FÅGLAR I VÄSTMANLAND Nr Nr

Transkript

1 FÅGLAR I VÄSTMANLAND Nr Nr

2 Fåglar i Västmanland Nr 4, 2015 Årg 46, ISSN Fåglar i Västmanland utges av Västmanlands Ornitologiska Förening (VOF) och utkommer med 3-4 nummer per år. Pris 30:- per nr. Medlemmar erhåller tidningen utan särskild kostnad. Redaktör Christina Bredin Ansvarig utgivare Lennart Waara Distribution Ulf Carlson Adress till FiV: c/o Bredin Bergslagsvägen Hallstahammar VOF på nätet: Ungdomsrepresentant Zsombor Károlyi, Medlemsavgift VOF Vuxna 140 kr Familjemedlemskap 160 kr Ungdom under 20 år 60 kr Plusgiro Tryck: PrimaTryck, Hallstahammar Omslagsbilderna foto: Lennart Waara Framsida: Tretåig hackspett på Hälleskogsbrännan Baksida: Vitkindad gås Västmanlands Ornitologiska Förening (VOF) Föreningen är en ideell, obunden sammanslutning som verkar för att bevara ett rikt fågelliv och öka kunskapen om fågelfaunan i Västmanland. Fågelskydd har spelat en central roll i föreningen sedan tillkomsten av VOF Inom styrelsen arbetar fågelskyddskommittén aktivt med flera konkreta projekt. Gruppen fungerar även som länk till myndigheter i frågor som rör fågelskydd. VOF arrangerar exkursioner och sammankomster och driver på olika sätt föreningens frågor. VOF är en regionalförening i BirdLife Sverige. STYRELSE VOF Ordförande Lennart Waara, lennart.waara@icloud.com Vice ordförande Christina Bredin, christina.bredin@telia.com Kassör Inger Kjellberg, inger.kjellberg@gmail.com Övriga ledamöter Torbjörn Jansson, tjansson36@gmail.com Joachim Karlsson, jocke.karlsson@gmail.com Johan Karlsson, gambleputti@gmail.com Ulf Carlson, ulf.carlson@gmail.com Kalle Källebrink, kalle.kallebrink@.gmail.com Seppo Leppälampi, seppoleppalampi@hotmail.com Karin Norén, kinoren@gmail.com Tommy Ryding, tommy.ryding@gmail.com 2

3 INNEHÅLL Sid Ordförande 5 Program 6-11 Höstmötet VOF.:s STORA TACK 14 Åtta fotografer 14 Tretåig hackspett 15 Fågellivet efter branden Rödhaken sjunger vintertid 18 Utflykter med Rapphönan 19 Sjunger näktergalen Badelunda Aktivteter i Hällefors Ugglelyssnarveckan Snart är det jul igen 27 Mata och räkna fåglar i vinter Omläsningen 30 Draglördag 31 Att rapportera i Artportalen Kungsfiskaren häckar 33 Inhängt 34 Västmanlands fågelklubbar 35 Strömstaren tillbringar vintern hos oss. Finns i många av våra vattendrag så passa på och njut. Lennart Waara fotograferade vid Trångfors i Hallstahammar. Redaktören Tidningen kommer lite senare än vanligt för att du skulle få ta del av det som presenterades på VOF:s Höstmöte. Det finns referat från föredragen om Hälleskogsbrännan och Artportalen samt ett sammandrag av de lokala klubbarnas presentationer. Ugglerapporten finns också med som egen artikel. Det var kul att träffa Martin Emtenäs, som man ju sett i Mitt i Naturen under många år. Han var precis så trevlig och ödmjuk som man upplevde honom på TV. Förutom att ge några glimtar från sina tio år som programledare berättade han om sina naturpärlor i Sverige som han samlat i en fin bok. Det var andra gången vi genomförde Höstmötet och det kommer att bli ett återkommande evenemang i VOF:s regi även 2016 i november. På årsmötet i april överlämnades VOF STORA TACK till Sören Larsson. Vem vill du föreslå ska få utmärkelsen nästa år? Läs mer på sidan 14. Hoppas vi ses på någon av VOF:s trevliga utflykter i vinter som du kan läsa mer om lite längre fram i tidningen. Christina Bredin christina.bredin@telia.com 3

4 Välkommen in till oss på Eggeborns. Vi finns i Västerås, hörnet Vasagatan-Smedjegatan. Alexander och David hjälper dig att hitta rätt kikare för dina skådarbehov. Eggeborns Foto Vasagatan 22, Metrohuset Västerås Tel:

5 Vår ordförande Lennart Så här dags på hösten brukat en viss stiltje inför vintern inträda. Så inte i år! Efter vårens och sommarens inventeringar på Hälleskogsbrännan så har också hösten inneburit en intensiv period med inventeringar av hackspettar på brandområdet. Vi har fått en invasion av tretåig hackspett och spillkråka under hösten. Mindre och större hackspett har också ökat något sedan inventeringarna i våras och somras. Det är spännande att följa den fortsatta utvecklingen under vintern och fram till väginventeringarna i vår och sommar. Spännande blir det också att fortsätta spana efter ytterligare hackspettsarter. När du som läsare tar del av detta så har VOF genomfört sitt årliga höstmöte. Själv hoppas jag på ett närmande mellan VOF som regional organisation och de lokala klubbarna. Jag är i likhet med styrelsen i övrigt helt övertygad om att det är ett viktigt steg för att ytterligare stärka det viktiga fågelskyddsarbetet och att stärka VOF som en organisation för hela landskapet. Framför oss i höst och vinter har vi också att sköta våra olika fågelmatningar och kanske också i likhet med undertecknad sitta där och fotografera mesar, hackspettar och vad som dyker upp. Notera Johan Karlssons upprop om att skicka in fler publika fågelmatningar till Vintermatningsguiden! Vi ser också alla med spänning fram emot 2016 års Artrally. Vem vinner scratch-klassen och vem vinner handikapp-klassen? Jag önskar er alla en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT FÅGELÅR! Med skådarhälsningar Lennart Lavskrika vid Kittan fotograferad vid VOF:s utflykt i november 5

6 Västmanlands Ornitologiska Förening Vinterns program Våra utflykter är gratis för medlemmar i VOF. När vi behöver ta bilen samåker vi och delar på milkostnaden som beräknas till 16 kr/mil. Medlemskap går att lösa på plats. Studiefrämjandet är vår samarbetspartner. DECEMBER 6 - ADVENTSKÅDNING Vi packar glögg och pepparkakor i matsäcken och ger oss ut i skogarna och parkerna runt Västerås och besöker matningar, där vi kan möta övervintrande fåglar. Vilka matningar och platser som besöks beror på vädret. Som längst blir det c:a 2,5 km att gå, men de flesta platser ligger mycket närmare och vi anpassar oss så att alla kan vara med. Ledare: Johan Karlsson, Marjatta Ericsson Anmälan: till Johan Karlsson , johan.karlsson.vof@gmail.com. Samling: 08:00 vid Vallby Friluftsmuseum Svårighetsgrad: Nybörjarvänlig skådning Fysisk ansträngning: Beroende på vilken matning vi besöker kan det variera. Målarter: Mesar, större hackspett, gulsparv, domherre, stenknäck och ev. kungsfiskare. Foto: Zsombor Károlyi JANUARI 9 - UTFLYKT TILL RÅSTASJÖN OCH LÖTSJÖN Foto: Johan Karlsson Vår tradition att börja året med en utflykt till Råstasjön och Lötsjön i Solna fortsätter. Vi börjar med ett varv runt Råstasjön där vattenrallen brukar övervintra, och i ett hörn av 6 sjön finns det en matning som brukar dra till sig en hel del trast. Finns det intresse kan vi också förlänga denna exkursion med ett besök vid matningsflotten på Stockholms ström. Ledare: Johan Karlsson Anmälan: till Johan Karlsson , johan.karlsson.vof@gmail.com. Samling: 07:00 vid Vallby Friluftsmuseum Svårighetsgrad: Nybörjarvänlig skådning Fysisk ansträngning: 5 km lätt promenad Målarter: Vattenrall, gråhäger, svanar, änder Ta gärna med lite fågelmat att bidra med till matningen.

7 JANUARI 23 - ARTRALLYT Lördag 23 januari 2016 inbjuder VOF såväl nybörjare som mer erfarna fågelskådare att vara med i vår spännande tävling där det gäller att skåda så många fågelarter som möjligt i det vintriga Västmanland. Det finns två priser att kämpa om: Korparna för totalt flest sedda arter och Tofsmesen som delas ut till det lag som procentuellt sett flest arter i sin kommun baserat på antal sedda och rapporterade arter i Artportalen under januari tio år tillbaka. Regler och förutsättningar Alla arter räknas som man ser eller hör kl Ett lag består av minst två deltagare. Mer än halva laget ska identifiera fågeln. Är man 3 personer ska minst 2 identifiera den osv. Man får bara räkna arter inom 1 kommun. Ett lag ska föranmälas om antal deltagande samt önskad kommun. Vid lika resultat vinner det lag som fick sista arten tidigast. SOF:s etiska regler gäller under hela tävlingen. Finns att läsa på SOF:s hemsida: birdlife.se. Här är de data som det kommer att räknas procent av för Tofsmesen: Arboga 79, Fagersta 76, Hallstahammar 98, Hällefors 73, Kungsör 71, Köping 103, Lindesberg 103, Ljusnarsberg 47, Nora 82, Norberg 68, Sala 88, Skinnskatteberg 63, Surahammar 90, Västerås 107. Vinnare 2015 Korparna FB Lag1 från Västerås med Niclas Lignell, Ludwig Jonsson och Hannes Lignell med 56 arter. Tofsmesen vann Lappland 2.0 som fick ihop 34 arter i Skinnskatteberg där totalen de senaste tio åren är 63 arter. Det blir 54 %. Lennart Waara, Leif Johansson, Leif Edberg, Sören Björklind och Roland Waara ingick i laget. Återsamling Klockan träffas vi sedan på restaurang Westerqwarn i Mölntorp Hallstahammar för att äta god mat och gå igenom våra listor och hylla segrande lag. Gräddstuvad pyttipanna med dryck serveras för 120:- vill man istället ha starköl är priset 160:-. Givetvis rapporteras roliga arter på Artportalen även dagarna och veckorna innan rallyt och om någon hittar en raritet under rallyt så ska den larmas precis som vanligt. Anmäl ditt lag till Ulf Carlson eller mail till vof.artrally@gmail.com senast 21 januari STÄLL UPP FÖR FÅGELSKÅDNINGEN I VÄSTMANLAND! 7

8 FEBRUARI 13 - ROVFÅGELSUTFLYKT Efter några års uppehåll är det nu återigen dags att ta en tur runt Västerås för att bekanta oss med övervintrande rovfåglar. En hel del rovfåglar flyttar från Sverige under vintern, och de som stannar blir oftast väldigt stationära. Förutom rovfåglar kommer vi också att besöka lokaler för andra övervintrare som strömstare och skogsfåglar. Ledare: Johan Karlsson Anmälan: till Johan Karlsson , johan.karlsson.vof@gmail.com. Samling: Vallby Friluftsmuseum kl 07:30 Svårighetsgrad: Lätt till medelsvår skådning Fysiskt krävande: Bilåkande till bra obsplatser och några kortare promenader Målarter: Rovfåglar, strömstare, skogsfågel Foto: Johan Karlsson Foto: LENNART Waara MARS 5- ÖRNRÄKNING Under ledning av Rördrommens fältstation i Södermanland genomförs varje år en örnräkning runt Mälaren och Hjälmaren platser bemannas under en förmiddag och alla observerade örnar räknas. I Västmanland finns ett flertal platser och en del av dem kommer att vara publika, så att besökare kan komma och titta och få information om örnar och om fågelskådning. Tid: 10:00-12:00 Plats: Flera platser som kommer att meddelas på hemsidan Anmälan: Vill du hjälpa till att räkna så kommer kontaktuppgifter att finnas på hemsidan senare. 8

9 MARS 19 - HÄLLESKOGSBRÄNNAN Under hösten började tretåig hackspett etablera revir på flera platser i vårt nya naturreservat i brandområdet mellan Ramnäs och Sala. Spillkråka fanns sedan tidigare väletablerad i området. Utöver hackspettar så är Hälleskogsbrännan en fascinerande lokal att besöka för att se hur livet återvänder i naturen efter den stora branden. Ledare: Sören Larsson Anmälan: till Johan Karlsson , johan.karlsson.vof@gmail.com Samling: Vallby Friluftsmuseum kl 06:00 eller Konsum i Ramnäs 06:30 Svårighetsgrad: Lätt till medelsvår skådning Fysiskt krävande: Terrängen utanför vägarna kan bitvis vara besvärlig, men vi anpassar oss givetvis efter deltagarna. Målarter: Hackspettar Foto: Johan Karlsson MARS UGGLELYSSNARVECKAN Vecka 12 (lördagen den 19/3 t.o.m. söndagen den 27/3) genomförs ugglelyssnarveckan Vad har hänt efter förra vinterns gnagarkrasch? Snöbristen hittills gör att vi inte vet om det finns tillräckligt med föda till ugglorna för att de skall börja ropa. Vi har ju tidigare noterat att bottenåren försvunnit och det börjar om med ett första uppgångsår istället. Hur blir det 2016? Bli med och kraftsamla under ugglelyssnarveckan! Liksom tidigare kommer lokala uggleexkursioner att arrangeras. Dessa kommer att presenteras på VOF:s hemsida. Likaså kommer resultatet under veckan att redovisas uppdaterat varje dag på hemsidan. Förfrågningar kan ställas till Sören Larsson, tel , soren20@telia.com MARS 27 - UGGLELYSSNING KRING VÄSTERÅS Foto: Johan Karlsson Det beräknade toppåret 2015 såg riktigt lovande ut i början av säsongen men kom av sig rejält och på många håll i landskapet kraschade det helt. Hur det blir 2016 är därför svårt att sia om, men som vanligt ger vi oss ut i skogarna runt Västerås och försöker hitta så många ugglearter som möjligt. Reviren och förutsättningarna finns och vid bra väderlek kan även dåliga uggleår leverera fina ugglekvällar. Ledare: Johan Karlsson Anmälan: Till Johan Karlsson , johan.karlsson.vof@gmail.com Samling: Vallby Friluftsmuseum kl 17:00 Svårighetsgrad: Lätt till medelsvår skådning Fysiskt krävande: Bilåkning med korta stopp på många platser. God hörsel en fördel Målarter: Alla i Västmanland häckande ugglearter. 9

10 Program Rapphönan Västmanland Vi träffas första måndagen i månaden kl Inneträffarna i Studiefrämjandets lokal Pilgatan 8 i Västerås. Ta med fika. Alla fågelintresserade tjejer är hjärtligt välkomna. Rapphönorna deltar även i VOF:s ordinarie utflykter. DECEMBER - måndag 7/12 Inneträff. Lennart Waara berättar hur det gått för hackspettar och andra fåglar efter branden på Hälleskogsbrännan. JANUARI - måndag 11/1 Inneträff. Artrallyt och fåglar på matningar. Vi börjar även att repetera fågelläten FEBRUARI - måndag 1/2 Inneträff. Rovfåglar och hur man lär sig skilja på de vanligaste i vårt landskap. MARS - måndag 7/3 Inneträff: Vårens fåglar och deras läten repeteras. Talgoxen har många olika läten som vi bekantar oss med. APRIL - måndag 4/4 Utflykt till intressant fågellokal. Läs mer på hemsidan. Kontaktpersoner: Christina Bredin, Marjatta Ericsson, Boka Stina Elg Visprogram/musikfrågesport för föreningar, äldreboenden eller publik som helt enkelt tycker om att lyssna på musik med bra texter. Ring

11 Program Daglediga Inomhusträffar torsdagar i Studiefrämjandets lokaler, Pilgatan 8C Västerås börjar alltid kl och slutar efter ett par timmar. Du är välkommen dit utan föranmälan. Vissa gånger har vi ett i förväg bestämt program med inbjudna föreläsare, andra gånger deltar vi själva med våra egna erfarenheter och visar bilder, filmer eller tar upp frågor till diskussion. Dagsutflykterna startar oftast på morgonen och vi är ute 4-5 tim. Samling vid Vallby Friluftsmuseum P. för samåkning. Milersättning 8 kr/mil till föraren. Tider och utflyktsmål kan ändras. Titta på VOF:s hemsida för aktuell information. Anmäl dig senast dagen före. Kontaktpersoner dagledigas verksamhet: Bo Askerin Britt Björkman Erik Westman Gunnar Nordesjö Göran Johansson Lennart Urby Sten-Ove Sandell Ulla Stengärde Program lokala klubbar i Västmanland Tid Lokal klubb Aktivitet December Lö 5 Skultuna Adventsvandring till Sågdammen To 31 Hedströmsdalen Vi kollar fågel årets sista dag kl Januari Fre 8 Ramnäs Klubbmöte kl Lö 9 Frövi Vinterfågelräkning Ti 12 Arboga Månadsmöte Stadsbiblioteket Sö 24 Arboga Stadsfågelräkning kl Februari Ti 2 Arboga Årsmöte kl To 4 Frövi Årsmöte kl Museet, Frövifors Fre 5 Ramnäs Årsmöte kl Ti 23 Hallstahammar Kretsstämma Lindboskolan kl Mars Ti 1 Arboga Månadsmöte kl 19:00 Stadsbiblioteket Lö 5 Hallstahammar Örnräkning kl Borgåsund Lö 5 Västerås Örnräkning kl Björnön 11

12 HÖSTMÖTET Lennart Waara önskar fler medlemmar i VOF och fick igång en livlig diskussion om frågan. Martin Emtenäs visade bilder från besöksvärda naturpärlor i Sverige ochgav några glimtar från sina tio år som programledare för Mitt i Naturen. Drygt 40 personer hade hörsammat inbjudan till VOF:s höstmöte som avhölls i Arboga lördag 14 november. Ett axplock av det som framfördes under dagen finns nedan och på fler sidor i tidningen. Fler medlemmar - En diskussion initierades av ordförande Lennart om möjligheten att få medlemmarna i de lokala fågelklubbarna att även få medlemskap i VOF. Idag har VOF 500 medlemmar och siktar på att komma upp i tusen medlemmar. Ju fler medlemmar VOF har desto större tyngd har vi när vi driver olika frågor kring fågelskydd. Det blev en livlig diskussion och ett antal olika förslag kom fram från deltagarna. Eftersom detta var starten på en process, så bad ordförande deltagarna att ta med frågan hem för vidare diskussioner i den lokala föreningen. Frövisjön VOF ska börja undersöka möjligheterna att få myndigheterna att skapa ett naturreservat. Hedströmsdalen Planer finns att restaurera sjön Spaden väster om Lillsvan och att bygga ett fågeltorn. 12 Kungsfiskare två säkra häckningar i år, eventuellt var det fler. Pilgrimsfalksprojektet har presenterats på biblioteken i Kungsör, Köping och Skinnskatteberg. Arboga Har holkprojekt för trädkrypare och göktytor. Man letar efter ett lämpligt ställe att sätta upp en pilgrimsfalksholk. Resor har genomförts till Öland och Estland Ramnäs Har pärluggleprojekt sen I år konstaterades endast tre häckningar. Smågnagarinventering med hjälp av fällor genomförs. Många skogssjöar saknar fåglar, så nu vill man undersöka om det beror på vattenkvaliteten eller annat. Man deltar i örnräkningen varje år på tre platser. Frövi Statistik och inventeringar finns sedan långt tillbaka. Svårt att rekrytera nya och yngre medlemmar. På fågeltornets dag kom många asylsökande. Nora Ganska få fågelskådare i föreningen då tyngdpunkten ligger på botanik. Man har ett bra samarbete med Skogsstyrelsen som är viktigt för att skapa bra miljöer för skogsfåglar.

13 Vimmelbilder En välsmakande lax serverades till lunch Lottförsäljning där tre fågelmatare Kvick lottades ut Seppo Ormiskangas berättade om verksamheten i Ramnäs Virsbo Naturklubb. Carl-Axel Svensson samtalar med Torbjörn Jansson Kerstin Gustavsson och Ulf Carlson hittade ett lämpligt ståbord. Seppo Leppälampi med några medlemmar från Arboga Fågelklubb. Tre lyckliga lottvinnare fick var sin Kvick, som skänkts av Engström Industri i Hallstahammar. 13

14 Vem får VOF:s STORA TACK 2016? Skicka in förslag på personer som betytt mycket för fågelskyddet i Västmanland. Utmärkelsen delas ut på årsmötet Skicka ditt förslag till: Lennart Waara, lennart.waara@icloud.com På årsmötet 2015 fick Sören Larsson ta emot VOF:s STORA TACK Åtta fotografer från Daglediga i Västerås ställde ut sina foton på Stadsbiblioteket under tre veckor. På bilderna syns Lennart Urby och Carl-Axel Svensson vid sina bilder. 14

15 Tretåig hackspett Picoides tridactylus Hanen av tretåig hackspett är den enda svartvita hackspetten i Sverige som har gul hjässa. Honans hjässa är svartvitstreckad. Foto: Lennart Waara Den tretåiga hackspetten trivs i gammal granskog med stor andel död ved och finns i mellersta och norra Sverige. Den livnär sig framför allt av insekter, som den hittar i barken och veden på döda eller ansatta träd. Förutom i de barrskogsmiljöer där vi oftast hittar den i Sverige, är arten allmän i mycket lövrika skogar som fått utveckla sig fritt efter skogsbrand s.k. lövbrännor En mycket god indikation på att tretåig hackspett häckar i ett visst område är förekomsten av ringade träd, främst gran och tall. Ringarna består av små hål runt granstammen som fågeln gör för att suga ut sav. Sannolikt används trädens sav även till ungarna. Tretåiga hackspettar gör nya häckningshål varje år. Hanen hackar ut hål i döda eller döende barrträd, mest granar. Endast undantagsvis används häckningshål från tidigare år eller från andra hackspettar. Arten är starkt bunden till gran och är en s.k. stannfågel som inte flyttar söderut på vintern. Tretåig hackspett är en ganska oskygg och tystlåten fågel. Vid mitten av 1990-talet beräknades den svenska populationen till mellan och par, vilket är cirka 10 % av det europeiska beståndet. Populationen minskar i Sverige på grund av de allt mindre arealerna med obrukad skog och minskningen av död ved. I norra Finland har studier av arten i stora områden med mycket stormfälld skog visat på mer än tio gånger högre tätheter jämfört med omgivande, av skogsbruket påverkade skogar. I Lettland, där intensivt skötta skogar fortfarande är ganska ovanliga, häckar arten i de flesta skogstyper. I Alperna häckar den i skilda skogstyper i otillgängliga bergsbranter och där laviner skapar mycket död ved. Den tretåiga hackspetten tycks alltså inte vara specialiserad till någon särskild skogstyp, utan till orörda skogar i allmänhet där tillgång på lämpligt substrat för födosök finns. I större delarna av Västmanland häckar arten sparsamt med undantag för Mälarregionen. I området där den stora skogsbranden rasade 2014 har man konstaterat att tretåig hackspett har ökat kraftigt. Hälleskogsbrännan har sannolikt den största koncentrerade förekomsten av tretåig hackspett i Sverige. 15

16 Fågellivet efter branden på Hälleskogen Referat från föredrag på VOF:s Höstmöte av Sören Larsson och Lennart Waara. Foto: Lennart Waara Foto: Sören Larsson Gärdsmyg Skogssnäppa Under våren och sommaren 2015 har 25 medlemmar i VOF inventerat fågelförekomsten på Hälleskogsbrännan. De har linjetaxerat totalt 233 km första dekaden i mars, april, maj och juni. Projektet är finansierat av Naturvårdsverket/Alvins fond. Samarbetspartners har varit SOF BirdLife Sverige, SLU och länsstyrelsen i Västmanland. Följande projektarter valdes för inventeringarna: hönsfåglar, hackspettar, ugglor, skogsmesar, skogsduva, skogssnäppa, enkelbeckasin, nattskärra, trädlärka, stenskvätta, rödstjärt, gransångare, törnskata, domherre, ortolansparv, fiskgjuse och lommar. Uppbränd markvegetation, svarta tallar, omkullfallna träd och stenskravel var biotopen som mötte inventerarna. Inventeringar gjordes som linjetaxeringar och 10 vägsträckor inventerades. Samtliga fåglar inom 50 meter på båda sidor om vägen registrerades Med tillståndet ingick att inventerarna måste gå två och två iförda varselväst och att de inte fick lämna vägarna. Som väntat var det individfattigt men inte helt dött, för det finns arter som gynnats av skogsbranden. Skogssnäppan är ett sådant exempel. Skogssnäppan fanns på 85% av de inventerade vägsträckorna. Eftersom all markvegetation brunnit upp blev 16 det fler öppna vattenytor för skogssnäppan att rasta vid. Andra som dragit fördel det första året efter skogsbranden är gärdssmygen som gillar rotvältor och bråte samt sädesärlan som gynnas av öppna marker utan en massa högt Greta Larsson med inventeringsprotokoll i handen Foto: Sören Larsson

17 Foto: Lennart Waara gräs. Även trädpiplärka och järnsparv har gynnats. De fåglar som missgynnats av branden är större hackspetten som äter frön från gran och tall samt insekter som finns i dessa träd. Det samma gäller de fåglar som lever i våra barrskogar året runt såsom kungsfågel, talltita och tofsmes. Skogshönsen Tallens barr, den viktiga vinterfödan för tjädern, har brandskadats över i stort sett hela området. Blåbärsriset och övrig markvegetation har bränts bort. I detta levde de fjärilslarver med mera som är kycklingarnas föda första månaderna. Gamla kända tjäderlekar har inventerats och man kunde konstatera att tjädern är hårt drabbad, det var betydligt färre tuppar än tidigare. Av 19 inventerade spelplatser var 17 hårt skadade av branden. Det blir intressant att se vad som händer nästa år. Även orren är drabbad negativt på grund av den uppbrunna markvegetationen. Orrens vinterdiet består i stor utsträckning av knoppar från björk och videarter och detta hade brunnit upp. 12 spelplatser har inventerats och antalet tuppar i snitt var endast 3,3 tuppar/spelplats. Hälften av spelplatserna stod tomma. Fiskgjuse - Före branden fanns sex kända bon, ett boträd brann upp. I år har häckning genomförts i tre bon där det blev två flygga ungar i varje bo. Lommar - Ett storlomspar fick fram en flygg unge. I ytterligare tre sjöar fanns tre par med de fick inte några ungar. Detsamma gäller smålommen, där ett par fick fram en flygg unge men övriga tre par fick ej några ungar. Spillkråka Hackspettar - Under sensommaren och främst hösten fick VOF signaler om att antalet hackspettar ökat. Man beslöt att utvidga projektet genom att systematisk inventera förekomsten av hackspett längs vårens inventeringsvägar. Spillkråka har fördubblats och tretåig hackspett har ökat kraftigt. VOF kan redovisa en invasion av de nämnda arterna. Hälleskogsbrännan har sannolikt den största koncentrerade förekomsten av tretåig hackspett i Sverige. Större hackspett tillhörde under vårinventeringarna de missgynnade arterna. Men under hösten kan vi konstatera en viss återhämtning av arten. Detta är en sammanfattning av inventeringsprojektet. Fullständig rapport kommer under vintern när samtliga resultat är analyserade. Inventeringen fortgår och det redovisade resultatet nedan omfattar endast till och med oktober. Inventering av hackspettar på tio vägar första decaden mars-juni jämfört med oktober. Art Antal mars-juni Okt Större hackspett Mindre hackspett 0 6 Gråspett 2 1 Gröngöling 3 7 Spillkråka Tretåig hackspett 0 31 Foto: Pentti Korhonen TOTALT

18 Rödhaken sjunger vintertid Rödhaken hör till de få fågelarter som i Sverige hävdar ett vinterrevir. Det innebär att man i princip aldrig ser två rödhakar samsas vid en fågelmatning på samma sätt som t.ex. bergfinkar eller domherrar. Finns det två rödhakar på samma matning, så är de i luven på varandra Den ena försöker jaga bort den andra. En rödhake som hittar ett lämpligt vinterområde kan nämligen på sätt och vis sägas vara medveten om att här finns föda som räcker till mig, men inte till mer än en av min sort. Därför måste artfränder jagas bort och därför sjunger också rödhakarna vintertid för att markera sitt område. Att rödhaken hävdar vinterrevir är också anledningen till att den sjunger tidigt på vintermorgnarna. Oftast hörs sången innan det blivit ljust, och med sången talar de om för andra rödhakar att detta område är mitt. Det är en både märklig och härlig känsla att höra en porlade, silverklar rödhakesång en svart januarimorgon med minusgrader. Men även om vi kan njuta av sången, är det hårda bud bakom framförandet. Det handlar om överlevnad för revirinnehavaren. Om du vill utfodra rödhaken med energirik föda på vintern så är det främst mjölmask men det fungerar även med krossade frökärnor. Ser man till rödhakens näbb kan man förstå att den inte klarar att knäcka solrosfrön. De traditionella fågelmatarna och klängautomaterna passar inte heller en marksittande fågel som rödhaken, den behöver en platt yta att sitta på. Foto: Jörgen Lindberg Rödhaken är en art som blivit talrikare under vintern i Sverige i takt med att klimatet förändrats. Det har förmodligen i alla tider funnits rödhakar med anlag för att stanna i stället för att flytta, men länge hade dessa individer det tufft när långvarig kyla satte in. Under senare årtionden har emellertid förhållandena förändrats markant. Vintrarna har med några undantag varit ganska milda, och de övervintrande rödhakarna har haft lätt att hitta mat. När våren kommit, har de varit först på plats och kunnat lägga beslag på de allra bästa häckningsreviren. Rödhaken har varit känd av människor genom alla tider och figurerar flitigt i sägner och folklore. En på många håll utbredd föreställning är att om rödhaken finner en död människa i skogen börjar den genast täcka dess ansikte med mossa och blad. Källa SOF och Internet 18

19 Fåglar i staden I oktober träffades Rapphönan för en utflykt i Västerås för att skåda fåglar i stadsmiljö. Tolv ivriga rapphönor vandrade utefter Svartån och genom parker för att slutligen hamna nere vid Mälaren och Elbakajen. Resultatet av två timmars skådning blev 17 arter vilket gav mersmak att skåda i staden. Nyöppnad skogsmatning Rapphönan besökte Marjatta Ericssons nyöppnade skogsmatning i Skattgården, Asköviken. Alla skogsmesarna visade sig och åt med god aptit av de läckerheter Marjatta bjuder på. Favoriten verkade dock vara margarinet på tallstammen. Ett större hackspettspar cirklade runt matningen, men verkade tycka att för många rapphönor stör matron. 19

20 Sjunger näktergalen i Badelunda? Text: Gunnar Lignell På rubrikens fråga kan svaras ett tveksamt ja. Tomas Tranströmer, nyligen bortgången poet med tydlig västeråsanknytning, har i alla fall placerat en sjungande näktergal i Badelunda. Han gör det i dikten Näktergalen i Badelunda som ingår i diktsamlingen För levande och döda som kom ut år Annars är det tunnsått med fynd av sjungande näktergalar inom Badelundas nuvarande gränser. Inte heller Bertil Walldén beskriver något fynd av näktergal i Badelunda i sin bok Västeråstraktens växt- och djurliv, som kom ut år Jag har gått igenom rapporterade fynd av näkteral i Artportalen. En sökning på Badelunda under åren ger bara ett fynd, nämligen tre sjungande fåglar vid Anundshög 31 maj I år har jag själv hört en sjungande näktergal i ett buskage vid Hälla köpcenter. Annars är det ganska gott om näktergal i delar som tidigare tillhört Badelunda neråt Hässlö och Hamre. Foto: Tommy Nordström 20 Antalet par av näktergal i landet totalt har nyligen beräknats till , varav beräknas finnas i Västmanland. Det är alltså ingen ovanlig fågel som sjunger mestadels på nätterna ifrån täta buskar och snår. Den föredrar miljöer med tät undervegetation och speciellt buskrika våtmarker. Näktergalen förekom under 1700-talet upp till Mälarlandskapen, men minskade av okänd anledning under 1800-talet och fanns i inledningen av 1900-talet endast i södra Sveriges kustområden. Från 1960-talet ökade näktergalen starkt, säkerligen som en följd av förbuskningen av landskapet, men från ungefär 1990 har trenden åter varit vikande. Näktergalen har en mycket diskret färgteckning som går i olivbrunt med ljusare partier på haka och buk. Den är i storleken ungefär som en gråsparv, men den är högbent och när den sitter på marken med lätt hängande vingar ger den ett större intryck. Näktergalen kommer till oss i början av maj och flyttar under augusti mot sydost och övervintrar i sydöstra Afrika. Öland har näktergalen som landskapsdjur. Linné gav näktergalen dess vetenskapliga namn, Luscinia luscinia i sitt stora verk Systema Naturae Linné hämtade i sin tur namnet från Horatius och Plinius som benämnde näktergalen så. Luscinia skulle kunna tolkas som i skymningen sjungande. Näktergalen har aldrig haft något annat namn på svenska. Namnet återfinns första gången på en runinskrift från mitten av 1200-talet,

21 och kom via medellågtyskans nachtegale in i svenska språket. Nacht betyder givetvis natt och gale kommer av samma rot som verbet gala. Alltså blir det ungefär fågeln som sjunger om natten. Staffan Ulfstrand hävdar dock i sin helt nyutkomna bok Fågelgrannar att slutleden gal härrör från gammalengelska och är samma ord som girl, alltså flicka. Näktergal skulle alltså kunna betyda nattflickan, vilket kanske inte är så konstigt eftersom man i England för länge sedan trodde det var honorna som sjöng nätterna igenom. Att härleda fåglars namn är inte alltid det lätttaste. Erik Rosenberg, svensk fältornitologis nestor, har i sin Fåglar i Sverige, karakteriserat näktergalens sång som förunderligt klingande och ojämförligt stark, och mer slagverksaktigt spel snarare än sång. Tranströmer har i sin dikt sagt så här om näktergalens sång; Näktergalens röst stiger inte åt sidan, den är lika genomträngande som en tupps galande, men skön och utan fåfänga. Det kastanjettslammer som brukar avsluta sångstrofen är väldigt starkt. Stilla försommarnätter kan sången höras på upp till två kilometers avstånd. Kanske kan näktergalens sång sägas vara mer högljudd än vacker. Från England finns berättelser om näktergalar som hållit hela byar vakna med sin sång. I vissa fall gick det så långt att man såg sig tvungen att försöka skjuta fåglarna för att kunna sova. Näktergalen har inspirerat mängder av poeter, men troligen har de åsyftat en släkting till vår näktergal, nämligen sydnäktergalen som sjunger mycket mjukare och har en mer 21 melodiös repertoar än vår näktergal. August Strindberg lär ha blivit väldigt besviken när han för första gången hörde en näktergal i Köpenhamn vid mitten av 1880-talet. Var det näktergalen? Var det alltsammans?, lär Strindberg ha yttrat. Under 1800-talet begåvades två svenska operasångerskor, Jenny Lind och Henriette Nissen-Saloman, epitetet de tvenne nordiska Näktergalen i Badelunda näktergalarna, och av Tomas Tranströmer Esaias Tegnér skaldade om en välsjungande I den gröna midnatten vid näktergalens kvinna att hon hade en nordgräns. Tunga löv hänger i trance, näktergal i halsen. de döva bilarna rusar mot neonlinjen. Kring näktergalen Näktergalens röst stiger inte åt sidan, den finns en del folktro, men är lika genomträngande som en tupps galande, men skön och utan fåfänga. Jag var inte särskilt mycket med svensk bakgrund. Carli fängelse och den besökte mig. Jag var Herman Tillhagen har i sjuk och den besökte mig. Jag märkte den sin bok Fåglarna i folktron återgivit en svensk inte då, men nu. Tiden strömmar ned från solen och månen och in i alla tick tack tick sägen och en iakttagelse tacksamma klockor. Men just här finns med svensk anknytning. Sägnen från Skåne ingen tid. Bara näktergalens röst, de råa klingande tonerna som slipar natthimlens talar om att näktergalen ljusa lie. var den enda fågeln som härstammar från paradiset, och att den i samband med Evas och Adams utdrivning därifrån följde med ut. Iakttagelsen, också den från Skåne, säger att näktergalen slutar sjunga när höet skördats. Oansenliga fåglar som näktergal och andra sångfåglar gav ofta inte upphov till särskilt mycket folktro, eftersom de var svåra att skilja åt, och ofta inte bodde helt nära människor. Det är min fasta övertygelse att det finns näktergal som sjunger i Badelunda, men att rapporteringen är bristfällig. Lämpliga miljöer finns kring större gårdar och i bäckmiljöer. Ett mer systematiskt letande under ljumma och ljusa försommarnätter borde kunna bekräfta Tranströmers dikt. Som läsare är du välkommen att rapportera sjungande näktergalar till undertecknad. Våren 2016 skall vi förhoppningsvis höra fler näktergalar än den på Hällas parkering inom Badelundas gränser.

22 Flitiga medlemmar i Hällefors har haft många aktiviteter i höst. Nils Hultman har skrivit och fotograferat. RENOVERING FÅGELTORN I Hällefors har föreningen tre ganska gamla fågeltorn. Så är ett fortsatt underhåll nödvändigt. Denna gång så var det västra tornet i Grythytteviken som fick sig en duvning. Bl.a. gjordes en helt ny trappa 37 steg av tryckimpregnerat två-tumfem. De som jobbade - var Karin och Peter Bergh, Ove G, Peter C, och Nils Hultman. Ove Gustavsson och Peter Carlsson TILLVERKNING FÅGELHOLKAR Tisdagen den 6 oktober kl samlades vi - Leena och Micke Zander, Ove G, Bosse J och undertecknad Nils H. hos Bosse i hans välförsedda snickarbod i Örling. På tre timmar tillverkades 55 st mesholkar. Effektivt eller... Flitiga holksnickare- Ove, Bosse, Micke och Leena. 22

23 ÖRNGÖMSLET Under slutet av augusti utförde Bosse J, Anders J, Micke Z och Nils Hultman det slutliga jobbet på örngömslet. Vi isolerade, spikade upp innervägg, satte lister, hyllor mm. Spännande och kul är att vi fått kungsörnen tillbaka i höst. Om det är samma örn som förra säsongen är svårt att säga. Men åldern stämmer ganska bra. Dessutom har vi denna höst fått en stationär gråspetthona till gömslet. Också kul! Därutöver finns där korpar, nötskrikor, mesar m.fl. Nu väntar man bara på att första lavskrikan ska dyka upp eftersom gömslet ligger så nära Dalagränsen. Hyran för gömslet är 200:-/dygn för medlem och 500:-/dygn för icke medlem. Bokas av Nils Hultman tel SERVERING - BJÖRSKOGSNÄS Inte många kunde väl undgå att uppmärksamma att ERNST och hans manskap på uppdrag av Hällefors kommun renoverat Björskogsnäs för flera millioner i sommar. Inger och Jörgen Kalitzki och Peter och Karin Bergh 23 Kommunen skulle därmed hålla visning lördagen den 15 augusti och invigning lördagen den 19 september. Samt öppet hus fyra lördagar där emellan. En förfrågan kom från kommunen om vår förening ville ställa upp med servering/ försäljning under några av lördagarna. Och visst! Under visningsdagen sålde vi och serverade korv, bröd, dricka mm. Och under två lördagar till, bl.a. invigningslördagen sålde vi och serverade kaffe, bröd, dricka mm. Ett stort TACK - är här befogat till flera av föreningens medlemmar, som under dessa dagar ställt upp. Och dessutom bakat bullar, kakor mm. Detta inbringade några sköna tusenlappar till föreningskassan.

24 Foto: Sören Larsson Text: Sören Larsson Ugglelyssnarveckan ugglor fördelade på 7 arter Ugglelyssnarveckan 2015 fick genomföras efter att vinterns smågnagarkrasch hade gjort sin verkan. Under hösten 2014 var det stora populationer av sorkar och möss i markerna och vi såg fram emot en spännande vårvinter med ropande ugglor. Januarivädret med ömsom regn och plusgrader ena dagen och därpå flera minusgrader och snöfall andra dagen tog knäcken på smågnagarna. Ugglelyssnarveckan 2015 genomfördes vecka 12 (14/3 t.o.m. 22/3). Det var 14:e säsongen i rad som VOF arrangerade denna aktivitet. Liksom tidigare år deltog väldigt många människor i ugglelyssningarna ute i landskapet. Som exempel kan nämnas 40 deltagare i Ramnäs första kvällen och 20 deltagare i Skinnsberg och Köping också första kvällen. Som vanligt bjöd veckans väder på stor variation, några mycket fina lyssnarkvällar i mitten av veckan, blåsigt, flera minusgrader och snöfall i slutet av veckan. Ungefär som tidigare år. Uggleförekomst Totalt noterades 250 ugglor fördelade på 7 arter. Det indikerar att gnagarkraschen ännu inte var total i hela landskapet vid tidpunkten för ugglelyssnarveckan. Att så var fallet förstärks också av antalet hörda pärlugglor och kattugglor i Skinnskatteberg under lyssnarveckan i jämförelse med övriga kommuner. I tabellen på sid 26 visas resultatet för varje kommun. Liksom tidigare år är det stor variation på aktiviteten bland ugglelyssnarna i landskapet. I några kommuner är intresset mycket lågt medan andra har hög aktivitet. Jag har för jämförelse lagt in landarealen för varje kommun i tabellen. Uggelmiljöerna och klimatet från mälartrakten till Bergslagen gör att artsammansättningen inte är lika i hela landskapet och det går kanske inte direkt att jämföra tätheter. Det kan ändå vara intressant att se vilken potential varje kommun kan förväntas ha. I Surahammars kommun där lyssningen är intensiv hördes en uggla var 8 kvadratkilometer. Om det skulle vara samma täthet på ugglor i Sala kommun skulle det finnas 150 ugglor som ropade där men det rapporterades bara 8 st. Slaguggla Det är den uggla som har en utvecklingskurva som pekar uppåt i landskapet. Det är svårt att se i det totala västmanländska materialet hur arten ökat. Avlyssningarna varierar för mycket mellan åren bl.a. i de kommuner som hyser tätaste beståndet av slagugglor, nämligen Sala, Västerås, Norberg och Fagersta. Nämnvärt och tänkvärt är att vid senaste ugglelyssnarveckan hördes fler slagugglor än pärlugglor i Surahammars kommun. Slagugglans utveckling i landskapet är inte bara på gott. Slagugglan är en mycket starkt revirhävdande uggla och motar bort samtliga andra ugglor (även lappuggla) från det område där den hävdar revir och häckar. Dessutom utgör hornuggla, kattuggla, pärluggla och sparvuggla bytesdjur hos slagugglorna. 24

25 Berguv Vi har under ett antal år haft en nedgång av antalet ropande berguvar, det visas tydligt i resultatet från ugglelyssnarveckorna (se tabell). Även från Dalarna finns uppgifter som stärker det vi ser i vårt landskap. I år noterades endast tre ropande hanar samtliga i anslutning till tätorter. Arten går sakta och säkert mot ett försvinnande som häckfågel i Västmanland. Det finns därmed goda skäl att påbörja ett skyddsarbete kring de par som ännu finns kvar. Pärluggla Ugglelyssnarveckorna visar att vi numera har mest treårscykler i gnagarbestånden. Toppåren försvinner och ibland också bottenåren. Förekomsten av ugglor följer dessa cykler och i varje fall pärlugglan visar en negativ utveckling i landskapet. I Surahammar och Skinnskatteberg studeras också pärlugglans häckningsbiologi ingående bl.a. med hjälp av holkar. Resultatet från ugglelyssnarveckan med den negativa trenden av ropande hanar förstärks sedan när vi studerar häckningsutfallet. I Surahammars kommun hördes sju pärlugglehanar ropa under veckan men endast tre häckade par I Skinnskatteberg hittades endast ett häckande par men 26 ropande hanar. Av vad vi sett finns ett starkt predationstryck mot pärlugglorna förmodligen också mot de andra mindre ugglorna. Det trycket kommer från mård och slaguggla. Tack till alla som deltog i ugglelyssnarveckan och bidrog med uppgifter. De lokala föreningarna med sina exkursioner, enskilda ugglelyssnare, mina lokala kontaktpersoner. Tack för era insatser för att öka kunskapen om ugglorna i Västmanland. Sören Larsson 25

26 Uggleveckan 2015 Resultatet för varje kommun ses i tabellen. Liksom tidigare år är det stor variation på aktiviteten bland ugglelyssnarna i landskapet. I några kommuner är intresset mycket lågt medan andra har hög aktivitet. Landarealen för varje kommun har lagts in i tabbellen för jämförelse. Uggelmiljöerna och klimatet från mälartrakten till Bergslagen gör att artsammansättningen inte är lika i hela landskapet och det går kanske inte direkt att jämföra tätheter. Det kan ändå vara intressant att se vilken potential varje kommun kan förväntas ha. Ugglelyssnarveckan 2016 genomför vi vecka t.o.m. 27 mars Ska vi kraftsamla då? 26

27 Snart är det jul igen och då dyker julfåglarna upp Julens fågel nummer ett är väl domherren, Pyrrhula pyrrhula, vilket betyder eldröd. En havrekärve fylld av domherrar hör till de klassiska julkorten. Fåglarnas röda bröst står vackert mot den gula kärven, men bilden är inte helt i överensstämmelse med verkligheten. Domherrar har ingen förkärlek för havre. Och det har vi alla så småningom insett som under ett antal år försökt locka domherrar med nya fina kärvar till jul. Som symbol för julen och som motiv på julkort, är domherren en ganska typisk svensk eller möjligen nordisk företeelse. Att sätta ut en julkärve av havre, även kallad nek, är en tradition som levt länge i Norden. Historien om julkärven kan spåras ända tillbaka till 1700-talet, men seden är troligtvis äldre än så. Bönderna trodde att om de gav fåglarna en del av den dyra säden till jul så skulle de göra mindre skada på säden följande år. Kärven skulle sättas ut på julaftonens morgon och hur fåglarna sedan besökte kärven var tydliga tecken på hur det kommande året skulle bli. Det finns även berättelser där kärven inte sattes ut till fåglarna utan var en gåva till asaguden Tors bockar. Julkärven ansågs av kyrkan vara en vidskeplig kvarleva från hedendomen och att den inte passade in i den kristna tiden och man försökte förbjuda bönderna att sätta upp julkärvar. Vid fågelmatningen föredrar domherren solrosfrön och hampfrön. Ute i naturen smakar frön från ask och lönn samt rönnbärskärnor bäst när det finns sådana kvar. Längre fram under vårvintern äter den gärna knoppar på körsbär-, plommon- och äppleträd. I andra delar av Europa har domherren inte samma ställning som julfågel. På Brittiska öarna fylls platsen av en annan rödbröstad fågel, nämligen rödhaken. Den är minst lika populär som julsymbol där som domherren är hos oss. 27

28 Mata och räkna fåglar i vinter Vill du ge dig ut och skåda fågel i skogarna i Västmanland kan du nu ladda ner den uppdaterade Vintermatningar i Västmanland på VOF:s hemsida, birdlife.se/vof. Du hittar den under fliken Fågellokaler. Den finns även på Facebookgruppen Fåglar i Västmanland. Denna sammanställning, gjord av Johan Karlsson, innehåller 11 matningar i fyra olika kommuner. Västerås, Sala, Hallstahammar och Fagersta. Förhoppningen är att du som läser detta kan bidra med ytterligare matningar, så att fler kommuner blir representerade. Alla som driver skogs- och parkmatningar på offentliga platser är välkomna att skicka uppgifter till johan.karlsson.vof@gmail.com så lägger han till matningen i vår guide. Det han då vill veta är följande: Namn på matningen Kort beskrivning av matningen Vilka arter man kan förvänta sig att hitta Hur man hittar dit Lokal att rapportera och söka senaste obsar på Artportalen. Vem som driver matningen Gärna en bild på matningen igen. Solrosfrön är basfödan på de flesta matningar och det fungerar överallt. Tänk också på hur du parkerar när du ska besöka matningarna. Där vi har kunskap om önskemål från närboende skriver vi in det i beskrivningen av matningarna. Har du några speciella önskemål så ska de också meddelas, så att vi kan be eventuella besökare att respektera detta. Givetvis får man tipsa oss om matningar som man inte driver själv, men kolla först med den som driver den om det är ok att vi lägger till den i vår guide. De flesta vill gärna att fler ska besöka sina matningar, men en del vill begränsa de mänskliga besöken. Att driva skogsmatningar kostar tid och pengar så ta med dig fågelmat och hjälp till att bidra. Ett tips är att ta med lite extra godsaker som ost, nötter eller färdigskalade solrosfrön. Dessa delikatesser gör att fåglarna stannar kvar och äter längre när ni besöker matningen istället för att bara ta ett frö och flyga iväg 28 Saffran och småfåglar Saffran är giftigt och den högsta rekommenderade dosen är 1,5 gram. Men för småfåglar ligger gränsen mycket lägre. En talgoxe kan skadas redan av de små mängder som finns i en lussebulle. Så mata inte fåglarna med lussebullar som innehåller saffran.

29 Vinterfåglar inpå Knuten 29/1-1/ Den stora fågelräkningen Vinterfåglar Inpå Knuten har blivit ett begrepp. Det blir nu elfte gången vi genomför räkningen som handlar om att räkna fåglarna vid landets fågelbord och andra fågelmatningar. Från fredag 29 januari till och med måndag 1 februari kan du och din familj räkna fåglarna vid din fågelmatning. Fredagen och måndagen finns med för att även ge skolor och förskolor möjlighet att medverka. En ny hjälp från förra året vid rapporteringen är att det på rapporteringsformuläret finns bilder på de allra flesta fågelarter som besöker våra fågelmatningar. Känner du dig osäker på någon av fåglarna vid din matning, kan du jämföra ditt intryck med bilderna i formuläret. Nu kan dessutom alla som rapporterar också se statistik från den egna matningen. Men för att detta ska fungera perfekt, krävs att man rapporterar med en adress till platsen där matningen finns. Med Vinterfåglar Inpå Knuten får vi in ett stort material med spridning över hela landet. Varje år presenteras en nationell topplista. Med undantag för att talgoxen alltid toppar den nationella listan, varierar ordningsföljden mellan fåglarna en hel del, bl.a. på grund av väder och snöförhållanden. Men räkningen har även en mer allvarlig bakgrund. Under de tio år som räkningen pågått har vi redan fått nya värdefulla kunskaper om våra vinterfåglar och de villkor som påverkar deras liv. Mer information om hur du ska rapportera kommer i mitten av januari på webben och Facebookgruppen Fåglar i Västmanland. Din fågelrestaurang Sätt gärna upp fågelmatningen nära buskar eller grenar så att fåglarna lätt kan ta sig i skydd från eventuella rovfåglar. Har du många katter i grannskapet, kan det vara en bra idé att se till att det inte är så lätt för en katt att smyga sig nära ätande fåglar utan att synas. Det är trevligt att ha lite olika mat så att du lockar olika arter. Solrosfrön och hampfrön äter sparvar, finkar och mesfåglar. Jordnötter för mesfåglar, hackspettar, siskor och nötskrikor. Havre passar för gråsparvar och gulsparvar. Äpplen gillas av trastar, rödhakar, svarthättor och sidensvansar. Osaltat smör eller margarin direkt på trädstammen är poppulärt bland alla liksom talg, kokosfett eller ister. Fåglar äter över lag vad som finns tillgängligt. Ostbitar, brödbitar, dock inte mögliga. Russin går också ner, men att riskorn skulle vara en hälsofara för fåglar är en myt. 29

30 Text: Gunnar Lignell Omläsningen Samtal med en nötväcka Kan man som människa komma på förtrolig fot och närma sig en vildlevande fågel? Svaret på denna fråga får man om man läser Björn von Rosens lilla bok om hans förtroliga umgänge under nio och ett halvt år med en nötväcka han kom att kalla Pumpan. Historien utspelar sig för nu snart 60 år sedan i författarens trädgård ute på den södermanländska landsbygden. Trädgården var rätt skogrik och gränsade också till skog, varför fågellivet var rikligt, inte minst på grund av daglig utfodring hela året. Bekantskapen med Pumpan inleddes den varma och heta sommaren 1955, då författaren ofta satt ute i trädgården sysselsatt med sitt ritande och skrivande. En dag dök en nötväcka upp som uppehöll sig mycket på marken helt nära författaren och som han uttrycker det hade ett behärskat och försynt rörelseschema. Allt eftersom tiden gick blev Pumpan mer och mer förtrolig med författaren och kom och åt direkt ur handen. Hon, för det var en nötväckehona, utvecklade ett alltmer förtroligt umgänge med författaren. Hon följde med på sitt nötväckelika sätt på de dagliga promenaderna till brevlådan. Hon kom fram på fönsterblecket och tittade in i köket eller de andra rummen och följde författarens rörelser, men flög aldrig som talgoxarna in i rummen. Fönstren utgjorde en absolut ogenomtränglig zon. Pumpan bytte partner åtminstone en gång under sitt liv, men ingen av dessa hanar kom att visa samma förtrolighet som Pumpan. De kunde visserligen fås att hämta mat ur handen, men gjorde det alltid på ett ryckigt och nervöst sätt. Pumpan kunde sitta stilla och liksom betrakta författaren ett tag innan hon tog nöten eller brödsmulan och for iväg för att gömma den för att sedan snabbt återvända. Titeln på boken kan låta lite pretentiös. Kan man verkligen samtala med en vild fågel? Björn von Rosen menade att de faktiskt förde ett samtal där främst Pumpan genom sina rörelser, sina läten och sitt sätt att flyga, närma sig, visa upp sina ungar och liknande faktiskt på något sätt förde en dialog. Ett samtal kräver också en lyssnare, och en sådan var Björn von Rosen. Han tog sig tid i detta samspel, skyndade inte på och respekterade Pumpan som den individ hon var. Om du vill läsa en lyhörd och skarpsynt berättelse om samspelet människa fågel, skall du läsa denna lilla bok som på sina blott 100 sidor på ett sakligt och avskalat sätt berättar ett enskilt fågelliv. I boken finns också andra initierade skildringar från vinterutfodringar och hur olika fågelarter uppträder i den här miljön. Boken gavs ursprungligen ut år 1966, men kom också i en andra utökad upplaga år 1978 som jag läst för denna anmälan. 30