Yttrande över förslag till beslut och skötselplan för det planerade naturreservatet Öxared i Kungsbacka kommun KS/2016:

Transkript

1 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Yttrande över förslag till beslut och skötselplan för det planerade naturreservatet Öxared i Kungsbacka kommun KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har inget att erinra över länsstyrelsens förslag till beslut. Sammanfattning Länsstyrelsen har upprättat ett förslag till beslut för det planerade naturreservatet Öxared. Aktuellt område ligger vid Lygnerns södra strand, nära gränsen till Marks kommun. Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och att skydda, vårda och återställa värdefulla naturmiljöer. Områdets lövskogar med rik förekomst av ädellövträd, gamla träd, död ved och rödlistade arter ska bevaras och utvecklas. Inom ramen för ovanstående syften ska naturreservatet även stödja allmänhetens möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Remiss, förslag till beslut och skötselplan Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Hallands län, e-post till halland@lansstyrelsen.se Expedierat/bestyrkt

2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:568 Yttrande över förslag till beslut av naturreservat Öxared Förslag till beslut Kommunstyrelsen har inget att erinra över länsstyrelsens förslag till beslut Sammanfattning Länsstyrelsen har upprättat ett förslag till beslut för det planerade naturreservatet Öxared. Aktuellt område ligger vid Lygnerns södra strand, nära gränsen till Marks kommun. Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och att skydda, vårda och återställa värdefulla naturmiljöer. Områdets lövskogar med rik förekomst av ädellövträd, gamla träd, död ved och rödlistade arter ska bevaras och utvecklas. Inom ramen för ovanstående syften ska naturreservatet även stödja allmänhetens möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Remiss, förslag till beslut och skötselplan Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Hallands län, e-post till halland@lansstyrelsen.se Beskrivning av ärendet De strandnära skogarna längs sjön Lygnern består i stor utsträckning av lövskog med höga natur- och friluftsvärden. Genom att området runt Lygnern utgör riksintresse för naturvård och riksintresse för friluftsliv samt ett utökat strandskydd om 300 meter så anser kommunen att dessa intressen ska väga tungt i avvägningen mellan olika samhällsintressen. Ett beslut om naturreservat för aktuella fastigheter strider inte mot kommunens översiktliga planering. Att bevara och utveckla områden med höga naturvärden är i linje med Kungsbacka kommuns nya vision, där värdefull natur ska sparas till kommande generationer. Runt Lygnerns stränder finns över tio olika skyddade områden vilket möjliggör för utveckling av frilufts- och naturturism. Miljö & Hälsoskydd Anders Lund /RedigerareTelefon/ anders.lund@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

3 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Anders Lund Kommunekolog

4 REMISS 1 (1) Enligt sändlista Förlag till beslut och skötselplan för naturreservatet Öxared i Kungsbacka kommun Länsstyrelsen har upprättat ett förslag till beslut för det blivande naturreservatet Öxared. Förslaget omfattar bl.a. syftet med det långsiktiga skyddet, avgränsning, föreskrifter samt skötselplan. Förslaget bifogas och finns även tillgängligt på Länsstyrelsens hemsida samt på Länsstyrelsen, Slottsgatan 2 i Halmstad. Den som vill yttra sig med anledning av förslaget ska göra detta skriftligen till halland@lansstyrelsen.se. Yttrande kan även skickas till Länsstyrelsen, Halmstad. Yttrandet måste ha inkommit senast den 6 december I skrivelsen ska ärendets diarienummer anges. Om Ni har frågor eller vill ha ytterligare information om ärendet är ni välkommen att kontakta Viveka Strand eller halland@lansstyrelsen.se Henrik Martinsson naturvårdsdirektör Viveka Strand naturvårdshandläggare Detta dokument har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Sändlista Aktförvaring, Kungsbacka kommun, Kungsbacka Kungsbacka kommun, kommun@kungsbacka.se Sveriges geologiska undersökning, sgu@sgu.se Polismyndigheten Region Väst, registrator.vast@polisen.se Skogsstyrelsen, registrator@skogsstyrelsen.se Kungsbacka naturskyddsförening, a Hallands Botaniska Förening, Hallands Naturskyddsförening, Jägareförbundet Halland, LRF hallands.lf@lrf.se Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

5

6 FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (8) Bildande av naturreservatet Öxared i Kungsbacka kommun Beslut Länsstyrelsen i Hallands län beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken att förklara det område som avgränsas av blå heldragen linje på ovanstående karta som naturreservat, med syfte och föreskrifter enligt nedan. Reservatets gränser ska märkas ut i fält och dess namn ska vara Öxared. Skötselplan I enlighet med 3 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. fastställer Länsstyrelsen bifogad skötselplan (bilaga 1). Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 Halland@lansstyrelsen.se

7 LÄNSSTYRELSEN FÖRSLAG TILL BESLUT 2 (8) Skäl till beslut Området utgörs av värdefulla ädellövskogar klassade som nyckelbiotop. Naturvärdena i dessa kan skadas av skogsbruksåtgärder, fysisk exploatering, förändrad hydrologi samt av inväxande gran och konkurrens från främmande arter. För att bevara naturvärdena bör området skyddas och gran bekämpas. Syftet med naturreservatet Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och att skydda, vårda och återställa värdefulla naturmiljöer. Områdets lövskogar med rik förekomst av ädellövträd, gamla träd, död ved och rödlistade arter ska bevaras och utvecklas. Mineralrika fuktstråk ska också bevaras. Inom ramen för ovanstående syften ska naturreservatet även stödja allmänhetens möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser. Syftet skall nås genom att: gran bekämpas genom ringbarkning, avverkning eller röjning, all ved lämnas i området, brunnsröjningar kan utföras kring träd av hög ålder eller med värdefull kryptogamflora, samt kring yngre och medelålders bokar för att öka deras livslängd, området i övrigt lämnas för fri utveckling så att mängden död ved och inslaget av gamla träd ökar, parkeringsplats och informationsskylt iordningsställs och nya kunskaper om hotade och hänsynskrävande arter och naturtyper beaktas i skötseln av reservatet. Föreskrifter Med stöd av 7 kap. 5 miljöbalken, om inskränkningar i rätten att använda markoch vattenområden inom reservatet, är det utöver vad som annars gäller förbjudet att: 1 upplåta ny tomtplats, 2 uppföra byggnad eller anläggning som t.ex. brygga, 3 uppföra mast eller antenn, anlägga luft- eller markledning, 4 borra, spränga, schakta, gräva, markbearbeta eller bedriva täkt, 5 dika, dämma eller utföra annan åtgärd som kan påverka områdets hydrologi, 6 anlägga väg,

8 LÄNSSTYRELSEN FÖRSLAG TILL BESLUT 3 (8) anordna upplag, tippa eller fylla ut, 8 kalka, gödsla eller sprida bekämpningsmedel, 9 avverka, gallra, röja, föryngra skog eller på annat sätt påverka vegetationen, 10 ta bort eller upparbeta dött träd, vindfälle eller döda grövre grenar, 11 framföra motordrivet fordon. 12 inplantera för området främmande växt- eller djurarter, 13 sätta upp tavla, affisch, skylt eller göra inskrift samt att 14 utan Länsstyrelsens tillstånd upplåta mark för lägerverksamhet eller tävlingar. För att tillgodose syftet med reservatet förpliktigas med stöd av 7 kap. 6 miljöbalken ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheten tåla åtgärder inom området enligt följande: 15 utmärkning av naturreservatets gräns enligt Naturvårdsverkets anvisningar, 16 anläggning och underhåll av parkeringsplats och informationsskylt i södra delarna av reservatet och markerade stigar i hela reservatet, 17 gallring, avverkning, ringbarkning och veteranisering i hela reservatet samt 18 undersökningar och dokumentation av mark, vatten samt växt- och djurliv. Med stöd av 7 kap. 30 miljöbalken, om rätten att färdas och vistas i reservatet, är det utöver vad som annars gäller förbjudet att: 19 cykla, 20 framföra motordrivet fordon, 21 tälta mer än två dygn, 22 ställa upp husvagn eller husbil i reservatet kl , 23 att ha båt upplagd i området kl , 24 skada levande eller döda stående eller liggande träd och buskar 25 utan länsstyrelsens tillstånd använda fällor avsedda för ryggradslösa djur, 26 inplantera för området främmande växt- eller djurarter, 27 sätta upp tavla, affisch, skylt eller göra inskrift, 28 utan Länsstyrelsens tillstånd anordna lägerverksamhet eller tävlingar samt att 29 utan Länsstyrelsens tillstånd genomföra vetenskapliga undersökningar som strider mot föreskrifterna.

9 LÄNSSTYRELSEN FÖRSLAG TILL BESLUT 4 (8) Ovanstående föreskrifter ska inte utgöra hinder för: förvaltaren av naturreservatet, eller den som förvaltaren uppdrar åt, att vidta de åtgärder som behövs för att tillgodose syftet med naturreservatet och som framgår av föreskrifterna markägare, hembygdsförening eller annan att hålla öppet vid torpruinen samt att skylta vid denna under förutsättning att markägare och länsstyrelse gett sitt tillstånd. Undantaget gäller föreskrifterna 9 och 13, 27 och endast vid torpruinen i avdelning 2 ( se bilaga 2C). jakträttsinnehavare att använda motordrivet fordon för uttransport av älg, vildsvin och hjort i enlighet med terrängkörningsbestämmelserna. vid beslutsdatumet gällande rättigheter inom området t ex servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt och vägrätt. Tillstånd från förvaltaren krävs dock innan åtgärder genomförs. Vid akuta åtgärder ska rättighetshavaren istället omgående informera förvaltaren om de åtgärder som vidtagits. Upplysningar Länsstyrelsen vill upplysa om att föreskrifterna om rätten att färdas och vistats i reservatet (med stöd av 7 kap. 30 miljöbalken) gäller oberoende av om beslutet överklagas. Länsstyrelsen erinrar även om att andra lagar, förordningar och föreskrifter än reservatsföreskrifterna gäller för området. Av särskild betydelse för syftet med reservatet, eller som ett komplement till föreskrifterna är bland andra: 7 kap h miljöbalken, strandskyddsbestämmelser Strandskyddsområde berör de delar av reservatet som ligger inom 300 meter från Lygnern, dvs större delen av reservatet. Strandskyddsbestämmelsernas syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Åtgärder som kan skada eller motverka syftet med strandskyddet är förbjudna. 1 terrängkörningslagen (1975:1313) och terrängkörningsförordningen (1978:594) Körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk är, med vissa undantag, förbjuden. 4-9 artskyddsförordningen (2007:845), fridlysta arter Många arter är fridlysta. Det innebär att djuren och växterna inte får skadas eller

10 LÄNSSTYRELSEN FÖRSLAG TILL BESLUT 5 (8) störas, och i många fall även att fortplantningsområden och viloplatser är skyddade. Alla fåglar, groddjur, kräldjur, fladdermöss samt orkidéer är fridlysta, och dessutom ett urval av andra organismer. 16 lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter Under tiden den 1 mars-20 augusti ska hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt. Under den övriga tiden av året skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt. 11 kap. miljöbalken, vattenverksamhet, samt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Med vattenverksamhet avses bland annat uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar, bortledande av vatten från eller grävning och rensning av vattenområden samt andra åtgärder i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge. Även åtgärder som utförs för att avvattna mark eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för ett visst ändamål är att betrakta som vattenverksamhet (markavvattning). Beskrivning av området Öxared ligger vid Lygnerns södra strand, nära gränsen till Västra Götalands län. En stor del av Lygnerns södra strand kantas av lövskogar, och reservatet ligger mitt i detta bälte, dock med barrskogsplanteringar direkt väster om. I Öxared är marken blockrik med lodytor vilket skapar värdefulla mikrohabitat. Skogarna utgörs till stor del av bokskog med stort inslag av gamla träd, träd av olika ålder och riklig förekomst av död ved. Stammarna är rika på kryptogamer som signalerar höga naturvärden. Platt fjädermossa (regionalt intressant) förekommer rikligt på ett stort antal träd. Här finns även rödlistade arter som bokvårtlav (NT) och kortskaftad parasitspik (VU). Den mest värdefulla skogen finns i områdets centrala del. Västra delen av reservatet är blandskog med klibbal, asp, hassel, björk, bok, ek, tall och gran. De centrala och västra delarna klassades som naturvärdesobjekt av Skogsstyrelsen år 1996, men värdena har utvecklats sedan dess och området är nu av nyckelbiotopsklass. I östra delen finns bokskog som slutgallrats och därmed är relativt gles och likåldrig. Även här finns rikligt med värdefulla arter både på stammarna och på marken. Längs ett mineralrikt fuktstråk förekommer flera kärlväxter som signalerar höga naturvärden som bäckbräsma, gullpudra, dvärghäxört, skogsbingel och skärmstarr. Föryngringen av bok är god i hela reservatet.

11 LÄNSSTYRELSEN FÖRSLAG TILL BESLUT 6 (8) Uppgifter om reservatet Namn Kommun Församling Areal Öxared Kungsbacka Förlanda 20 hektar Lägesbeskrivning Mittkoordinater SWEREF 99 TM Naturgeografisk region Naturvårdsregister-ID Förvaltare Lygnerns södra strand, 4 km V Tostared N E S Västergötlands sprickdalsområde. Länsstyrelsen Fastigheter och särskilda rättigheter redovisas i bilaga 3. Ärendets handläggning Reservatsbildningen initierades av Länsstyrelsen år 2007 med anledning av områdets höga värden. Överenskommelser om intrångsersättning träffades mellan staten och fastighetsägarna år 2009 för Öxared 2:6 och år 2010 med Öxared 2:5. Länsstyrelsens bedömning Reservatet ligger inom värdetrakt 2 (Lygnernområdet) i strategin för skogsskydd i Halland och innehåller den prioriterade skogstypen bokskog av ristyp och bör därför skyddas enligt strategin för formellt skydd av skog i Hallands län (Länsstyrelsen i Hallands län 2007). Lygnernområdet är riksintresse för naturvård (NN6), och reservatet omfattas av Kungsbacka kommuns naturvårdsprogram (Öxared). Värdefulla skogar med likartad karaktär finns i närheten längs Lygnerns södra strand, och delar av dessa skogar är långsiktigt skyddade. Det ger förutsättning för värden knutna till bokskog att fortleva i området på lång sikt. Det som kan hota värdena är bl.a. avverkning, dikning och annan negativ förändring av hydrologin, plantering av främmande trädslag och konkurrens från gran.

12 LÄNSSTYRELSEN FÖRSLAG TILL BESLUT 7 (8) Då ett rationellt skogsbruk inte är förenligt med bevarandet av arter, strukturer och funktioner i lövskogarna behövs någon form av långsiktigt skydd. För bevarande av naturvärdena krävs en del skötselinsatser, vilket medför att en skötselplan behövs. Vidare krävs ordningsföreskrifter för att bevara områdets värden. Naturreservat är därmed den lämpligaste skyddsformen. Beslutet följer riktlinjer för prioritering av naturreservatsskydd, Sveriges internationella åtaganden om skydd av den biologiska mångfalden samt Sveriges miljökvalitetsmål. Förenlighet med andra områdesbestämmelser, planer och miljömål Naturreservatet ingår i område av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Reservatsbeslutet är förenligt med hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken. Nästan hela området omfattas av strandskydd och reservatsbildningen bidrar till att bevara värdena i strandskyddsområdet. Reservatsbildningen bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikt växt och djurliv. Länsstyrelsen bedömer att detta beslut är förenligt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser samt med den för området gällande översiktsplanen. Intresseprövning Länsstyrelsen anser, vid en intresseprövning enligt 7 kap. 25 miljöbalken, att avgränsningen av området, reservatets omfång och föreskrifternas utformning i detta beslut innebär en rimlig balans mellan de värden som skall skyddas och det intrång detta innebär för enskilds rätt att använda mark och vatten. Bilagor Bilaga 1 Skötselplan Bilaga 2 Kartor 2A Översiktskarta 2B Skogstypskarta 2C Skötselkarta 2D Skötselkarta på ortofoto 2E Historisk karta 2F Naturvärden

13 LÄNSSTYRELSEN FÖRSLAG TILL BESLUT 8 (8) Bilaga 3 Bilaga 4 Fastigheter och särskilda rättigheter Rödlistade och regionalt intressanta arter

14 Skötselplan för naturreservatet Öxared

15

16 BILAGA 1 1 (6) Skötselplan för naturreservatet Öxared i Kungsbacka kommun 1. Syfte med säkerställande och skötsel Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och att skydda, vårda och återställa värdefulla naturmiljöer. Områdets lövskogar med rik förekomst av ädellövträd, gamla träd, död ved och rödlistade arter ska bevaras och utvecklas. Mineralrika fuktstråk ska också bevaras. Inom ramen för ovanstående syften ska naturreservatet även stödja allmänhetens möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser. Syftet skall nås genom att: gran bekämpas genom ringbarkning, avverkning eller röjning, all ved lämnas i området, brunnsröjningar kan utföras kring träd av hög ålder eller med värdefull kryptogamflora, samt kring yngre och medelålders bokar för att öka deras livslängd, området i övrigt lämnas för fri utveckling så att mängden död ved och inslaget av gamla träd ökar, parkeringsplats och informationsskylt iordningsställs och nya kunskaper om hotade och hänsynskrävande arter och naturtyper beaktas i skötseln av reservatet. 2. Beskrivning av området 2.1 Markslag, naturtyper och arter Naturtyper (KNAS 1 ) Areal (hektar) lövblandad barrskog 6,6 triviallövskog med ädellövinslag 5,0 ädellövskog 4,5 granskog 1,2 tallskog 0,9 barrblandskog 0,9 övrig öppen mark 0,5 ungskog inklusive hyggen 0,2 sjöar och vattendrag 0,1 summa 20,0 varav produktiv skogsmark 19,3 1 Naturvårdsverket Kontinuerlig naturtypskartering av skyddade områden. Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 Halland@lansstyrelsen.se

17 BILAGA 1 2 (6) Natura 2000-habitat Areal (hektar) näringsfattig bokskog 15 Rödlistade och regionalt intressanta arter: 11 rödlistade och 14 regionalt intressanta arter, se förteckning i bilaga Historisk och nuvarande markanvändning samt naturförhållanden Kring mitten av 1600-talet fanns vidsträckta lövskogar utmed Lygnerns södra strand (Malmström 1939). På 1800-talets slut vid laga skifte anges området med namn som Lygnerskogen och Bokeryggen vilka vittnar om att området ännu är skogsklätt. Östra delen av reservatet är vid laga skifte (1889) angiven som Store Hägnen med skogsmark - beväxt med vagker bokskog (Bengtsson 1995). Den västra delen var fram till ca 1920-talet betesmark med ett glest trädskikt bestående av tall och bok. Något skogsbruk har inte förekommit i denna del sedan betesdriften upphörde. Östra delen av området utgörs av bokskog där gamla träd lämnats som skärmställning för att få till föryngring. Den centrala delen av reservatet är utan spår av sentida skogsbruk, men de grova träden vittnar om att de vuxit upp i ljusöppnare förhållanden. Här finns resterna av torpet Ho arns vilket verkar ha varit bebott från 1700-tal till slutet av 1800-talet. På skifteskartan (Bengtsson 1995) är torpet angivet med omgivande åker och äng, men på den häradsekonomiska kartan från 1920-talet är torpet borta men marken ännu markerad som öppen. Marken planterades senare med gran, vilken avverkades i sen tid. På något ställe i skogen syns odlingsrösen vilket vittnar om att även delar av bokskogen varit brukad som åker eller äng under någon tid. 2.3 Beskrivning av bevarandevärden Biologiska värden Området utgörs av bokskog och blandskog med träd av ansenlig ålder och rik förekomst av död ved, både stående och liggande. Vissa träd är mycket grova och många träd hyser en värdefull kryptogamflora. Marken är sluttande och blockrik med många små lodytor och på något ställe fuktstråk vilka skapar en variationsrik miljö med förutsättningar för många olika arter. I området förekommer 11 rödlistade och 14 regionalt intressanta arter, däribland kortskaftad parasitspik (VU), bokfjädermossa (NT), bokvårtlav (NT), stor bandmossa (NT) och platt fjädermossa (regionalt intressant) Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 Halland@lansstyrelsen.se

18 LÄNSSTYRELSEN FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN 3 (6) som förekommer rikligt på ett stort antal stammar. De flesta av de rödlistade arter som är påträffade i området ör knutna till gammal, sluten bokskog. Den centrala och östra delen av reservatet utgörs av bokskog. Den östra delen har slutgallrats och de relativt gamla men likåldriga bokarna står glest. Den centrala och mest värdefulla delen har en varierad ålderssammansättning genom att gamla bokar fallit och gett utrymme för föryngring. Förekomsten av död ved är mycket stor i denna del av reservatet. I västra delen av området är skogen blandad med bl.a. klibbal, björk, bok, asp, hassel, tall och gran. Bokföryngringen är god i hela reservatet. I hela området finns gamla bokar och tallar som hotas av inväxande träd. På bokarna finns ofta värdefull kryptogamflora som riskerar att skuggas ut. Geologiska värden Jordarten är huvudsakligen morän med inslag av urberg och lera. Bergarten utgörs huvudsakligen av sur intrusivbergart som granodiorit och tonalit. I nordost finns ett stråk med skiffer eller gnejs. Prioriterade bevarandevärden Lövskog med gamla träd, död ved, blockighet, lodytor och fuktstråk. Kryptogamflora på träd och markflora av kärlväxter. 2.4 Referenser Bengtsson, E Historiskt kartöverlägg. Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Hallands län. Malmström, C Hallands skogar under de 300 senaste åren. Meddelande från statens Skogsförsöksanstalt 31: Mathiasson, M., Bengtsson, S., Flodin, L-Å. och Paulsson, I Strategi för formellt skydd av skog i Halland. Länsstyrelsen i Halland och Skogsstyrelsen, Halmstad. 77 s. Länsstyrelsen Naturvårdsprogram för Hallands län. Del 2 Kungsbacka kommun. Länsstyrelsen Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Meddelande 2001:20.

19 LÄNSSTYRELSEN FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN 4 (6) Skötsel av området Reservatet är indelat i 2 skötselområden redovisade på skötselkarta Bilaga 2C. SKÖTSELOMRÅDE 1: BOKSKOG-GRANRÖJNING Avdelning: 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8 Areal: 19,6 hektar Beskrivning: Hela skötselområdet utgörs av skog. I väster finns en skog med varierad åldersstruktur och stor variation i trädslagssammansättning. Klibbal, tall, asp, bok, björk och hassel förekommer. Den centrala delen är bokskog med stort inslag av gamla träd och rik påväxt av kryptogamer av naturvårdsintresse, rikligt med död ved och en varierad åldersstruktur. I östra delen finns bokskog där träden är gamla men likåldriga och det finns sparsamt med död ved. I ett fuktstråk i öster finns rikligt med kärlväxter av som signalerar rikare förhållanden, nämligen bäckbräsma, skogsbingel, skärmstarr och dvärghäxört. Gran förekommer framför allt i den västra delen där både stora granar och små röjningsbara granar förekommer. I den centrala och östra delen finns sparsamt med gran, och nästan enbart röjningsbara sådana. Mål: Lövskog med träd av olika åldrar, där bok förekommer rikligt. Förekomsten av gamla träd, död ved och kryptogamer som signalerar naturvärden ska vara rik. Det kan finnas inslag av tall. Fuktstråk ska finnas och ha förutsättningar för att hysa kärlväxter som bäckbräsma, skärmstarr, gullpudra och dvärghäxört. Ingen gran över 3 meters höjd förekommer. Åtgärder: Gran och eventuella andra främmande trädslag bekämpas löpande. Dessa kan med fördel ringbarkas och lämnas. Små granar kan röjas och lämnas på plats. Brunnshuggning kan utföras kring träd av hög ålder eller med värdefull kryptogamflora om dessa hotas av inväxande träd. Om skogen utvecklas så att bokar inte längre uppnår sådan ålder att de utgör lämpligt substrat för krävande epifyter, kan även yngre och medelålders bokar brunnshuggas med syfte att öka deras livslängd. Ingen ved tas ut från området.

20 LÄNSSTYRELSEN FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN 5 (6) SKÖTSELOMRÅDE 2: TORPMILJÖ - GRANRÖJNING Avdelning: 2 Areal: 0,4 hektar Beskrivning: I området finns rester av ett torp och en informationsskylt. Kring torpruinen finns ett mindre område som tidigare varit bevuxet med gran och som nu har viss lövföryngring. Mål: Skog med varierad åldersstruktur och förekomst av gamla träd, död ved och kryptogamer som signalerar naturvärden. Ingen gran över 3 meters höjd förekommer. Åtgärder: Naturlig föryngring av området kring torpruinen. Gran och eventuella andra främmande trädslag bekämpas löpande. Dessa kan med fördel ringbarkas och lämnas. Små granar kan röjas och lämnas på plats. Brunnshuggning kring gamla träd kan utföras om de hotas av inväxande träd som riskerar att hota deras överlevnad eller kryptogamfloran. Ingen ved tas ut från området. Om markägare, hembygdsförening eller annan vill hålla öppet vid torpruinen samt skylta vid denna kan det tillåtas under förutsättning att naturvärden i omgivande skog inte skadas. 4. Friluftsliv och turism Området är naturskönt men kräver inga särskilda anläggningar för friluftslivet eftersom skogen är gles och lätt att ströva i. En parkeringsplats och informationsskylt behövs dock. För de som önskar högre grad av besöksanläggningar finns sådana i naturreservatet Gäddevik som ligger i närheten och har likartad miljö. Åtgärder Reservatet har ännu inte fått sin slutgiltiga gräns, och man bör vänta med att anlägga parkeringsplats och informationsskylt tills eventuella utvidgningar är klara för att hitta en lämplig placering. 5. Tillsyn, dokumentation och uppföljning Länsstyrelsen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs. Uppföljningen ska ske enligt de manualer för skyddade områden som har tagits fram av Naturvårdsverket. Länsstyrelsen ansvarar för regelbunden tillsyn av reservatet.

21 LÄNSSTYRELSEN FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN 6 (6) Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder Skötselåtgärd När Skötselområde Prioritet Finansiering Röjning och ringbarkning av gran Senast 2025 samt löpande vid behov 1 och 2 1 vårdanslaget Brunnshuggning Vid behov 1 och 2 2 vårdanslaget

22 BILAGA 2A 1 (6) Översiktskarta

23 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 B 2 (6) Skogstypskarta

24 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 C 3 (6) Skötselkarta

25 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 D 4 (6) Skötselkarta på ortofoto

26 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 E 5 (6) Historisk karta

27 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 F 6 (6) Naturvärdeskarta

28

29

30

31

32

33

34

35

36 BILAGA 4 1 (2) Förteckning över rödlistade och regionalt intressanta arter som har påträffats i eller nära naturreservatet Öxared, Kungsbacka kommun, Hallands län Rödlistade arter indelade i kategorier baserade på artens risk att försvinna från Sverige enligt Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. Beteckningen regionalt intressant används av Länsstyrelsen i Halland och anger att arten har ett värde för naturvården regionalt, ex. ovanliga arter och signalarter. Uppgifterna har hämtats från ArtDatabankens observationsdatabas eller har noterats i fält av Länsstyrelsens tjänstemän. Utöver uppgifterna nedan finns det sannolikt ytterligare rödlistade eller regionalt intressanta arter i området, som ännu inte observerats eller som ej kommit till Länsstyrelsens kännedom. Totalt i området finns uppgifter om 11 rödlistade och 14 regionalt intressanta arter. Svenskt artnamn Vetenskapligt artnamn Grupp Kommentar Sårbar (VU) gräddporing Cinereomyces lenis Svampar noterad 1972 kortskaftad parasitspik Nära hotad (NT) Sphinctrina turbinata Lavar noterad 1990 bokfjädermossa Neckera pumila Mossor noterad 1990 bokkantlav Lecanora glabrata Lavar noterad 1990 bokvårtlav Pyrenula nitida Lavar noterad 2015 mindre hackspett Dendrocopos minor Fåglar häckning i närheten, senast noterad 2011 orangepudrad klotterlav Alyxoria ochrocheila Lavar noterad 1990 rosenporing Ceriporia excelsa Svampar noterad 1980 skarp rökriska Lactarius acris Svampar noterad 1971 stor bandmossa Metzgeria conjugata Mossor noterad 1990

37 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 4 2 (2) Svenskt artnamn Vetenskapligt artnamn Grupp Kommentar violettgrå porlav Pertusaria multipuncta Lavar noterad 1990 Regionalt intressant bäckbräsma Cardamine amara Kärlväxter noterad 2015 dunmossa Trichocolea tomentella Mossor noterad dvärghäxört Circaea alpina Kärlväxter noterad 1996 entita Poecille palustris Fåglar häckar i närheten, senast noterad 2007 fällmossa Antitrichia curtipendula Mossor noterad 2015 glansfläck Arthonia spadicea Lavar noterad 1996 guldlockmossa Homalothecium sericeum Mossor noterad 2015 kornbandmossa Metzgeria fruticulosa Mossor noterad 2015 platt fjädermossa Neckera complanata Mossor rikligt, senast 2015 skogsbingel Mercurialis perennis Kärlväxter noterad 2015 skuggmossa Dicranodontium denudatum Mossor noterad 2000 skärmstarr Carex remota Kärlväxter noterad 2015 trubbfjädermossa Homalia trichomanoides Mossor noterad, senast 2015 trädporella Porella platyphylla noterad

38 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslut löneöversyn och lönestruktur 2017 KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer inriktning i lönenivåer för 2017 enligt framtagen tabell. Kommunstyrelsen beslutar om tydlig fokusering på individuell och differentierad lön. Föreslagen lönestruktur 2017 BAS 10:e percentil 90:e percentil A B C D E F G H I J K L Expedierat/bestyrkt

39 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Sammanfattning Beslutad lönestruktur används av chefer i verksamheten som stöd vid lönesättning av nya medarbetare samt vid löneöversynsarbetet. Den beslutade lönestrukturen är ett viktigt strategiskt styrmedel där kommunen kan eftersträva en god och väl fungerande lönebildning. Lönestrukturen är framtagen utifrån analyser av den befintliga lönestrukturen i Kungsbacka kommun, utifrån förändringar i centrala avtal samt utifrån omvärldsanalyser. I löneavtalen framgår att arbetsgivaren har ansvar för lönebildningen och att lönebildningen är ett viktigt instrument för att kommunen ska nå sina verksamhetsmål. Ovan ska ske genom individuella och differentierade löner så att medarbetarens resultat och löneutveckling binds samman och det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat kan uppnås. Därigenom uppnås en ändamålsenlig och relevant lönespridning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till KLK Expedierat/bestyrkt

40 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:607 Beslutsunderlag lönestruktur 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa inriktning i lönenivåer för 2017 enligt framtagen tabell. Kommunstyrelsen beslutar om tydlig fokusering på individuell och differentierad lön. Föreslagen lönestruktur 2017 BAS box 10:e percentil 90:e percentil A B C D E F G H I J K L Sammanfattning Beslutad lönestruktur används av chefer i verksamheten som stöd vid lönesättning av nya medarbetare samt vid löneöversynsarbetet. Den beslutade lönestrukturen är ett viktigt strategiskt styrmedel där 1 (2) Förskola & Grundskola Jesper Edlind jesper.edlind@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

41 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) kommunen kan eftersträva en god och väl fungerande lönebildning. Lönestrukturen är framtagen utifrån analyser av den befintliga lönestrukturen i Kungsbacka kommun, utifrån förändringar i centrala avtal samt utifrån omvärldsanalyser. I löneavtalen framgår att arbetsgivaren har ansvar för lönebildningen och att lönebildningen är ett viktigt instrument för att kommunen ska nå sina verksamhetsmål. Ovan ska ske genom individuella och differentierade löner så att medarbetarens resultat och löneutveckling binds samman och det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat kan uppnås. Därigenom uppnås en ändamålsenlig och relevant lönespridning. När en ny medarbetare börjar sin anställning är det lön enligt det innevarande året som är aktuell. Som ny medarbetare är man alltså inte med i löneöversynen det aktuella året. Utifrån det föreslås att nya medarbetare, som börjar sin tjänst från och med 1 december 2016, lönesätts enligt 2017 års nivå. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Frida Svalstedt HR Specialist Lönebildning

42 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Rapport om behov av boende för ensamkommande barn och nyanlända KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Informationen noteras i protokollet. Sammanfattning Förvaltningen för Service har begärt ett underlag inför arbetet med att ordna boenden för ensamkommande barn och nyanlända de närmaste åren. Sedan den 1 mars 2016 är samtliga kommuner i landet skyldiga att ta emot nyanlända och ansvara för bosättning i kommunen. Under 2016 kommer upp till 300 nyanlända att anvisas till Kungsbacka och under 2017 beräknas kommunen anvisas ca 400. Det är stora svårigheter att i dagsläget ordna både permanenta boenden och genomgångsboenden. Vid årsskiftet 2016/2017 beräknas underskottet av boendeplatser att vara ca 90, vilket gör att arbetet med att ta fram fler genomgångsboenden är mycket brådskande. Under 2017 kommer ett antal modullägenheter att uppföras, men bedömningen är trots detta att underskottet på boendeplatser vid årsskiftet 2017/18 ökar med 200 om inga fler boenden än de som för närvarande är under planering eller anpassning kan tas fram. Vad gäller boende för ensamkommande barn kommer Kungsbacka kommun att öppna ett antal nya boenden under 2017 och dessa är främst till för de barn som idag bor utanför kommunen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Underlag Behov av boende för ensamkommande barn och nyanlända , Beslutet skickas till KLK Expedierat/bestyrkt

43 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Expedierat/bestyrkt

44 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:582 Behov av boende för ensamkommande barn och nyanlända Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen. Sammanfattning Förvaltningen för Service har begärt ett underlag inför arbetet med att ordna boenden för ensamkommande barn och nyanlända de närmaste åren. Sedan den 1 mars 2016 är samtliga kommuner i landet skyldiga att ta emot nyanlända och ansvara för bosättning i kommunen. Under 2016 kommer upp till 300 nyanlända att anvisas till Kungsbacka och under 2017 beräknas kommunen anvisas ca 400. Det är stora svårigheter att i dagsläget ordna både permanenta boenden och genomgångsboenden. Vid årsskiftet 2016/2017 beräknas underskottet av boendeplatser att vara ca 90, vilket gör att arbetet med att ta fram fler genomgångsboenden är mycket brådskande. Under 2017 kommer ett antal modullägenheter att uppföras, men bedömningen är trots detta att underskottet på boendeplatser vid årsskiftet 2017/18 ökar med 200 om inga fler boenden än de som för närvarande är under planering eller anpassning kan tas fram. Vad gäller boende för ensamkommande barn kommer Kungsbacka kommun att öppna ett antal nya boenden under 2017 och dessa är främst till för de barn som idag bor utanför kommunen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Underlag Behov av boende för ensamkommande barn och nyanlända , Karin Martinsson Integrationschef /Eget_Förvaltning/ Karin Martinsson /RedigerareTelefon/ karin.martinsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

45 Behov av boende för ensamkommande barn och nyanlända Kungsbacka kommun Behov av boende för ensamkommande barn och nyanlända Karin Martinsson

46 Behov av boende för ensamkommande barn och nyanlända Kungsbacka kommun 1 INLEDNING Under perioden var Kungsbacka en av de kommuner i landet som hade lägst mottagande av nyanlända i förhållande till sin folkmängd. Under 2015 ökade antalet nyanlända något och samma år tog kommunen även emot över 200 ensamkommande barn. Sedan den 1 mars 2016 är samtliga kommuner i landet skyldiga, enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning, att ta emot nyanlända i kommunen och ansvara för bosättning. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som vistas i kommunen. Bosättningslagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen (2005:716) samt anhöriga till dessa personer. Anvisningar till kommunerna omfattar nyanlända som vistas i anläggningsboenden och kvotflyktingar. Även ensamkommande barn anvisas till kommuner efter ett fördelningstal och kommunen ansvarar för att utreda barnets behov och därefter fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. I och med att Kungsbacka har tagit emot förhållandevis få nyanlända de senaste åren innebär det att kommunen under de kommande åren ska ta emot en relativt stor andel. Under 2016 ska 318 nyanlända anvisas till Kungsbacka och det är kommunens skyldighet att ordna boende. Även de kommande åren, , kommer Kungsbacka att anvisas ett relativt stort antal nyanlända. Antalet ensamkommande barn kommer sannolikt ligga på en låg nivå de kommande åren, då allt färre ensamkommande ansöker om asyl i Sverige och de flesta barn placeras i kommuner där det finns någon släkting. 2 NULÄGE 2.1 NYANLÄNDA Hittills under året har Kungsbacka kommun tagit emot ca 160 nyanlända, ytterligare ca 100 har fått eller väntas få anvisning om bosättning i kommunen. På grund av bristen på bostäder i kommunen erbjuds de flesta nyanlända att bo i så kallade genomgångsboenden. För närvarande finns två sådana boenden: Alléskolan och Inlagsstugorna. Genom det kommunala bostadsbolaget Eksta och privata hyresvärdar har lägenheter kunnat förmedlas till främst nyanlända familjer, men det är stora svårigheter att erbjuda permanenta boendelösningar för singelhushåll. 2

47 Behov av boende för ensamkommande barn och nyanlända Kungsbacka kommun Kontakter har tagits med vandrarhem, campingar och andra liknande verksamheter för att undersöka möjligheterna till genomgångsboenden, men hittills utan resultat. Det arbetas aktivt med att få privatpersoner att hyra ut rum, lägenheter, Attefallshus och villor. Ett återkommande problem är dock att den hyra som den nyanlända har råd att betala inte motsvarar den ersättning som den potentielle hyresvärden önskar. Två nya genomgångsboenden planeras genom att anpassa kommunägda lokaler som för närvarande inte har någon verksamhet. Om de bygglov som krävs beviljas, kommer lokalerna att anpassas till boende för inflyttning i slutet av året. Under november december kommer en tom förskolelokal att användas som tillfälligt boende. Möjligheter till uppställning av villavagnar/husvagnar/baracker undersöks. Under 2017 kommer 77 modullägenheter att uppföras. Dessa ska främst erbjudas nyanlända men även till andra kommuninvånare som står i bostadskö. Även om samtliga lägenheter skulle erbjudas till nyanlända, vilket inte är optimalt ur ett integrationsperspektiv, så räcker de inte för att täcka underskottet av bostäder. För närvarande bedöms boende saknas för närmare 90 personer som ska komma till kommunen under 2016 och under 2017 kommer underskottet att öka med ytterligare cirka 200 boendeplatser. De alternativ som återstår är bygdegårdar, fritidshem eller dylikt med boende i sovsal, vilket försvårar integrationen av de nyanlända då bland annat avsaknaden av enskildhet gör det svårt att tillgodogöra sig den etableringsplan som har upprättats. Dessutom kommer verksamheter som idag bedrivs i dessa lokaler tvingas upphöra. Detta är dock det enda boendealternativ som är kommunen på kort sikt kommer att ha möjlighet att erbjuda. 2.2 ENSAMKOMMANDE BARN Kungsbacka kommun har ansvar för cirka 230 barn, varav det stora flertalet kom Eftersom kommunen tog emot så många barn samtidigt uppstod problem med att ordna boende inom kommunen, vilket innebar att flera barn placerades på boenden i andra kommuner. För närvarande bor cirka 150 barn i Kungsbacka, den övervägande delen på hem för vård eller boende, HVB. Övriga barn kommer att flytta till Kungsbacka det närmaste året/åren. Under 2016 har 10 barn kommit till Kungsbacka och under kommande år väntas antalet barn vara fortsatt lågt. Under 2017 kommer fyra nya HVB-boenden att byggas, vilket väntas motsvara behovet av boenden för de barn som idag bor utanför kommunen. Det finns sannolikt inga behov av ytterligare HVB-hem, förutom de redan planerade, under perioden Sedan en tid tillbaka finns möjligheter till placering i stödboenden för de barn som klarar av den typen av boende. Flera av kommunens HVB-hem i egen drift kommer att byggas om för att, helt eller delvis, gå över till stödboende. Utöver dessa bedöms behovet av nya stödboenden under vara cirka 70 platser. 3

48 Behov av boende för ensamkommande barn och nyanlända Kungsbacka kommun 3 OSÄKERHETSFAKTORER De bedömda behoven bygger på antalet ensamkommande barn och nyanlända som kommunen redan har tagit emot men framför allt på Migrationsverkets prognoser för de kommande åren. Migrationsverket tar fram prognoser fyra gånger per år med scenarier för antal asylsökande och kommunanvisade. Bedömningen av antalet asylsökande som beräknas ta sig till Sverige har minskat för varje prognos som har gjorts 2016, trots att den internationella flyktingkrisen fortsätter. Orsaken till minskningarna är migrationsöverenskommelsen mellan EU och Turkiet, gränskontroller på Balkan och inre gräns- och ID-kontroller i Schengenområdet, vilket har gjort det svårare att ta sig in i och genom Europa för att slutligen nå Sverige. På lång sikt finns det en stor osäkerhet i Migrationsverkets bedömningar. Om migrationsöverenskommelsen mellan Turkiet och EU avslutas kommer det leda till ett ökat antal asylsökande både i Europa och i Sverige. Detta kommer dock inte ge en effekt på antalet kommunanvisade direkt, utan snarare på något års sikt. Anhöriginvandring och egen bosättning, EBO, i kommunen har inte tagits med i de beräknade behoven. Dessa individer omfattas inte av bosättningslagen men eftersom kommunen har det yttersta ansvaret för att vuxna och barn som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver kan kommunen ändå bli skyldiga att ordna boende. Det är stora svårigheter att göra en bedömning av antalet anhöriga som kan räkna med att få uppehållstillstånd på anknytning då ett nytt regelverk har minskat möjligheterna till familjeåterförening. Sannolikt kommer endast ett litet antal anhöriga komma till Kungsbacka under Inför 2018 får en ny bedömning göras. Antalet nyanlända som själva har ordnat sitt boende i Kungsbacka har tidigare år varit relativt lågt och kan bedömas vara så även kommande år. 4 HANDLINGSPLAN PÅ KORT SIKT 1. En beställning har lagts till Service Fastigheter att ta fram lokal/lokaler för att täcka behov av boenden under resterande delen av Detta kan exempelvis vara lokaler som kan användas som sovsal. 2. Förtäta boenden på Alléskolan och Inlagsstugorna. 3. Anpassa tomma kommunala lokaler till boende. 4. Fortsätta riktat projekt till invånare att hyra ut boende till nyanländ. 4

