MessiasBladet. En röst i upprättelsens tid Nr 10-1 Adar feb Purim. Vägen. Innehåll. Ledaren. Ledaren. Vägen 2. Att odla bin 6.

Transkript

1 1 2 MessiasBladet En röst i upprättelsens tid Nr 10-1 Adar feb Ledaren Messiasbladet denna månad skall spegla allvarliga tendenser, men även glädjeyttringar, när det goda övervinner det onda. Allvaret i de onda människornas uppsåt, och deras förmåga till att utföra onda gärningar. Vi skall studera Purimhögtiden och hur den har påverkat det judiska folket, hur vi skall kunna vara delaktiga i deras kamp för överlevnad, och i glädjen över seger i deras kamp. Vi presenterar artiklar där vi vill ge information om hur judarna firar Purim, och om hur vi kan fira och delta. Det skriver Ketriel om i sin artikel vägen. Du kan även ta del av andra fina artiklar om just Purim. Vi vill presentera även lite annat, som vi tror är till förnöjelse och till kunskap. När jag nu läser Esters bok, ser jag på innehållet i ett annat perspektiv än jag gjorde tidigare. Jag såg händelsen som en del i det judiska folkets liv och såg naturligtvis det beskydd som den Evige gav sitt folk. Det gällde judarna, och jag hade inte någon del i det. Nu ser jag det som en händelse där även jag är involverad, på så sätt att om Haman hade lyckats, vad hade då hänt i historien framöver? Händelserna som är skildrade i Esters bok börjar med en kvinnorevolt. Den var tydligen nödvändig för att en ny drottning skulle kunna bli till hjälp för det judiska folket. Hotet mot judarna var verkligen ett allvarligt dödshot. Haman hade organiserat det så att alla judar skulle förintas. På Esters tid var hotet mycket allvarligare än vid senare tillfällen, eftersom antalet judar då inte var Utgiven av Utgiven av rådet för främjande av svensk messiasrörelse så stort. Det var möjligt att förinta det antal judar som fanns. Man kan ju spekulera i om Hitler verkligen hade kunnat döda alla då befintliga judar. Haman var tydligen besatt av ondska, och det kan en människa bli när man öppnar upp för den ondska som finns hos människan. Vi är både onda och goda. Haman hade låtit ondskan ta över i hans liv så starkt, att när han möttes av anklagelse från den nitälskande Mordokaj, blommade hatet upp, och hans ondska tog sig uttryck i att förgöra juden Mordokaj. Men det räckte inte med att förgöra en jude. Hatet riktade sig mot den Evige och var så starkt mot honom, så att han måste hitta något som verkligen skulle skada den Evige. Att gorma och skrika om att han inte fanns eller att han var en grym gud, var ganska meningslöst, men att skada hans folk, det utvalda folket, skulle var en stor skada mot den Evige. Mordokaj, som älskade den Evige, hittade en lösning. Han var dock medveten om att drottning Ester kunde bli vankelmodig och inte göra det hon måste göra, och varnade henne därför genom att påpeka faran för henne själv om hon inte gjorde det som hon måste göra, trots att även det var förenat med livsfara. Dödshotet vändes i frigörelse till stor glädje för det judiska folket, men även för oss som har kommit in i Israel, varför vi kan glädjas tillsammans i olika glädjeyttringar, i lovsång och dans. Glädjehälsningar till er alla, Johan Vägen Inom det judiska folket finns det många årliga högtider där även fastedagar är inkluderade. De första och viktigaste är de sju som finns nedskrivna i Torán och som både kallas för den Eviges högtider och Israels barns högtider. Det bästa sammandraget av dessa årliga högtider finns i 3 Mosebok 23. Utöver dessa sju finns också andra högtider och fastedagar som instiftats av det judiska folkets