HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Transkript

1 UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om stöd för vård av barn och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det stiftas en lag om stöd för vård av barn. Den nya lagen ska ersätta lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Liksom den gällande lagen ska den nya innehålla bestämmelser om stöd för hemvård, stöd för privat vård, flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning. Stödet för hemvård och stödet för privat vård utgör alternativ till kommunal dagvård. Rätten till hemvårdsstöd börjar när föräldrapenningsperioden har upphört och fortsätter tills barnet fyller tre år. Också ett till samma familj hörande barn under skolåldern berättigar till hemvårdsstöd. Till skillnad från nuläget föreslås det att en förutsättning för att få hemvårdsstöd ska vara att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare själva vårdar barnet. Nytt jämfört med gällande bestämmelser är dessutom att också en förälder som bor åtskilt från barnet har rätt till hemvårdsstöd. Den tid som berättigar till hemvårdsstöd hänförs till hälften till var och en av föräldrarna. Har barnet bara en förälder kan denna vårda barnet med hemvårdsstöd tills barnet fyller tre år. Stöd för privat vård av barn betalas för barn som går i privat dagvård. Rätten till stöd börjar när föräldrapenningsperioden har upphört och fortsätter tills barnet som läropliktigt inleder den grundläggande utbildningen. Till skillnad från gällande reglering är en förutsättning för att få privatvårdsstöd att barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare skulle ha rätt att för barnet få kommunal dagvårdsplats på heltid eller deltid med stöd av lagen om barndagvård. Om en förälder eller annan vårdnadshavare har familjeledigt för att vårda ett annat av familjens barn i hemmet, betalas privatvårdsstöd i regel endast för dagvård på deltid. I linje med detta betalas i regel inget privatvårdsstöd alls, om det inte föreligger rätt till dagvård på deltid utöver förskoleundervisning och grundläggande undervisning därför att barnets förälder eller annan vårdnadshavare vårdar ett annat av familjens barn i hemmet under familjeledighet. Liksom i dag skulle stödet för hemvård och för privat vård omfatta vårdpenning och inkomstbundet vårdtillägg. Dessa kan höjas genom ett kommuntillägg, om den kommun som svarar för finansieringen av stödet beslutar om det. Det föreslås preciseringar och uppdateringar i grunderna för bestämmande av vårdtillägget. Den flexibla vårdpenningen och den partiella vårdpenning förbättrar familjernas ekonomiska möjligheter att arbeta på deltid medan de vårdar barnen. Bestämmelserna om dessa vårdformer ändras inte. Den flexibla vårdpenningen är avsedd för barn under tre år och den partiella vårdpenningen för deltidsvård av barn i förskolan och klasserna 1 6 i den grundläggande utbildningen. I propositionen föreslås det tekniska justeringar i tio lagar. Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2015.

2 2 ALLMÄN MOTIVERING 1 Inledning 1.1 Regeringens strukturpolitiska program Under budgetförhandlingarna hösten 2013 kom regeringen överens om ett strukturpolitiskt program. Programmet omfattar 33 åtgärder som bland annat siktar till högre sysselsättning, längre arbetsliv och bättre produktivitet. I programmet konstateras att avbrott i arbetskarriären försvagar arbetstagarens ställning på arbetsmarknaden. Om avbrotten blir långa försämras möjligheterna att få arbete och förtjänstutvecklingen. Punkt 1.9 under rubriken Arbetsmarknad och arbetskarriärer i programmet lyder som följer: "Det nuvarande hemvårdsstödet delas lika mellan båda föräldrarna, och den subjektiva rätten till dagvård begränsas till deltid när en förälder är hemma på grund av mamma-, pappa-, föräldra- eller vårdledighet eller hemvårdsstöd på ett sätt som beaktar sociala skäl. Om den ena föräldern inte tar ut den ledighet som är avsedd för honom eller henne, går familjen miste om den delen av familjeledigheten." I denna proposition föreslås åtgärder för att genomföra de strukturella förändringar i hemvårdsstödet som avses i punkt 1.9 i programmet. Förändringarna i barndagvården ingår i en separat regeringsproposition. Båda propositionerna har beretts i ett samarbete mellan social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet. Syftet med ändringarna i hemvårdsstödet är att främja sysselsättningen bland kvinnor, förkorta kvinnornas avbrott i arbetskarriären, förbättra deras karriär- och löneutveckling och att främja jämställdheten mellan könen på arbetsmarknaden och i familjelivet. Propositionen påverkar inte arbetstagarnas rätt att hålla vårdledigt, utan det är endast frågan om en ändring i förutsättningarna för att få hemvårdsstöd. Hemvårdsstödets penningbelopp eller varaktighet minskar inte. Föräldrarna kan också i fortsättningen vårda barnen hemma och få hemvårdsstöd tills det yngsta barnet fyller tre år. Stöd kan dock fås för hela denna tid endast om båda föräldrarna vårdar barnet i tur och ordning under lika långa tidsperioder. Föräldrarna är fria att välja om de tar ut vårdperioderna i en eller i flera omgångar. Fördelningen av hemvårdsstödet är den samma oberoende av familjeform eller familjens socioekonomiska bakgrund. Till skillnad från i dag ska också en förälder som lever åtskilt från barnet ha rätt till hemvårdsstöd, om han eller hon är barnets vårdnadshavare och vårdar barnet med hjälp av stödet. Om stödet inte kan riktas till båda föräldrarna på grund av att barnet bara har en förälder, kan denna vårda barnet med hemvårdsstöd tills barnet fyller tre år. Enligt de nya bestämmelserna föreligger inte rätt till hemvårdsstöd om barnet i huvudsak vårdas av någon annan än en förälder. I sådana fall blir det aktuellt med privatvårdsstöd. Stödet för privat vård blir i övrigt oförändrat, men det föreslås att villkoren för stödet ändras i enlighet med den begränsning av den subjektiva rätten till dagvård som avses i punkt 1.9 i det strukturpolitiska programmet. Rätten till privatvårdsstöd bestäms i fortsättningen på samma grunder som rätten till kommunal dagvård på heltid eller deltid. Ändringen krävs för att alla barn ska vara likställda oberoende av dagvårdsform. 1.2 Interpellation Den linje i fråga om hemvårdsstödet som utstakats i det strukturpolitiska programmet vägdes av riksdagen i september 2013, då en interpellation om ändringarna i hemvårdsstödet (IP 4/2013 rd) ställdes till regeringen. De representanter för oppositionspartierna som motsatte sig den nya linjen ansåg att ändringarna försvagar familjens rätt att bestämma om hur deras barn ska vårdas. Regeringspartierna betonade reformens principiella betydelse när det gäller jämställdheten mellan män och kvinnor i arbetslivet och i familjerna samt vikten av att förändra attityderna i dessa frågor. Vid omröstningen om interpellationen den 27 september 2013 fick regeringen riksdagens förtroende.

3 3 1.3 Regeringsprogrammet Enligt regeringsprogrammet ska föräldrarnas möjligheter till deltidsarbete förbättras. I programmet konstateras också att en gradvis återgång till arbetslivet för dem som får hemvårdsstöd ska främjas genom en kombination av tjänsterna inom småbarnsfostran och ekonomiskt stöd. För att leva upp till det som i regeringsprogrammet sades om hemvårdsstödet gjordes en betydelsefull förbättring i fråga om den flexibla vårdpenningen. En lagändring på denna punkt (975/2013) trädde i kraft vid ingången av Reformen förbättrade de ekonomiska förutsättningarna för föräldrar till barn under tre år att jobba på deltid medan de vårdar barnet. Tidigare hade de möjlighet att få partiell vårdpenning till ett belopp som var betydligt lägre än den flexibla vårdpenningen. Villkoren för att få flexibel vårdpenning är något mer extensiva än för partiell vårdpenning. Till skillnad från partiell vårdpenning kan flexibel vårdpenning betalas ut till stipendietagare. Efter reformen gäller den partiella vårdpenningen endast situationer där föräldrar till små skolbarn förkortar sin arbetstid för att vårda barnen. Att hemvårdsstödet fördelas jämnt mellan båda föräldrarna motsvarar regeringsprogrammet mål att främja återgången till arbetslivet för dem som får hemvårdsstöd. 2 Nuläge 2.1 Utvecklingen i fråga om stöd för vård av barn Redan på 1950-talet diskuterades hemvårdsstöd och moderskapslön i Finland. Vissa kommuner började betala ut hemvårdsstöd redan innan det blev lagstadgat. I t.ex. Esbo infördes stödet De första riksomfattande försöken med hemvårdsstöd inleddes Den första lagen om hemvårdsstöd (lag om stöd för vård av barn i hemmet, 24/1985) trädde i kraft i början av februari Samtidigt fogades till lagen om barndagvård (36/1973) bestämmelser om subjektiv rätt till dagvård för barn under tre år. I lagpaketet ingick också en ändring av lagen om arbetsavtal, varigenom någondera av föräldrarna eller båda föräldrarna turvis har rätt till vårdledighet efter föräldrapenningsperioden tills det yngsta barnet fyller tre år utan att arbetsförhållandet avbryts. De nya reglerna infördes stegvis. Reformpaketet i sin helhet tilllämpades från början av Den gällande lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) trädde i kraft vid ingången av augusti Som lagrubriken säger innehöll lagen också bestämmelser om stöd för privat vård av barn. Också enligt den tidigare lagen kunde stödet användas för köp av privat vård, men den stora förändringen var att stödet nu kunde betalas ut direkt till vårdproducenten. Därigenom undgick stödet dubbel beskattning. Hemvårdsstödet reducerades ett flertal gånger under 1990-talet. Den nedskärning på 22,5 procent som gjordes 1996 var decenniets största sparåtgärd för barnfamiljernas del. Bortser man från förändringarna i de kommunala tilläggen minskade maxbeloppet för hemvårdsstöd för ett barn i reella termer med cirka 40 procent före skatt mellan januari 1992 och september Ändringarna i barnvårdsstödet på talet har främst gällt höjningar av stödnivån. Vid ingången av 2005 höjdes hemvårdsstödets och privatvårdsstödets vårdpenning med 16,6 procent. I början av 2009 höjdes vårdpenningen ytterligare: för hemvårdsstödets del med 6,8 procent och för den privata vården med 16,5 procent. Från ingången av 2007 höjdes de lägsta nivåerna för hemvårdsstödets vårdpenning med 10 euro i månaden. Samtidigt förbättrades rätten till hemvårdsstöd för adoptivbarn genom att stödet kunde betalas också för ett adoptivbarn som fyllt tre år men inte nått skolåldern. Den partiella vårdpenningen höjdes vid ingången av 2010 från 70 och till 90 euro. Samtidigt utsträcktes den att gälla också företagare. Barnvårdsstödet bands liksom barnbidragen till folkpensionsindexet, som motsvarar förändringarna i konsumentpriserna från och med början av Trots nivåhöjningarna och indexbindningen sjönk vårdpenningens reella värde mellan 2000 och Vid ingången av 2014 fogades dessutom bestämmelser om flexibel vårdpenning till lagen. Reformen syftade till att förbättra de

4 4 ekonomiska förutsättningarna för föräldrar till barn under tre år att jobba på deltid medan de vårdar barnet. Stödbeloppet blev betydligt högre än den partiella vårdpenningen. Beloppet är efter indexjustering antingen 160 eller 240 euro per månad beroende på förälderns veckoarbetstid. Numera är beloppet för den partiella vårdpenningen 96,41 euro per månad. Vårdpenning betalas för barn som går i första eller andra klass i den grundläggande utbildningen, om barnets förälder förkortat arbetstiden per vecka till högst 30 timmar för att kunna vårda barnet. 2.2 Lagstiftning och praxis Stödet för hemvård och stödet för privat vård En förutsättning för hemvårdsstöd och privatvårdsstöd är att barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare inte väljer en dagvårdseller familjedagvårdsplats som kommunen anordnar. Dessutom krävs, med vissa undantag i fråga om hemvårdsstödet, att barnet faktiskt är bosatt i Finland. Hemvårdsstöd betalas om det i familjen finns ett barn under tre år som inte får kommunal dagvård. På samma villkor betalas i vissa fall hemvårdsstöd även för adoptivbarn över tre år. Hemvårdsstöd betalas också för andra barn över tre år som vårdas i hemmet, om det i samma familj finns ett barn under tre år eller ett adoptivbarn som berättigar till hemvårdsstöd. Dessutom betalas hemvårdsstöd för familjens andra barn under skolåldern också i det fall att det till familjen har fötts eller kommer att födas ett nytt barn som ger rätt till föräldradagpenning. I sådana fall betalas stöd också för barn över tre år även om det i familjen inte finns ett barn under tre år eller ett adoptivbarn som berättigar till hemvårdsstöd. För den tid familjen har rätt till föräldradagpenning betalas i hemvårdsstöd skillnaden mellan hemvårdsstödets vårdpenning och föräldradagpenningen. I praktiken innebär samordningen av förmånerna att det inte betalas ut något hemvårdsstöd alls, eftersom föräldradagpenningen ofta är större än hemvårdsstödets vårdpenning. Faderskapspenning som betalas ut under föräldrapenningsperioden samordnas inte med hemvårdsstödet och påverkar alltså inte hemvårdsstödets belopp. Privatvårdsstöd betalas för barn under skolåldern som går i privat dagvård. Vårdproducenten kan vara en självständig yrkesutövare eller ett företag som bedriver barndagvård