Helgum. Kompletterande inventering och bedömning av naturvärde

Transkript

1 Kompletterande inventering och bedömning av naturvärde Helgum Planerad ombyggnation av kraftledningar, nybyggnation av ställverk och anläggning av jordningslinor i Sollefteå kommun Produktion: Enetjärn Natur AB 2015

2 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät). Kompletterande inventering och bedömning av naturvärde - Helgum - Planerad ombyggnation av kraftledningar, nybyggnation av ställverk och anläggning av jordningslinor i Sollefteå kommun Inventeringen har genomförts i juni och juli Detta dokument utgör underlag för bedömning av konsekvenser för naturmiljön. Dokumentet är ett tilllägg till naturvärdesinventeringsrapporten Inventering och bedömning av naturvärde - Hjälta-Helgum - Planerad ombyggnation och nyanläggning av kraftledningar och transformatorstation i Sollefteå kommun (2014). Naturvärdesinventeringsrapporten från 2014 och detta tillägg utgör bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen för de planerade åtgärderna vid Hjälta-Helgum. Följande personer har medverkat i inventeringen: projektledare och kvalitetsgranskning naturinventering och bedömningar rapportskrivning Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Vy över det södra delområdet från vägen som genomkorsar området. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Medgivande R _

3 Innehåll Om dokumentet Inledning...4 Om projektet... 4 Syfte med naturvärdesinventeringen... 4 Metodik Naturmiljö och naturvärde...6 Översiktlig beskrivning... 6 Öppen gräsmark...7 Golfbana, kraftledningsgator och infrastruktur...7 Objekt med högre naturvärde...10 Omgivande landskap Arter Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga Förekomst av andra naturvårdsintressanta arter Samlad bedömning...17 Källor Webbsidor...18 Litteratur

4 11 Inledning Om projektet I dagsläget belastas 220 kv-nätet norr om stationerna i Hjälta mycket högt när den el som produceras i området ska föras över till 400 kv-nätet och vidare söderut. Detta problem kommer att förvärras när framtida vindkraft ska anslutas till 220 kv-nätet. För att motverka överbelastning och möjliggöra ökad anslutning av vindkraft i området behöver ytterligare en överföringsväg, i form av en ny 400/220 kvtransformering, byggas i Hjälta, i närheten av Långsele i Sollefteå kommun, Västernorrlands län. I det omkringliggande 220 kv-nätet behöver även vissa nybyggnationer göras, t.ex. att klippa upp och koppla om de ledningar (AL4 och AL5 S8) som korsas vid Sollefteå golfbana och att anlägga ett nytt ställverk väster om Sollefteå golfbana. Under projektets gång har utredningar visat att ursprungliga lokaliseringsalternativ för delar av projektet inte är Naturvärde tekniskt möjliga respektive olämpliga med hänsyn till natur- och kulturvärden. Vidare har det framkommit direktiv betydelse för biologisk mångfald. Med naturvärde avses i den här rapporten om obruten jordningslina mellan stationerna i Hjälta och mellan stationerna i Helgum och Hjälta. Utrednigsområdet där åtgärder planeras har därför utökats. Eftersom utredningsområdet utökats under projektets gång har en kompletterande naturvärdesinventering genomförts. Naturvärdesinventeringen utgör underlag för den miljökonsekvensbeskrivning som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av ledningsåtgärerna och för anmälan om samråd enligt 12 kap 6 Miljöbalken för ställverket och jordningslinor. Fältbesök gjordes den 8 juni och 30 juni till 1 juli Resultat av fältbesök och annan kunskapssammanställning presenteras i denna rapport som är ett tillägg till den tidigare framtagna rapporten Inventering och bedömning av naturvärde - Hjälta-Helgum - Planerad ombyggnation och nyanläggning av kraftledningar och transformatorstation i Sollefteå kommun (hädanefter benämnd Huvuddokument naturvärdesrapport). Syfte med naturvärdesinventeringen Syftet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer inom de områden som är aktuella för den planerade nya transformatorstationen och om- och nybyggnation av kraftledningar samt inom de befintliga kraftledningsgator där jordningslinor planeras. Metodik Inventeringen har gjorts enligt svensk standard SS :2014 med ambitionsnivån NVI på fältnivå medel. Se utförligare beskrivning av metodiken i Huvuddokument naturvärdesrapport. Inventeringsområdet utgörs av två separata delområden samt en sammanlagd sträcka av ca 7,5 km i befintliga lednings gator (se karta i figur 1). Bedömningarna grundar sig på slutsatser från fältbesök och annan tillgänglig kunskap om området. 4

