vägens västra sida. Inte långt från vägen, vid infarten till Karstorp, finns en mycket värdefull åkerholme. På denna holme växer den starkt hotade smalbladiga lungörten (EN) på sin nordligaste plats i Norden. Ängs- och hagmarksarter Denna sträcka är ganska rik på ängs- och hagmarksarter. Här blev nio sådana arter funna. Bland dessa kan nämnas backglim, brudbröd, smörbollar, stor blåklocka och ängshavre. Hotarter Inga hotarter blev funna längs med denna vägsträcka. Däremot förekommer hotarten smalbladig lungört på en åkerholme inte långt från vägen mittemot infarten till Karstorp. Andra ovanliga arter Bland ovanliga arter längs med denna sträcka kan nämnas backglim, färgkulla, getrams, kungsljus, oxtunga och vitblära. Vägkantsvegetation Större delen av vägsträckan har en hög vegetation. Låg vegetation Finns bara i en smal remsa alldeles intill asfalten. Bland arterna här kan nämnas femfingerört, gråfibbla, käringtand och rödklöver. Hög vacker vegetation Många vackert blommande arter förekommer längs med denna sträcka bl.a. akleja, flockfibbla, hässleklocka, oxtunga, renfana, vitblära, väddklint och ängshaverrot. 22

23 Skräparter En del skräparter förekommer, bl.a. kirskål, knylhavre och örnbräken. Mål Målet för denna delsträcka är en vacker och artrik vägkant och en vacker stenmur. Åtgärd Röjning och avverkning av sly, enstaka buskar och träd längs med murarna. Värdefulla träd och buskar som fläder, fågelbär, getapel, hagtorn, hägg, oxel och grova ädellövträd måste dock till största delen sparas. Slåtter två gånger per år. Slåtter första veckan i juni och ordinarie slåtter tidigast första september. Det slagna materialet bör samlas upp vid åtminstone ett slåttertillfälle årligen. Delsträcka 6, strax norr om Högelid. 23

24 7. Stensgården - vägkorset vid Lerdala/Berg, 950 meter Allmänt Denna sträcka är den botaniskt värdefullaste delsträckan längs med Öglundavägen. Här finns flera intressanta vägslänter och en värdefull torrbacke gränsar till vägen strax söder om avfarten till Skövde. Längst i norr passerar vägen åter naturreservatet Lycke Lilla-Höjen. Där finns en naturbetesmark och på andra sidan kulturbeten. En del murar finns längs med vägen. Längs med denna sträcka finns också mycket ädellövträd men även en del aspar och oxel. Ganska nära vägen finns en dunge med hamlade almar. På den östra sidan om vägen finns en buskridå. I denna växer bl.a. den mycket sällsynta busken skogskornell. Längs med större delen av sträckan löper stenmurar. Dessa är dock för det mesta överväxta med vegetation. Ängs- och hagmarksarter Längs med denna delsträcka blev det största antalet ängs- och hagmarksarter, 12 stycken, funna. Bland dessa kan nämnas backsmörblomma, darrgräs, jordtistel, klasefibbla och knölsmörblomma. Hotarter En hotart, klasefibbla (NT), blev funnen på två ställen längs med denna delsträcka. Andra ovanliga arter Många ovanliga arter blev funna längs med denna sträcka. Bland dessa kan nämnas backglim, backsmörblomma, brandlilja, getrams, gullklöver, jordtistel, knölsmörblomma, kungsmynta och småborre. Dessutom växer ett stort bestånd med skogskornell på den östra sidan om vägen, några hundra meter norr om avtagsvägen till Skövde. Vägkantsvegetation Större delen av vägsträckan har en hög vegetation men här finns också några fina slänter mot vägen. Dessa har ofta en rik torrbacksflora. 24

25 Låg vegetation Finns bara i en smal remsa alldeles intill asfalten. Bland arterna där kan nämnas gulsporre, rödklöver och vitmåra. Flera artrika slänter finns också mot vägen. Dessa har oftast en rik torrbacksflora. Hög vacker vegetation Många vackert blommande arter förekommer längs med denna sträcka bl.a. brandlilja, flockfibbla, renfana, rödklint, väddklint och ängshaverrot. Skräparter En del skräparter förekommer, bl.a. kirskål och knylhavre. Mål Målet för denna delsträcka är en vacker och artrik vägkant och en vacker stenmur. Åtgärd Röjning och avverkning av sly, enstaka buskar och träd längs med murarna. Värdefulla träd och buskar som fläder, fågelbär, getapel, hagtorn, hägg, oxel och grova ädellövträd måste dock till största delen sparas. Slåtter två gånger per år. Slåtter första veckan i juni och ordinarie slåtter tidigast första september. Det slagna materialet bör samlas upp vid varje slåttertillfälle. Delsträcka 7. Värdefull torrbacke öster om vägen. 25

