Ansökan om förlängt medlemskap i Prisdialogen

Transkript

1 WM Prisdidlogen ^ ^ r ^ Mellan kunder och fjärrvärmeföretag Ansökan om förlängt medlemskap i Prisdialogen Datum för ansökan: Fjärrvärmeleverantör Tekniska verken i Linköping AB (publ) Ort/Fjärrvärmenät som ansökan avser Linköping Kontaktuppgifter för ansvarig person: Namn AnnBritt Larsson Telefon direkt Mobil E-post Annbritt.larsson(a)tekniskaverken.se Postadress Box Linköping Följande dokument bifogas: Fjärrvärmeleverantörens prisändringsmodell Samrådsprotokoll justerat av kund Ort och datum Linköping Underskrift VD eller motsvarande på orten Namnförtydiigande 6 2: Anders Jonsson

2

3 Tekniska ib Prisdialogen Prisändringsmodell för Tekniska verken i Linköping AB (publ) avseende fjärrvärmenätet i Linköping 2017 Tekniska verken i Linköping AB (publ) förliållande till kunderna ska bygga på ömsesidigt förtroende och förståelse för varandras verksamhet. Fjärrvärmens pris ska vara konkurrenskraftigt och prisändring ska ske i dialog med kunderna. I detta dokument redovisar vi hur prisändring för fjärrvärme på huvudprislistan för företag sker på lokal nivå i Linköping enligt partsöverenskommelsen Prisdialogen. 1. Prispolicy 1.1. Prissättningsprincip Tekniska verkens huvudsakliga prissättningsprincip för fjärrvärme är att den är kostnadsbaserad. Priset baseras på de kostnader Tekniska verken härför att hålla god leveranssäkerhet av fjärrvärme plus en vinst. Priset bestäms i första hand av Tekniska verkens kostnader för produktion, distribution och försäljning av fjärrvärmen. Prisnivån för fjärrvärme baseras på samtidig produktion av el, men variationer i elintäkt ska inte påverka fjärrvärmeprisändringen. Tekniska verkens prismodeller ska spegla kostnaderna i respektive energisystem/ort. Fjärrvärmen är indelad i prisområden för de orter i vilka vi verkar. Således har Linköping, Katrineholm, Skärblacka-Kimstad, Kisa, Åtvidaberg och Borensberg separata prislistor Pågående arbete hos fjärrvärmeleverantören Tekniska verken arbetar ständigt med att effektivisera våra produktionsanläggningar, optimera driften samt investera klokt med de investeringsmedel vi har för att på sikt uppnå en kostnadseffektiv, klimatsmart, flexibel och leveranssäker produktion Prisutvecklingsmål Prisförändringar ska genomföras i en kunddialog. Tekniska verkens ägardirektiv innebär att priset ska ligga under medelpriset för fjärrvärme i Sverige i den årliga Nils Holgerssonundersökningen. Tekniska verken ska ha en långsiktig och förutsägbar fjärrvärmeprissättning. Prisutvecklingen anges för nästkommande år samt en prognos för de kommande två åren. Linköping 2017:1

4 Tekniska verken 1.4. Långsiktig prisutveckling Prismodellen infördes 2011 och Tekniska verken avser att tillämpa denna prissättningsprincip gällande huvudprislistan under de kommande åren. Eventuella förändringar eller justeringar av prisstrukturen kommer att ske i samråd med kunderna. Efter samråd inom Prisdialogen infördes 2015 ett tvåårs medelvärde för effektsignaturen som ligger till grund för effektpriset Energieffektivisering och prisstruktur Fördelningen mellan effekt- och energipris i prislistan har sin grund i produktionssystemet i Linköpings fasta respektive rörliga kostnader för att producera fjärrvärme. En sådan prissättning gör fjärrvärmeverksamheten robust mot ändrade leveransvolymer vilket leder till stabila priser och prisstrukturer över tid. Justeringar av förhållandet mellan energi- och effektpris sker kontrollerat och i dialog enligt denna prisändringsmodell. Prismodellerna ska vara konstruerade så att kunden får ett tydligt incitament att effektivisera sin energi- och effektanvändning, främst på ett sådant sätt att fossila bränslen reduceras. Priset varierar mellan årstiderna när kostnaderna varierar mellan årstiderna. Säsongspris tillämpas också för att skapa incitament att genomföra energieffektiviseringsåtgärder som leder till lägre energibehov på vintern då fossilt bränsle används när det är kallt ute. Delar av priset baseras på verkligt effektbehov på vintern. Med rökgaskondensering i energisystemet innehåller prismodellen ett flödespris för att gynna låg returtemperatur från kund. Detta gör att vi kan utnyttja energin i bränslet bättre och därmed kan hålla nere priset Kostnaden för anslutning av nya kunder Anslutningspriset beräknas individuellt vid varje enskilt tillfälle för kunder på företagsprislistan. Beräkningen utgår från faktisk kostnad för ledningsdragning med hänsyn tagen till framtida energi-och effektbehov Prisdialogen Prisändring och eventuell förändring av prisstruktur kommer att genomföras i en kunddialog. Linköping 2017:1

5 Tekniska verken 2. Prisändring och prisprognos 2.1. Pris för 2017 Priset för fjärrvärme i Linköping föreslås höjas i genomsnitt ca 1,3 % från 2016 till Observera att enskilda leveranspunkters förändrade kostnader 2017 inte blir exakt 1,3 % ökning utan det beror på användningsmönstret. Prishöjningen sker genom att energipriset höjs med 2,2 % fördelat på samtliga säsonger, dock mest på höst/vår medan effektpriset och flödespriset inte förändras. I bild 1 nedan visas hur energipris förändras från 2016 till 2017 samt effektpris för Energi- resp Flödespris Energipris IVlaj-Sept, öre/kwh 7,85 7,8 Energipris övriga månader, öre/kwh 26,8 25,5 Energipris Dec-Febr, öre/kwh 39,9 39,5 Flödespris Okt-April, kr/m^ 3,5 3,5 ^SSt: *Ps *Ps *Ps *Ps Bild 1: Prislista för fjärrvärme företag i Linköping Energi-och flödespris jämförs också med Lokaler som har ett industriliknande uttagsmönster är ofta inte beroende av utomhustemperaturen på samma sätt som bostäder. Man kan få ett flackt uttagsmönster. Flerbostadshus som har ett varmvattenbehov på sommaren har ett normalt uttagsmönster. Kunder som inte har en baslast av varmvatten och som har hög vinteranvändning får ett spetsigt uttagsmönster, nedan exemplifieras det av en galleria. I bilderna 2 till 6 nedan visas dessa tre typkunders uttagsmönster och kostnader, baserat på normalårskorrigerade värden från verkliga leveranspunkter. Observera att de tre exemplen samtliga är inom samma användningssintervall, förändringen för just dessa exempel är ,0-1,2%. 20,0% 15,0% 10,0% Tillverkningsindustri - flack förbrukning Flerbostadshus - normal förbrukning Galleria - spetsig förbrukning 5,0% 0,0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Linköping 2017:1

6 Tekniska verken Bild 2: Exempel på kunder med olika uttagsmönster. Andel av årsanvändning månad för månad visas baserat på normalårskorrigerade värden från verkliga leveranspunkter. Typhus Industriliknande uttagsmönster Flerbostadshus Galleria Uttagsmönster Flackt Normalt Spetsigt Energi (l<wh/år) Effel<tsignatur (Ps) Energi- och flödespris 2016 (kr) Effektpris 2016 (kr) Summa 2016 (kr) Energi- och flödespris 2017 (kr) Effektpris 2017 (kr) Summa 2017 (kr) Effektprisets andel (%) 33% 47% 51% Pris 2017 (öre/kwh) 52,6 63,8 77,5 Prishöjning (öre/kwh) 0,62 0,70 0,73 Prishöjning (%) 1,2% 1,1% 1,0% Bild 3: Exempel på prishöjning för kunder med spetsigt, normalt respektive flackt uttagsmönster. I bild 4-6 fördelas kostnaderna för fjärrvärme i de tre typfallen på de månader då de kan påverkas. Effektpriset är därför fördelat endast på vintermånaderna. I verkligheten faktureras effektpriset jämnt fördelat över hela året. Flerbostadshus Jan Feb Mar Apr IVlaj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Energipris Flödespris U Effektpris Linköping 2017:1

7 Tekniska verken Galleria Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Energipris Fiödespris u Effektpris Industriliknande uttagsmönster 1,0000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Energipris Flödespris n Effektpris Bild 4-6: Bilderna visar hur priset i kr/kwh för de olika priskomponenterna fördelas under året för kunder med olika uttagsmönster enligt samma exempel som bilderna 2 och 3. Priserna är exklusive moms. Effektpriset debiteras hela året, men kan endast påverkas under månaderna november till mars, därför ligger hela kostnaden för effekt på dessa fem månader i bilderna Pris för 2018 och 2019 Tekniska verkens förhoppning är att de faktorer som påverkar fjärrvärmepriset, kostnader för bränsle, tjänster, skatter, material etc inte stiger avsevärt framöver. Indikationen för 2018 och 2019 är en prishöjning med ca 0,8-1,3 %. Framtida osäkerheter återspeglas i spännet för prisändringsindikationens intervall. 3. Prisstruktur Fjärrvärmepriset på normalprislistan innehåller tre priskomponenter: energi-, effekt- och flödespris. Prismodellens främsta syfte är att stimulera energi- och effei<tbesparing under de kallaste vinterdagarna. Energipriset som är en kostnad per kwh är uppdelad i tre perioder för att återspegla Tekniska verkens produktionskostnader, vinter, vår/höst och sommar. Linköping 2017:1

8 Tekniska verken öre/kwh / # ö^^ <r Bild 7: Illustration av hur energipriset varierar över säsongerna i Linköping Det uppmätta medeleffektuttaget per dygn på den aktuella fastigheten ligger till grund för effektpriset som är en kostnad för kw/år. Effektsignaturen uppdateras varje år och baseras på föregående vinters mätvärden, 1 november till 31 mars. Beräknad effekt vid -17,6 C är det värde som bestämmer effektsignaturen, tvåårsmedelvärdet av effektsignaturen ligger i sin tur till grund för effektpriset. Psign = 192 kw ""--'^ 7m, kw ^^^'^^^^LxL^ 10 TI DU L U Bild 8: Illustration av hur effektpriset bestäms. Flödespriset är en kostnad för flödet (kr/m3) som passerar fjärrvärmecentralen under höst, vinter och vår. Flödespriset finns för att stimulera ökad avkylning i fjärrvärmecentralen. Ökad avkylning ger sänkt returtemperatur, vilket medför energieffektivisering eftersom rökgaskondenseringen vid fjärrvärmeproduktionen får bättre verkningsgrad. 4. Beskrivning av prisändring 4.1 Kostnademas sammansättning Bränsle octi kemikalier: Omfattar alla bränslen som används för produktion av fjärrvärme och el i Linköpingsnätet. Posten består främst av inköp och hanteringskostnader för bränslen, samt skatter kopplade till bränslen och dess användning. Intäkter för avfallsbehandling ingår som en negativ post i bränslemixen. I posten ingår också kostnader för kemikalier. Övriga kostnader inkl drift- & underhållskostnader: Kostnader för att driva anläggningarna inkl lokalkostnader. Inköp av material och tjänster avseende förebyggande och avhjälpande underhåll. Personalkostnader: Lönekostnader. Avskrivningar: Avskrivningar på produktions- och distributionsanläggningar. Linköping 2017:1

9 Tekniska verken Administration octi centrala funl(tioner: Kostnader för administration såsom försäljning, ekonomi och IT, fastighet mm. Avskrivningar 17%,,.. ^ ^. i^äntekostnader Administration och centrala kostnader Branslekostn inkl skatter och kem 43% Personalkostn 15% Drift-, UH- & övr kostn 11% Bild 9: Fördelning av kostnader för fjärrvärme i Linköping i budget Förändring av fjärrvärmepriset Tekniska verkens produktion av fjärrvärme i Linköping präglades tidigt av att ta tillvara resurser som annars skulle gått förlorade. Redan 1981 började vi elda hushållsavfall. I vår bränslemix är stor andel idag hushållsavfall, industriavfall, gummidäck och avfallsträ från industrin. De fossila bränslena som olja och kol har successivt ersatts av icke fossila bränslen eller av resurser vars alternativa slutanvändning skulle ha orsakat större utsläpp av växthusgaser. För att nå ännu längre i våra strävanden invigdes en ny avfallsförbränningsanläggning på 84 MW på Gärstad Den kommer att minska mängden olja och kol vilket medför ton lägre koldioxidutsläpp per år. Investeringen har orsakat ökade kapitalkostnader, men de totala bränslekostnaderna har minskat något. Kostnader som förväntas förändras 2017 jämfört med 2016 är: Minskade bränslekostnader o Mer avfallsbaserade bränslen i bränslemixen Ökade kapitalkostnader Underhålls- och hanteringskostnader för bränsle har ökat pga förändrad bränslemix (det är svårare att hantera avfallsbränsle än kol och olja) Kostnadseffektiviseringsprogram Ökade verksamhets- och miljökrav har orsakat ökade kostnader. o Dagvattenhantering o Kondensathantering o Hälsa, säkerhet och miljö o Askhantering Linköping 2017:1

10 Tekniska verken ökade kostnader och investeringar i nätet för att bibehålla hög drift-och leveranssäkerhet 4.3 Fjärrvämiepris Linköping jämfört med andra städer Ett sätt att mäta fjärrvärmepriset i förhållande till andra orter är att hämta uppgifter från den årliga Nils Holgersson-undersökningen. I Nils Holgersson-undersökningen jämförs en typbyggnad, ett flerbostadshus med boarea 1000 m^ 15 Igh på 67 m^ i snitt, ett energibehov på MWh och ett årsflöde på 3860 m^. Bild 10 visar att målsättningen uppnåtts fram till kr/m O ^ ^-""^ r 1 r Stockholm (Fortum) Katrineholm Uppsala Örebro Norrköping Mjölby Linköping ^^\^%%^'>p%^^^^^^ Ar BM10: Genomsnittligt fjärrvärmepris i Linköping jämfört med några andra orter samt medelpriset för samtliga orter i Sverige som är med i jämförelsen. Källa: nilsholgersson.nu 5. Kunddialog Kunddialogen kring prisändring föreslås ske varje år enligt följande tidplan: Juni Informationsmöte om prispolicy. Agenda: Presentation av årsrapport om verksamheten inom prisändringsprövningssystemet Kundpresentationer: affärsläge, hyresutveckling, utmaningar Feedback från kunder på verksamhet, service, behov etc - Förändringar skatter, lagstiftning etc Status fjärrvärmen och framtidsplaner samt nya produkter - Status beskrivning av faktorer kopplade till prispolicyn samt eventuellt stora avvikelser - Status investeringsprojekt Hantering eventuella avvikelser jämfört med tidigare prisändringsprognoser Linköping 2017:1 8

11 Augustiseptember Tekniska verken Eventuell presentation och diskussion kringförslag till ändringar i prissättningsmodell. Samrådsmöte. Prisändringen motiveras och kvantifieras. Tekniska Verken bemöter eventuella synpunkter och sammanfattar dem till prisdialogens kansli. Lokal överenskommelse anses klar även om parterna är överens om att de inte är överens. Agenda: Förslag prisändring år 1 Förslag på målsättning för prisändring år 2 och 3 Synpunkter kundorganisationer Kommunikationsplan till kunder i regionen - Samrådsprotokoll upprättas 15 Information om den lokala överenskommelsen till kansliet för september Prisdialogen, samt ansökan om medlemskap September- Lokal prisändringsmodell,publiceras oktober Septembernovember Rekomöten hålls 1 november Ny prislista meddelas senast 1 november enligt fjärrvärmelagen och Reko 1 januari Nytt pris gäller 6. Nyanslutning av kunder till fjärrvärmenätet Anslutningspriset beräknas individuellt vid varje enskilt tillfälle för företag/näringsverksamhet. Beräkningen utgår från faktisk kostnad för ledningsdragning med hänsyn tagen till framtida energioch effektbehov. För större områden som ska exploateras vid ett tillfälle kan schablonmässiga anslutningspriser användas, där områdets fastigheter gemensamt via en fördelningsnyckel bär anslutningspriserna för hela områdets fjärrvärmeanslutning. Offert för nyanslutning lämnas om närheten till ledningsnätet är rimlig, avkastningen för planerad bebyggelse uppfyller de krav som ställs för lönsamhet samt investeringsmedel finns. 7. Bilagor Bilaga 1: Ordlista Avtal om fjärrvärme: Avtal om distribution i rörledningar av en värmebärare för uppvärmning och om försäljning av den distribuerade värmen Fjärrvärmeföretag: Juridisk person som bedriver fjärrvärmeverksamhet. Fjärrvärmekund: Den som ingått ett avtal om fjärrvärme med ett fjärrvärmeföretag. Företagsprislista: Prislista för företag/näringsidkare om inte särskilda skäl för specialavtal föreligger. Konsument eller Privatkund: Fjärrvärmekund som är en fysisk person och som använder fjärrvärme i huvudsak utanför näringsverksamhet. Prisstruktur: Hur normalprislistan för fjärrvärme är uppbyggd, se Tekniska verkens prislista för företag samt avsnitt 3 ovan. Linköping 2017:1

12

13 WM Prisdidlogen ^ ^ r ^ Mellan kunder och ijärrvärmeföretag Samrådsprotokoll Genomförda möten i samrådsprocessen Informations - och uppstartsmöte på Tekniska verken Närvarande: Lars Carlsvärd, Fortifikationsverket; Erik Falkenäng, Region Östergötland; Kenneth Sigfridsson och Magnus Öhrman, Akademiska Hus; Tomas Eckerud, HSB Östergötland; Mikael Pettersson, Ericsson AB; Teodor Hovenberg, Stångåstaden AB; Fredrik Gunnarsson, Riksbyggen; Maria Widfeldt och Mattias Carlfors, Lejonfastigheter; Mile Elez, Emil Berggren, AnnBritt Larsson, Tekniska verken i Linköping Inbjudna var också representanter för Willhem, Sankt Kors, BoTrygg, Garnisonsfastigheter och Viktoria Park. Summering av diskussionen Tekniska verkens ekonomi, pågående investeringar och affärsprojekt gicks igenom. Mile Elez berättade om den planerade avvecklingen av kraftvärmeverket som sker på önskemål från ägarna borde en ny panna vara klar på en ny site och 2030 ska vi vara helt borta från tomten vid järnvägsstationen. Nästa års prishöjning kommer att bearbetas under sommarens budgetarbete, prisjusteringar i storleksordningen 1-2 % diskuteras för närvarande. Information och input från kundorganisationema Akademiska hus Akademiska Hus bygger ett nytt studenthus på m^. Man arbetar med energieffektivisering av D-huset. Bolaget har ett energimål att minska mängden levererad energi med 50 % och man accepterar inte allokering av fjärrvärme. Akademiska Hus i Linköping vill vara en medspelare i samhället. Man har anammat energikartläggning för större företag, som kommer igång Man passar på och gör en fördjupad undersökning av byggnaderna och samordnar detta med energideklarationerna. Region Östergötland Region Östergötland genomför nybyggnationer och har energikrav i samband med det. Norra entrén på US är nästan klar. Huvudblocket ska göras om och ska energieffektiviseras. Det ska byggas nytt psykiatrihus och ny huvudentré som båda ska få Passivhusstandard (?). Teknikutrustningar på övriga orter och nya byggnader i övriga Östergötland ses över då målet är att vara koldioxidneutrala till Elen allokeras, men man har inte beslutat hur man ska göra med allokering av fjärrvärme.

14 IP Prisdialogen Mellan kunder och i^ärrvärmeföretag Fortifikationsverket Har byggt om en hel del. Man har krav att minska energianvändningen och jobbar därför med energismarta lösningar. HSB Folkets park 2:a brf är inflyttad, 3-5:e brf:en är på gång. Målet är att vara självförsörjande eller fossilfria Ska jobba med ventilation och klimatskal. Ericsson Ericsson har en verksamhet som skiljer sig markant från närvarande fastighetsbolags. Energimål sätts globalt. Ericsson har ett traditionellt kontor med fjärrvärme, i övrigt har man överskott på värme. Användningen av fjärrvärme sjunker pga minskande personal, f n finns 1500 aktiva arbetsplatser. Förstudie för fjärrkyla pågår då man ser att behovet eventuellt kommer att öka. Man vill ta tillvara all den värme som produceras, och vill ha lösning för det. Stångåstaden Stångåstaden bygger mycket nytt, ca Igh per år de närmaste 5 åren. De renoverar också ca 500 Igh per år. Samtidigt tappar man personal. Målet är att det som byggs ska vara bra, inga nya miljonprogram. Man vill minska mängden köpt energi till 2025, målet är 25 % minskning. Det finns en prioriteringslista för hur energieffektiviseringen ska gå till, t ex sätter man inte in värmepump i stället för att isolera. Frånluftsvärmepump som går på vintern är ibland nödvändigt när FTX inte får plats. Stångåstaden lyfter frågan om synen på avfall och att avfallsmängderna ökar i Sverige, detta vill man skicka med till central nivå i Prisdialogen. Riksbyggen Riksbyggen vill ha mer tomtmark att bygga på. Man energieffektiviserar på befintliga fastigheter, men det går till en viss gräns. Just nu bedrivs ett projekt i Kvinneby där man noggrant mäter före åtgärder, genomför åtgärder och mäter efteråt, projektet sker tillsammans med Universitet och Energimyndigheten. Första rapporten kommer i februari Lej onf astigheter Lejonfastigheter ser en negativ trend vad gäller energieffektivisering. Därför har man skapat en ny organisation, med stramare krav och mer fokus. Man har satt nya energimål på 20 % mindre köpt energi från 2015 till Första kvartalet minskade man köpt energi med 4,7 % enbart genom optimering, inga investeringar. För att klara uppsatta mål arbetar man tillsammans med sin driftentreprenör Veolia. Vid nybyggnation vill Lejonfastigheter bygga enligt Miljöbyggnad silver, som ligger på 25 % lägre köpt energi än BBR och i vissa fall vill man ha Nära noll

15 Prisdialogen Mellan kunder och f]ärrvärmeföretag Andra stora utmaningar för Lejonfastigheter är att klara den stora nybyggnationen då staden växer. IVIan har en hårt pressad organisation och det behövs mer kvalificerad arbetskraft, som t ex projektledare. Exempel på kommande nybyggnation är simhall och ny skola på Kungsberget. Då Lejonfastigheter ägs av Linköpings kommun precis som Stångåstaden och St kors uppstod en diskussion kring hur kommunens mål kring koldioxidneutralitet 2020 kan nås med gemensamma krafter. En början vore att vi mäts på samma sätt, om detta har Maria Widfelt pratat med Helena KockÅström på Linköpings kommun, t ex kan GHG- protocol vara ett alternativ. Vi har ju ett gemensamt mål, vi vill minska påverkan på klimatet. Lejonfastigheter har en ambition att använda sina tak till solelsproduktion, med utbyggnad på ca 900 MWh per år. Utbyggnadstakten anpassas bland annat efter hur styrmedel, som exempelvis skatter, utvecklas, och det beror i sin tur på hur vi inom EU ser på el. Lejonfastigheter och Akademiska Hus menar att betalningsförmågan är negativ vad gäller hyror. Miljöbyggnad/Allokerad fjärrvärme Tekniska verken passade på att höra om kundintresset för en allokerad fjärrvärmeprodukt som skulle kunna köpas då krav finns på att certifiera fastigheter enligt t ex Miljöbyggnad. Akademiska Hus bygger det nya studenthuset med målet Miljöbyggnad Guld och är därför intresserade av en produkt typ "Allokerad fjärrvärme" pga hyresgästkrav. HSB bygger inte guld, men klarar kraven genom att köpa el till hela fastigheten. Stångåstaden tycker inte att allokerad fjärrvärme är en bra idé, men kommer kanske köpa den i alla fall. Önskemål från kunderna är att vi ställer större krav på transporterna av vårt bränsle för att sänka utsläppen från dem. Emil skickar hållbarhetsmål till alla deltagare. Samrådsmöte på Tekniska verken Närvarande: Lars Carlsvärd, Fortifikationsverket; Kenneth Sigfridsson och Martin Ekdahl, Akademiska Hus; Tomas Eckerud, HSB Östergötland; Mikael Pettersson, Ericsson AB; Maria Widfeldt, Lejonfastigheter; Michael Fahlström, Emil Berggren och AnnBritt Larsson, Tekniska verken i Linköping Inbjudna var också representanter för Region Östergötland, Stångåstaden AB, Riksbyggen, Botrygg, Willhem, Sankt Kors, Viktoria Park samt Garnisonsfastigheter Summering av diskussionen : Förslag till prishöjning på 1,3 % för 2017 redovisades, vilka prisparametrar som justeras, samt orsakerna till prishöjningen. Indikationen ligger 0,8-1,3 % höjning 2018 och Prisändringsmodellen för Tekniska verken gicks igenom. Martin Ekdahl Akademiska Hus justerar samrådsprotokollet.

16 WM Prisdidlogen ^^r^ Mellan kunder och ijärrvärmeföretag Synpunkter samt bemötande av synpunkter: Varför har vi inte samma dialog kring fjärrkyla? Ericsson önskar prisprocess även för fjärrkyla som för dem är en större produkt. Anledningen till att det hittills inte genomförts har varit att fjärrkylan består av flera nät, med respektive produktion och prisupplägg som ofta varit enligt överenskommelse med enskilda kunder. Nu ser vi en utveckling där näten på sikt byggs ihop mer och mer, och att allt fler kunder ansluts. En standardiserad prismodell är under testkörning 2016 och vi bör kunna likna fjärrvärmens transparens och prisdialog i framtiden. Önskemål framkom om att visa prisutvecklingen för fjärrvärme i Linköping samt att jämföra fjärrvärmepriset med elprisets utveckling. En fråga kring prisjusteringens fördelning var varför höjer vi på sommaren överhuvudtaget? Det mesta har lagts på vår-och höstpriset vilket bl a HSB tyckte var bra då det är en period som man har stora möjligheter att påverka energianvändningen genom energieffektivisering. Intäkten för avfall sjunker, men ytterst lite av Europas avfall energiätervinns. Många länder har deponiförbud, vi erbjuder då en behandlingstjänst genom energiåtervinning. 11 ex England har man inte fjärrvärme och kan inte utnyttja kraftvärmens fördelar. Av inkommande bränsle blir ca 2 % till flygaska, som slutförvaras i Norge. Övrig aska, bottenaska, används som konstruktionsmaterial. Lejonfastigheter bygger sina nya fastigheter med uppvärmningssystem baserat på fjärrvärme. Husen ska driftas i väldigt många år. Lejonfastigheter undrar därför hur vi ser på fjärrvärmens framtid, både ur pris- och miljöperspektiv? Till stora delar är framtiden styrd av politiska beslut. Det finns en rapport från Profu, som visar hur t ex avveckling av kärnkraft och mer flödande energi påverkar elpriser och kraftvärmens framtida konkurrenskraft. Effektfrågan för fjärrvärme har också blivit stor, bla därför att Tekniska verken har som uppdrag att flytta kraftvärmeverket enligt ovan. Vi tittar därför på olika lösningar t ex hur vi kan lagra energi och hur effektuttaget kan minska. Här finns länkar till intressanta rapporter i ämnet: NEPP - Elsystemets utveckling i Sverige, Norden och Europa utveckling i SNE.pdf Värmemarknad: Energikommissionens expertseminarium om samverkan mellan el-och värmemarknaderna 31mai2016.pdf En diskussion kring elpannor och värmepumpar i systemet uppstod. Tekniska verken har idag elpannor i systemet, att ha storskaliga värmepumpar i energisystemet skulle vara bättre ur optimeringssynpunkt (miljö, ekonomi) än att konvertering till värmepump sker ute i fastigheterna. Akademiska Hus synpunkt är att det totala priset måste vara konkurrenskraftigt jämfört med värmepump samt att prismodellen måste vara utformad så att det lönar sig att använda fjärrvärme även som baslast. Detta bör vi titta vidare på tillsammans. I sammanhanget nämndes att ett byggbolag i Linköping rutinmässigt bygger med frånluftsvärmepump, men på sommaren stängs den av eftersom fjärrvärmen är så billig då. Vid renovering är också frågan om återvinning ska ske med värmepump eller FTX? HSB menar att vi ska ha dialog så att vi räknar på rätt sätt. Examensarbetet som utfördes i samarbete mellan Stångåstaden och Tekniska verken I ämnet finns här: 20flerbostadshus.pdf

17 WM Prisdidlogen ^ ^ Y ^ Mellan kunder och f]ärrvärmeföretag Leveranssäkerheten är viktig, ocli är liög för fjärrvärme. Även om tekniska problem uppstår finns oftast rundmatning så att slutkund inte påverkas. Föregående vinter märktes dock viss leveransbrist bl a i city vid omläggningen av St Larsgatan. För Ericsson är leveranssäkerheten för fjärrkyla viktigare. Akademiska hus planerar att inkomma med skriftliga frågor om Tekniska verkens väg mot det energieffektiva fossilfria samhället. Lejonfastigheter vill mötas så att vi går framåt tillsammans. Ett förslag är att bolagen inom Stadshus AB tillsammans hittar ett gemensamt sätt att mäta och följa upp för att nå ett koldioxidfritt Linköping Ericsson har varit på dialog på kommunen med bla Kristina Edlund och Helena Kock Åström, de ska prata med alla större företag. Aspekter att beakta i det fortsatta arbetet: Hur prismodellen kan stödja/stödjer resurseffektiv användning av fjärrvärme på både bas och spetslast. Hur uppföljning av miljömål kan ske gemensamt, åtminstone inom Stadshus AB, för ett koldioxidfritt Linköping Kvarstående synpunkter från kunder till Prisdialogen: Att visa hur fjärvärmepriset utvecklats i Linköping samt jämföra med elprisets utveckling. Kvarstående synpunkter från fjärrvärmeleverantören till Prisdialogen: Linköping AnnBritt Larsson- vid protokollet Justerat av Martin EKaahl, Akademiska Hus

18