49 Behov av boende för ensamkommande barn och nyanlända Kungsbacka kommun 5 FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR PÅ MEDELLÅNG SIKT För att möta behovet av bostäder krävs kreativa lösningar som ändå möjliggör en god integration. Nedan följer några förslag som kan lösa bosättningsproblematiken på medellång sikt. Nyttja möjligheten att avropa ytterligare en modullänga på befintligt avtal. Gör en egen upphandling av modullägenheter. Undersök fler områden att placera villavagnar eller dylikt. Omvandla fler kommunägda lokaler till genomgångsboenden. Ge bonus till privatpersoner som hyr ut boenden. Möjliggör inhyrning av vandrarhem eller dylikt genom att täcka viss del av kostnaden. 6 UPPDRAG TILL SERVICE FASTIGHETER Behovet av nya stödboenden under beräknas uppgå till cirka 70 platser. I beräkningarna av behov av boenden för nyanlända de kommande åren har Migrationsverkets prognoser varit grunden. Kungsbackas andel av anvisade förutsätts förbli densamma under perioden och antalet boendeplatser i lägenheter som erbjuds via Eksta och andra bostadsbolag antas vara cirka 100. Därmed har inte hänsyn tagits till den nybyggnation som kommer att göras. Enligt det preliminära kommuntalet för 2017 och beräkningar utefter Migrationsverkets prognoser för kommunmottagande antas anvisade till Kungsbacka uppgå till 2017: 400 personer, behov av boendeplatser: : 240 personer, behov av boendeplatser: : 230 personer, behov av boendeplatser: : 220 personer, behov av boendeplatser: 120 Serviceförvaltningen har ansvar för att ta fram boendeplatser. Behovet av boenden de närmaste åren kan göras på bedömningen i den här rapporten, men det är viktigt att påpeka att siffrorna är mycket preliminära. Migrationsverket, som är den myndighet med störst kompetens på området att göra prognoser för flyktingmottagandet, skriver i sina prognoser att de präglas av osäkerhet, framför allt på lång sikt. Därför måste behovet kontinuerligt följas upp. Karin Martinsson Integrationschef 5

50 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Förmånscykel i Kungsbacka kommun KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utreda möjligheten att införa förmånscykel i Kungsbacka kommun, enligt förslag från ledamot Fredrik Hansson. Sammanfattning Ledamot Fredrik Hansson (C) väcker ett initiativ om att Kungsbacka kommun ska erbjuda kommunens anställda möjlighet till förmånscykel. Förslaget innebär erbjudande om förmån att genom löneavdrag införskaffa en cykel av valfri modell. Den anställde betalar månadsvis en summa beroende på vilken typ av cykel som valts och på vilken marginalskatt som den anställde har. Enligt skrivelsen så är syftet med förmånscykel att uppmuntra till cykling, främja en cykelkultur i kommunen, verka för att Kungsbacka kommun ska vara en attraktiv och miljövänlig arbetsgivare samt inspirera till att en nationell cykelpremie införs. Eftersom det finns olika modeller för förmånscykel så föreslår ledamot Fredrik Hansson (C) att kommundirektören bör utreda vilken modell som passar Kungsbacka kommun bäst. Beslutsunderlag Skrivelse från ledamot Fredrik Hansson, Expedierat/bestyrkt

51 Förslag för ökad cykling Att cykla är bra för hälsan och miljön. Vi tycker att det är viktigt att vi i kommunen, som stor arbetsgivare och offentlig aktör, går före och uppmuntrar våra anställda att cykla mer. Detta som ett led i att vara både en attraktiv och miljövänlig arbetsgivare. Därför vill vi erbjuda kommunens anställda möjlighet till en förmånscykel. Vi vill underlätta för de som idag cyklar eller kan tänka sig att börja cykla till jobbet. Ett litet avdrag på lönen varje månad är lättare att hantera i privatekonomin än ett inköp för många tusen kronor. Vi hoppas också att detta kan ge ringar på vattnet och fungera som en uppmaning till företagen i kommunen att följa vårt exempel. Vi hoppas även att detta i förlängningen kan fungera som en inspiration till att en nationell cykelpremie initieras. Vi behöver bli många som uppmuntrar till cykling. När det är många som cyklar bygger vi en stark cykelkultur som kommer att gynna kommunen och samhället i stort både miljömässigt, ur ett folkhälsoperspektiv och ekonomiskt. Förmånscykel Förmånscykel fungerar som ett löneavdrag. Som anställd kan du välja mellan allt från en vanlig cykel till mountainbike, hybridcykel eller elcykel. Den anställde betalar en summa månadsvis vars storlek beror på vilken cykel man väljer och på den marginalskatt man har. Det finns lite olika modeller för förmånscykel varför det bör utredas vilken modell som passar Kungsbacka kommun bäst. Centerpartiet föreslår: att uppdra åt kommundirektören att utreda möjligheten att införa förmånscykel enligt ovannämnda förslag i Kungsbacka kommun. Fredrik Hansson (C) Kommunalråd

52 YTTRANDE Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS/2016:630 Synpunkter på Trafikverkets utredning om alternativa stationslägen på Landvetter flygplats Bakgrund Trafikverket har på uppdrag av Sverigeförhandlingen analyserat ett antal alternativ till redan föreslagen placering av stationsläge vid Landvetter flygplats. Syftet med uppdraget är att bedöma om det över huvud taget är relevant att ytterligare utreda ytterligare alternativa stationslägen vid Landvetter flygplats. Av identifierade alternativ så har Trafikverket valt ut två (Ö2 och ÖP1) som konsekvensbeskrivits och jämförts med ursprungsalternativet (O). Synpunkter Landvetter flygplats är en regionalt mycket viktig målpunkt både som arbetsplats med ett framtida logistikcenter och som knutpunkt för långväga resor. För att resorna till och från denna målpunkt ska vara hållbara är det extremt viktigt att den totala restiden för kollektivtrafikresandet minimeras speciellt när utmaningen utgörs av multimodalt resande - annars riskeras nyttan med en framtida järnvägsstation vid Landvetter flygplats. För Kungsbacka som är Göteborgsregionens näst största kommun och för hela stråket Varberg till Göteborg är den totala restiden extremt viktig - och för detta stråk är en station i Mölndal och en station så nära flygterminalen som möjligt en viktig förutsättning för att resenärer och arbetstagare snabbt ska nå Landvetter flygplats. Utan dessa två kopplingar ökar risken för att kollektivtrafiklösningarna inte kan konkurrera med andra transportslag nyttan med stationen minskar därmed. Trafikverket skriver i sin utredning att vid en jämförelse i restid mellan järnväg och bil, framgår att tåget redan med det planerade stationsläget har svårt att konkurrera med bilen avseende restid dörr till dörr. KUB1000, v2.0, Kommunledningskontoret Sven Erik Bergström sven-erik.bergstrom@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon