Tips innan ni går hem för dagen

Transkript

1 Tips innan ni går hem för dagen Ser du något skumt? Har någon ställt varor eller material tätt intill ytterdörr eller bakdörr? Finns det andra tecken på förberedelse till inbrott? Sitter någon och spanar i en bil? Fungerar all belysning? Är bärbara datorer undanlagda i lådor eller skåp så att de inte syns? Har du låst säkerhetsskåp och andra utrymmen? Sitter eventuella galler på plats och är fastlåsta? Är larmet tillkopplat? Kolla att inte IR-enheter är skymda, vridna ur sitt läge eller övertäckta. Är alla fönster stängda och låsta? Är ytterdörrar, portar och bommar låsta? Inga nycklar kvar i låsen?

2 Hur minskar man risken för rån? Be gärna den lokala polisen om synpunkter på utformning av personalinstruktioner och rutiner liksom på installation av tekniska skyddsanordningar. Tänk igenom hur situationen är på din arbetsplats. Tips hittar du här. [sid 19] Begränsa antalet passagevägar till ett minimum. Håll dörrar till värdehanteringsutrymmen låsta. Installera larm på utrymningsdörrar och i lokaler där ingen normalt vistas. Installera tyst överfallslarm i känsliga utrymmen som uppräknings- och värdeförvaringsrum, vid värdeskåp och kassor etc. Installera kameraövervakning. Läs mer här [sid 8] och här. Förvara stöldbegärliga saker i skyddade montrar. Håll värdeskåp och kassor etc låsta när de inte används. Räkna och redovisa pengar utom synhåll och i separat låst utrymme. Placera kassorna svåråtkomliga för utomstående. Sätt skydd på kassorna. Förvara så lite pengar som möjligt i kassorna. Förvara överskott i säkerhetsboxar, redovisningsskåp eller värdeskåp. Gör värdetransporterna inom och utom butiken så säkra som möjligt. Läs mer här [sid 20] Ge personalen branschanpassad utbildning. Upprätta säkerhetsrutiner och se till att alla följer dem. Undvik om möjligt ensamarbete. Informera personalen om hur de ska agera vid rån. Låt ingen leka hjälte om butiken blir rånad!

3 Gör butiken säkrare Var finns riskerna för våld och hot? Finns det särskilda risker i vissa situationer eller på vissa platser? Känner alla anställda även elever, nyanställda, vikarier och timanställda till riskerna? Vet alla anställda hur man bör agera i en vålds- och hotsituation? Har alla anställda tillräcklig utbildning för att kunna arbeta säkert och tryggt? Är arbetsplatsen utformad och utrustad så att man kan förebygga eller undvika vålds- eller hotsituationer? Går det att få snabb hjälp vid en vålds- och hotsituation? Finns larm och fastställda rutiner för hur larmsituationer ska hanteras? Behärskar de anställda rutinerna och vet hur de ska använda dem? Övar ni hur ni ska handla när ett larm utlösts? Underhåller och kontrollerar ni larmen kontinuerligt? Finns det särskilda risker för våld och hot vid ensamarbete? Händer det att minderåriga arbetar ensamma? Finns regler om hur mycket pengar som får finnas i kassan? Säker hantering och tömning av kassalådan? Rutiner för säker transport av pengarna? Källa: Arbetsmiljöverket

4 Var fjärde brand är anlagd Enligt Brandförsvarsföreningen är minst var fjärde brand anlagd. Den årliga kostnaden för dessa uppgår till närmare en miljard kronor. Det motsvarar en fjärdedel av de totala brandskadorna i samhället. Regelrätta pyromaner finns det tack och lov inte så gott om. Många bränder uppstår istället genom obetänksamma pojkstreck. Brandförsvarsföreningen bedömer att ungdomar ligger bakom mer än hälften av alla anlagda bränder. En grundregel för att förhindra anlagda bränder är att ha bra ordning. Förvara inte brännbart material vid lastkajer, varuintag och utrymmen under skärmtak. Förvara det heller inte i anslutning till byggnaden. Placera containrar väl avskilda från byggnader. Avståndet till byggnad eller utskjutande skärmtak ska vara minst sex meter. Förvara avfall väl inhägnat och skyddat mot antändning. Se upp med platser utan insyn Många bränder börjar på utsidan och på platser som är skyddade för insyn, t.ex. på baksidan mot en skog utan bebyggelse i närheten. Andra vanliga brandplatser är prång bland huskroppar. Insynsskyddade platser, som är mysiga för barn på dagtid, är lika mysiga för ungdomar på kvällstid. På sådana ställen är det särskilt viktigt att inte ha brännbart material i närheten. Ett bra skydd är att utrusta byggnaden med takfotslarm. Det larmar om det börjar brinna utvändigt på fasaden, långt innan det invändiga larmet går.

5 Elfel bakom var fjärde brand En alltför vanlig brandorsak är antändning i elinstallationer och utrustning. Kortslutning, glappkontakt, överbelastning eller överhettning kan antända utrustning eller brännbart material i närheten. Det går att undvika att brand uppstår i elanläggningarna. Här är några tips: Kontrollera alla elinstallationer regelbundet. Låt dem inte samla damm och skräp. De försäkringsbolag som verkar på den svenska marknaden kräver regelbunden revisionsbesiktning av starkströmsanläggningar. Läs mer om elbesiktning här [sid 31] Blinkande lysrör är en varningssignal. Byt lysrören innan de börjar glöda. Glöm inte glimtändaren, eftersom den har lika lång livslängd som lysröret. Annars kan blinkningarna fortsätta eller återkomma snart igen. Alla elinstallationer ska självfallet vara utförda av behörig elinstallatör. Bortglömda kaffebryggare eller kokplattor är mycket vanliga brandorsaker. Anslut sådan utrustning till tidur. Trinetter har ersätts alltmer med mikrovågsugnar för matlagning. Trinettkök som inte används bör tas bort eller göras strömlösa. Defekta batteriladdare kan orsaka brand. Minska brandrisken genom att koppla ut batteriladdarna när de inte används. Vid laddning av ett fritt ventilerat batteri (FV-batteri) bildas så kallad knallgas, som lämnar cellerna genom batteriventilerna. Var försiktig, så att knallgasen inte orsakar explosion. På laddningsplats får det inte finnas brännbart material inom fyra meters höjd om det inte är avskilt med obrännbart material. Se till att laddningsplatsen har en god allmänventilation, eventuellt kompletterad med punktventilation och skyddskåpa över batterierna. Risk för elbrand kan uppstå genom skadade och påkörda kablar. Kontrollera att laddningskabel och handske är oskadade. Häng laddningskablar på lämpliga krokar eller förse dem med gummistroppar, så att de inte ligger på golvet när de inte är inkopplade för laddning. Vid tveksamhet om vad som gäller och inte gäller kontakta Elsäkerhetsverket.

6 Tänk efter före Innan du börjar vidta förebyggande åtgärder mot inbrott, brand och andra skador tänk igenom företagets situation först. Då slipper du rusa iväg och lägga tid och pengar på fel saker. 1. Gör en riskbedömning - Identifiera alla risker - Värdera riskerna med en sannolikhets- och konsekvensanalys 2. Upprätta en handlingsplan - Prioritera riskerna - Inventera kostnadseffektiva förebyggande åtgärder - Bestäm vilka tekniska och organisatoriska åtgärder som ska genomföras - Undersök om dina åtgärder påverkar försäkringspremien - Gör en tidplan 3. Genomför - Var konsekvent och håll tidplanen - Utbilda och/eller informera dina medarbetare 4. Följ upp - Minskade skadorna och kostnaderna som planerat? - Undersök behovet av nya/förändrade åtgärder med jämna mellanrum