Biogeografisk uppföljning Av Ekoxe

Transkript

1 Biogeografisk uppföljning Av Ekoxe

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND METODER OCH MATERIAL RESULTAT SLUTSATSER... 9 Bilaga 1 Bilaga 2 Fynddiagram Kartor 3

3 Sammanfattning Som ett led i den biogeografiska uppföljningen av Ekoxe, genomförde Länsstyrelsen Östergötland under 2013, en inventering av ekoxe genom ett upprop till allmänheten i södra Sverige. Tre nyheter om uppropet skickades ut till media och många samtal med media fördes under sommaren. Detta resulterade i 111 artiklar, radio- eller TV inslag. Allmänheten informerades även via en webbplats om ekoxens ekologi och miljökrav samt om möjliga förväxlingsarter mm. Allmänhetens rapporter om ekoxefynd togs huvudsakligen emot via webbformulär och telefon men även som mail, SMS, och MMS. Länsstyrelsen tog emot rapporter om totalt 2527 ekoxar. Ekoxens utbredningsoch kärnområden visade sig vara i stort sett det samma som tidigare, men nyfynd av arten gjordes på platser längre ifrån kända fyndlokaler i fem län; Västra Götaland, Stockholm, Östergötland, Skåne och Gotland. Fynd saknas från Jönköping och Kronbergs län vilket var oväntat. Under hösten överförs informationen om ekoxefynden till Artportalen, Artdatabanken. Figur 1. Ekoxehane möter nyfiken kattunge. Bäst att fälla ut vingarna och sticka! Foto: Lotta Olsson, Öland 1. Bakgrund Ekoxen betraktas som skyddsvärd i ett europeiskt perspektiv och har av valts ut som representant för vissa viktiga och typiska naturliga miljöer inom EU och ingår i art- och habitatdirektivets bilaga 2. Varje medlämsstat ska enligt samarbetet fortlöpande övervaka habitatsdirektivets arter både när det gäller populationsstatus och utbredningsområde. En rapportering över ekoxens status skall skickas till kommissionen tillsammans med den övriga rapporteringen vart sjätte år (Artikel 17). Den tredje rapporten i ordningen kommer att gälla för perioden Länsstyrelsen Östergötland testade en metod i Östergötland som gick ut på att efterfråga arten hos allmänheten. Detta fungerade mycket bra och inför 2013 fick i därför Länsstyrelsen i uppdrag av Naturvårdsverket att öka kunskapen om ekoxens nuvarande utbredning i Sverige. Under sommaren 2013 genomfördes därför ett upprop till allmänheten. I uppdraget ingick även att leverera data till Artportalen. Artdatabanken står för vidare analys och genomför sedan den obligatoriska rapporteringen till EU om artens tillstånd och status. 4

4 Ekoxens (Lucanus cervus) larver utvecklas i död lövträdsved i eller liggande på mark. Oftast är det ekved men även bok, björk och hassel förekommer. Idag har ekoxen en fläckvis utbredning i södra Sverige men det är i sydöstra delen av landet som arten har sin huvudförekomst; Östergötland, Kalmar och Blekinge län. Bara en liten del av förekomsterna finns i skyddade områden, och artens utbredning är förhållandevis välkänd tack vara bl.a. flera sentida upprop i media i några län. I Sverige är arten i modern tid (efter 1975) även funnen i Stockholms, Västmanlands, Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Hallands och Skåne län men över 90 % av fynden är gjorda i Östergötland, Kalmar och Blekinge län. Arten är utbredd i hela Europa och delar av Ryssland men har en starkt fragmenterad förekomst i hela sitt utbredningsområde. 2. Metoder och material Metoden följer i stort sett förslaget remissversionen av Handledning för biogeografisk uppföljning av ekoxe (Lucanus cervus) I denna föreslås att en inventering genomförs med hjälp av ett upprop till allmänheten. I uppropet 2013 inkluderades alla län med nuvarande och tidigare fynd av arten. Till de senare hör län som angränsar till Mälaren, då arten har funnits trakten kring Mälaren tidigare. Då ett upprop genomförts i Östergötland redan 2012 valde vi att satsa mindre på informationsspridning och media i Östergötland. Vi valde även att använda fler tekniska lösningar för att underlätta informationsspridningen till allmänheten genom en webbplats och rapporteringsmöjligheter genom webbformulär som ett komplement till pressmeddelanden och rapportering via telefon. En enkel kommunikationsplan togs fram. Rapporteringsmöjligheten undersöktes genom processläggning av tre olika användarfall: 1) via telefon, 2) via webbformulär 3) via app till smartphones Kravspecifikationen för rapporetingen innehöll; möjlighet att in uppgift om lokalangivelse (helst koordinatsatt i Sweref 99, via sökbar karta), möjlighet att ta emot foto samt att kontaktuppgifter till uppgiftslämnare, inklusive databaslagring, är förenlig med personuppgiftslagen PUL. Alternativ 1 och 2 (Adobe formcentral, i kombination med länsstyrelsernas webbarta) valdes. Formuläret utformades för att passa uppgifterna i Artportalen. Allmänheten fick även svara på frågan om de rapporerat fyndet till artportalen och upplystes om att uppropets fynd läggs in på Artportalen under hösten. Webformuläret öppnades och stängders Telefontider för att ta emot ekoxerapporter; Måndag- Onsdag klockan 9-11:30 ( t o m ), Vardagar klockan 9-11:30, ( t o m ). Många rapporter togs även emot via mail och sms. Registrering enligt personuppgiftslagnen PUL Personuppgiftsdatalagringen och ändamålet med registret för ekoxeuppropet registrerades enligt PUL hos Länsstyrelsens rättsenhet. 5