26 Delsträcka 7. Allé norr om infarten mot Skövde. 26

27 8. Vägkorset vid Lerdala/Berg - Lerbäcken, 1,4 km Allmänt En stor del av arealen längs med denna sträcka kantas av fastigheter. Vid gräsklippning av den egna tomtmarken klipps ofta en smal remsa mellan tomten och landsvägen. Vägen kantas i övrigt av små åkerlappar och kulturbetesmarker. S öder om vägen, sydost om Björnasäter, finns ett mycket värdefullt rikkärr med bl.a. mycket orkidéer. Längs med denna sträcka finns en del grova lövträd, mycket buskar och lövridåer längs vägen. Vid Björnasäter och Källstorp finns vackra stenmurar. Ängs- och hagmarksarter Ett fåtal ängs- och hagmarksarter blev funna längs med denna sträcka, bl. a vildlin. Hotarter En hotart, klasefibbla (NT), blev funnen på denna delsträcka. Andra ovanliga arter Bland ovanliga arter kan nämnas bergklint, grusstarr, humle, krollilja, småborre och timjan. Vägkantsvegetation Större delen av vägsträckan har en hög vegetation eller skötta gräsmattor fram till vägområdet. Låg vegetation Finns bara i en smal remsa alldeles intill asfalten. Bland arterna kan nämnas femfingerört, gråfibbla, käringtand, vildlin och vintergröna. Hög vacker vegetation Många vackert blommande arter förekommer längs med denna sträcka bl.a. bergklint, flera blåklocksarter, krollilja, renfana, trädgårdsnattviol, väddklint och ängshaverrot. Skräparter En del skräparter förekommer, bl.a. kirskål, lupiner och vit sötväppling. 27

28 Mål Målet för denna delsträcka är en vacker och artrik vägkant och vackra stenmurar. Åtgärd Slåtter två gånger per år. Slåtter första veckan i juni och ordinarie slåtter tidigast första september. Det slagna materialet bör samlas upp vid åtminstone ett slåttertillfälle årligen. Delsträcka 8, mellan Källtorp och Lerbäcken. 28

29 9. Infarten till Lerbäcken - Lerdalakorset, 700 meter Allmänt Längs med denna sträcka ner mot vägen Axvall - Timmersdala finns bl.a. en värdefull naturbetesmark strax väster om infarten till Björkebacken. Dessutom omges vägen av lövridåer och lövskogar. Närmare vägen Axvall - Timmersdala finns en gammal grustäkt. Där finns också en sydvänd slänt med en rik flora. Denna är idag klassad som artrik vägkant. Inga stenmurar finns längs denna delsträcka. Ängs- och hagmarksarter Ett fåtal ängs- och hagmarksarter blev funna längs med denna sträcka. Bland dessa kan nämnas backnejlika, brudbröd, höskallra och vildlin. Hotarter En hotart blev funnen längs med denna delsträcka, nämligen luddvicker (VU). Utanför den värdefulla betesmarken strax väster om infarten till Björkbacken har tidigare påträffats hotarten grådådra (VU). Den observerades dock inte vid inventeringen Andra ovanliga arter Bland ovanliga arter längs med denna stäcka kan nämnas backnejlika, blåeld, färgkulla, höskallra, krollilja, oxtunga, småborre, timjan och vitplister. I ett fuktigt parti påträffades också den ovanliga arten smalkaveldun. Vägkantsvegetation Större delen av vägsträckan har en hög vegetation. Låg vegetation Finns bara i en smal remsa alldeles intill asfalten. Här växer bl.a. femfingerört, getväppling, gul fetknopp, käringtand och rödklöver. I slänten längst i väster finns mycket låg vegetation. Hög vacker vegetation Många vackert blommande arter förekommer längs med denna sträcka bl.a. blåeld, renfana, såpnejlika och väddklint. 29

30 Skräparter En del skräparter förekommer, bl.a. kirskål, vit sötväppling och örnbräken. Mål Målet för denna delsträcka är en vacker och artrik vägkant och en vacker stenmur. Åtgärd Slåtter två gånger per år. Slåtter första veckan i juni och ordinarie slåtter tidigast första september. Det slagna materialet bör samlas upp vid varje slåttertillfälle. Övrigt En sträcka är redan idag klassad som artrik vägkant. Delsträcka 9. Värdefull betesmark väster om infarten till Björkebacken. 30

31 Delsträcka 9, klassad som artrik vägkant. Växtplats för luddvicker. 31

32 Bilaga lista över artfynd Rödlistade arter med fet stil. Sträcka 1: Från söder till norr Art Hot Koordinat Koordinat Vägsida (RT90) (RT90) Brokförgätmigej västra Sandviol NT västra Trädgårdsnattviol östra Blodnäva västra Stenbräken östra Blodnäva östra Färgkulla västra Hässleklocka östra Lungrot NT östra Blodnäva västra Lungrot NT västra Humle västra Äkta fläder västra Sträcka 2: Från söder till norr Art Hot Koordinat (RT90) Koordinat (RT90) Vägsida Lungrot NT västra Stenbräken västra Humle östra Humle västra Tuvbräcka östra Vit fetknopp östra Humle västra Kattmynta EN västra Getapel östra Humle västra Hässleklocka västra Lungrot NT västra 32

33 Sträcka 3: Från söder till norr Art Hot Koordinat (RT90) Koordinat (RT90) Vägsida Hässleklocka västra Stenbräken östra Rödkämpar östra Klasefibbla NT östra Rödkämpar östra Hässleklocka östra Vildllin östra Backglim östra Brudbröd östra Klasefibbla NT östra Brudbröd västra Backlök västra Vingvial västra Vingvial västra Vingvial västra Sträcka 4: Från söder till norr Art Hot Koordinat (RT90) Koordinat (RT90) Vägsida Krollilja västra Brandlilja västra Brandlilja västra Krollilja västra Hässleklocka östra Lungrot NT västra Getapel västra Lungrot NT östra Darrgräs östra Lungrot NT västra Rockentrav västra Lungrot NT västra Hässleklocka östra Brudbröd östra Sträcka 5: Från söder till norr Art Hot Koordinat (RT90) Koordinat (RT90) Vägsida Åkerkulla NT östra Kungsljus västra Tysk fingerört västra Tjärblomster västra Brudbröd östra Backglim västra Brudbröd östra Kungsljus västra Oxtunga västra Oxtunga östra Klasefibbla NT västra Oxtunga västra 33

34 Sträcka 6: Från söder till norr Art Hot Koordinat (RT90) Koordinat (RT90) Vägsida Backglim östra Färgkulla västra Färgkulla östra Backglim västra Getrams östra Kungsljus västra Vitblära västra Oxtunga västra Sträcka 7: Från söder till norr Art Hot Koordinat (RT90) Koordinat (RT90) Vägsida Getrams östra Getapel västra Brudbröd västra Backsmörblomma östra Brudbröd östra Darrgräs östra Knölsmörblomma östra Brandlilja västra Oxel östra Skogskornell östra Kungsmynta västra Backglim västra Småborre västra Brudbröd västra Småborre västra Kungsmynta östra Jordtistel västra Klasefibbla NT västra Klasefibbla NT östra Backglim östra Brudbröd östra Darrgräs östra Sträcka 8: Från öster till väster Art Hot Koordinat (RT90) Koordinat (RT90) Vägsida Grusstarr norra Klasefibbla NT söder Humle söder Småborre norra Krollilja söder Getapel söder Humle norra Trädgårdsnattviol norra 34

35 Sträcka 9: Från öster till väster Art Hot Koordinat (RT90) Koordinat (RT90) Vägsida Småborre söder Vildlin söder Småborre söder Timjan söder Småborre söder Grådådra NT söder Brudbröd söder Backnejlika söder Brudbröd söder Oxtunga söder Vitplister söder Färgkulla söder Färgkulla norra Höskallra norra Småborre norra Backnejlika söder Oxtunga söder Luddvicker VU norra Oxtunga norra Backnejlika norra Blåeld norra Färgkulla norra Hässleklocka norra Smalkaveldun söder 35

36 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: , Texttelefon: