Hörnstenen. Teologiska institutet i Finland 4/2016

Transkript

1 Hörnstenen Teologiska institutet i Finland 4/2016

2 Ledare Ville Auvinen (övers. Jakob Dahlbacka) Har du mig kär? Under det kommande året ställs Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inför många viktiga frågor. Jag skulle tro att när år 2017 nalkas sitt slut är vår kyrka inte längre sådan den var hösten På ett alldeles särskilt sätt hamnar Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland att utvärdera och rannsaka sin existens och sin uppgift sitt kall som en kristen kyrka, och som en del av Kristi ena, allmänneliga och apostoliska kyrka. För det första kommer de otaliga festligheter, seminarier, föreläsningar, skrivelser etc., som med anledning av reformationens märkesår ordnas år 2017, att tvinga vår kyrka att ta ställning till i vilken mån den ännu representerar samma tro som Luther och de övriga reformatorerna på sin tid företrädde. Till höstens synodalmöten är alla präster och lektorer sammankallade för att bl.a. diskutera avhandlingen Nåd för nya världar. Under reformationens märkesår måste vi ställa oss frågan om huruvida den ledande principen för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland alltfort och även i praktiken är Skriften allena, och huruvida navet i dess förkunnelse ännu är genom tron allena, genom nåden allena och genom Kristus allena. I bästa fall kunde reformationens märkesår innebära en återgång till ett fräscht och inspirerande ursprung och till att reformationens värdefulla skatter upptäcks på nytt och åter tas i bruk. En ny reformation är möjlig eftersom Jesus Kristus är den samma igår, idag och i evighet. I värsta fall ses det för reformationen typiska åberopandet av Bibeln och betonandet av rättfärdiggörelseläran som en historiskt intressant episod som man idag 500 år senare kan fnysa åt och konstatera: Det var då, nu är nu. Tiderna har förändrats och nya vindar blåser. För det andra träder den nya äktenskapslagen i kraft våren Även den ställer kyrkan inför en ny situation. Vem skall prästerna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland viga efter att lagen har trätt i kraft? Eller kommer de överhuvudtaget att viga någon längre? Ämnet har ventilerats och debatterats flitigt i såväl pressen som i de sociala medierna, det har varit Hörnstenen 4/2016 2

3 upp till diskussion vid flera av kyrkomötets sessioner och när kyrkomötet samlas inkommande november är det sannolikt att debatten blir än mer hetsig. Frågan är förstås redan i sig allvarlig, men det som gör det hela ännu mera allvarligt är att det som nu står på spel är frågan om vem eller vad som vår kyrka böjer sig inför. Vem är det som tillåts diktera beslutsfattandet inom vår kyrka, Gud eller tidsandan? Jag föreställer mig att Jesus ställer samma fråga till oss som han en gång ställde till Petrus: Älskar du mig? (Joh 21:16). Det svar som vår kyrka ger på denna fråga avgör huruvida kyrkan också efter märkesåret får vara med och nära och valla dem som tillhör Jesus. För tillfället är den Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland ståndpunkt den att äktenskapet är ett förbund mellan en man och en kvinna, även om en del av kyrkans tjänsteinnehavare rentav de allra högsta önskar att ståndpunkten skulle ändras. Om vår kyrka likväl står fast vid sin ursprungliga ståndpunkt, som jag hoppas och tror att den kommer att göra åtminstone tillsvidare, kommer kyrkans beslutsfattare att bli offer för en rejäl offentlig mangling. Värst ut kommer antagligen de biskopar att vara, som vid beslutsfattandet har uttryckt sitt stöd för den traditionella och bibliska äktenskapssynen. De kommer då att bära det kors som tillkommer en biskop, varför de också kommer att behöva vårt särskilda stöd och våra förböner. Herre, du vet allt. Du vet att jag har dig kär (Joh 21:17). Må detta vara vår kyrkas svar på vår Herres fråga, och må vår kyrka sedan vara beredd att bära det kors som tillkommer den som följer Jesus. Bild föreställande altaret i den Heliga gravens kyrka i Jerusalem (Foto: Ville Auvinen) 3 Hörnstenen 4/2016

4 VARFÖR ÄR DET NÖDVÄNDIGT ATT STUDERA TEOLOGI? Text: Timo Eskola (övers. Henrik Perret) På vilka grunder besluter sig en ung människa att börja läsa teologi vid universitetet? År efter år söker sig hundratals unga till inträdesförhör och sliter hårt för att få komma in just på denna bransch. Även om vår tids kultur förändras och andliga frågor enligt många inte längre är så populära, vill en stor skara unga just till ett yrke som är ett kall. Varför är detta viktigt? Att studera teologi är viktigt av många orsaker. För det första behöver församlingarna och de kristliga organisationerna ständigt nya, kallelsemedvetna teologer. För det andra är det bra att märka, att man inte kan börja predika, och utöva själavård bland församlingsmedlemmar utan skolning. Det räcker inte bara med iver och eld i hjärtat. Man behöver ett fast underlag, som håller i utmaningarna i ett krävande arbete. En stark uppfattning om Bibeln Att fördjupa sig i Bibeln är det viktigaste i studierna. För kyrkornas arbete är det nödvändigt att pastorerna kan läsa Bibelns texter på grekiska och hebreiska. Församlingsmedlemmarna kan tycka att det är väl ganska egalt vad den grekiska tempusformen aorist betyder när det gäller översättningen av någon sats. Pastorn måste känna till dessa finesser för att kunna styra tolkningen i rätt riktning. I studierna studerar man döda språk, men levande teologi. Hörnstenen 4/ Att studera Bibeln historiskt är en bra utgångspunkt så där vardagsförnuftsmässigt sett. Man behöver bara läsa Dan Browns roman Da Vinci koden för att förstå vart en känslomässig eller en av kulturen styrd läsning kan föra en. Om infallsvinkeln inte är historisk, kan man hävda att Jesus gifte sig, och man kan t.ex. göra kristendomen till ett feministiskt hemligt sällskap. Utanför romanerna är Jesus dock en unik historisk person och de dokument som berättar om honom kan förhållandevis lätt placeras i historien. Den första slutsats man kan dra är att det är nödvändigt att studera teologi för att Bibeln skall bevaras i kyrkorna fri från förvrängningar. Utan kritiskt och noggrant studium börjar människans egna känslor och favorittankar forma kristendomens budskap. En teologs uppdrag är att hålla kyrkans skepp i rätt kurs just med hjälp av en god kännedom om Bibeln. Luther för lutheraner För det andra förankrar de teologiska studierna de unga i vår lutherska traditions bästa skatter. Dit hör t.ex. att rätt skilja mellan lag och evangelium. I studierna skapas en hållbar uppfattning om Guds lags väsen. Reformationens arv har klart kunnat skilja mellan det världsliga och det andliga regementets uppgifter. Guds lag är verkligen en och samma kärlekens lag. Också när rättvisans och

