Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 26 augusti 2015 kl 13:00-17:00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn Enligt uppdrag Iréne Jonsson Föredragningslista 1. Val av justerare. 2. Anmälan av övriga ärenden. Beslutsärenden 3. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter juni 2015 (bilaga). Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Föredragande: Kristina Olson. 4. Slopad reducering av avgiften för 15-timmarsplats i förskolan (bilaga). Föredragande: Torbjörn Hansson. 5. Yttrande över Utbildningsdepartementets betänkande Rektorn och styrkedjan - SOU 2015:22 (bilaga). Föredragande: Clas Wolke. 6. Revidering av barn- och ungdomsförvaltningens dokumenthanteringsplaner (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. 7. Diskussions- och informationsärenden: a) Måluppfyllelse i fokus. Föredragande: Malin Neander. b) Rapport sommarskola Föredragande: Emad Soukiyh.

2 Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) c) Mall för återrapportering av genomförda verksamhetsbesök (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. d) Svar på revisorernas utvärderingsberättelse för år 2013 och årsrapport för år 2014 (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. e) Remissvar - På lika villkor - hbtq-handlingsplan (bilaga). Föredragande: Lillian Alverö, Peter Sunnanek. f) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde. 8. Anmälnings- och kännedomsärenden (bilaga). 9. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga). 10. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar.

3 Handläggare Datum Åsa Ottosson, Jennie Ljunggren BUN 2015/0353 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter juni 2015 Verksamhet Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och särskola). Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskolor i kommunen. I Barn- och ungdomsnämndens verksamhet arbetar ca årsarbetare och driftbudgeten uppgår till 874 mkr. Efter juni ger helårsprognosen ett nollresultat mot budget. Prognosen i mars visade ett underskott på 1,3 mkr. Under april arbetade de enheter med befarade underskott fram åtgärder för att förbättra resultatet. Bedömningen av åtgärderna resulterade i ett resultat enligt budget, precis som i denna prognos. Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax barnungdom@kalmar.se

4 2 (6) Verksamhetsmått Nedan redovisas antal barn och elever under perioden Prognosen för 2016 och framåt kommer att uppdateras efter sommaren. Antal barn och elever Barn- och ungdomsnämnden inkl. fristående skolor och förskolor. Avstämning barn och elevantal 2015 För innevarande år har vi många fler barn och elever än budgetramen. Detta beror dels på inflyttning men det kan även finnas en avvikelse i hur delområdesprognosen, som vår budgetram grundas vanligtvis av en person inom Kalmar kommun men just denna gång gjordes den av extern aktör. Nedan redovisas barn- och ungdomsnämndens antalsuppgifter och vad det på, arbetades fram. innebär att budgetramen ska Delområdesprognosen görs utökas med ekonomiskt. Beloppen ingår i prognosen. Uppgifterna avser barn som tillhör barn- och ungdomsnämnden och går i kommunala och fristående skolor. Budget Prognos Diff Tkr Förskola Fritidshem förskoleklass År År År Summa f-klass - år Total

5 3 (6) Driftsredovisning Belopp i tkr Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Prognos bokslut juni mars Förskola Fritidshem exkl särsk. fritidshem Förskoleklass Grundskola Särskola inkl. fritidshem Lokal ledning och administration Central ledning och adm. inkl. nämnd Årets resultat Ingående RUF Prognos utgående RUF Förskola För förskoleverksamheten ger prognosen ett underskott på -4,5 mkr (-3,6 mkr prognos mars). Det är främst orsakat av att vi inte har räknat med att få kompensation för ökat schemasnitt mot budgetramen. Schemasnittet ser ut att hamna på samma nivå som 2014, 33,3 timmar per vecka och barn. Detta är, precis som i prognosen i mars, 0,5 timmar mer än vad som räknats med i budgetramen. Underskottet ligger på det centrala kontot, ca -2,7 mkr. Intäkterna avseende de avgifter föräldrarna betalar för barnen i förskolan kan bli något lägre än planerat, beroende på om föräldrarnas inkomstökning blir något lägre än vi har beräknat. Vi har lagt en prognos på ett underskott på -0,3 mkr (-0,5 mkr prognosen mars). Utbetalningar till fristående förskolor kan ge ett underskott på -1,3 mkr (-0,6 mkr prognosen mars), om deras schemasnitt blir högre än budgeterat. Trenden pekar på det så vi räknar med ett underskott. De kommunala förskolorna har på totalen ett balanserat resultat mot budget. Det finns dock några förskolor som har obalanser mot budgeterade personalkostnader. Detta påverkas t.ex. av att man har haft behov av att utöka antal tjänster när man har fler barn än planerat, barnens schemasnitt har ökat eller utökat med fler avdelningar. I vissa fall har man inte lyckats anpassa personalen till ett lägre barnatal än planerat. Vissa förskolor arbetar med att få ner höga timvikariekostnader. Generellt kan sägas att ju yngre barnen är desto tidigare måste vikarie sättas in vid frånvaro. Avdelningarnas geografiska läge i förhållande till varandra kan också påverka kostnaderna. Spridda avdelningar kräver ofta högre personaltäthet då det inte alltid går att samordna öppning och stängning. Pedagogiskt material kan ge ett underskott på -0,2 mkr. Fritidshem Fritidshemsverksamheten visar ett överskott på 1,2 mkr (0,4 mkr prognos mars). De flesta enheter tror att de kommer att ha fler barn under året i fritidshemmen än planerat. Detta genererar en utökad budgetram, men medför inte automatiskt att man utökar personalen vilket skulle ge högre kostnader. På så vis uppstår överskott på ett flertal enheter. Grundskola inkl. förskoleklass Resultatet prognostiseras till överskott på 2,3 mkr (1,0 mkr prognos mars). Utbetalningar till de fristående skolorna ser ut att bli 4,1 mkr (2,5 mkr prognos mars) lägre än det planerade beloppet. Elevantalet kommer troligen inte uppgå till det planerade, och utbetalningarna kommer då inte uppgå till budgeterad summa. De kommunala skolornas personalkostnader ger ett underskott på -1,0 mkr (-1,5 mkr prognos mars) om man ser dessa tillsammans med de pengar skolorna får/dras av för fler/färre elever. Det finns skolor som har obalanser medan andra prognostiserar överskott. P.g.a. prisökning på terminskorten, 15 %, ger skolskjutsarna ca -0,5 mkr (-1,0 mkr prognos mars) underskott mot budget. Anledningen till en förbättrad prognos är att den avräkning som görs för överblivna ej nyttjade kort