5

6 2 Naturmiljö och naturvärde I detta avsnitt beskrivs objekt med högre naturvärde mer ingående. Se Huvuddokument naturvärdesrapport för en beskrivning av omgivande naturmiljöer. Översiktlig beskrivning Inom ramen för den kompletterande inventeringen inventerades två delområden om vardera 7 respektive 11 ha i anslutning till Sollefteå golfbana norr om Forse samt två befintliga kraftledningsgator om sammanlagt 7,5 km längd, se figur 1. Det norra delområdet avgränsas i tre väderstreck av kraftledningar och omfattar skogsmark och öppen mark. Det södra delområdet avgränsas i norr och väster av en kraftledning och i söder av en sidokanal till Faxälven. Detta område utgörs av öppen gräsmark och golfbana. En av de inventerade kraftledningsgatorna sträcker sig mellan Forse och Långsele kraftverk, medan den andra är belägen nordväst om golfbanan. De utgörs till största delen av underröjd skogsmark och åkermark i vall, men en mindre del passerar över golfbanan. Skog I det norra delområdet ingår skogsbestånd som gränsar mot golfbanan och kraftledningar. Två av skogsbestånden, belägna centralt inom delområdet, har liknande karaktär 2 Ungskog av lövsly, gran och tall i den östra delen av det norra delområdet. som skogsområdet inom naturvärdesobjekt A som identifierades i den tidigare inventeringen (se utförligare beskrivning i Huvuddokument naturvärdesrapport). I den östra delen av det norra delområdet finns även två skogsbestånd med tät, likåldrig skog. Det norra av dessa består av tät, sluten granskog medan det södra består av lövsly och ung tall och gran (se figur 2). 6

7

8

9

10 2Objekt med högre naturvärde I det inventerade området identifierades sju naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). De utgörs av två barrblandskogsbestånd i det norra delområdet, en bäckfåra i det södra delområdet, en bäckfåra och en strandmiljö i kraftledningsgatan nordväst om golfbanan och två bäckfåror i kraftledningsgatan mellan Forse och Långsele kraftverk (se kartor i figur 5 och 6). Dessa naturvärdesobjekt beskrivs i detalj nedan. Flera av de naturvårdsarter som noterades i objekten är rödlistade. Inga objekt har bedömts hålla naturvärdesklass 1 (högsta naturvärde) eller 2 (högt naturvärde). Av resterande inventeringsområde bedöms ungskogar, planterade granbestånd, kraftledningsgator, vägar, gräsmarker och golfbanan ha lågt naturvärde. Sammantaget bedöms större delen av det inventerade området ha lågt naturvärde. Objekt C Naturvärdesklass: 3 Naturtyp: Skog och Träd Biotop: Frisk barrblandskog Beskrivning: Objektet är en barrblandskog i det norra delområdet. Skogen är grandominerad och har tidigare dimensionsavverkats, men har föryngrats naturligt sedan dess. Idag är skogen flerskiktad med äldre granar och tallar, varav vissa är grova, och uppväxande gran i olika ålder under dessa (se figur 7). Inom objektet finns också enstaka aspar som är höga, även om träden inte är speciellt gamla. Lågor och stående döda träd finns inom objektet med en viss spridning i nedbrytningsstadie, men skogen saknar kontinuitet av dessa strukturer vilket märks genom att krävande naturvårdsarter inte påträffas. Skogspartiet är snitslat och förefaller ha avsatts som hänsynsyta vid skogsbruk. Naturvårdsarter: Violettgrå tagellav NT Biotopkvalitet: Förekomst av grov död ved i olika stadier av nedbrytning, viss åldersspridning i trädskiktet, skog som till begränsad del föryngrats i naturlig succession. 7 Flerskiktad barrblandskog med lågor i olika nedbrytningsstadier i naturvärdesobjekt C. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Motivering: Objektet bedöms ha ett påtagligt naturvärde knutet till biotopvärdet. Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades

11 Objekt D Naturvärdesklass: 3 Naturtyp: Skog och Träd Biotop: Frisk barrblandskog 2 Beskrivning: Objektet är ett mindre parti sluten grandominerad barrblandskog (figur 8) som omger en stor aspklon och en liten fuktsänka (figur 9). Skogen har, liksom närliggande bestånd, tidigare huggits för dimensionsvirke och föryngrats fritt sedan dess. Idag finns grova granar, gott om färska vindfällen och flera äldre lågor spritt inom objektet. I skogspartiets västra del finns en lövbränna där en stor aspklon tillsammans med unga björkar tillför variation i miljön. Inneslutet i objektets mitt finns också en fuktsänka där marken är blöt med grundvatten som går i dagen mellan tuvor av älgört, stjärnmossor, skedmossor och praktmossor. Videsnår och unga sälgar dominerar trädskiktet. Skogsområdet saknar dock den kontinuitet av död ved som är en förutsättning för många krävande naturvårdsarter och uppvisar praktiskt taget enbart strukturella biotopvärden av betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter: Violettgrå tagellav NT Biotopkvalitet: Nyckelart (asp), viss förekomst av aspstammar med skador. Förekomst av död ved och grova träd (gran). Flerskiktning och åldersspridning bland träden. Motivering: Objektet bedöms ha ett påtagligt naturvärde knutet till biotopvärdet. 8 Grova granar i naturvärdesobjekt D. 9 Centralt inom natutvärdesobjekt D finns en mindre fuktsänka. 11

12 2Objekt E Naturvärdesklass: 3 Naturtyp: Vattendrag Biotop: Bäck Beskrivning: Objektet utgörs av den södra delen av Granbäcken, som korsar det södra delområdets sydvästra hörn. Bäcken är 1-2 meter bred och upp till en halv meter djup. Vattnet var vid inventeringstillfället (8 juni) ljusbrunt och grumligt, vilket kan bero på regn och generellt höga flöden. Gödningspåverkan märks i bäcken genom grönalger på stenar. Bäcken korsar vägen till golfbanan, men trumman ligger lågt och är inget hinder för fisk även vid lägre vattenvattenföring. Botten består av stenar och lermaterial. Vattenflödet är strömmande till porlande och vegetationen kring bäcken frodig med arter som timotej och brännässlor. Kring bäcken växer en bård av lövträd där sälg, björk, al, asp och hägg påträffas. Inga träd är gamla eller grova och miljön saknar naturlig kontinuitet. Trots det finns rikligt av nytillkommen död ved längs bäcken till följd av bäverfällen. Främst är det asp som fälts. 10 Naturlig bäck i naturvärdesobjekt E. Naturvårdsarter: Spår av bäver och spillkråka NT. Biotopkvalitet: Strukturellt naturligt slingrande bäckfåra, lövrik miljö med flera trädarter och död ved av lövträd. Motivering: Objektet bedöms ha ett påtagligt naturvärde knutet till biotopvärdet. Objekt F Naturvärdesklass: 3 Naturtyp: Vattendrag Biotop: Bäck Beskrivning: Objektet utgörs av en liten skogsbäck som korsar den befintliga kraftledningsgatan mellan Forse och Långsele kraftverk. Bäcken är 1-2 meter bred och har en naturligt slingrande fåra och botten som växlar mellan växtmaterial och sand och stenar. Vattnet är humusfärgat och strömmande men små porlande partier finns där stenblock samlar flödet. Kring bäckens stränder växer höga tuvor av halvgräs bland sjöfräken och videsnår. Inom kraftledningsgatan har bäckens närmiljö påverkats 12