5 En webbplats med tre sidor togs fram; 1) Upprop till allmänheten med länk till webbformulär, motivering till inventeringen och kort ekologisk information om ekoxens livsmiljö, livscykel, samt känd utbredning. 2) Hur man känner igen en ekoxe med bilder på ekoxar och förväxlingsarter. 3) Hur privatpersoner kan hjälpa ekoxen. Nyheter Nyheter om ekoxeuppropet med uppmaning till allmänheten att rapportera publicerades vid tre tillfällen; Nationell kartläggning av ekoxar; Hundratals rapporter om ekoxar; Stort gensvar på Ekoxeuppropet Nyheterna publicerades på alla berörda länsstyrelsers webbplatser samtidigt samt på länsstyrelsernas gemenasamma webbplats vid varje tillfälle. Personal på Länsstyrelsen i Östergötland fanns tillgänglig under hela sommaren för att ta kontakterna med media. Även kontaktpersoner ute på länen hjälpte till med en del lokala media aktiviteter i mån av tid. Mediakontakterna resulterade i 111 artiklar, radio- eller TV- inslag om ekoxe under sommaren (se bilaga). Databearbetning och leverans till Artportalen Ekoxe rapporterna kontrollerades och rättades kontinuerligt i databasen under sommaren. Rapporterna kategoriserades i fyra valideringsgrupper; OK Rapporter belagda med bild, rapporter från känd rapportör eller rapporter med korrekt artbeskrivning samtidigt som rapporten kommer från regioner med kända ekoxeförekomster. Trolig Rapporter som saknar bild på ekoxe men kommer från regioner med kända ekoxeförekomster eller rapporter utanför kända ekoxeförekomster där rapporten bedömts som trolig efter korrespondens med rapportör. Osäkra Rapporter där artbestämningen inte har kunnat styrkas och platsen ligger utanför känd utbredning för ekoxe. Annan art Rapporter med bild av annan skalbagge eller larv som inte kunnat artbestämmas. Kategorierna OK och Trolig betraktas som ekoxefynd. Rättningar av koordinater skedde under hösten. Därefter anpassades data i kategori OK och Trolig till Artportalens rapportstruktur och levereras till artportalen i månadsskiftet november-december. Rapporterna ur kategorin OK, får valideringsklass fynd säkert baserat på tillgänglig dokumentation och rapporterna ur kategorin Trolig får valideringsklass fyndet ogranskat, bedömt som rimligt/ sannolikt 6

6 3. Resultat Ekoxe Uppropet till allmänheten resulterade i rapporter om totalt ekoxar varav 1149 honor och 1378 hanar. Nästan 40 procent av rapportörerna har bifogat en bild till rapporten vilket underlättat kvalitetssäkringsarbetet. Endast cirka fem procent av fynden har visat sig vara felbestämda. De arter som framföralt förväxlas med ekoxe var; noshornsbagge, taggbock, bitbock men även skogstordyvel och läderlöpare/jordlöpare. De flesta rapporter kommer från den sydöstra delen av landet, med en tyngdpunkt i eklandskapen i Östergötland, Kalmar och Blekinge län (Figur 2). Några av de rapporterade fynden ligger utanför tidigare kända platser för arten. Exempelvis har ekoxar aldrig varit kända i Västra Götalands län men nu har det dykt upp rapporter i trakten kring Alingsås. Nya platser för ekoxe är även norra Stockholms skärgård utanför Grisslehamn, öster om Tyresö i Stockholm, Vätternbranterna i Östergötland, norr om Ängelholm i nordvästra Skåne samt Simrishamn i sydöstra Skåne. Utbredningen på Gotland tycks dessutom vara större än vad som tidigare varit känt. Samtidigt har det varit färre ekoxefynd i Skåne än förväntat. Inga fynd rapporterades från Jönköpings eller Kronobergs län där ekoxar tidigare visat sig och det har bara kommit in rapporer från den ena av de två isolerade lokalerna i Hallandas län. Den första ekoxen sågs redan den 25 maj, vilket är relativt tidigt och de sista ekoxarna hade setts den 29 september (Bilaga 1), vilket är ovanligt sent på säsongen. Tabell 1. Sammanställning av antal rapporer (obs förväxla inte med antal ekoxar) per län och valideringskategori. För Östergötland även rapporterade fynd 2012 inom parentes. Län Antal rapporer Fotoandel Ok troliga Summa ekoxe- Osäkra Felbestämda rapporter Blekinge % Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jönköping Kalmar % Kronoberg Skåne 22 81% Stockholm 46 54% Södermanland Uppsala Värmland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland % (530)* 0 8 summa 1349 troliga 1178 Tot 2527 *Antal rapporterade fynd vid uppropet