6 4 (6) från föregående termin minskar nettokostnaderna. Avräkningen var i år högre än normalt då en skola hade väldigt många kort att lämna tillbaka, vilket får ses som en engångshändelse. Pedagogiskt material kan ge ett underskott på -0,3 mkr. Grundsärskolan Prognosen ger ett litet överskott på 0,2 mkr mot budget. Små överskott på ett antal konton ger ett sammantaget positivt resultat. Lokal ledning och administration Ett underskott på -0,9 mkr (-0,4 mkr prognosen mars) förväntas på de administrativa kostnaderna, -0,7 mkr beror på utökning av tjänster jämfört med budget. -0,2 mkr beror på högre kostnader för IT-tjänster mot ITenheten än planerat. Central ledning och administration Prognosen omfattar ett överskott på 1,2 mkr (1,3 mkr prognos mars) på förvaltningschefens strategiska medel. Resultat per förskola och skola Tabellen på nästa sida visar enheternas bedömning av resultatet för Enheter som inte har en budget i balans får hjälp av förvaltningskontorets personal med att komma tillrätta med underskottet och med att upprätta åtgärdsplaner för att hamna i balans. Vi försöker ständigt att förbättra och utveckla de verktyg som ska användas för att budgeten ska kunna balanseras och för att prognosen ska bli så säker som möjligt. Vi har de så kallade löneprognoserna där vi arbetar med löner och tjänstgöringsgrader på personnivå fördelat per termin. Detta ger en mycket detaljerad prognos för personalkostnaderna. Vi har även en grundbemanningsmall där vi arbetar med timplan och grundbemanning i skolan. Även för förskolan finns en bemanningsmall. Verktygen i Hypergene för budget- och prognosarbete har haft en positiv påverkan. Vi har workshoppar fyra gånger per år då cheferna kommer och arbetar med sina prognoser och på hösten även för arbetet med budgeten inför kommande år.

7 5 (6) Förskolornas och skolornas helårsprognoser gjorda i juni 2015, sorterad efter avvikelsen storlek Budget 2015 Prognos 2 Avvikelse mot budget Ing RUF Utg RUF FÖRSKOLAN ÖGONSTENEN ROCKNEBYSKOLAN CENTRALT KALMARSUNDSSKOLAN FÖRSKOLAN SMEDBY SÄRSKOLAN BARKESTORPSSKOLAN FÖRSKOLAN BJÖRKENÄS RINKABYHOLMSSKOLAN ESPLANADSKOLAN FÖRSKOLAN LINDEBERGA- SJÖÄNGEN DJURÄNGSSKOLAN FÖRSKOLAN ROCKNEBY VASA SKOLOMRÅDE FÖRSKOLAN RINKABYHOLM DÖRBYSKOLAN LINDÖSKOLAN TREKANTENSKOLAN FÖRSKOLAN PULPETEN-SMEDJAN FÖRSKOLAN TROLLET FUNKABOSKOLAN FÖRSKOLAN VALLMON FÖRSKOLAN LINDÖ LINDSDALSSKOLORNA FALKENBERGSSKOLAN ÅBYSKOLAN Summa

8 6 (6) Jämförelse av prognoserna i mars och juni 2015 Avvikelse mot budget mars Avvikelse mot budget juni Förändring mellan prognoserna ÅBYSKOLAN x ROCKNEBYSKOLAN LINDSDALSSKOLORNA x FÖRSKOLAN PULPETEN-SMEDJAN x FÖRSKOLAN LINDEBERGA-SJÖÄNGEN FÖRSKOLAN ROCKNEBY KALMARSUNDSSKOLAN x FÖRSKOLAN BJÖRKENÄS x FÖRSKOLAN ÖGONSTENEN DJURÄNGSSKOLAN FÖRSKOLAN TROLLET FUNKABOSKOLAN x LINDÖSKOLAN FÖRSKOLAN LINDÖ x ESPLANADSKOLAN SÄRSKOLAN VASA SKOLOMRÅDE FALKENBERGSSKOLAN x FÖRSKOLAN VALLMON x RINKABYHOLMSSKOLAN FÖRSKOLAN RINKABYHOLM BARKESTORPSSKOLAN DÖRBYSKOLAN x FÖRSKOLAN SMEDBY TREKANTENSKOLAN CENTRALT Summa Åtgärder Prognosen pekar på ett resultat enligt budget. De enheter som prognostiserat minusresultat fortsätter arbeta för att nå ett +-0-resultat vid årets slut. Av de enheter som i april arbetade med att ta fram åtgärder för att minska sitt underskott (markerade med kryss i tabellen ovan), visar 7 av 10 ett förbättrat resultat. De enheter som har negativa fonder ska återhämta dessa och ha en budget i balans inom två till tre år (beroende på hur stort underskottet är). Vissa enheter får extra stöttning och hjälp under året för att kunna göra insatser som leder till att enheten har en budget i balans. Just nu är dessa Vasa skolområde, Falkenbergsskolan, Funkaboskolan och Åbyskolan. Fler kan tillkomma under året. Vår största kostnad är personal och det är till största del där man måste göra besparingar för att hämta hem underskott. De flesta förändringar kan inte genomföras förrän till höstterminen då det nya läsåret börjar och har då bara halvårseffekt.