5 kärlekens verklighet formuleras genom förbud (du skall icke stjäla: gör gott, du skall icke dräpa: skydda livet, du skall icke begå äktenskapsbrott: skydda äktenskapets unika institution osv) är den en spegel av det fullkomliga livet. Lagen skyddar människornas vardag. Den kan avslöja det som är fel och stöda människornas strävan mot ett rättvist samhälle. I syndafallets värld kan denna vägledning inte enbart tjäna livet, för den kan inte ge kraft till ett fullödigt liv. Däremot speglar den människornas andliga död och avslöjar synden. Lagens andliga uppgift är att visa att synden är synd. En förklarad uppfattning om Guds lags väsen har lett till den viktiga distinktionen mellan lag och evangelium. Denna mest kända skillnad handlar helt enkelt om att lagens andliga uppgift inte får blanda bort vår uppfattning om en syndares benådning. Lagens uppgift är nog helt nödvändig. Människan blir inför lagen opålitlig och lögnaktig. Evangeliet utgör inte en fortsättning på denna utgångspunkt. Evangeliet vill inte att människan delvis skall förbättras. Däremot skänks evangeliet till onda syndare endast av nåd. Det handlar om rättfärdigförklarandet av den ogudaktige. En annan iakttagelse av studierna är att en studerande måste läsa mycket. Han har anledning att fördjupa sig både i Luther och hans efterföljare, så att de stora linjerna i teologin kan klarna. Detta innebär arbete och det är ju det som studierna är, trots allt det roliga och inspirerande som finns med. Varför är läran viktig? Men innebär inte det att man koncentrerar sig på läror att studerandena mister sin andliga iver? Denna misstanke har genom åren framhållits för dem som noggrant fördjupat sig i den kristna lärans historia. Rädslan är obefogad. I praktiken är det ofta tvärtom. Just det att man har dålig kännedom om läror lämnar ett alltför stort utrymme åt villoläror och den mänskliga visdomens villfarelser. Den kristna läran om Gud, Jesus, den Helige Ande, eller t.ex. frälsningen, behövs därför att teologerna skall lära sig att rätt förkunna evangeliet. Evangeliet skall förkunnas så att ingen av åhörarna förblir ovissa eller bundna av sitt samvete. Det finns för många sådana som lockar församlingsmedlemmarna till en lagisk självförbättring. En ren förkunnelse skall befria åhörarna med evangeliet om Kristi blod så att frälsningen verkligen innebär av nåd allena, såsom vi tror. Paulus varnar i början av Galaterbrevet sina åhörare för ett annat evangelium, som försöker förvilla många. Förvanskningar för bort från Kristus och leder till en trångsynt tro. I Romarbrevet tackar aposteln församlingsborna för att de som förr varit syndens tjänare nu har blivit lydiga det uttryck för evangeliet (finska översättningen, 1938: opin mudolle ) som styr deras liv. Läran är liv, dvs ett liv med Kristus. Kan ett statligt universitet verkligen lära ut allt detta? Under de senaste åren har man mycket diskuterat det att man vid ett universitet bara studerar frågor på ett allmänt plan, och att man inte får blanda in andliga frågor i de formella studierna. Det finns två svar på detta. Å ena sidan är studiet av språk och historia mycket formella studier, och man måste läsa böcker och tentera dem. Å andra sidan vill Teologiska institutet i Finland, som de kyrkliga organisationerna grundat, i Helsingfors ge kompletterande, kallelsemedveten utbildning. Det innebär att studerandena leds till den kristna undervisningens djupa rötter. 5 Hörnstenen 4/2016

6 PERSONLIGT STI Aku Kähärä - STI:s nya värd Intervjufrågor: Kirsi Hänninen Foto: Veikko Nurminen, Fotonipa (Översättning: Simon Jern) Hur hittade du till STI från början, vad fick dig att komma? Hur länge har du varit i STI? Jag deltog i en av STI:s prep-kurser våren 1989 och påbörjade mina studier i teologi samma höst. Efter skriftskolan var jag med i Helsingin Teinilähetys (numera OPKO, Studentmissionen) ungdomsarbete och där fanns flera ungdomar som hade hittat hit. Det var lätt att följa i deras spår. Jag var ibland med på exegetiska kaffestunder under mitt gulisår 1989, men efter hårda diskussioner om ämbetsfrågan fick jag kaffet i fel hals och det blev en längre paus. Jag har nog alltid värdesatt STI:s arbete och teologi, men jag har inte orkat vara så ivrig över att debattera teologiska meningsskiljaktigheter. Nöden fick mig ändå att komma tillbaka. Vid millenieskiftet hade jag hunnit njuta av sociala studieförmåner i nästan 11 år, men jag hade ännu inte fått klart min gradu. Jag kände stor press och blev så småningom väldigt nedslagen, men som tur fick jag stöd av STI och sakta men säkert fick jag också mina studier slutförda år Jag är tacksam till Gud och till STI att det fanns en plats där man fick läsa i lugn och ro och samtidigt också fick diskussionshjälp emellanåt. Timo Eskola och Eero Junkkaala orkade alltid lyssna och uppmuntrade mig att kämpa vidare. Vad betyder STI för dig? STI är ett hem och en fristad, en oas mitt i staden. Jag tycker i allmänhet om bibliotek - Kaisaniemi Universitets relativt nya bibliotek är nog riktigt fint, men STI är mera än så: det är ett hem precis som en väns vardagsrum eller en köksbordsända dit det är trevligt att komma och vara. Inte bara för att studera och läsa utan också för att sitta och ta det lugnt i läsesalen med en kaffekopp och en kristen tidning. Med tiden har andra stamkunder vid STI också blivit en viktig vän- och bekantskapskrets för mig. Många av STI:s anställda har dessutom varit viktiga vägvisare för mig redan från tonårstiden. Eero Junkkaala, Henrik Perret och Timo Eskola har var och en på sitt sätt gjort ett intryck på mig redan under tonåren. Henrik har som en god präst och kyrkoherde varit en av de starkaste förebilderna för många unga teologiestuderande. Jag lärde känna honom under Hörnstenen 4/2016 6