7 Figur 2. Karta över ekoxefynd i södra Sverige. Länsstyrelsen, Lantmäteriet. 8

8 4. Slutsatser Erfarenheter av Uppropet Ett upprop skapar stort engagemang hos allmänheten om det får genomslag i media. Ekoxe måste betraktas som en tacksam art i det här avseendet och uppropet var mycket framgångsrikt. En engagerad allmänhet kan leda till större ekologisk förståelse och hänsynstagande till naturmiljöer, vilket är en viktig övergripande målsättning i naturvårdsarbetet. Kuriosa Enligt litteraturen lever ekoxen som adult endast en sommarsäsong. Möjligen stämmer det inte till fullo. Två av varandra oberoende iakttagelser av grävande eller nergrävda ekoxar (honor och hanar) i kompostliknande material av rutten lövved har gjorts i september månad Bedömning av metodens lämplighet Metoden med upprop som kunskapsinhämtning om ekoxens status och utbredning fungerar bra. Den effektivaste metoden vore troligtvis att använda feromon i dessa trakter. 9

9 Rekommendationer om justeringar Ett komplement av riktad inventeringar vore värdefullt för att klarlägga artens status. Det gäller särskilt i trakter där vi förväntat oss fynd men inte fått in några rapporter samt i trakter där enstaka fynd gjorts i Uppropet. Uppföljningar i den mindre skalan borde även göras på platser där riktade åtgärder görs för arten. Vilket vore särskilt önskvärt i de mer isolerade populationerna i Halland, Västra Götaland, Skåne, Stockholm och på Gotland. Det är inte effektivt att endast ta emot rapporter via telefon, mail och sms om uppropet görs på nationell nivå. Ett komplement av en eller flera olika digitala rapporteringsmöjligheter har många fördelar. Bättre digitala rapporteringslösningar kommer troligen att finnas i framtiden. En framgångsfaktor för den digitala rapporeteringen är då koordinaterna för fyndet genereras direkt vid sökning på karta och att foto kan bifogas i samma rapport. Nedan listas några av de problem som vi stött på under Länsstyrelsernas egen webbkarta ligger innanför brandvägg vilket omöjliggör geokodad datalagring från allmänheten. Möjligheten att utnyttja webbformulär via mailfunktion i Access föll då den inte kan ta emot foton. Olika gratis lösningar som finns på internet föll pga att reglerna i personuppgiftslagen inte kan garanteras. Länsstyrelsernas webbkarta stödjer inte Appel-produkter utan tilläggsprogrammet Silverlight. Foton och textrapporter fick inget åtkomligt gemensamt idnummer i Adobe formcentrals databas vilket försvårar vidarebefordran av data till exempelvis Artportalen version 2. 10

10 Rapporterade ekoxefynd vid upprop 2013 fördelade efter fynddatum. BILAGA 11

11 BILAGA 2 Karta över ekoxefynd i Stockholms län. Länsstyrelsen, Lantmäteriet. 12

12 Karta över ekoxefynd i Östergötlands län. Länsstyrelsen, Lantmäteriet. 13

13 Karta över ekoxefynd i Gotlands län. Länsstyrelsen, Lantmäteriet. 14

14 Karta över ekoxefynd i Kalmar län. Länsstyrelsen, Lantmäteriet. 15

15 Karta över ekoxefynd i Blekinge län. Länsstyrelsen, Lantmäteriet. 16

16 Karta över ekoxefynd i Skånes län. Länsstyrelsen, Lantmäteriet. 17

17 Karta över ekoxefynd i Hallands län. Länsstyrelsen, Lantmäteriet. 18

18 Karta över ekoxefynd i Västra Götalands län. Länsstyrelsen, Lantmäteriet. 19