9 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Torbjörn Hansson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Slopad reducering av avgiften för 15-timmarsplats i förskolan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige - att reduceringen av avgift för förskolebarn med vistelsetid under 15 timmar i veckan upphör fr.o.m. 1 januari Bakgrund Kommunfullmäktige har 25 maj 2015 återremitterat förslaget om att slopa reduceringen av avgift för 15-timmarsbarn i förskolan. Återremissens syfte var att ta fram en alternativ fördelningsmodell, baserat på såväl inkomst, som vistelsetid. Reducerad avgift för 15-timmarsplats i förskolan Från höstterminen det år barnet fyller tre år har alla barn rätt till avgiftsfri allmän förskola, 15 timmar i veckan. För barn som är yngre, d.v.s. ett- och tvååringar tillämpas i Kalmar en reducerad avgift för de barn som har en 15- timmarsplats. Reduceringen går utöver kravet för att kommunen skall var berättigad till statsbidrag för maxtaxa. Den här typen av tidsrelatering av taxan finns i ca 40% av landets kommuner. Övriga kommuner tar alltså ut samma avgift för en förskoleplats oavsett barnets vistelsetid. Bland jämförkommuner och närliggande kommuner finns båda varianterna. Ej tidsrelaterad taxa Karlskrona Kristianstad Borgholm Torsås Nybro Tidsrelaterad taxa Växjö Halmstad Mönsterås Mörbylånga Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Torbjorn.Hansson@kalmar.se

10 BUN 2015/ (5) Ny taxa för förskola och fritidshem Taxan för barnomsorg är inkomstrelaterad. Det innebär att familjer med låg inkomst har en låg avgift och familjer med hög inkomst betalar mer. Det finns dock ett tak för hur hög avgiften kan bli. Skolverket har fastställt inkomsttaket för perioden 1 juli 2015 till 31 december Detta kommer sedan att förändras årligen och meddelas kommunerna i oktober året innan. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att dessa nivåer skall gälla även i Kalmar. Nedanstående exempel visar avgifter från 1 juli Indexreglerat inkomsttak kr Förskola Högsta avgift Barn 1 3% av bruttoinkomsten kr Barn2 2% av bruttoinkomsten 858 kr Barn 3 1% av bruttoinkomsten 429 kr Fr.o.m Barn 4 Ingen avgift Fritidshem och förskola upp till 15 timmar/vecka* Barn 1 2% av bruttoinkomsten 858 kr Barn2 1% av bruttoinkomsten 429 kr Barn 3 1% av bruttoinkomsten 429 kr Fr.o.m Barn 4 Ingen avgift *Slopad reducering av avgiften Förskola och skola står inför stora besparingsbeting kommande år. För att, i den mån det är möjligt, undvika att minska personal i förskolan måste alla kostnader ifrågasättas. Dit hör reducering av förskoleavgiften som är under maxtaxans nivå. Denna reducering kostar ca 600- till 700-tusen kronor per år. Vi föreslår därför att reduceringen tas bort fr.o.m. 1 januari Det innebär att en plats i förskolan har samma avgiftsnivå oavsett vistelsetid. Relationen mot familjens inkomst kvarstår.

11 BUN 2015/ (5) Effekter för föräldrar När reduceringen för 15-timmarsplats i förskolan tas bort berörs ca 250 barn i åldern ett och två år. I dag är avgiften 2 % av familjen bruttoinkomst för första barnet. Utan reducering betalar man då 3% av inkomsten upp till maxtaxans inkomsttak. Eftersom taxan är inkomstrelaterad blir höjningen, uttryckt i kronor, lägre för de med låga inkomster och högre för de med hög inkomst. Se nedanstående exempel. Antal barn, Vistelsetid Familjens Bruttoinkomst Nuvarande avgift Ny avgift Ökning kr Ökning % Ett barn, 2 år 15 tim/v Ett barn, 2 år 15 tim/v % % Antal berörda familjer vid slopad reducering för 15-timmarsplats. 250 barn. Utöver de som inte betalar avgift alls kommer ökningen, beroende av familjens inkomst, att bli mellan 32 kr/månaden och 429 kr/månaden Ökning Antal Inkomstintervall kr Min Max familjer Ingen inkomst 0 kr 0 kr 26 Upp till kr 150 kr kr 250 kr kr 350 kr kr 420 kr kr 429 kr 105 Andra varianter En grundläggande princip i Maxtaxan är att den är inkomstrelaterad, dvs familjer med låg inkomst betalar mindre och de med hög inkomst betalar mer. För att vara berättigad till statsbidrag för Maxtaxa måste kommunen uppfylla de villkor som ges i förordningen. Det innebär att kommunens möjligheter till egna varianter är begränsade. Det har i praktiken inneburit att taxan ser i stort ser likadan ut i de allra flesta kommuner och där en majoritet tar ut full avgift oavsett vistelsetid. Maxtaxan är relativt enkel i sin konstruktion vilket är viktigt. Föräldrar förstår vad de skall betala och kommunen kan vara tydlig i sin information. Barn- och ungdomsförvaltningen har beräknat några olika alternativ.

12 BUN 2015/ (5) 1. Ingen avgift för de med lägst inkomster? Taxan är redan nu inkomstrelaterad. Om en lägsta gräns för avgift införs bör den av rättviseskäl omfatta samtliga familjer med barn i förskola och fritids som har låga inkomster, oavsett barnets vistelsetid. Det blir alltså fler familjer är de som enbart har 15-timmarsplats i förskolan. Inkomstgräns Minskad avgiftsintäkt kr/mån Ca tkr kr/mån Ca 1000 tkr kr/mån Ca tkr En sådan konstruktion innebär att man bygger in en tröskeleffekt, dvs en inkomstnivå där man betalar avgift. Redan vid en inkomstgräns på kr/månad minskar avgiftsintäkten till samma nivå som slopandet av reducering för 15-timmarsplats skulle ge. 2. Ingen avgift för 15-timmarsbarn och låga inkomster? Konstruktionen innebär att taxan relateras både till vistelsetid och familjens inkomst. Det betyder att tröskeleffekt infinner sig både om familjens inkomst ökar eller om barnet behöver mer tid, t.ex om en förälder får ett tillfälligt arbete. Kommunens intäkter sjunker endast marginellt. Konstruktionen blir mer komplicerad och kan vara svårare att förstå. Ytterligare aspekter på inkomstgränser En taxa med avgiftsbefrielse för låga inkomster och den tröskeleffekt som då uppstår, kan medföra vissa problem om felaktig inkomst uppges. Kommunen gör inkomstkontroll hos Skatteverket varje år och återkräver då avgift från de som betalat för lite (eller återbetalar). I nuläget har de flesta föräldrar betalat åtminstone något redan tidigare. Med en inkomstgräns för avgiftsbefrielse kan de föräldrar som vid kontrollen visat sig tjäna mera få ett relativt högt återbetalningskrav, eftersom de inte betalat något alls tidigare. Barnkonventionen Förskolans uppdrag är att verka för barnets bästa (artikel 3) genom att tillhandahålla en utvecklande miljö och en god omvårdnad. Det gäller till exempel att det finns personal med det antal och lämplighet som krävs. Samtidigt skall barn tillförsäkras en skälig levnadsstandard (artikel 27). I ett läge när besparingar skall göras i förskolan får då avvägningar göras i fråga om effekter på personaltäthet och effekter på föräldrars ekonomi. Sammanfattande slutsatser För att minska effekterna av kommande sparbeting för förskolan föreslår vi att den reducerade avgiften för 15-timmarsbarn slopas. Det innebär att taxan fullt ut följer förordningen och att samma inkomstrelaterade avgift tas ut oavsett barnets vistelsetid. Att införa andra varianter, som att införa en gräns för avgiftsfrihet, gör att effekten uteblir. Det kan också ge en komplex och svårförståelig taxa med icke önskvärda tröskeleffekter Förslaget innebär att reduceringen av avgift för 15-timmarsbarn i förskola tas bort från 1 januari 2016.

13 BUN 2015/ (5) Mats Linde Förvaltningschef Torbjörn Hansson Planeringssekreterare Bilaga: Maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

14 Maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Med tillämpningsföreskrifter Fr.o.m. 1 juli 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Tel vx

15 2 (6) Maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Avgiften per barn och månad beräknas med ledning av Verksamhetsform Antalet barn i verksamheten Hushållets sammanlagda bruttoinkomst - Taxan har ett indexreglerat högsta inkomsttak (Beloppet fastställs årligen av Skolverket) Förskola Förskola och pedagogisk omsorg för förskolebarn Barn 1 Barn 2 Barn 3 Fr.o.m. Barn 4 3 procent av bruttoinkomsten 2 procent av bruttoinkomsten 1 procent av bruttoinkomsten ingen avgift Förskola 15 tim/vecka eller mindre (Upphör fr.o.m. 1 januari 2016) Förskola och pedagogisk omsorg för förskolebarn Barn 1 Barn 2 Barn 3 Fr.o.m. Barn 4 2 procent av bruttoinkomsten 1 procent av bruttoinkomsten 1 procent av bruttoinkomsten ingen avgift För barn i allmän förskola upp till 15 tim/vecka betalas ingen avgift. För de barn som har vistelsetid överstigande 15 tim/vecka reduceras förskoleavgiften med 33 %. För barn som omfattas av rätten till allmän förskola men i stället deltar i pedagogisk omsorg betalas avgift enligt samma principer som för barn som deltar i allmän förskola. För barn i behov av särskilt stöd som placerats i förskoleverksamhet enligt bestämmelserna i skollagen och som har vistelsetid som överstiger 15 tim/vecka reduceras förskoleavgiften med 33%. Fritidshem fritidshem och pedagogisk omsorg för skolbarn Barn 1 Barn 2 Barn 3 Fr.o.m. Barn 4 2 procent av bruttoinkomsten 1 procent av bruttoinkomsten 1 procent av bruttoinkomsten ingen avgift Öppet fritidshem (skolbarn år) Avgift per barn och dag Heldag (Mer än 5 timmar) 50 kr, Avgiften inkluderar mat, material och utflykter. Halvdag (5 timmar eller mindre) 25 kr, Avgiften inkluderar mat, material och utflykter.

16 3 (6) Maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER. 1. Avgiftspliktiga personer. Taxan är gemensam för ensamförälder och gifta föräldrar. Som gifta anses även icke gifta men sammanboende. Vid gemensam vårdnad grundas avgiften på den förälders inkomst hos vilken barnet är mantalsskrivet. Om den föräldern inte behöver barnomsorg i Kalmar kommun grundas avgiften i stället på den förälder som är platsinnehavare. 2. Avgiftsgrundande inkomst. Avgiften bestäms av storleken på hushållets sammanlagda bruttoinkomst per månad (årsinkomst dividerat med 12) oberoende av om barnen är gemensamma eller ej. Till bruttoinkomsten räknas: A. Ensamförälderns/gifta föräldrars hela förvärvsinkomst (dvs. att även bi-inkomster i form av s. k. extraknäck ingår). Som gifta anses även sammanboende. B. Följande ersättningar och bidrag som utgår till ovan angivna personer: föräldrapenning sjukpenning aktivitetsersättning/sjukersättning utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning. arbetslöshetsersättning kontant arbetsmarknadsstöd familjebidrag i form av familjepenning dagpenning vid repetitionsutbildning mm. pensionsförmåner livränta vårdbidrag för handikappat barn (Endast arvodesdelen. Ej ersättning för merutgifter) lunchförmån bilförmån För barn placerade i familjehem: ersättning för vård i familjehem (arvodesdelen är avgiftsgrundande). Övriga inkomster är ej avgiftsgrundande. Föräldrar som är egna företagare skall uppge fastställd sjukpenninggrundande inkomst samt föregående års taxerade inkomst.* OBS! När det gäller ersättningar och bidrag bör påpekas att följande ej ingår: Underhållsbidrag, socialbidrag, allmänt barnbidrag, studiemedel, bostadsbidrag, handikappersättningar, invaliditetstillägg, vårdbidrag från landsting, kommunalt bostadstillägg för handikappade.

17 4 (6) * Individuell prövning kan göras för att fastställa avgiftsgrundande inkomst. Det kan gälla beräkning av egna företagares inkomster (jämförelse med sjukpenninggrundande inkomst samt föregående års taxering), föräldrar som har inkomster med varierande månadsbelopp samt förmögenhetsinnehav. 3. Inkomstuppgifter. Uppgift om aktuella inkomster skall vara kommunen tillhanda senast den dag barnet börjar i förskoleverksamheten eller fritidshemmet. Ändrade inkomstförhållanden ska omedelbart anmälas skriftligen till kommunen. Inkomstuppgifterna kontrolleras regelbundet, varvid ny uppgift ska lämnas. Kontroll kan även ske hos Skatteverket avseende tidigare års deklarerade inkomster. Om ny inkomstuppgift ej inkommer inom föreskriven tid, debiteras högsta månadsavgift tills inkomstuppgift inkommit. 4. Bestämmande av avgift. Föräldraavgiften tas ut som en fast avgift per månad så länge barnet har plats i förskoleverksamheten eller fritidshemmet oberoende av hur många dagar barnet varit närvarande (således även vid sjukdom, sommarferier etc.). Avgiften tas ut 12 månader per kalenderår. Avgiften reduceras ej för semester eller annan ledighet. En inskolningsperiod, om 14 dagar, per barn är avgiftsfri. Villkoren för placeringen regleras i avtal mellan föräldrar och kommunen. Avgiften för placeringen fastställs utifrån uppgifter om: Verksamhetsform Antalet barn i verksamheten Hushållets sammanlagda bruttoinkomst Den högsta avgiften i respektive verksamhetsform skall betalas för det yngsta barnet i respektive familj, dvs. det yngsta barnet räknas som det första barnet. Den närmast lägre avgiften betalas för det närmast äldre barnet etc. Från det fjärde barnet betalas ingen avgift. För föräldrar som aktivt medverkar i arbetet på föräldrakooperativ, reduceras månadsavgiften, per familj, med 250 kronor per månad. För barn som placerats växelvis i två olika kommuners barnomsorg får den totala avgiften för barnet inte överstiga maxtaxan. 5. Barnets vistelsetid 5.1 Barn vars föräldrar arbetar eller studerar Barn i förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet har rätt att vistas i verksamheten under förälderns arbets-/studietid samt skälig restid. Barn har rätt till växelvis placering i Kalmar kommun under förutsättning att den ene vårdnadshavaren är bosatt i kommunen. En sådan placering förutsätter också att ett avtal

18 5 (6) om interkommunal ersättning upprättats med barnets hemkommun. Barnets perspektiv måste alltid stå i första rummet. Barnets vistelsetid i förskole- och fritidshemsverksamheten skall överensstämma med avtalat schema. Föräldern har möjlighet att vid enstaka tillfällen lämna barnet utöver schema i mån av plats/ möjlighet. Vid sådana tillfällen ska samråd alltid ske med berörd avdelning eller motsvarande. Öppet fritidshem vänder sig till skolbarn år som inte har regelbundet omsorgsbehov. Enstaka dagar t.ex. lovdagar eller enstaka eftermiddagar. Vistelsetiden ska avtalas i förväg. Vid förälderns semester, kompensationsledighet m.m. ska barnet vara hemma om inte särskilda skäl föreligger. 5.2 Barn med hemmavarande föräldrar Alla förskolebarn 1-2 år med hemmavarande föräldrar har rätt till plats 15 timmar per vecka. Påbörjar föräldern arbete, arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller utbildning har barnet rätt att omgående få utökad omsorgstid. Barn i fritidshem har rätt att behålla sin plats vid förälders arbetslöshet. För barn placerade enligt ovanstående förläggs tiden av rektor, i samråd med föräldern, utifrån den pedagogiska verksamheten Barn i allmän förskola har rätt till plats 15 tim per vecka (525 timmar per år) under skolans terminer. Tiden för verksamheten i allmän förskola fastställs av rektor i samråd med brukarrådet.

19 6 (6) 6. Regler för turordning och köadministration Plats i barnomsorgen ska erbjudas senast fyra månader efter anmälan om behov av plats. Barnomsorg ska erbjudas till barn i åldrarna 1-12 år. Rätt till plats gäller i Kalmar kommun och ska erbjudas så nära barnets hem eller skola som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Nedanstående begrepp används i köadministration och turordning. Anmälningsdatum Ködatum Garantidatum Förtur Turordning Anmälan om behov av plats görs senast fyra månader innan barnet är i behov av plats Ködatum sätts tidigast 120 dagar före önskad tidpunkt för plats. Ködatum är samma för alla barn i familjen. Alla barn är garanterade plats inom fyra månader (120 dagar) från anmälningsdatum Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola eller fritidshem om inte barnets behov av sådant stöd tillgodoses på annat sätt (Skollagen 2a 9 ). Barn till föräldrar som beviljats bistånd av socialtjänsten (6 socialtjänstlagen). Barn, som redan har plats, och som flyttar till annan kommundel i Kalmar har förtur till plats i det nya området. Turordning i kön sker enligt följande: Förtur Ködatum Ålder ( Äldst först) Vid flera barn i familjen gäller äldsta barnets turordning för alla syskon. Placering av barn görs i första hand utifrån turordning och med skälig hänsyn till föräldrars önskemål. Hänsyn tas också till barngruppens ålder och sammansättning. 7. Avgiftsbetalning och uppsägning av plats Räkning utsändes en gång i månaden till föräldrarna. Innan barnet slutar inom förskoleoch fritidshemsverksamheten, skall skriftlig uppsägning lämnas till kommunen med två månaders varsel. Avgift tas alltid ut under uppsägningstiden. 8. Ändring i tillämpningsföreskrifterna Barn- och ungdomsnämnden tillsammans med Södermöre kommundelsnämnd har rätt att besluta om sådana förändringar i tillämpningsföreskrifterna som inte är av principiell natur.

20 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Clas Wolke BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Yttrande över Utbildningsdepartementets betänkande Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta barn- och ungdomsnämndens yttrande som sitt och överlämna det till Utbildningsdepartementet som Kalmar kommuns yttrande över betänkandet Rektorn och styrkedjan. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att lämna yttrande över Utbildningsdepartementets betänkande Rektorn och styrkedjan. Samråd har skett med Södermöre kommundelsnämnd. Sammanfattning: Kalmar kommun instämmer och ställer sig positiva till alla delar i det föreslagna fleråriga nationella handlingsprogrammet, beskrivna i kapitel 8 Sammanfattande analys och förslag. Vi vill särskilt trycka på vikten av Utbildning av lärare om skolans styrsystem samt Utbildning och dialog med förtroendevalda. Vår bedömning är att beskrivningen av de tänkta insatserna, tillsammans kan bidra till att förändra den brist på tillit och förtroende som ibland synliggörs, mellan olika aktörer i styrkedjan. Utöver detta välkomnar vi också en gemensam (nationell) definition av vad som menas med pedagogiskt ledarskap. En klar definition bör öka tydligheten i styrkedjan samt kan göra det lättare för rektorer, själva eller genom att delegera, att få utrymme och mandat för pedagogiskt ledarskap. Mats Linde Förvaltningschef Clas Wolke Planeringssekreterare Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Clas.Wolke@kalmar.se

21

22

23

24 Rektorn och styrkedjan Betänkande av Utredningen om rektorernas arbetssituation inom skolväsendet Stockholm 2015 SOU 2015:22

25 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss. Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm ISBN ISSN X

26 Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Regeringen beslutade den 10 april 2014 att tillkalla en särskild utredare för att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras i syfte att öka förutsättningarna för förbättrade elevresultat i skolan (dir. 2014:58). Samma dag förordnades professor Olof Johansson som särskild utredare. Som utredningens experter förordnades från och med den 20 maj 2014 ämnesrådet Kerstin Hultgren, ämnesrådet Sverker Lönnerholm och ämnesrådet Lars Werner. Som sekreterare i utredningen anställdes från och med den 10 april revisionsdirektören Ulf Andersson. Utredningen har i enlighet med direktivet samrått med Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Lärarförbundet. Utredningen har inhämtat synpunkter från bland andra Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Lärarnas Riksförbund, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering samt (IFAU). Utredningen har fått vissa uppdrag utförda efter en överenskommelse med Umeå universitet, Centrum för skolledarutveckling. Utredningens betänkande Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22) överlämnas härmed till regeringen. Stockholm i mars 2015 Olof Johansson /Ulf Andersson

27

28 Innehåll Sammanfattning Summary Författningsförslag Förslag till ändring i skollagen (2010:800) Uppdraget, genomförandet och betänkandets disposition Uppdraget och bakgrunden Utredningsarbetet Betänkandets disposition Forskningen om framgångsfaktorer för rektorernas ledarskap Kraven på rektor skiftar från land till land och från tid till annan En rektor inom det svenska skolväsendet i dag ska vara pedagogisk ledare Skolan är en professionell organisation, som styrs med mål och resultatkrav Forskningens rön om hur en bra rektor ska vara i den svenska skolan Huvudmannens uppgifter inom skolväsendet i relation till rektorns uppdrag

29 Innehåll SOU 2015: Internationell utblick rektorns ledarskap i olika länder Rektorsforskning - återkommande teman Ett forskningsområde under utveckling Intensifieringen av rektorernas arbete Hinder för rektorernas pedagogiska ledarskap Arvets inflytande på undervisningen och rektorernas arbete Forskningsupplägg och metoder Rektorers rekrytering, urval och socialisering ägnas lite uppmärksamhet Forskning kring rektorer en kaskadeffekt Rektorers betydelse för elevernas studieresultat Skolfaktorer som har betydelse för att alla elever ska nå goda resultat Rekommendationer för att driva rektorsforskning framåt Rektorns ledarskap - nationella mål och lokal skolutveckling Under 1950-talet blev rektorn ett instrument för genomförande av den nationella skolpolitiken Under 1970-talet blev rektorn verksamhetsansvarig Rektorn blev kommunal chef, med ett tydligare uppdrag visavi lärarna och undervisningen Valfrihetsreformerna under 1990-talet ökade kraven på rektorn gällande budget, planering och marknadsföring Rektorns ledarskap förtydligades och stärktes ytterligare i och med 2010 års skollag

30 SOU 2015:22 Innehåll 4.6 Aktuella problem fortfarande pressad arbetssituation och bristande ledarskap Rektorn har en hög arbetsbelastning Rektorns pedagogiska ledarskap behöver utvecklas Olika förklaringar till skolans ledarskapsproblem Förklaringar knutna till huvudmannen eller huvudmannens samspel med rektorerna Förklaringar knutna till den statliga styrningen Huvudmännens, rektorernas och lärarnas uppfattningar om pedagogiskt ledarskap Kort om statens syn på pedagogiskt ledarskap över tid Rektorerna respektive lärarna om styrkan i det pedagogiska ledarskapet Begreppet pedagogiskt ledarskap - vilka uppfattningar finns? Meningsbärande ord i definitioner av pedagogiskt ledarskap Användningen av meningsbärande ord som ingår i olika definitioner av pedagogiskt ledarskap Användning av bärande ord som återfinns i texter om pedagogiskt ledarskap I vilket sammanhang används centrala ord av rektorer i kommunala skolor? citat från rektorer Cheferna om pedagogiskt ledarskap Lärarna om pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap i praktiken Sammanfattande reflektioner angående pedagogiskt ledarskap

31 Innehåll SOU 2015:22 6 Rektorernas arbetssituation och tidsanvändning Rektorers tid en vanlig vecka Inledning Metod och urval Tidsloggen Översiktligt om rektorernas tidsanvändning Arbetstid för en vecka Mest och minst tid Administration och pedagogiskt ledarskap Arbetsuppgifter som deltagarna inte hann med Delegering och lösningar Tillfredställelse och styrning Några slutliga reflektioner Rektorns pedagogiska ledarskap enligt enkäterna Sammanfattande reflektioner angående rektorers arbetssituation och tidsanvändning Samspel och stöd rektorer och huvudmän Kommunernas krav på rektorerna enligt platsannonser för rektorstjänster Den kommunala delegationen till rektorerna Kort om delegation och verkställighet Kort om de granskade delegationsordningarnas omfång och uppläggning Några kritiska reflektioner om de granskade delegationsordningarna Styrningen av rektors arbete från huvudmannen Utvecklingen av huvudmannens stöd till rektorerna efter införandet av 2010 års skollag Utvecklingen av det organisatoriska stödet till rektorerna Hur stödet till rektorerna har förändrats Behoven av förstärkning av det organisatoriska stödet