13 2 genom att trädskiktet avverkats och bäcken får därigenom lokalt högre ljusinstrålning och produktivitet. Bäcken fortsätter norr och söder om den inventerade kraftledningsgatan och där råder likvärdiga eller högre naturvärden, då bäckens närmiljö är intakt med krontäcke av träd. Naturvårdsarter: Inga konstaterade. Biotopkvalitet: Bäcken har naturlig bottenmiljö och är strukturellt intakt med öppen slingrande fåra. Motivering: Objektet bedöms ha ett påtagligt naturvärde knutet till biotopvärdet. Objekt G Naturvärdesklass: 3 Naturtyp: Vattendrag Biotop: Bäck Beskrivning: Objektet är en liten skogsbäck som korsar den kraftledningsgata som passerar söder om Långsele. Bäcken är upp till en meter bred med slingrande fåra och stenig, blockig botten. Djupet varierar upp till en halvmeter och vattnet är humusfärgat. Vattnet är porlande eller snabbt strömmande och bäcken korsar kraftledningen i rät vinkel. Bäcken passerar intensivt brukade skogsområden, där en smal avsättning om några meter av träd och buskar gjorts mot bäckens kanter, innan den når den inventerade kraftledningsgatan och hydrologin förväntas ha påverkats därav. Strukturellt saknar bäckmiljön naturlig omgivande trädtäckning och beskuggning inom kraftledningsgatan men bäckfåran har inte grävts ur eller rätats och uppväxande sly beskuggar nu vattenmiljön i viss utsträckning. En örtrikare flora med ekbräken, hultbräken, kransmossa, stjärnmossor och skedmossor föreligger närmast bäckfåran. Naturvårdsarter: Ett visst floravärde utöver omgivande skogsmark föreligger närmast bäcken. 11 Bäck i objekt F med naturligt slingrande fåra och örtrika strandkanter. Biotopkvalitet: Strukturellt är bäckfåran naturlig med öppet rörligt vatten vilket utgör ett visst biotopvärde. Motivering: Objektet bedöms sammantaget utgöra ett påtagligt naturvärde då en präglad flora föreligger närmast bäcken och påverkan från kraftledningsgatan bedöms vara av begränsad omfattning på bäcken som helhet. 13

14 2Objekt H Naturvärdesklass: 3 Naturtyp: Strand Biotop: Strandäng Beskrivning: Objektet är en liten strandäng i kraftledningsgatan norr om golfbanan på Faxälvens västra strand. Stranden översvämmas ofta då älvens nivå stiger något och vegetationen är kärrlik med örter som sjöfräken, kabbleka, älgört och åkerbär på tuvor av vitmossor. Kring kanterna växer låga alsnår och videbuskar. Miljön är beroende av älvens nivåskiftningar och den störning som högvattnet innebär för vegetationen så att igenväxning förhindras. Naturvårdsarter: Inga konstaterade. Biotopkvalitet: Miljön i objektet bedöms ha hög naturlighet i struktur och artsammansättning och är beroende av älvens variation i vattennivå. Hade Faxälven varit oreglerad hade troligen större områden utgjorts av denna typ av strandzoner. Motivering: Objektet bedöms ha ett påtagligt naturvärde knutet till biotopvärdet. 12 Naturvärdesobjekt H är en liten strandäng på Faxälvens västra sida. 14