ledare, antingen med anledning av naturliga fenomen eller av viktiga händelser i den judiska historien. Enbart under de högtider som Torán beskriver som shabbat eller shabbaton är det inte tillåtet för judarna att utföra melachá, som vi talat om tidigare. Under alla de andra högtiderna är det tillåtet att utföra melachá. Dock avråder rabbinerna förvärvsarbete under flera av dem. Här presenteras en lista av de sju årliga högtiderna som nämns i den skrivna Torán (Benämningar och datum varierar en aning, om man jämför Torán med den judiska traditionen, som förändrats lite efter att templet förstördes. För en jämförelse mellan judiska och gregorianska månader, se bild, sidan 15): 1. Pesach påskslakten den 14:e dagen i första månaden (aviv nissan). 2. Chag hamatsot det osyrade brödets högtid den nissan. 3. Omer reshit Offret av årets första gomer-mått kornmjöl dagen efter sabbaten. 4. Shavuot pingst 50 dagar efter omer reshit. 5. Jom teruá alarmdagen den första dagen i sjunde månaden (tishrí). 6. Jom kippur försoningsdagen den 10 tishrí. 7. Suckot lövhyddohögtiden den tishrí. Innehåll Ledaren Purim 1 johan@messiasbladet.se Vägen 2 Att odla bin 6 Purim 8 Juden Jesus 9 Sabbatstider 11 Toráläsning 12 Årliga högtider 15

2 3 4 Här är en lista av de andra årliga traditionella högtiderna och fastedagarna, med utgångspunkt Jom haatsmaut självständighetsdagen för staten Israels bildande den 5 ijar. följer vid den högtiden, och som även rekommenderas för de messiastroende i Sverige: olika matbitar till en vän. Det gäller både män och kvinnor. från det nyår som näms i den skrivna Torán (1 aviv-nissan): Lag baomer den 33:e dagen i omer-räk ningen den 18 ijar. Tsom tamuz tamuz-fastan den 17 ta muz. Tishá beav nionde av fastan den 9 av. Tsom Gedaliá Gedaliá-fastan den 4 tishrí. Chanuká tempelinvigningens högtid åtta dagar den 25 kislev 2 eller 3 tevet. Tu bishvat den 15 shvat. Asará betevet fastan den 10 tevet. Taanit Ester Ester-fastan den 13 adar. Purim lotter den 14 adar. Sakarja 7:3 och 8:19 nämner de fyra fastedagarna tsom tamuz, tishá beav, tsom Gedaliá och asará betevet. Chanuká nämns inte i Tanach ( GT ), men däremot i Mackabeerböckerna och i Johannes 10:22. I Esters bok beskrivs hela den historiska bakgrunden och anledningen till varför och hur Purim blev etablerad. Efter att staten Israel bildades år 1948 har ett antal nya årliga högtider införts i den judiska kalendern. Dessa är: Jom hashoá förintelsedagen en förkortning av jom hazikaron lashoá vela gevurá minnesdagen av förintelsen och hjältedåd den 27 nissan. Jom hazikaron minnesdagen för de stupade i krigen mot araberna den 4 ijar. Jom Jerushalajim Jerusalem-dagen den 28 ijar. Om vi nu går tillbaka till frågan som vi tidigare behandlat om hur mycket av Toráns och det judiska folkets lagar och traditioner bör, kan, eller får, en gudfruktig pånyttfödd Jeshua-troende ickejude hålla, så måste vi även behandla de högtider som vi nu räknat upp. Om vi börjar med den första gruppen högtider de sju som nämns i Torán kan man se att speciellt pèsach (där e-et uttalas som i penning med betoningen på första stavelsen) påskslakten är reserverat för de omskurna. Trots det inbjuds de oomskurna bland folken att fira denna högtid, genom Paulus som är Jeshuas sändebud till icke-judarna (1 Kor 5:7-8; 10:16-17; 11:23-26). Under Paulus tid kunde de oomskurna dock inte fira den på samma sätt som judarna eftersom enbart de omskurna fick äta av påskalammen som blev slaktade i templet i Jerusalem. Men så länge det inte finns något tempel kan inte heller judarna fira pèsach enligt Torán, utan enbart en minneshögtid liknande den verkliga påskmåltiden, s.k. sedern. Även de rättfärdiga messiastroende bland folken gör väl i att hålla en liknande sedermåltid vid samma tidpunkt, samt fira de andra årliga högtiderna på ett liknande sätt som judarna. När det gäller de andra gruppernas högtider och fastor är de också rekommendabla för de inympade, för att på så sätt identifiera sig med det judiska folkets historia och traditioner, vilket för med sig flera olika positiva konsekvenser. Purim Eftersom vi nu närmar oss Purim skall vi här nämna en del praktiska regler som det judiska folket Taanit Ester Esters fasta Normalt fastar man under dagen den 13 adar, dagen innan purim. Men när purim infaller på en söndag flyttas den till torsdagen innan eftersom det inte är tillåtet att fasta på sabbaten. Detta år infaller purim på söndagen den 24/2 (med början kvällen innan). Därför är Esters fasta i år den 21/2. Under fastan avstår man från all mat och dryck, inklusive vatten, från soluppgång till solnedgång. Man fastar bara på dagen. Fastan förstärker folkets omvändelse och bön om frälsning och hjälp. Eftersom det är en kollektiv fasta räknas hela folket in när man fastar och ber. Alla utom de som är gravida, de som ammar och är allvarligt sjuka är skyldiga att fasta. Dessa äter bara det som är nödvändigt för sin hälsa. Megillat Ester Esters bokrulle Både män och kvinnor är skyldiga att lyssna på uppläsningen av Esters bok en gång på kvällen efter att stjärnorna börjat lysa och en gång under dagen. Det är inte tillåtet att äta förrän man lyssnat på kvällens uppläsning. Megillan bör läsas offentligt för att undret skall proklameras ut. I synagogan läser chazán kantorn stående. Men om man läser i hemmet gör man det sittande. Kvinnor som inte har möjlighet att lyssna när en man läser megillan kan läsa den själva och även läsa för andra kvinnor. Purimfirandet Purim firas under dagen genom att man klär sig fint och äter en festmåltid seudá med bröd och vin, och med glädje och lovprisningar till Skaparen för det stora undret. Man brukar äta den på eftermiddagen och förlänga den ända till kvällen. Innan man äter är det rekommendabelt att studera Torá en aning. Mishloach manot sändning av maträtter Under purim skall man även skicka minst två Gåvor till de fattiga Man skall också ge två gåvor till de fattiga antingen i form av pengar eller mat. Ju mer desto bättre. Man bör spendera mer till fattiga, änkor och föräldralösa än vad man lägger ut på purimfesten. Ketriel ketriel@messiasbladet.se

3 5 6 Möten med Ketriel Blad Stockholm (Solna) sönd 24 februari - kl Lindesberg fred. 1 mars sabbatsmåltid (anmälan). Möte lörd. 2 mars Tel: Arne Andersson Jönköping sönd 3 mars - kl Jönköping sönd 3 mars MFS årsmöte - kl Varnhem sönd 10 mars - kl Mer information: info@messianskaforeningen.se Att odla bin Jag är biodlare och vill berätta lite om mina trevliga små husdjur, apis mellifera på latin, eller honungsbiet på svenska. Det blir kortfattat med tonvikt på de bi-produkter som man får och dess nyttigheter för oss människor. Det är en mycket trevlig sysselsättning, de flesta som sysslar med biodling har det som hobby, men det finns några som har det som yrke. Genomsnittsförbrukningen av honung är i Sverige ca 7 hg per år och person. En stor del av detta är importerad honung, men det är ändå hundratals ton som dessa flygande småboskap samlar in under en säsong från april - augusti. Att kost och hälsa har ett klart samband är det ingen som ifrågasätter. Vad vi ger vår kropp som drivmedel är därför viktigt om vi skall få ett så friskt liv