Sara Engström Avdelningen för regional utveckling

Transkript

1 Sara Engström Avdelningen för regional utveckling

2 Agenda för dagen Bakgrund Framtida utmaningar Vad kan bli bättre i en större region? Delbetänkande och tidplan Förberedelsearbete

3 Ny indelning av Sverige

4 Indelningskommitténs utgångspunkter Ändamålsenlig samhällsorganisation (nu tre olika varianter på regional nivå) Mer resursstarka län och landsting Jämnstarka län och landsting (idag 3 stora och 18 små) Kapacitet att bygga strukturer för regional utveckling Förmåga att ansvara för hälso- och sjukvårdssystemet, inklusive regionsjukvården Utgår från befintliga samverkansmönster Demokrati och legitimitet (ej indirekt valda organ)

5 Huvudmotiven till regionreform 1. Regional och balanserad utveckling i hela landet Att skapa jobb och tillväxt ömsesidigt samband mln ett konkurrenskraftigt näringsliv och det svenska välståndet. Anpassning till en förändrad vardag rör sig i större geografiska områden, många frågor över länsgränserna. Skatteunderlag ger handlingskraft En starkare röst - ökat inflytande/gehör för regionen som samhällsaktör och dess intressen. 2. Bättre utvecklingskraft inom hälso- och sjukvården Snabb kunskapsutveckling stor utmaning att den bästa vården kommer alla till del. Ökad specialisering koncentration till färre ställen. Den medicinska forskningen förutsätter nära samspel med vården tillgång till universitetssjukhus. Stora investeringsbehov enhetligt sätt digitalisera vården, lokaler mm.

6 Framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

7 Utmaning 1: Demografin Demografin ojämn befolkningstillväxt. Befolkningstäta delar kommer att bli tätare och delar som redan är glest befolkade relativt sett kommer att bli glesare. Befolkning åldras och andelen äldre ökar -> ökad försörjningsbörda för den grupp som arbetar. Dessutom: högre andel äldre i delar av landet som inte växer befolkningsmässigt, dvs många äldre i kombination med få unga i barnafödande ålder. Svårare att finansiera den gemensamma välfärden pga minskande skatteunderlag.

8 Befolkningsutveckling i norrlänen Prognosen av befolkningsökningen i norrlänen är betydligt lägre än riksgenomsnittet. Befolkning Skillnad Norrbotten inv inv inv Västerbotten inv inv inv Västernorrland inv inv inv Jämtland inv inv inv Svårare för de enskilda landstingen att bära kostnader.

9 Utmaning 2: Ekonomin Kostnaderna bedöms på sikt öka ytterligare pga: Nya behandlingstekniker och läkemedel som successivt möjliggör behandling på nya områden. Förändrade sjukdomsmönster (kroniska sjukdomar, livsstilssjukdomar). Människors förväntningar på välfärden förändras (större krav). Saknar tillräckligt befolkningsunderlag och resurser för att kunna göra effektiva investeringar. Stora investeringar krävs i framtiden (digitalisering av vården, vårdlokaler med m bättre möjligheter till fungerande logistik) -> begränsade samordningsmöjligheter över landstingsgränserna. Krävas särskilda åtgärder för att säkra välfärdens finansiering.

10 Utmaning 3: Hälso- och sjukvården Den tekniska och medicinska utvecklingen. Ökad andel äldre ställer också nya och ökade krav. Vården gör idag långt mer än tidigare, för fler och allt äldre patienter och med allt bättre resultat. Förändrat sjukdomsmönster (kroniska sjukdomar) kräver vård som är anpassad till långa sjukdomsförlopp med stort behov av kontinuerliga kontakter. Snabb kunskapsutveckling: Stor utmaning att se till att den senaste och bästa kunskapen kommer alla till del (t ex cancersjukvård) som kräver kapacitet och kompetens för att medverka i implementering etc.

11 Utmaning 4: Kompetensförsörjning Behovet av arbetskraft inom hälso- och sjukvården är stort många har svårt att klara kompetensförsörjningen idag. Landstingen konkurrerar idag om arbetskraften. Åldrandet => stora pensionsavgångar => ökad efterfrågan på arbetskraft och kompetensbrist. I framtiden måste behandlingsvolymerna öka vilket innebär en koncentration av vård => ställa nya krav på utbildning och kompetensutveckling. Många landsting saknar idag tillräckliga resurser för att kunna bära, utveckla och omsätta ny kunskap.

12 Kompetensförsörjning Antalet anställda ökar kontinuerligt men upplevelsen är precis tvärt om. Samtidigt ökar övertid och inhyrd bemanning. Måste tänka nytt när det gäller hur vi använder våra resurser. Fokusera på kompetensväxling, nya arbetssätt och tillvarata teknikens möjligheter.

13 Vilka fördelar finns med en Vad kan större bli region? bättre i en större region?

14 Ekonomi i en stor region Den samlade skattekraften ger större möjligheter att kunna kraftsamla, prioritera och genomföra mer omfattande insatser. Ekonomisk kraft för gemensamma investeringar Skalfördelar beträffande administrativa kostnader. Gemensamma avtal, upphandlingar förhandlingskraft! Större geografisk bas ger bättre förutsättningar för en välfungerande vårdstruktur som ger balans mellan verksamhet och ekonomi.

15 Hälso- och sjukvård i en stor region Ökade möjligheter att ta ett samlat grepp över hela vårdkedjan från egenvård via primärvård till specialiserad vård och regionsjukvård. Nivåstrukturering. Bättre nyttjande av kompetens inom olika områden. Ökad samverkan inom specialiteterna och möjlighet till samordning inom specialisttandvården. Analysarbete kan centraliseras och ge oss bättre analysunderlag och större jämförelseunderlag. Kunskapsutvecklingen => ökad specialisering. Volym och koncentration =>frigöra resurser som kan användas för att förstärka primärvården som behöver utvecklas.

16 Kompetensförsörjning i en stor region Inte konkurrera om arbetskraften på samma sätt som idag - istället hjälpas åt! Bättre förutsättning att kunna erbjuda attraktiva arbetsplatser. Nivåstrukturering och koncentration kan påverka förutsättningarna att bedriva utbildning och kompetensutveckling. Tillgång till universitetssjukhus inom det egna landstinget möjlighet att få stöd för forskning och evidens (UmU). Mindre sårbara inom smala specialistfunktioner.

17 Räcker inte samverkan? Samverkan komplicerad beslutsprocess. Avsaknad av fastlagda beslutsregler => komma överens/ ge och ta. Förhandling: starkast påverkar mest och den som vill minst kan blockera besluten. De politiska företrädarnas perspektiv varierar beroende på vilken befolkning man företräder (vid förhandling företräder man enbart medborgarna i det egna länet) => jfr politiker i gemensam organisation som ansvarar för helheten. Som regel konfirmeras förhandlingsöverenskommelser mellan landsting genom beslut i LFU eller LS.

18 Skillnad på region och landsting En region har samma uppgifter som ett landsting, alltså främst hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kultur. Men en region ansvarar dessutom för regional tillväxt och planering av infrastruktur.

19 Delbetänkandet Regional indelning tre nya län Sex län och landsting => tillväxtkraft att utveckling och tillväxt kan ske i hela landet. Norrlands län = Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län Svealands län = Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro län. Västra Götalands län = Västra Götalands och Värmlands län.

20 Delbetänkandet Regional indelning tre nya län Regional samhällsorganisation där statliga myndigheter kan ha gemensam indelning med de nya länen och landstingen => ökad styrka i arbetet m regional utveckling och hälso- och sjukvård. Ändrad länsindelning = ändrad organisation för länsstyrelserna 1 januari Ändrad landstingsindelning från 1 januari 2019 (övriga 2023). Övriga förändringar hanteras i Indelningskommitténs slutbetänkande 31 augusti 2017.

21 Tidsplan ny regionindelning 2019 Kommitténs förslag remitteras och landstingsstyrelsen yttrar sig om förslaget

22 Förberedelsearbete för regionbildning i Norra Sverige

23 Förberedelsearbetet Varför börja redan nu? Formella beslut fattade under juni/juli i alla fyra fullmäktigeförsamlingar. Styrelserna i aug/sept har utsett vilka ledamöter som ska delta.

24 Projektorganisation

25 Förberedelsearbete Norrlandstingens regionsförbund (NRF): används som plattform och koordinerande funktion för utrednings-/förberedelsearbetet. Politisk styrgrupp (27 personer): samtliga partier ska ha insyn och medverka i förberedelsearbetet, dock inget beslutande organ. Direktörsstyrgrupp (LD/RD och NRF:s förbundsdirektör): styr och leder projektledargruppen och utgör beredningsgrupp till styrgruppen. Projektledargrupp (projektledare Ingela Jönsson, projektsekreterare, projektkommunikatör, en delprojektledare/landsting): håller ihop arbetet med politikergrupper, stöd till politik och tjänstemannaledning samt förankring mot hemmaledning. Processtöd SKL (Anna Sandborg)

26 Uppgifter för politisk styrgrupp Främsta uppgiften är att svara för insyn och förankring. Ge uppdrag/tilläggsdirektiv, följa och överblicka kartläggnings- och förberedelsearbetet i hela projektet (både i de politiska arbetsgrupperna och tjänstemannaarbetet). Ge synpunkter på underlag som presenteras och att kontinuerligt informera och återkoppla till sina egna organisationer.

27 Uppgifter för politisk styrgrupp Bereda de demokratiska frågorna och ledning/styrning i den nya regionen, t ex: - utformning av politisk organisation - inomregional balans/flerkärnighet - samverkan med statliga myndigheter/kommuner/näringsliv mfl. Bereda hälso- och sjukvårdsfrågor, t ex: - vårdval - patientavgifter och andra medborgarrelaterade frågor. Bereda övergripande ekonomiska frågor, t ex: - skattesatser (ev. skatteväxlingar) - konsekvenser på skatteutjämningssystemet. Fattar inga beslut, godkänner beslutsunderlag, behöver inte vara eniga

28 De politiska arbetsgrupperna Föreslaget fyra politiska arbetsgrupper: Samverkan kommun-region Regional utveckling Infrastruktur och kultur Trafik 20 ledamöter i vardera grupp + ordförande (5 st ledamöter från varje län/grupp) utifrån valresultat i landstinget, valsamverkan tillåten. Varje län ordförande för en av grupperna. Styrgruppens första möte 20/9 - då fastställs politiska arbetsgrupper och projektdirektiv

29 Exempel arbetsgrupper (tjm) Ekonomifrågor Personalfrågor IT-frågor Informationsfrågor Juridik Organisationsutformning, inomregional balans, styr- och uppföljningsmodell Vårdval Inköp/upphandling Ärendehantering, diarium, arkiv Forskning- och utvecklingsfrågor Folkhälsofrågor Primärvård Sjukhusvård Folktandvård Serviceverksamheter mfl. Regional utveckling Infrastruktur och kultur Trafik Samverkan med kommunerna

30 Nominerade ledamöter - styrgruppen Socialdemokraterna (8): Ann-Marie Johansson Region Jämtland Härjedalen Ann-Sofi Andersson Östersunds kommun Erik Lövgren Landstinget Västernorrland Glenn Nordlund Örnsköldsviks kommun Peter Olofsson Västerbottens läns landsting Lilly Backlund Lycksele kommun Maria Stenberg Norrbottens läns landsting Niklas Nordström Luleå kommun Västerpartiet (3): Monalisa Norrman Region Jämtland Härjedalen Liselotte Olsson Västerbottens läns landsting Glenn Berggård Norrbottens läns landsting Miljöpartiet (2): Anna Hildebrand Region Jämtland Härjedalen Agneta Granström Norrbottens läns landsting Moderaterna (3): Niklas Sandström Centerpartiet (3): Hans Hedlund Eva-May Karlsson Lars-Åke Mukka Liberalerna (2): Annelie Luthman Marianne Nordmark Kristdemokraterna (2): Hans-Inge Smetana Kjell Grip Sverigedemokraterna (2): Västerbottens läns landsting Landstinget Västernorrland Västerbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Sundsvalls kommun Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Landstinget Västernorrland EJ KLART Sjukvårdspartiet (2): Avstår att delta

31 Pågår just nu Projektplan Remissvar 20 september första styrgruppsmötet - formellt beslut om arbetsgrupperna - formalisera uppdrag för styrgrupp och arbetsgrupper - godkänna projektdirektiv - lägga plan för arbetet ang politisk organisation och inomregional balans 3-4 oktober träffas de fyra ledningsgrupperna i norr

32 Grov planering Hösten 2016: Analys av vad som måste göras före 1/ för att kunna bilda region. Belysa likheter och olikheter mellan norrlandstingens verksamheter. Analys av ledning och styrning i en gemensam region, både politisk organisation och tjänstemannaledning inkl verksamhetsorganisering, med beaktande av inomregional balans. Våren 2017: Planering av verkställande av de åtgärder som måste ske före 1/ Planering av hur likheter/olikheter ska hanteras en gemensam organisation Planering av hur ledning och styrningsförändringar ska genomföras

33 Vad händer om det inte blir någon stor region? Förberedelsearbetet ej förgäves. Landstingsledningen i de fyra landstingen överens om att det fortsatta samarbetet ytterligare måste fördjupas och utvecklas. Överlevnad - framtida utmaningar