eller en person som tecknat arbetsavtal med föräldern. Hemvårdsstödet betalas till den förälder eller annan vårdnadshavare som huvudsakligen sköter barnet. Barnet kan vårdas i hemmet av någon av föräldrarna eller av någon annan, till exempel en far- eller morförälder. Stödet betalas då ut till den förälder eller annan vårdnadshavare som i ansökan angetts som stödmottagare. Stödet för privat vård av barn betalas till vårdproducenten. Rätten till hemvårdsstöd och privatvårdsstöd börjar när föräldrapenningsperioden har löpt ut. Barnet är då ungefär nio månader gammalt. Rätten till hemvårdsstöd upphör när familjens yngsta barn fyller tre år. Detsamma gäller i princip för adoptivbarn. Enligt en särskild bestämmelse om adoptivbarn har adoptivföräldrar dock rätt till hemvårdsstöd tills det har gått två år från början av adoptivförälderns föräldrapenningsperiod. Barnet kan då vara över tre år, om det var över ett år då det i adoptivsyfte togs om hand av familjen. Rätten till hemvårdsstöd och till privatvårdsstöd upphör alltid vid utgången av juli det år då barnet som läropliktigt inleder den grundläggande utbildningen. Hemvårdsstödet och privatvårdsstödet består av vårdpenning och inkomstbundet vårdtillägg, vilka betalas för alla stödberättigande barn. Totalbeloppet per månad för privatvårdsstödet kan dock inte överstiga det belopp som föräldern eller en annan vårdnadshavare har förbundit sig att betala till vårdproducenten. Hemvårdsstödets vårdpenning är graderad enligt antalet barn i familjen och barnens ålder. Vårdpenningen per månad är 341,06 euro för ett barn under tre år i familjen och 102,11 euro för varje följande barn under tre år samt 65,61 euro för varje annat barn över tre år men under skolåldern. Vårdpenningen enligt stödet för privat vård är vid heltidsvård 173,64 euro i månaden för

5 5 alla barn i familjen som berättigar till stöd. Vid deltidsvård är vårdpenningen 63,89 euro per månad. Vårdtillägg enligt stödet för hemvård betalas för ett barn i familjen som berättigar till stöd. Det fulla beloppet är 182,52 euro per månad. Vårdtillägg enligt stödet för privat vård betalas för varje barn i familjen som berättigar till stöd. Det fulla beloppet är 146,02 euro per månad och barn. Vårdtillägg betalas till fullt belopp då familjens månadsinkomster inte överskrider en inkomstgräns som bestäms enligt familjens storlek. Som inkomst betraktas familjens skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster samt skattefria inkomster, dock med undantag av vissa sociala förmåner. Vid beslutet om vårdtillägg bedöms familjens ekonomiska situation på samma grunder som vid beslut om dagvårdsavgift. Bestämmelser om detta finns i 10 a lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). Stödet för hemvård och stödet för privat vård kan kompletteras med ett kommuntillägg, om kommunen som stödfinansiär så beslutar. Enligt en inventering gjord av Finlands Kommunförbund våren 2012 betalade 99 kommuner ut kommuntillägg. Tillägget varierade mellan 50 och 264 euro per månad och barn. Det genomsnittliga kommuntillägget för barn under tre år var 158 euro och för barn över tre år 105 euro per månad. Nästan alla kommuner hade satt upp särskilda villkor för kommuntillägget. Till exempel förutsatte 80 procent av kommunerna att samtliga barn i familjen vårdas hemma, och 67 procent krävde att barnet vårdas av en av föräldrarna. Flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning Den flexibla vårdpenningen och den partiella vårdpenningen syftar till att förbättra familjernas ekonomiska möjligheter att arbeta på deltid medan de vårdar barnen. Flexibel vårdpenning betalas för vård av barn under tre år och partiell vårdpenning för vård av barn i klasserna 1 6. Rätt till flexibel vårdpenning har en i Finland faktiskt bosatt förälder eller annan vårdnadshavare som har ett barn under tre år och som deltar i vården av barnet. Den flexibla vårdpenningen är också avsedd för en förälder eller annan vårdnadshavare som bor i ett annat hushåll än barnet. Ett villkor för flexibel vårdpenning är att den sökandes genomsnittliga arbetstid per vecka är kortare än normalt. Den sökande behöver inte påvisa att arbetstiden har förkortats uttryckligen för vård av barnet. Stödbeloppet är 243,13 euro per månad om arbetstiden per vecka är högst 22,5 timmar eller högst 60 procent av den sedvanliga arbetstiden för heltidsarbete i branschen. Om arbetstiden per vecka är över 22,5 timmar men högst 30 timmar eller högst 80 procent av den sedvanliga arbetstiden för heltidsarbete i branschen, är stödbeloppet 162,09 euro per månad. För att få flexibel vårdpenning ska föräldern eller en annan vårdnadshavare stå i arbets- eller tjänsteförhållande eller vara verksam som försäkrad företagare enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller försäkrad lantbruksföretagare enligt 10 i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). Rätt till flexibel vårdpenning har också en förälder eller annan vårdnadshavare som i egenskap av stipendiat är försäkrad enligt 10 a i lagen om pension för lantbruksföretagare. Flexibel vårdpenning betalas inte om barnets förälder eller annan vårdnadshavare själv vårdar barnet och får hemvårdsstöd. Förmånen betalas inte heller om föräldern eller vårdnadshavaren har rätt till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller till partiell föräldrapenning. Har en förälder eller annan vårdnadshavare inte rätt till någon av de nämnda förmånerna betalas inte flexibel vårdpenning heller under den tid som enligt sjukförsäkringslagen bestämts för betalning av förmånerna. Särskild moderskapspenning är likaså ett hinder för betalning av flexibel vårdpenning. Rätt till partiell vårdpenning har en i Finland faktiskt bosatt förälder eller annan vårdnadshavare vars arbetstid på grund av vård av barnet i medeltal uppgår till högst 30 timmar i veckan. Den partiella vårdpenningen är i likhet med den flexibla vårdpenningen också avsedd för en förälder eller annan

6 6 vårdnadshavare som bor i ett annat hushåll än barnet. Stöd betalas under barnets första och andra årskurs i den grundläggande utbildningen och under läsåret innan barnet börjar i den grundläggande utbildningen, om barnet då som läropliktigt deltar i förskoleundervisning. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt betalas partiell vårdpenning till utgången av den tredje årskursen i den grundläggande utbildningen. Den som söker stöd måste stå i arbets- eller tjänsteförhållande eller vara verksam som företagare eller lantbruksföretagare. Till skillnad från flexibel vårdpenning betalas inte partiell vårdpenning till stipendiater. Den partiella vårdpenningen uppgår till 97,67 euro per månad. Hindren för betalning av partiell vårdpenning är de samma som för flexibel vårdpenning. Partiell vårdpenning betalas inte heller under den tid barnets förälder eller annan vårdnadshavare får flexibel vårdpenning. Verkställighet och finansiering Folkpensionsanstalten ansvarar för verkställigheten av stöden för vård av barn. Detta gäller också kommuntilläggen, om Folkpensionsanstalten och kommunen avtalat om det. I annat fall svarar kommunen för verkställigheten av kommuntilläggen. Kommunen svarar också för finansieringen av stöden till de egna invånarna. Kommunen betalar i förskott Folkpensionsanstalten de belopp som ska betalas ut varje månad. Grunden för den ersättning som kommunen ska betala är antalet stödberättigade personer vars hemkommun denna kommun är på månadens första dag. Staten svarar för finansieringen av stöden till den del de betalas till personer som inte har hemkommun i Finland. Bestämmelser om vissa andra frågekomplex Lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn har genom åren många gånger ändrats på så sätt att bestämmelserna om förmåner som verkställs av Folkpensionsanstalten har förenhetligats. Bestämmelserna om återkrav av förmåner som verkställs av Folkpensionsanstalten sågs över och harmoniserades genom vissa lagar som trädde i kraft i början av juni I detta sammanhang ändrades lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn genom lag 357/2004. Bestämmelserna om skyldighet att lämna och rätt att få uppgifter som anknyter till förmåner som verkställs av Folkpensionsanstalten reviderades och förenhetligades vid ingången av oktober I reformpaketet ingick också en lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (693/2002). I bestämmelserna om ändringssökande gällande Folkpensionsanstaltens verkställande gjordes ändringar i fråga om självrättelse i början av maj 1997, dvs. redan innan lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn hade trätt i kraft. Samtidigt harmoniserades också bestämmelserna om undanröjande av beslut och rättelse av sakfel. Ändringarna i fråga om stödet för hemvård och stödet för privat vård ingick i lag 337/1997. Mottagarna av hemvårdsstöd och utbetalda stöd Antalet personer som får hemvårdsstöd har under de senaste tio åren varit i stort sett oförändrat. År 2002 var antalet stödmottagare totalt cirka År 2013 var antalet totalt cirka Många stödmottagare får stöd bara under en del av året. Vid en bestämd tidpunkt (tvärsnitt) är antalet stödmottagare klart lägre. I slutet av 2013 fick cirka personer hemvårdsstöd. Antalet som får hemvårdsstöd varierar något under året. Sommartid är antalet något högre än annars. År 2013 hade stödmottagarna i genomsnitt 1,5 barn som berättigar till hemvårdsstöd. Hemvårdsstöd betalades 2013 ut för totalt cirka barn under tre år. Jämfört med samtliga barn i åldersklassen har andelen barn som vårdas med hjälp av hemvårdsstöd sjunkit något under 2000-talet. I slutet av 2000 omfattade stödet 58 procent av de barn under tre år för vilka det inte längre betalades föräldradagpenning. I slutet av 2013 var motsvarande siffra 49 procent.

7 7 Det lagstadgade hemvårdsstödets storlek per familj var 2013 i genomsnitt 409 euro i månaden. För varje barn betalades i genomsnitt 280 euro i månaden. Utöver detta betalar många kommuner kommuntillägg. Övriga mottagare av barnavårdsstöd och utbetalda stöd Privatvårdsstöd betalades under 2013 ut till sammanlagt cirka personer. De hade i genomsnitt 1,3 barn som berättigade till stöd. Stödbeloppet per familj var 219 euro per barn 167 euro per månad. Partiell vårdpenning betalades under 2013 ut till sammanlagt cirka personer. I slutet av året fick cirka personer partiell vårdpenning. Efter årsskiftet sjönk antalet mottagare av partiell vårdpenning på grund av reformen i anslutning till den flexibla vårdpenningen. Det finns ännu ingen helårsstatistik för mottagarna av flexibel vårdpenning, eftersom detta stöd började betalas vid ingången av I slutet av april 2014 fick cirka personer flexibel vårdpenning. 2.3 Stödsystem för vård av barn i Norden och övriga Europa Alla nordiska länder har någon form av stödsystem för hemvård. De andra nordiska ländernas system är dock annorlunda. Endast i Finland och Norge är hemvårdsstödet ett nationellt, för alla barnfamiljer öppet alternativ för att ordna vården av barnet efter föräldraledigheten. I Sverige, Danmark och Island är systemet kommunalt, och kommunen kan själv välja om den erbjuder hemvårdsstöd eller inte. Jämfört med de andra nordiska länderna används hemvårdsstöd mest i Finland och minst i Sverige och Danmark. Det bör dock påpekas att användningen av hemvårdsstöd är kopplad till familjepolitiken i stort och frågor som föräldraledighetens längd och fördelningen av den mellan föräldrarna. Utöver de nordiska länderna betalade år 2013 sex andra europeiska länder stöd till familjen för hemvård av barn under tre år (Estland, Ungern, Tjeckien, Polen, Frankrike och Tyskland). I Litauen och Österrike kan föräldrarna få stöd för hemvård tills barnet är två år. I flertalet länder sträcker sig den understödda ledigheten högst till barnets ettårsdag. Familjeledigheternas längd och stödnivåerna varierar avsevärt mellan de olika länderna. Sverige Sverige har haft en lag om kommunalt vårdnadsbidrag sedan Lagen har gett kommunerna möjlighet att lämna bidrag till familjer för hemvård av barn som är över ett år men under tre år. Ett villkor är att barnet är folkbokfört i kommunen och inte har en heltidsplats i förskola (motsvarande finländsk dagvård). Bidraget kan också betalas till den som arbetar deltid. Däremot är det inte möjligt att få bidrag om man samtidigt får andra sociala förmåner. Bidraget är maximalt 346 euro i månaden. Bidrag betalas för varje barn i familjen som ger rätt till det. Vårdnadsbidraget tillämpas i ungefär en tredjedel av Sveriges kommuner och antalet bidragsmottagare varierar mellan kommunerna. År 2011 betalades bidrag för 2,5 procent av alla barn i åldern 1 3 år under någon del av året. Danmark Danmark har haft ett hemvårdsstöd sedan Stödbeloppet varierar beroende på kommun och ålder på det barn som vårdas hemma. Det högsta beloppet är cirka 780 euro och det lägsta cirka 337 euro i månaden. För att få rätt till hemvårdsstöd får barnets förälder inte lyfta andra sociala förmåner eller förvärvsarbeta. Antalet stödmottagare i Danmark är relativt litet. År 2011 betalades stöd för endast 811 barn. Föräldrarna har rätt till stöd för samma tidsperiod som barnet skulle ha rätt till dagvård, dvs. från 24 veckors ålder till skolålderns ingång. Hemvårdsstödet kan betalas för en sammanhängande period av minst åtta veckor och högst ett år. I början av perioden, dvs. under de första åtta veckorna, ska familjen undergå en pedagogisk bedömning av om barnet behöver den pedagogik som erbjuds i dagvården. Om föräldrarna efter denna bedömning inte vill fortsätta vårda barnet

8 8 hemma med hemvårdsstöd, måste kommunen erbjuda barnet en dagvårdsplats. Norge I Norge skapades ett stödsystem för hemvård Fram till augusti 2012 kunde föräldrarna få hemvårdsstöd fram till dess barnet fyllde tre år. Numera betalas stöd endast för barn under två år. Stödet beviljas för högst elva månader. En förälder kan också få stöd för deltidsvård, varvid barnet går i dagvård på deltid. Stödbeloppet är graderat enligt barnets ålder. Stödet uppgår till 630 euro om barnet är månader, och 417 euro om barnet är månader. Bidrag betalas för varje barn i familjen som har rätt till det. Till skillnad från Sverige och Danmark kan man i Norge samtidigt få hemvårdsstöd och andra förmåner. I Norge är hemvårdsstödet ett tämligen populärt alternativ för vård av barn. År 2010 betalades stöd för 26,7 procent av alla barn i ålder 1 3 år. På senare år har dock utnyttjandet av hemvårdsstödet minskat och stödet används också för kortare perioder än tidigare. Orsakerna till detta antas vara att dagvårdssystemet har utvecklats och att det råder arbetskraftsbrist, vilket sporrat småbarnsföräldrar att arbeta. Island Island är det enda nordiska landet som inte har nationell lagstiftning om hemvårdsstöd. Kommunerna har likväl kunnat erbjuda stöd, och sedan 2006 har en del kommuner också gjort det. Till exempel betalade 13 av Islands 77 kommuner hemvårdsstöd under I och med den ekonomiska krisen i Island avstod merparten av kommunerna från stödet. 3 Bedömning av nuläget 3.1 Utvecklingsbehovet i fråga om stödsystemet för vård av barn Det nuvarande stödsystemet för vård av barn är i grunden välfungerande. Det ger familjerna ett brett stöd och möjlighet att ordna vården av små barn på det sätt de önskar. Ett missförhållande är dock att föräldrarna själva fritt kan besluta om hur stödet utnyttjas, vilket lett till att det i de flesta familjer är modern som under långa tider stannar hemma för att vårda barnet. Statistiken och forskningen visar att mammorna arbetar mindre när familjerna har barn under skolåldern eller fler än två barn. Enligt Folkpensionsanstaltens statistik fick kvinnor hemvårdsstöd 2013, medan antalet män var Männens andel av stödmottagarna var alltså endast 5,8 procent. Den ojämna fördelningen av hemvårdsstödet är en av de främsta orsakerna till löneskillnaderna mellan könen. Under familjebildningsfasen gör männen karriär medan kvinnorna halkar efter männen i löneutvecklingen. När en kvinna återgår till arbetet först flera år efter att familjens första barn fötts har hennes lön sällan utvecklats på samma sätt som mannens. Statistiken visar att kvinnorna inte lyckas ta in detta försprång under hela tiden i arbetslivet. De långa avbrott i yrkeslivet som familjeledigheterna medför försvagar mammornas möjligheter att få sysselsättning. Enligt undersökningar kan hemvårdsstödet utestänga särskilt lågutbildade kvinnor från arbetsmarknaden. Lönegapet och svårigheterna att få jobb försämrar också kvinnornas arbetspension. Dessutom försvåras försörjningen och äventyras välfärden om föräldrarna i en barnfamilj skiljer sig. Ett annat missförhållande i den gällande lagen är att en förälder som bor åtskilt från barnen inte har möjlighet att vårda barnet med hjälp av hemvårdsstöd. 3.2 Behovet av ökad klarhet i lagstiftningen Den gällande lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn är författningstekniskt rörig, inkonsekvent och delvis bristfällig. En orsak till det är att det har gjorts ett otal ändringar av och tillägg till lagen sedan den trädde i kraft. Det har varit nödvändigt att rätta till bristerna i lagstiftningen genom anvisningar utfärdade av Folkpensionsanstalten. Situationen motsvarar inte de grundläggande princi-

9 9 perna för Finlands rättssystem. Grundlagen utgår från att grunderna för individernas rättigheter och skyldigheter ska framgå av lag. Enligt regeringsprogrammet ska det i lagberedningen fästas särskild uppmärksamhet bland annat vid bestämmelsernas klarhet. Den gällande lagen kan inte göras klarare på något annat sätt än genom att skriva en helt ny lag. En ny lag behövs också därför att de ändringar som föreslås i denna proposition omöjligen kan infogas i den gällande lagen utan att den blir än mer svårtydd. 4 Målsättning och de viktigaste förslagen I propositionen föreslås det att lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn ska ersättas med en ny lag. Lagens rubrik föreslås bli "lag om stöd för vård av barn", vilket bättre än den nuvarande lagens rubrik beskriver att lagen förutom hemvårdsstöd och privatvårdsstöd också gäller flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning. Den nya lagen motsvarar till sitt innehåll i huvudsak den gällande lagen och den tolkningspraxis som bygger på Folkpensionsanstaltens anvisningar. De största förändringarna jämfört med den gällande lagen rör hemvårdsstödet. I fråga om villkoren för att få privatvårdsstöd föreslås det ändringar som anknyter till regeringens proposition om begränsning av den subjektiva rätten till barndagvård. Bestämmelserna om flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning föreslås bli oförändrade. Till denna del görs endast justeringar av teknisk natur. 4.1 Ändringar i hemvårdsstödet Till skillnad från nuläget ska en förutsättning för att få hemvårdsstöd vara att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare själva vårdar barnet. Den tid som berättigar till hemvårdsstöd börjar precis som i dag när föräldrapenningsperioden slutar. Barnet är då ungefär nio månader gammalt. Liksom i dag fortsätter rätten till stöd till dess barnet fyller tre år. För adoptivbarn kan stödrätten i vissa fall pågå längre. Tiden mellan den dag rätten uppkommer och den dag rätten upphör kallas enligt förslaget kalkylerad stödperiod. Denna period är i regel cirka 27 månader lång. Stödperioden delas jämnt mellan båda föräldrarna eller andra vårdnadshavare. Vardera föräldern har rätt till stöd under högst 13,5 månader. Föräldrar och andra vårdnadshavare kan enligt förslaget utnyttja sin egen del av den kalkylerade stödperioden på det sätt de kommer överens om. Båda kan vårda barnet under en enda period eller under flera perioder som är minst en månad långa. Rätten till stöd går förlorad till den del en förälder eller annan vårdnadshavare inte vårdar barnet under den tid som hänför sig till hans eller hennes del av den stödberättigande tiden. Nytt jämfört med gällande bestämmelser är dessutom att också en förälder som bor åtskilt från barnet har rätt till hemvårdsstöd för ett barn under tre år, om han eller hon är vårdnadshavare för barnet. Dessutom kan föräldern få stöd för andra barn under skolålder som hör till samma familj som nämnda barn under tre år, om föräldern vårdar barnen samtidigt. Hemvårdsstöd kan fortsättningsvis i samtliga fall beviljas tills barnet fyller tre år, om övriga villkor för stödet uppfylls. Har barnet bara en förälder kan denna vårda barnet med hemvårdsstöd tills barnet fyller tre år. Målet med ändringarna av hemvårdsstödet är att gradvis minska småbarnsmammornas långa frånvaro från arbetsmarknaden och höja sysselsättningen bland dem. Ett annat mål är att främja en rättvis fördelning av föräldraskapet och stärka relationen mellan barnen och båda föräldrarna redan i den tidigaste barndomen. Samma mål ligger till grund för de senaste årens reformer av faderskapsledigheten. Ett mål med dessa och med de nu föreslagna ändringarna är att forma om attityderna inom arbetslivet så att det blir mer lockande och accepterat att pappor stannar hemma för att vårda sina barn. Målsättningen är att genomföra reformen gällande fördelning av hemvårdsstödet på så enhetliga grunder som möjligt och med hänsyn till olika familjeformer. Utöver den traditionella kärnfamiljen berör reformen bland annat familjer med adoptivbarn och nyfamiljer och familjer med föräldrar av samma kön.

10 10 Enligt beslutet om det strukturpolitiska programmet ska hemvårdsstödet fördelas mellan föräldrarna. I propositionen föreslås att fördelningen ska gälla inte bara föräldrar utan också andra vårdnadshavare. Denna utvidgning behövs för att säkerställa att alla familjekonstellationer behandlas lika. Vårdnad om barnet är alltså i samtliga fall ett villkor för hemvårdsstöd och för fördelning av stödet. Det är motiverat eftersom vårdnaden är ett dokumenterat uttryck för att det mellan barnet och vårdnadshavaren kan råda en så nära relation att vården av barnet i hemmet är förenlig med barnets bästa. Förslaget går till denna del i linje med bestämmelserna om de andra stöden för vård av barn, eftersom också flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning kan betalas till en förälder eller annan vårdnadshavare. Familjens socioekonomiska ställning ska inte påverka fördelningen av stödet. Fördelningen av stödet görs på samma grunder oberoende av om barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare är till exempel löntagare, företagare, studerande eller arbetslösa. 4.2 Ändringar i privatvårdsstödet Privatvårdsstöd betalas liksom i dag för barn som går i privat dagvård. Stödet betalas till vårdproducenten. Vårdproducenten kan vara ett företag eller en självständig yrkesutövare eller en person som tecknat ett arbetsavtal med en förälder eller annan vårdnadshavare. Rätten till stöd börjar när föräldrapenningsperioden har upphört och fortsätter tills barnet som läropliktigt inleder den grundläggande utbildningen. Till skillnad från gällande reglering är en förutsättning för att få privatvårdsstöd att barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare skulle ha rätt att för barnet få kommunal dagvårdsplats på heltid eller deltid med stöd av lagen om barndagvård. Denna begränsning har samband med ett förslag till lag om ändring av lagen om barndagvård, som lämnats till riksdagen. Om en förälder eller annan vårdnadshavare har familjeledigt för att vårda ett annat av familjens barn i hemmet, betalas privatvårdsstöd i regel endast för dagvård på deltid. I linje med detta betalas i regel inget privatvårdsstöd alls, om det inte föreligger rätt till dagvård på deltid utöver förskoleundervisning och grundläggande undervisning därför att barnets förälder eller annan vårdnadshavare vårdar ett annat av familjens barn i hemmet under familjeledighet. Syftet med den föreslagna ändringen är att alla barn ska ha en inbördes jämlik ställning oberoende av vårdform. 5 Propositionens konsekvenser 5.1 Ekonomiska konsekvenser Propositionens ekonomiska konsekvenser hänger i huvudsak samman med förslaget att hemvårdsstödet för barn under tre år går till den förälder som tar hand om barnet hemma och att rätten till stödet delas lika mellan båda föräldrarna. Ändringarna har verkningar för såväl kommunernas som statens ekonomi. De ekonomiska konsekvenserna av reformen inbegriper stora osäkerhetsmoment. Konsekvenserna hänger i första hand på i vilken utsträckning papporna ökar sin andel av hemvården och vad mammorna gör när deras rätt till hemvårdsstöd upphör. Lagen avses träda i kraft vid ingången av augusti Till följd av ikraftträdandeoch övergångsbestämmelserna börjar de ekonomiska verkningarna märkas först i september Reformen minskar kostnaderna för hemvårdsstödet, ökar kostnaderna för utkomstskyddet för arbetslösa och ökar dagvårdskostnaderna. Nedan granskas först de ekonomiska konsekvenser på årsbasis. Därefter görs en bedömning av konsekvenserna av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. Bedömningarna grundar sig på de statistiska uppgifterna för Konsekvenser för kostnaderna för hemvårdsstödet Pappornas andel av alla som får hemvårdsstöd är enligt de senaste statistiska uppgifterna 5,8 procent. Kostnadsbedömningen bygger på antagandet att lagändringen leder till att pappornas andel av stödmottagarna ökar till tio procent. Dessutom antas att barnet vårdas hemma tills det är tre år.

11 11 Rätten till hemvårdsstöd börjar när föräldrapenningsperioden har löpt ut. Barnet är då ungefär nio månader gammalt. Den tid som berättigar till hemvårdsstöd är sammanlagt cirka 27 månader, om stödvillkoren uppfylls under hela den tiden. Vardera förälderns andel av denna tid är cirka 13,5 månader. Barnet är något under två år när hälften av den tid som berättigar till stöd har gått. Cirka familjer i Finland får hemvårdsstöd för barn i ålder 2 3 år. Om tio procent av papporna skulle utnyttja sin rätt till hemvårdsstöd fullt ut, skulle antalet familjer som får stöd minska med cirka Beloppet av det hemvårdsstöd som uteblir skulle per familj bli 395 euro i månaden exklusive kommuntillägg. Kalkylen antar att varje familj har i genomsnitt 1,5 barn som berättigar till hemvårdsstöd. Det uteblivna stödet per familj blir således cirka euro per år. När denna siffra multipliceras med antalet familjer för vilka stödet upphör tidigare än i dag, dvs , uppgår inbesparingen för kommunerna 64 miljoner euro. Statens andel (30 %) av detta är 19 miljoner euro. Kommunernas nettokostnader minskar alltså med 45 miljoner euro på årsnivå. Konsekvenser för kostnaderna för utkomstskyddet för arbetslösa Uppskattningsvis av mammorna i de familjer för vilka hemvårdsstödet upphör tidigare än i dag skulle gå ut i arbetslivet. Ungefär mammor skulle stanna hemma och vårda barnet utan hemvårdsstöd. Uppskattningsvis mammor skulle bli arbetslösa arbetssökande. Ungefär två tredjedelar av dem skulle få arbetsmarknadsstöd och en tredjedel av dem skulle få inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning. Kostnaderna för arbetsmarknadsstödet skulle öka med cirka 30 miljoner euro och kostnaderna för inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning med cirka 15 miljoner euro per år. Kostnaderna för arbetslöshetsskyddet skulle alltså öka med totalt cirka 45 miljoner euro per år. Konsekvenser för dagvårdskostnaderna Ändringarna skulle leda till att uppskattningsvis barn övergår till kommunal dagvård. Kalkylen antar att en del av barnen under tre år har systrar i dagvårdsålder, vilka också skulle övergå till dagvård när hemvårdsstödet för familjens barn under tre år upphör. Kommunernas bruttokostnader för dagvård ökar med uppskattningsvis 130 miljoner euro per år. Med bruttokostnader avses kostnader utan avdrag för de klientavgifter som tas ut för dagvården. Ökningen av nettokostnaderna, dvs. efter avdrag för klientavgifter, väntas bli cirka 112 miljoner euro per år. Statens andel beräknas på basis av kommunernas bruttokostnader och är 30 procent, dvs. cirka 39 miljoner euro per år. Konsekvenser för skatteinkomsterna Att kvinnorna går ut i arbetslivet tidigare än i dag skulle enligt en grov bedömning gjord av finansministeriet öka skatteinkomsterna med 15 miljoner euro per år. Ökningen skulle i huvudsak påverka kommunernas skatteinkomster. Konsekvenser av övergångsbestämmelserna Enligt övergångsbestämmelserna ska den nya lagen tillämpas på de fall där föräldrapenningsperioden upphör och rätten till hemvårdsstöd börjar efter det att denna lag har trätt i kraft. På grund av övergångsbestämmelserna börjar konsekvenserna märkas i september 2016, då effekten blir uppskattningsvis 20 procent av kostnadseffekten för helår. Effekterna år 2017 väntas bli 80 procent av kostnaderna för helår. I sin helhet faller de ekonomiska konsekvenserna av lagen ut först Konsekvenser för myndigheterna Lagförslaget om stöd för vård av barn förutsätter stora ändringar i Folkpensionsanstaltens datasystem. Detta kräver avsevärda arbetsinsatser innan lagen träder i kraft. Man kan anta att behovet av rådgivning och kundservice ökar i fråga om fördelningen av stöden för vård av barn och särskilt hemvårdsstödet. Familjernas behov av information om olika förmåner och förmånernas effekter på varandra liksom också de olika fa-

12 12 miljesituationerna ökar utmaningarna för Folkpensionsanstaltens rådgivning och kundservice. 5.3 Konsekvenser för barnen, barnfamiljerna och jämställdheten Allmänt De viktigaste konsekvenserna av propositionen för barnen, barnfamiljerna och jämställdheten mellan könen följer av en ändring som ingår i lagförslag 1 och innebär att den tid som berättigar till stöd för hemvård av ett barn under tre år ska delas jämnt mellan barnets föräldrar och i vissa fall mellan en förälder och en annan vårdnadshavare. Det främsta målet med ändringen är att göra det enklare för mammor som länge vårdat sina barn i hemmet att gå ut i arbetslivet genom att utöka pappornas ansvar för småbarnsvården. Vid bedömningen av propositionens konsekvenser är den väsentliga frågan huruvida dagvårdsarrangemangen för små barn förändras till följd av propositionen och i så fall på vilket sätt. Det för med sig ett flertal följdfrågor, bland annat hur förändringarna i vårdarrangemangen påverkar barnen och deras relation till båda föräldrarna, hur förändringarna påverkar familjernas ekonomiska situation, hur de påverkar föräldrarnas inbördes jämställdhet i familjerna och i arbetslivet. Vidare är det skäl att granska hur propositionen i sin helhet styr människornas handlande och hur detta påverkar i synnerhet barnens intresse och ställning. Förändringarna har konsekvenser på såväl kort som lång sikt. På kort sikt börjar effekterna märkas när det har gått cirka 13,5 månader från lagens ikraftträdande. De långsiktiga verkningarna anknyter närmast till hur man inom familjerna och arbetslivet ställer sig till att papporna får ett ökat ansvar för vården. På denna punkt sker förändringarna långsamt, under åtskilliga år från det att lagen har trätt i ikraft. Hur kraftiga de långsiktiga konsekvenserna blir beror delvis också på i vilken utsträckning det görs reformer, exempelvis inom systemet med moderskapspenning och föräldrapenning, till stöd för de förändringar som föreslås i propositionen. Den föreslagna förändringen påverkar de familjer med barn under tre år där den ena föräldern skulle utnyttja hemvårdsstödet för att vårda barnet längre än hälften av hemvårdsstödets stödperiod (dvs. över 13,5 månader) i det fall att den föreslagna reformen inte genomförs. I praktiken gäller förslaget inte bara barn under tre år utan också andra barn under skolåldern i samma familj. Ändringen gäller inte ett barn i en ensamförsörjarfamilj, där det inte finns en andra förälder eller annan vårdnadshavare. Har barnet bara en förälder kan denna vårda barnet med hemvårdsstöd tills barnet fyller tre år. Enligt en uppskattning gjord av Förbundet för Ensamstående Föräldrar rf går de flesta av de ensamförsörjare som avses här ut i arbetslivet relativt snart efter det att föräldraledigheten löpt ut. Endast få vårdar barnet hemma med hemvårdsstöd tills barnet fyller tre år. Cirka familjer i Finland får hemvårdsstöd för barn i åldern 2 3 år. Propositionen skulle få konsekvenser ungefär för det antalet familjer. Dessa familjer har i genomsnitt 1,5 barn under skolåldern. Verkningarna skulle alltså gälla cirka barn under skolåldern. Tydligast märks effekterna i familjer där en förälder skulle sköta barnet under hela stödperioden, dvs. fram till dess barnet fyller tre år, i det fall att den föreslagna ändringen inte genomförs. Det finns uppskattningsvis färre än sådana familjer och de har färre än barn under skolåldern. Mer än hälften av de familjer som får hemvårdsstöd berörs inte av propositionens konsekvenser. I slutet av 2013 fick cirka familjer hemvårdsstöd för cirka barn under skolåldern. I knappt en tredjedel av familjerna vårdas barnet med hjälp av hemvårdsstöd i mindre än sju månader. Majoriteten (56 %) av familjerna utnyttjar hemvårdsstödet i högst tolv månader (enligt uppgifter från en undersökning genomförd av Institutet för hälsa och välfärd om familjeledigheter som gjordes i samband med ett projekt om familjeledigheter, den ekonomiska krisen och jämställdheten mellan könen). Det betyder att åtminstone cirka familjer som får hemvårdsstöd och cirka barn under skolåldern inte berörs av konsekvenserna.

13 13 Konsekvenserna för vården av barn I dag är ett villkor för att få hemvårdsstöd att barnet inte vårdas i kommunal dagvård. En förälder eller annan vårdnadshavare har rätt till stöd för hemvård oberoende av vem som de facto vårdar barnet. Stödet betalas i samtliga fall till den förälder eller annan vårdnadshavare som hör till samma familj som barnet och som i ansökan har angivits som stödmottagare. Den föreslagna ändringen begränsar i någon mån familjernas möjligheter att ordna vård för barn under tre år med hjälp av hemvårdsstödet. Efter ändringen skulle rätt till stöd enligt huvudregeln inte föreligga om barnets vårdas av någon annan, medan barnets förälder eller annan vårdnadshavare arbetar. Ett undantag från denna regel utgör de fåtaliga fall där vårdnaden om barnet har anförtrotts en eller flera andra personer som inte är barnets föräldrar. Propositionen påverkar inte dessa fall. Om barnet har en enda vårdnadshavare kan denne vårda barnet tills det fyller tre år. Finns det fler än en vårdnadshavare, kan dessa om de så vill dela på stödperioden på det sätt de själva önskar. I andra än de undantagsfall som beskrivits ovan påverkar ändringen för det första de familjer som får hemvårdsstöd och i vilka vården av barnet utan den föreslagna ändringen skulle ordnas på så sätt att barnet huvudsakligen vårdas av någon annan än en förälder eller annan vårdnadshavare som hör till samma familj som barnet. I dag har endast tre procent av familjerna ordnat vården på det sättet. I dessa fall har någon annan, till exempel en mor- eller farförälder, kunnat vårda barnet medan föräldrarna arbetar, och hemvårdsstödet har betalats till en förälder. Av alla familjer som berörs av propositionen ( familjer) skulle högst cirka 500 familjer tvingas ordna vården av barnen på ett annat sätt. Självklart kan barnet också i fortsättningen huvudsakligen vårdas av någon annan medan föräldrarna arbetar, men föräldrarna har då inte rätt till hemvårdsstöd. Ett alternativ till hemvårdsstöd är i det fallet att stöd för privat vård betalas till den som vårdar barnet. En förutsättning för det är föräldrarna tecknar ett arbetsavtal med vårdaren om vård av barnet. Också flexibel vårdpenning kan i vissa situationer öka familjernas möjligheter att anpassa vård av barnet i hemmet med föräldrarnas arbete i synnerhet om vårdhjälp kan fås till exempel av mor- eller farföräldrar. Det bredaste genomslaget ger propositionen i familjer där en förälder skulle sköta barnet längre än 13,5 månader i det fall att den föreslagna ändringen inte genomförs. I merparten av dessa familjer vårdas barnen av mamman. Enligt förslaget kan hemvårdsstöd ges för längre tid än 13,5 månader endast om båda föräldrarna turvis deltar i vården av barnet. I dag vårdar papporna barnet med hjälp av hemvårdsstödet endast i cirka 5,8 procent av familjerna. Av de familjer som berörs av propositionen (17 000) är knapp sådana där papporna får stöd för hemvård av barnet. I dessa familjer finns sammanlagt cirka barn. Fördelningen av hemvårdsstödet förväntas inte inledningsvis röna någon större popularitet. Enligt den familjeledighetsstudie som gjordes av Institutet för hälsa och välfärd tänker tre av fyra sådana pappor till barn på några år som utnyttjat faderskapsledigheten och faderskapsmånaden inte vårda barnet med hemvårdsstöd. Beslutet grundades i de flesta fall (58 %) på att det inte är ekonomiskt möjligt för pappan att vårda barnet med hemvårdsstöd. Var femte pappa angav som orsak att familjens mamma inte hade jobb. Var sjätte pappa avstod från vårdledighet därför att barnet började i dagvård genast efter föräldraledigheten. Vid en bedömning av undersökningsresultaten är det anmärkningsvärt att mammorna då hade obegränsade möjligheter att med hemvårdsstöd vårda barnet hemma fram till dess barnet fyller tre år. Det är möjligt att detta påverkade pappornas vilja att utnyttja stödet för vård i hemmet. När nu denna möjlighet begränsas genom lag är det möjligt att papporna i ökad utsträckning deltar i hemvården genom att utnyttja hemvårdsstödet. I samband med beredningen av propositionen har det uppskattats att pappornas andel av dem som får stöd för hemvård av barn ökar från nuvarande 5,8 procent till cirka 10 procent. Det betyder att papporna skulle vårda barnen i cirka familjer med sammanlagt knappt barn. Inledningsvis skulle