som det bara är möjligt. Även om vi äter så gott vi kan av det som är nyttigt, händer det att vi blir sjuka, och människan har i alla tider försökt kurera svagheter och sjukdomar med olika medel, med skiftande resultat. Den moderna läkemedelstillverkningen började i liten skala vid 1800-talets slut, tidigare var det i stort sett enbart produkter från naturen som användes. I min barndoms apotek på 50-talet fanns det fortfarande många läkemedel som var ört eller naturbaserade. Det jag vill ta upp i dessa artiklar är det goda som honungsbiet kan ge oss när det gäller vitaminer och andra nyttigheter. Från ett bisamhälle kan man få ett flertal produkter som är användbara och nyttiga. Honung är ju det man först tänker på, men också vax, pollen, propolis (bikitt) och bigift. I kommande delartiklar tänker jag ta upp lite om var och en av dessa. Först lite kort om honungsbiet. Det är en art i insektsordningen steklar som tillhör familjen långtungebin. Bin är en av de få insekter som människan håller som husdjur, vilket man gjorde redan under biblisk tid. Man har nyligen funnit lämningar av ett stort antal bikupor av lera i ruinstaden Rehov i Israel. Arkeologer har även grävt fram vaxkakor tillsammans med dessa urgamla lämningar av en svunnen biodling. Guds skapelse är oerhört komplicerad och den som fått lite insyn i binas värld borde inte kunna vara ateist. Ett bisamhälle är ett kvinnosamhälle där det finns en enda drottning som håller ihop samhället genom sitt doftämne, och hon är moder till alla de övriga bina i samhället. Alla arbetsbin är underutvecklade drottningar som fötts av befruktade ägg som när de kläckts inte fått den kraftiga mat som gör att de utvecklas till en drottning, utan istället fått en ordinär diet som gör dem till arbetsbin. Det är alltså kvinnorna som gör allt jobbet. De städar celler, matar larver, bygger vaxkakor, sköter luftkonditioneringen genom att fläkta med vingarna, sköter vakthållningen vid flustret och samlar nektar. Det sistnämnda är det som är det tuffaste jobbet som ofta slutar med att de omkommer. Arbetsbin som föds på våren blir utslitna redan under sommaren. Det är de som föds under senare delen av sommaren som inte hinner slita ut sig, utan överlever vintern och kan bygga upp ett nytt samhälle nästa vår. Drottningen blir vanligtvis 2-3 år. Hon fungerar som en äggläggningsmaskin och kan under våren lägga upp till ca 1500 ägg per dygn. Som en jämförelse så lägger en höna bara ett ägg per dygn. Den tredje sortens bin är hanarna som kallas drönare. De föds av obefruktade ägg som drottningen väljer att lägga i ett mindre antal. Drottningen kan alltså välja mellan att befrukta äggen eller låta bli. Detta är möjligt genom att hon har en behållare med de spermier hon fått vi den

4 7 8 enda befruktningen som skett, när hon bara var några veckor gammal. Dessa mindre antal obefruktade ägg har alltså bara en mor och kan ses som en sorts jungfrufödda bin. Dessa larver får en speciell mat och utvecklas till hanar. De har en enda uppgift, att varje varm sommardag flyga ut och leta efter unga drottningar som flyger ut för att para sig i luften. Man kan tycka att det är en behaglig uppgift i livet, men det har en baksida och den är att de flesta aldrig får möjlighet att para sig, och de som fått det dör efter parningen på grund av att könsdelarna rycks ut ur deras kropp. De som överlevt genom att inte para sig dör i alla fall genom svält. Drönare lagar inte sin egen mat utan matas av arbetsbin. Eftersom drönarna inte har någon uppgift under vintern, upphör arbetsbina att mata dem och de blir då svaga och sparkas brutalt ut ur kupan. Under vintern måste bisamhället hushålla maximalt med det insamlade fodret och drönarna skulle då tära på matförrådet. När våren kommer lägger drottningen nya drönarägg och får på så sätt nya friska hanar för att sköta fortplantningen. Stig-Åke stigake@messiasbladet.se Purim Jag ska här försöka beskriva Esters bok i ett eskatologiskt perspektiv. Haman är i Esters bok det personifierade hatet mot judarna, den inkarnerade släktingen till Amalek, han som är Israels värsta fiende. Denne fiende, Amalek, möter Israels barn alldeles efter uttåget ur Egypten innan de ännu hade hunnit fram till Guds berg Horeb. I 2 Mos 17:8 står det skrivet Sedan kom Amalek och stred mot Israel i Refidim, och i 2 Mos 17: 16 står det skrivet Han sade: En hand har lyfts mot Herrens tron HERREN skall strida mot Amalek från släkte till släkte. Amalek kan kopplas till flera gestalter i Bibeln, som vi kommer att se, och som i slutfasen av detta millenium kommer att personifieras av den som är i stället för Messias, uttryckt som antikrist i svenska biblar. Amalekiterna har sin genetiska härkomst från Esau (Esaus släkt befolkade Edom, som betyder röd, namnet härleds till den röda linssoppan som Jakob erbjöd Esau i utbyte mot dennes förstfödslorätt). Vi kommer i slutet av artikeln se det spänningsfält som råder mellan Esau och Jakob. Under de dramatiska händelserna som beskrivs i Esters bok framträder agagiten Haman som konung Ahasveros premiärminister i det persiska riket. Haman låter genom list föra ut en skrivelse till alla provinser i riket, undertecknad av konungen, att alla judar i hela riket skall förgöras en bestämd dag, nämligen den trettonde dagen i månaden Adar. I beskrivningen i Esters bok reser den Evige upp den judiska flickan Ester (som blivit drottning åt konung Ahasveros) och hennes farbror Mordokaj. De förmår genom klokt handlande eliminera hotet att utplåna judarna i hela det persiska riket. Konungen får genom Esters och Mordokajs förtjänster klart för sig att han blivit bedragen av agatiten Haman. Vilket resulterar i att Haman blir avrättad. Mordokaj blir insatt som rikets främste minister i Hamans ställe och alla judar räddas. Efter räddningsaktionens lyckosamma slut lät Mordokaj sända ut ett påbud att år efter år fira den fjortonde och femtonde dagen i månaden Adar till minne av att judarna hade fått ro för alla sina fiender. Man hade kastat Pur (lott) om vilken dag som detta hemska skulle drabba judarna. Pur var ett beslutssystem i det persiska riket för fastställande av datum, och även för genomförande av lagar och förordningar. Därav högtidens namn Purim. Denna händelse är en viktig del i det judiska folkets historia, och en länk i den Eviges plan att strida mot Amalek släktled efter släktled, och sannerligen en anledning till fest. Vi ska titta på amalekiterna i förhållande till Esau som stamfader. I 1 Mos 36:12 står det skrivet Timna, som var Esaus sons, bihustru, födde Amalek åt Elifas. Dessa var söner till Esaus hustru Ada. En möjlig tolkning av att Esaus son Elifas gav en av sina söner namnet Amalek, var att ett folk tidigt i Kanaan kallades amalekiter. I första Mosebok 14:7 står det skrivet Sedan vände de om och kom till EnMispat, det vill säga Kadesh, och erövrade hela amalekiternas land. Det skulle i så fall betyda att amalekiter fanns redan på Abrahams tid. Då bibeltexten beskriver de krig som då var mellan kungarna i hela Kanaans område. 1 Haman är en representant för Amalek, och utgör enligt vissa uttolkare sjunde generationen av de amalekiter som utgått från Esau.

5 9 10 Man behöver nog tolka det så att amalekiterna är både ett begrepp, en folkgrupp och individer, som genom historien har haft till uppgift att attackera Israel. Romariket bestod troligen av folk från Esaus släktled. I ljuset av det kan vi betrakta domsorden i Obadja som domen över det religionssystem som har utgått ifrån Rom, och även som domsord över hela det antimessianska väldet. I Obadja vers 21 står det skrivet: Frälsare skall dra upp på Sions berg för att döma Esaus berg. Och riket skall tillhöra HERREN. Denna vers talar om den Eviges dom, Messias dagar, och Amaleks slutliga nederlag. Vi kan också påminna oss om de domsord som vår mästare uttalar i Johannes evangelium: Joh. 12:31 Nu går en dom över världen. Nu skall denna världens furste kastas ut. Joh. 14:30 Det är inte mycket mer jag kommer att säga er, ty denna världens furste kommer. Mot mig förmår han ingenting. Joh. 16:11 om dom, ty denna världens furste är dömd. Men låt oss inte glömma bort artikelns tema Purim. Vi får tacka den Evige för hjältarna Ester och Mordikaj, som stod emot denna världens furste i det stora persiska riket under konung Ahasveros dagar, för att Guds plan för det judiska folket och resten av världen skall kunna fullbordas. Välsignelser, Lars-Gösta Juden Jesus Judiska museet i Stockholm har just nu en utställning på temat Juden Jesus med början i januari. Man har haft några föreläsningar veckovis, och vi gick dit en kväll. Inkommen genom dörren på museet kände man sig välkommen, och där rådde gemytlig stämning. Klockan sju öppnade man mötet, och moderatorn inledde med att ge sin syn på Jesus. Hon gjorde en jämförelse med den någorlunda samtida rabbinen Akiva som blev avrättad efter uppvigling mot romarna år 130. Två medverkande gav anföranden. Den första var Karin Hedner Zetterholm, docent i judaistik i Lund. Hon presenterade innehållet i två böcker, varav den första var skriven av den amerikanske juden Doyarin som tar upp kristendomens förhållande till judendomen. Han hävdar att religionerna delades i ett tidskede, långt senare än man förut trott. Dessa grenar påverkade även varandra långt efter uppdelningen. Hon kom in på vilken typ av messiasbegrepp judendomen hade under denna tid, och hur Jesus-rörelsen övertog och utgick ifrån detta och överförde det på Jesus. Hon hänvisade till Daniels bok kapitel 7. Där ingick i messiasbegreppet en mänsklig, gudomlig gestalt, Människosonen. Förre överrabbinen Narrowe fanns med i skaran och han gjorde inlägg och motfrågor. Morton Narrowe påpekade med judens intensitet skillnaderna mellan Jesus-rörelsens folk och de rabbinska judarna, där de senare alltid var mycket noga med bevarandet av det judiska folkets avskildhet. I Jesus-rörelsen/kyrkan suddades det kontinuerligt ut. Han berörde frågan om ersättningsteologi och han tog även upp den känsliga frågan om messianska judar, eftersom Karin sagt att många Jesustroende under den första tiden var judar. De följde den judiska lagen och trodde på Jesus. Karin svarade att det finns idag så många olika grupper inom detta sammanhang. Några lever judiskt och håller lagen, men tror på Jesus. Andra låtsas bara vara judar, blev hennes svar. ge en bild av den islamiska religionens syn på personen Jesus. Han höll sig huvudsakligen till den sunnitiska strömningen. Det var mycket informativt. Attityden på museet kändes positiv. Man arrangerar en utställning om juden Jesus och sopar inte något under mattan. Det är mycket som sker i dessa tider. Vid pennan, Tord Ivarsson tord@messiasbladet.se larsgosta@messiasbladet.se Sedan talade en professor i islamologi, som ville

6 11 12 Hebreiskt datum Allmänt datum Sabbatstider i Sverige Aktivitet Umeå Sundsvall Stockholm Göteborg Malmö 5 Adar 15 feb Ljuständning 15:55 16:14 16:22 16:52 16:55 6 Adar 16 feb Havdalá 17:29 17:47 17:55 18:24 18:26 12 Adar 22 feb Ljuständning 16:17 16:34 16:40 17:09 17:10 13 Adar 23 feb Havdalá 17:50 18:07 18:13 18:41 18:41 19 Adar 1 mar Ljuständning 16:39 16:54 16:57 17:25 17:25 20 Adar 2 mar Havdalá 18:12 18:27 18:30 18:57 18:56 26 Adar 8 mar Ljuständning 17:00 17:14 17:14 17:41 17:39 27 Adar 9 mar Havdalá 18:33 18:47 18:47 19:13 19:11 4 Nisan 15 mar Ljuständning 17:21 17:33 17:31 17:56 17:54 5 Nisan 16 mar Havdalá 18:54 19:06 19:04 19:29 19:25 Hebreiskt datum Allmänt datum 6 Adar 16 feb 19 Trumá Upplyft offer, avskild del Toráläsning Parashá Betydelse Toráläsning Haftará Apostoliska Skrifterna 2 Mosebok 25:1 27:19 1 Kungaboken 5:12 6:13 Lukas 15:1 18:14 13 Adar 23 feb 20 Tetsavé du skall befalla 2 Mosebok 27:20 30:10 Hesekiel 43:10 27 Lukas 18:15 20:26 20 Adar 2 mar 21 Ki Tissá när du räknar 2 Mosebok 30:11 34:35. 1 Kungaboken 18:1 39 (A) 1 Kungaboken 18:20 39 (S) 27 Adar 9 mar 22 VaJahkel 23 Pekudei och han fick dem att samlas beräkningar av Lukas 20:27 22:46 2 Mosebok 35:1 40:38 1 Samuelsboken 20:18-42 Lukas 22:47-24:53 5 Nisan 16 mar 24 VaJikrá och han kallade 3 Mosebok 1:1 6:7 Jesaja 43:21 44:23 Matteus 1:1 3:17 A = Askenasisk tradition S= Sefardisk tradition

7 13 14 Toráläsning 19 Trumá 2 Mosebok 25:1 27:19 Trumá Betyder upplyft offer, avskild del : :17 30 (Sefardisk trad.) 25:17 40 (Askenasisk trad.) 3. 25:31 26:14 (S); 26:1 14 (A) 4. 26: : : : Maftir: 27:17 19 Haftará: 1 Kungaboken 5:12 6:13 Apostoliska Skrifterna: Lukas 15:1 18: : : :19 17: : : Tetsavé 2 Mosebok 27:20 30:10 Tetsavé Betyder du skall befalla :20 28: : : : : : : Maftir: 30:8 10 Haftará: Hesekiel 43:10 27 Apostoliska skrifterna:: Lukas 18:15 20: : :35 19: : : : Ki Tissá 2 Mosebok 30:11 34:35. Ki Tissá Betyder När du räknar :11 31: :18 33: : : : : : Maftir: 34:33 35 Haftará: 1 Kungaboken 18:1 39 (Askenasisk trad.); 1 Kungaboken 18:20 39 (Sefardisk trad.) Apostoliska skrifterna: Lukas 20:27 22: : : : : : VaJakhel 2 Mosebok 35:1 38:20 VaJakhel Betyder och han fick dem att samlas. (när VaJakhel läses separat): 1. 35: : :30 36: : :20 37: : : Maftir: 38:18 20 (när VaJakhel läses tillsammans med Pekudei): 1. 35: :30 37: : :1 39: : : : Maftir: 40:34 38 Haftará: 1 Kungaboken 7:40 50 (Askenasisk trad.) ; 1 Kungaboken 7:13 26 (Sefardisk trad.) Apostoliska skrifterna: Lukas 22:47 24: : : : :50 24: : Pekudei 2 Mosebok 38:21 40:38 Pekudei Betyder beräkningar av :21 39: : : : : : : Maftir: 40:34 38 Haftará: 1 Samuelsboken 20:18-42 Apostoliska skrifterna: Lukas 22:47 24: : : : :50 24: : VaJikrá 3 Mosebok 1:1 6:7 (5:26) VaJikrá Betyder och han kallade. 1. 1: :14 2:6 3. 2: : : :27 5: :11 6:7 (5:26 Hebreisk version) 8. Maftir: 6:5 7 (5:24 26 Heb.) Haftará: Jesaja 43:21 44:23 Apostoliska skrifterna: Matteus 1:1 3:17

8 15 16 Årliga högtider Ansvarig utgivare Johan Bladh Al l m ä n n a f r å go r : info@messiasbladet.se Re d a k t i o n en : Tibor Urban, Lars-Gösta Gustafsson, Ketriel Blad, Johan Bladh, Petrus Hägglund, Noomi Andersson Design och layout Krzysztof Kolompar kristoffer@messiasbladet.se redaktion@messiasbladet.se Rådet : radet@messiasbladet.se www. m e s s i a s b l a d e t. s e