32 SOU 2015:22 Innehåll 7.5 Kompetensutveckling för ökad samsyn Sammanfattande reflektioner angående samspel och stöd rektorer och huvudmän Sammanfattande analys och förslag Problemen med rektorernas ledarskap Rektorernas pedagogiska ledarskap Rektors tidsanvändning Huvudmannens styrning av rektorerna Styrkedjan och chefsstrukturen i förvaltningen Rektorernas syn på kongruensen mellan huvudmannens och statens styrning Mina förslag till lösningar på dilemmat Hur kan rektorernas ledarskap stärkas? Förslag till nationellt handlingsprogram för att stärka skolans styrkedja Rekryteringsutbildning för blivande rektorer En något justerad inriktning av rektorsprogrammet En obligatorisk fördjupningsutbildning efter rektorsprogrammet Utbildning för skolchefer Utbildning av lärare om skolans styrsystem Utbildning och dialog med förtroendevalda Slutord Konsekvensanalys Utredningens förslag i korthet Konsekvenser för staten Kostnader och andra konsekvenser för staten Finansiering

33 Innehåll SOU 2015: Konsekvenser för skolhuvudmännen Eventuella konsekvenser i övrigt Författningskommentar Referenser Bilaga Kommittédirektiv 2014:

34 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras i syfte att öka förutsättningarna för förbättrade elevresultat i skolan. Det är känt sedan tidigare att många rektorer anser att de på grund av en stor mängd administrativa uppgifter inte kan avsätta tillräckligt med tid för pedagogisk ledning av verksamheten. Tidigare undersökningar har också visat att många rektorer upplever svårigheter med att klara av alla de uppgifter de har ansvar för. Denna utredning påvisar att många av rektorernas problem beror på svagheter i den så kallade styrkedjan. Med skolans styrkedja avses här den kedja som består av staten-huvudmannen huvudmannens förvaltning rektorerna lärarna. I skolor med fristående huvudman utgörs motsvarande kedja ofta av staten huvudmannen rektorns chef - rektor lärare, och är ofta i praktiken något kortare. Ett problem är att samtalet som förs mellan nivåerna i styrkedjan i många fall är otydligt. Därför leder inte dialogen fram till en gemensam strategi för hur de nationella målen ska uppnås på den enskilda skolenheten. Min samlade slutsats är att det finns ett stort behov av att stärka rektorernas pedagogiska ledarskap. Rektorerna behöver bli bättre på att organisera och leda skolan med utgångspunkt i det nationella uppdraget, elevernas lärande och utveckling samt via det systematiska kvalitetsarbetet. En viktig aspekt av rektorernas pedagogiska ledarskap är att bygga och förvalta en fungerande skolorganisation med utgångspunkt från elevernas, personalens och övriga intressenters behov. Ett utvecklat aktivt pedagogiskt ledarskap är en förutsättning för en framgångsrik utveckling av elevernas kunskapsutveckling. Det är nämligen genom ett aktivt pedagogiskt 11

35 Sammanfattning SOU 2015:22 ledarskap med fokus på lärande som rektorn får den kunskap som behövs för att kunna organisera och bemanna skolan på bästa tänkbara sätt, utveckla personalens kompetens på bästa sätt samt fördela resurser dit resurserna bäst behövs. Frågan är hur rektorernas pedagogiska ledarskap kan stärkas. Jag menar att det främst behövs kulturförändringar i syfte att bereda vägen för rektorernas pedagogiska ledarskap. Huvudmännen och de ledande tjänstemän som företräder huvudmännen behöver i större utsträckning följa upp rektorernas arbete och tydliggöra de krav som finns på förändringar i styrningen och ledningen av de enskilda skolorna. Men det är också viktigt att huvudmannen i olika situationer ger stöd till rektorerna. Samspelet, stödet, ledningen och styrningen behöver utvecklas inom hela styrkedjan. I kommunerna representeras huvudmannen av dels en politisk nämnd, dels tjänstemän som är chefer över rektorerna. På motsvarande sätt finns ofta även för de fristående skolorna olika aktörer som på olika sätt representerar huvudmannen. Det finns generellt ett stort behov av att utveckla kunskapen om det nationella uppdraget hos skolhuvudmännen och de tjänstemän som är chefer över rektorerna. Rektorernas arbetssituation är inte tillfredsställande och ska den förändras krävs ett utvecklat samtal mellan de olika nivåerna i styrkedjan, och där måste huvudmännen eller de som är satta att representera huvudmännen som chefer för rektorerna spela en viktig roll som bärare av det nationella uppdraget. Ett utvecklat samtal som bygger på god kunskap om utmaningarna i relation till uppdraget och en tydlig målbild skulle troligen också bidra till en positiv utveckling av rektorskulturen. Många rektorer behöver bli bättre på att prioritera och på att utveckla ett genomtänkt och fullödigt pedagogiskt ledarskap. De olika skolkulturer som lärarna är bärare av är också viktiga att uppmärksamma i detta sammanhang. Styrkedjan och de nationella målen för skolan omfattar i högsta grad även lärarna och deras arbete med eleverna. Brist på tillit eller förtroende mellan olika aktörer i skolans styrkedja är ett av skolans problem. Bristande förtroende från huvudmännens sida gentemot rektorerna riskerar bland annat att leda till överlastade skolkontor, som i praktiken skapar merarbete för rektorerna snarare än att underlätta för dem. På många håll 12

36 SOU 2015:22 Sammanfattning brister det i förtroende även i relationen mellan rektorerna och lärarna. Problemet med lågt förtroende mellan rektorer och lärare synes hänga samman med att det finns en skolkultur som innebär en negativ ledarsyn. Skolkulturen behöver förändras i riktning mot mera av kollegialt samarbete och acceptans för rektorns pedagogiska ledarskap. Att förändra kulturer bland grupper av professionella låter sig inte göras snabbt och enkelt. Det krävs återkommande målinriktade dialoger och diskussioner på lokal nivå samt utbildning kopplat till styrkedjan och elevernas kunskapsutveckling. Huvudmännen, rektorerna och även lärarna bör omfattas av olika aktiviteter dialoger och utbildning i syfte att öka förståelsen för att rektorernas pedagogiska ledarskap är en viktig förutsättning för att skolan ska kunna uppnå de nationella målen. Givetvis måste dialoger, utbildningar och andra insatser baseras på ett ordentligt faktaunderlag, som på ett övertygande sätt påvisar behovet av ett ingående pedagogiskt ledarskap från rektorernas sida. Jag föreslår mot bakgrund av ovanstående ett flerårigt nationellt handlingsprogram i syfte att stärka skolans styrkedja i relation till de nationella målen. Programmet föreslå träda i kraft den första januari 2017 och avslutas den 1 januari Därefter bör en utvärdering genomföras. Handlingsprogrammet föreslås bestå av: En statlig rekryteringsutbildning för blivande rektorer Jag föreslår att en ny rekryteringsutbildning inrättas som riktar sig till lärare eller andra som är intresserade av framtida ledaruppdrag på olika nivåer inom skolan. Utbildningens syfte är att främja rekryteringen av skolledare, men den ger också en kompetensutveckling för personer som har eller kommer att ha andra ledaruppgifter som exempelvis arbetslagsledare. Rekryteringsutbildningen för blivande rektorer föreslås bestå av 10 högskolepoäng, till en kostnad av kronor per plats. Totalt föreslås 500 platser per år. Totalkostnaden för rekryteringsutbildningen blir således 10 miljoner kronor årligen. Därutöver tillkommer att Skolverket tilldelas ett belopp motsvarande 6 % av kurskostnaden för att täcka verkets kostnader för att ta fram ett styrdokument för utbildningen samt för att administrera den nationella intagningen. 13

37 Sammanfattning SOU 2015:22 En något justerad inriktning för befattningsutbildningen för rektorer, det så kallade rektorsprogrammet Jag föreslår att den befintliga befattningsutbildningen för rektorer, det så kallade rektorsprogrammet, justeras något. Utbildningen bör i större utsträckning inriktas mot det nationella uppdraget och den lokala styrkedjan från huvudman och dennes chefer till rektorer och lärare. Det är viktigt att rektorerna får kunskap om sin roll i den statliga styrkedjan. Rektorerna behöver också lära sig att ställa krav på den lokala huvudmannens och dennes företrädares stöd, ledning och styrning för en skola med god nationell måluppfyllelse och goda elevresultat både vad gäller kunskaper och social mognad. Utbildningen kan justeras enligt ovan utan att ytterligare medel avsätts. En obligatorisk fördjupningsutbildning efter rektorsprogrammet Jag föreslår att det i skollagen införs en skyldighet för varje skolhuvudman att se till att rektorn går en fördjupningsutbildning som påbörjas snarast möjligt efter att det har gått tre år sedan rektorn avslutat rektorsprogrammet. Utbildningen bör främst behandla det systematiska kvalitetsarbetets roll i styrkedjan för skolan. Fördjupningsutbildningen föreslås bestå av 10 högskolepoäng. Jag föreslår att 15 miljoner kronor per år avsätts till utbildningen, vilket medger omkring 550 utbildningsplatser per år. Skolverket tilldelas ett belopp motsvarande 6 % av kurskostnaden för att täcka verkets kostnader för att ta fram ett styrdokument för utbildningen samt för att administrera den nationella intagningen. En utbildning för skolchefer Jag föreslår att en utbildning inrättas för skolchefer och andra chefer över rektorer. Under utbildningen bör rektorns styrproblem analyseras och dessutom bör arbetet med att åtgärda styrproblemen inledas, dvs. utbildningen ska planeras för att vara både teoretisk och praktisk med fokus på verksamhetsanalyser och stöd, styrning och ledning. Skolchefsutbildningen föreslås bestå av 10 högskolepoäng, till en kostnad av kronor per plats och år. Totalt föreslås 200 platser per år. Kostnaden för utbildningen blir 5,6 miljoner kronor per år. Skolverket tilldelas ett belopp motsvarande 6 % av kurskostnaden för att täcka verkets kostnader 14

38 SOU 2015:22 Sammanfattning för att ta fram ett styrdokument för utbildningen samt för att administrera den nationella intagningen. Utbildning av lärare om skolans styrsystem Jag föreslår även en förstärkt betoning av och utrymme för kunskap och förståelse om den nationella styrkedjan inom lärarutbildningen. Förslaget ska ses som en uppmaning till de lärosäten som utbildar lärare. Kunskapen om och förståelsen av styrkedjans funktion kan utvecklas och förbättras inom de flesta av lärarutbildningarna. Utbildning och dialog med förtroendevalda Jag menar vidare att regeringen bör överväga utbildning för nämndledamöter i kommunala nämnder med ansvar för skolan. Det borde kunna ske genom regionala och/eller lokala konferenser. En sådan utbildning kan lämpligen anordnas året närmast efter ett allmänt val. 15

39

40 Summary The pedagogical leadership of head teachers is vital to the quality and development of school operations. The remit of this Inquiry has included examining how the working situation of head teachers within the school system can be changed to enhance opportunities to improve pupil outcomes in school. It is well known that many head teachers feel that they are unable to allocate sufficient time to their role as pedagogical leaders of school activities due to their large administrative burden. Previous studies have also shown that many head teachers experience difficulties managing the tasks they are responsible for. This Inquiry indicates that many of the problems head teachers experience result from deficiencies in the school system s chain of command. This chain of command refers to the sequence consisting of central government school governing body governing body s management head teachers teachers. The corresponding chain for schools with an independent school organiser is often comprised of central government school organiser head teacher s manager head teacher teachers, and in practice is often somewhat shorter. One problem is that the dialogue conducted between the various levels in the chain of command is often unclear in various respects. Consequently, the dialogue does not result in a common strategy on how to achieve the national goals in the individual school. My overall conclusion is that there is a great need to reinforce head teachers pedagogical leadership capacity. Head teachers need to be better at organising and managing schools in the context of the national school assignment, pupils development and the results of systematic quality enhancement work. One important element of the pedagogical leadership role of head teachers is building and 17