15 Objekt I Naturvärdesklass: 3 Naturtyp: Vattendrag Biotop: Bäck 2 Beskrivning: Objektet utgörs av Granbäcken där den korsar kraftledningsgatan som sträcker sig nordväst om golfbanan. Bäcken är omkring 1,5 meter bred och runt en halv meter djup. Vattnet är humusfärgat och strömmande. Strandvegetationen består av höga starrtuvor, älgört och videsnår. Genom ett bälte av buskar och höga tuvor är bäckfåran väl skuggad trots att träden kring bäcken avverkats i kraftledningsgatan och kringliggande mark är åker som brukas i vall. Bäckens botten består av dött växtmaterial och strandkanterna är överallt vegetationsklädda. Bäckfåran slingrar naturligt med små bågar och bär inte spår av att ha grävts ur eller rätats. Uppströms utanför objektet rinner bäcken längs en åkerkant och genom en sluten skog. En annan del av Granbäcken, där den korsar det södra delområdet, beskrivs i objekt E. Naturvårdsarter: Bäver, spår av spillkråka NT. Biotopkvalitet: Naturligt slingrande bäckfåra, öppet rörligt småvatten. Motivering: Objektet bedöms ha ett påtagligt naturvärde knutet till biotopvärdet. Omgivande landskap I det närmast omgivande lanskapet finns såväl de naturtyper som förekommer i inventeringsområdet som naturtyper som saknas (t.ex. myrar). I inventeringsområdets delområden är naturmiljön i hög grad påverkad av människan och den representerar inte det omgivande landskapet. Därför bedöms naturvärdena generellt vara större i det omgivande landskapet än i det inventerade områdena. Vad gäller skogsmiljöer och förekomst av rödlistade lavar kan det dock vara högre naturvärde i inventeringsområdet än i det närmast omgivande landskapet. Detta landskap är tydligt påverkat av modernt skogsbruk och i Artportalen finns inga fynd av violettgrå tagellav NT inom de tre närmaste kilometrarna från inventeringsområdets norra delområde. 15

16 3 Arter I det här kapitlet redovisas vilka fridlysta och skyddade arter och andra naturvårdsintressanta arter som påträffats i inventeringsområdet. Utöver vad som beskrivs nedan hänvisas till de uppgifter som anges i Huvuddokument naturvärdesrapport. Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 1 Spår av spillkråka NT påträffades längs Granbäcken (objekt E och I) som rinner genom kraftledningsgatan norr om golfbanan och genom den södra delområdet. Inga ytterligare arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 1 påträffades under inventeringen. Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 2 Inga arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 påträffades under inventeringen. Förekomst av andra naturvårdsintressanta arter Vid naturvärdesinventeringen påträffades den naturvårdsintressanta arten violettgrå tagellav NT. Denna fungerar som skoglig signalart då den indikerar att de skogsmiljöer den förekommer i oftast har en lång kontinuitet och högt naturvärde. 16

17 4 Samlad bedömning I detta kapitel redovisas en samlad bedömning av områdets naturvärde. 4 Naturen inom inventeringsområdet är varierad och tydligt påverkad av mänsklig verksamhet. Större delen av inventeringsområdet utgörs av kraftledningsgator, golfbana, brukad skogsmark och öppen gräsmark. Golfbanan och de öppna gräsmarkerna bedöms ha lågt naturvärde. Även skogsmiljöerna i det norra delområdets östra del har lågt naturvärde då dessa är kraftigt påverkade av modernt skogsbruk. Sju mindre naturvärdesobjekt med påtagligt naturvärde (klass 3) har identifierats inom inventeringsområdets delar; en strandäng (objekt H) intill Faxälven i kraftledningsgatan norr om golfbanan, två barrblandskogsbestånd (objekt C och D) i det norra delområdet samt fyra bäckar (objekt E, F, G och I) som korsar det södra delområdet och kraftledningsgatorna i korta partier. 17

18 Källor Webbsidor Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från Uppgifter om växt- och djurförekomster har hämtats från Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från Litteratur Westling, A, (ed.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS :2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Komplement till SS Teknisk rapport SIS-TR :