7 nätterna på gatorna där jag fungerade i Palveluoperaatio Saapas. Vilken uppgift har du haft/har just nu i STI och hur ofta är du på plats? Som värd och emellanåt som andaktshållare under dagen. Jag brukar vara på plats under mina jourturer och dessutom varje vecka utanför mina arbetsturer. Går någon av dina bekanta till STI, är någon av dem teologer? Jo. Min erfarenhet är att de diskussioner och stunder som man fått tillbringa tillsammans i läsesalen och under andakterna har skapat en gemenskap som det är lätt att gå med i, också över generationsgränserna. Gemenskaper som erbjuder betydelsefull verksamhet är viktiga nuförtiden, och jag tycker att STI är just en sådan gemenskap. Hit kommer människor som representerar många olika livssituationer, men alla förenas av intresset för Bibeln och andliga frågor. Vilken är din livssituation/vad jobbar du med? Just nu är jag arbetslös församlingspastor. Jag fungerar inom många frivilliga uppgifter i min hemförsamling i Kannelmäki. Därtill har jag deltagit i Eero Junkkaalas Bibelinstitutsakademi och slutför min pastoralavhandling. Vad är enligt dig det bästa med STI? Öppen och varm atmosfär samt god undervisning. Också det att de anställda har tid att träffas och diskutera med de studerande. Har du någon favoritvers ur Bibeln som du vill dela med läsarna? Ps. 62:9 Lita alltid på honom, du folk, utgjut era hjärtan för honom. Gud är vår tillflykt. (Sela) För vem skulle du rekommendera STI:s verksamhet? Till alla som är intresserade av god teologi. 7 Hörnstenen 4/2016

8 Varför dödar bokstaven? Text: Timo Eskola (Översättning: Stig-Olof Fernström) En viktig princip för bibelutläggningen är att läsa orden i den större helhet som utgörs av de kringliggande satserna. Endast en ordbok räcker inte alltid för att försäkra sig om den rätta slutsatsen. Ordens betydelse påverkas såväl av satsen i sin helhet som av de motsvarigheter, paralleller och motsatser som orden får av sin näromgivning. I praktiken bestäms innehållet i ett begrepp mera noggrant av det begrepp som står som dess motsats. Innehållet definieras alltså genom en negation. När Paulus beskriver de troende som Kristusbrev säger han: Det är uppenbart att ni är ett Kristusbrev som är ombesörjt av oss och skrivet inte med bläck utan med den levande Gudens Ande, inte på tavlor av sten utan på tavlor av kött, på människohjärtan (2 Kor 3:3). För att skriva brev använder man bläck, men troende skrivs genom den Helige Ande. Som en motsats till den Helige Andes verk finner vi i en lite större kontext dessutom Mose förbund, bokstaven och fördömelsens ämbete (v.4-8). Med tanke på innehållet är det alltid nödvändigt att också läsa det större sammanhanget. Då blir det uppenbart att de stentavlor som Paulus nämner är Moselagens tavlor som har blivit till en dom för oomvända mänskor. Undret i evangeliet består i att också helt gudlösa mänskor blir förnyade. Den Helige Ande skriver in i hjärtat och så sker frälsningen av enbart nåd. Samtidigt är det just genom att jämföra orden och ställa dem parallellt som man kan lösa problemet med förståelsen av den kända satsen: Bokstaven dödar, men Anden ger liv (3:6). Mot varandra står på ett hemlighetsfullt sätt bokstaven och Anden. Den här bokstaven har ibland tolkats som läromässighet, ibland som högkyrklighet. I folkfromheten har nästan vilken som helst religiös tradition utdömts. Den har upplevts som förstelnad och som en motsats till en levande Ande, fri från regler. Men det är inte vad Paulus avser. För honom handlar bokstaven om lagen, i enlighet med de enkla Hörnstenen 4/ reglerna för tolkning. Lagen, alltså Mose stentavlor och dödens ämbete i Guds lag. Lagen avslöjar synden. Detta exempel visar hur betydelsen framstår genom den information som avsnittet ger inte genom läsarens fantasi. På motsvarande sätt gör parallellerna i satserna innebörden ännu rikare. Paulus fortsätter ovan nämnda exempel genom att tala parallellt om ljuset och härligheten. Ty Gud som sade: Ljus skall lysa fram ur mörkret, han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken (2 Kor 4:6). I det föregående har Paulus talat om den skillnad som fanns mellan strålglansen i Mose ansikte och Kristi ansiktes härlighet (i bakgrunden finns berättelsen om Mose återkomst från berget efter lagens utgivande; det finns i sammanhanget ett gammalt översättningsfel där härligheten översattes som horn. I några gamla målningar har Mose horn på sitt huvud ett starkt bevis på hur tolkningen förändras). Kristi härlighet är enligt Paulus samma härlighet med vilken Gud skapade ljuset i världen. Det handlar om att också Kristus är Skaparen av en ny verklighet. Därmed blir frälsningen genom evangeliet till en ny skapelseakt genom vilken den gudomliga härligheten på nytt strålar ut i världen. Genom att alltså läsa texterna noggrant skyddas man från felaktiga tolkningar och bibelläsningen blir samtidigt rikare. Ibland har detta kallats teorin om den långsamma läsningen, och det lönar sig att praktisera den inför många texter i Bibeln.

9 STUDERANDE HAR ORDET: Under sommaren tillbringade jag tre månader i Israel i frivilligarbete i Bibelöversättarnas hem, som i år har fått det nya namnet Jerusalem Center for Bible Translators (JCBT). Bibelhemmets syfte är att undervisa översättare och översättningskonsulter från olika håll i världen om det land där Bibeln i huvudsak är skriven. Arbetet koncentreras framför allt på översättningen av Gamla testamentet. Jag gjorde för det mesta olika kontorsjobb på det gamla hemmet Mevasseret Tziyon. Vår arbetskamrat Baruch Kvasnica berättade om en kinesisk grupp studerande, vars flygplan anlände till Tel Aviv betydligt tidigare än beräknat och universitetet var ännu inte öppet. Man beslöt att göra resan till Jerusalem i lugn takt med avstickare till olika platser. Efter en och en halv timme kunde några av studerandena konstatera att de redan sett så mycket att de skulle ha velat återvända till Kina för att göra korrigeringar i sina bibelöversättningar! Också på mig har landet gjort intryck på flera sätt. Jag besökte Davids stad och jag fick via min chaufför höra mycket om det områdets historia och jag fick gå inne i den forntida tunnel som byggdes av Kananéerna. Men allt jag lärt mig kan inte uttryckas kunskapsmässigt eller verbalt. De föreställningar som uppstår vid bibelläsningen börjar överensstämma mycket mer med den verklighet som man som besökare i landet får se och som gör att den bibliska texten tränger djupare in i medvetandet. Jag har med egna ögon sett Cesarea och den vackra plats där Paulus vädjade till kejsaren. De platser som Bibeln talar om är verkliga och inte några religiösa fantasivärldar. När jag är ute på min vanliga kvällspromenad kan jag t.ex. se ut över dalen och på andra sidan ser jag Kirjat Jearim, där förbundsarken förvarades i 20 år (1 Sam. 7:1-2). Men Bibeln har inte förblivit i Israel utan gav sig iväg därifrån och håller nu på att nå ut till jordens ändar. Bibelöversättarnas hem öppnade för mig en ny och klarare riktning för mina studier och mina yrkesplaner. Jag fick lust att bli bibelöversättningskonsult! Jukka Ahonen, teol. kand. (övers. Tomas Klemets) Jukka i sitt yrkesrum, Israel 9 Hörnstenen 4/2016

10 KUNSKAP FÖR HUVUDET OCH NÄRING FÖR SJÄLEN Ledarna för STI:s medlemsorganisationer publicerar i tur och ordning en andakt på denna spalt. FRIGORD FÖR ETT LIV I MISSION Hur skall vi förkunna det frigörande evangeliet så att det inte trivialiserar och gör oss främmande för goda gärningar, frågar biskop Jari Jolkkonen i höstens synodalbok Nådens horisonter. Biskopen anser att problemet med den billiga nåden är den allvarligaste utmaningen för de lutherska kyrkorna i väst och han träffar säkert rätt. När man lyssnar på radioandakterna, kommer man tidvis att tänka att detta har jag hört förut i en moské i Istanbul. Vi har med lyhört öra lärt oss att höra och bedöma vems tro som har nåden i centrum, vems som inte har och för man åhöraren under lagen eller till evangeliets frihet. Vi är ense om nådens karaktär av gåva, men förutsätter mottagandet av gåvan något av människan? Det svar som utgjorde starten för reformationen var ett bestämt nej, nåden är inte någon byteshandel. Gud rättfärdigförklarar den ogudaktige för Kristi skull allena. Men gåvan (eng. gift) kan förvandlas till gift (sv, ty) om den används fel. Tron på Kristus behagar Gud, därför att den ger Gud allena äran genom tacksamheten över gåvan (Luther). Den billiga nåden äter upp den västliga kristendomen och dödar som cancer. De kristna som kommer från förföljelser och svårigheter ser detta klarast av alla. Det är bara att komma till tro som är frivilligt, efter det är ingenting längre frivilligt, sade en missionärskollega. Jag tror att jag förstår vad han menade. I nådens rike får vår frihet ett nytt innehåll. Vårt liv blir ett missionsliv. Gud fortsätter i Kristus sitt goda arbete för världen och för att frälsa själar. Vi har fått del av frälsningens gåva av samma orsak som aposteln Paulus och alla Bibelns heliga: för ett liv i mission. Ofattbar nåd! Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än de alla, fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig. (1 Kor 15:10). pekka.makipaa@kylvaja.fi (övers. Henrik Perret) Hörnstenen 4/

11 LÄCKERBIT Ur STI:s arkiv Och du, Guds barn, glöm icke heller du, att intet är omöjligt för Gud. Hans nåd, som kunde winna dig, dig som var så hård, skall ävfen bewara dig, dig som är så swag och wacklande. På herdaskuldror skall Han bära dig öfwer swindlande djup och genom farliga öknar in i sitt himmelska fårahus. Minns detta, på det att du aldrig, medan du med rätta tviflar på dig sjelf, måtte twifla på Hans trofasthet och kraft. Den hälsosamma läran, Lutherska Evangeliföreningens förlag af Johannes Bäck. Helsingfors Adressen: Telefon E-post: Hemsida Kajsaniemigatan 13 A 4. vån Helsingfors sti@sti.fi förnamn.efternamn@sti.fi Bank Danske Bank FI , BIC: DABAFIHH Nordea FI , NDEAFIHH Annställda generalsekr. Ville Auvinen ( ) forskare Timo Eskola (hem ) sekreterare Kirsi Hänninen Teologiskt forsknings- och skolningscentrum. Församlingsbesök, lektioner, bibliotek och läsesal. Öppet under perioderna kl Tryckeri Kirjapaino Hermes Oy Styrelsens ordförande verksamhetsledare Lauri Vartiainen Medlemsorganisationer Missionsföreningen Såningsmannen, Länsi- Suomen Rukoilevaisten Yhdistys (Bedjarrörelsen i Västra Finland), Finlands ev.luth. Student- och Skolungdomsmission, Radiomissionsorganisationen Budbärarn, Finlands ev.luth. Folkmission, Suomen Luterilainen Evankeliumiyhdistys, Finska Bibel-institutet, Sv. Luth. Evangeliföreningen i Finland Finansieras av frivilliga bidrag. Medlemsavgift för understödande medlemmar: 35 /år (studerande 10, kollektiv 100 ). Bokgåvor, understöd och testamenten mottas med tacksamhet. Insamlingstillstånd i Finland POL , Publicerar den teologiska tidskriften Iustitia. Informationsbladet Hörnstenen (Kulmakivi) sänds till understödande medlemmar. ISSN X (Print), ISSN (Online) 11 Hörnstenen 4/2016

12 TEOLOGISKA INSTITUTET I FINLAND Kajsaniemigatan 13 A HELSINGFORS Låt gulna varje blad på kvist, låt falna varje strå; Guds rika nåd, det vet jag visst, den skiftar ej ändå. Psalm 542:3 Psalm 535:1: Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor. Nu nalkas ljuvlig sommar då gräs och gröda gror. Den blida solen väcker allt det som varit dött. Bilder: Ville Auvinen Den allt med Framsida: grönska Iniö kyrka täcker, Baksida: Typha latifolia och allt blir återfött.