Restenergi inom industrin i Östergötlands och Örebro län Resultat av enkätundersökning av 85 företag
|
|
- Erika Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Restenergi inom industrin i Östergötlands och Örebro län Resultat av enkätundersökning av 85 företag Sarah Broberg Inger-Lise Svensson Magnus Karlsson Patrik Thollander Uppgifterna är framtagna av Länsstyrelsen Östergötlands län och Länsstyrelsen i Örebro län i samarbete med Linköpings Universitet Juni 2
2 Bakgrund Under våren 2 har Länsstyrelsen Östergötlands län och Länsstyrelsen i Örebro län inventerat restenergin inom industrin i Östergötlands och Örebro län. Enkäten som skickades ut utformades i samarbete med Linköpings Universitet och skickades ut till 85 industrier i länen. Syfte Syftet med undersökningen är att undersöka mängden tillgänglig restenergi i industrin inom Östergötlands och Örebro län. Enkäten syftade till att få fram värmetillgången inom företagen, dels total tillgång i länen och dels spillvärme per län. Syftet med rapporten är också att undersöka möjliga användningsområden för den tillgängliga restvärmen. Genom användning av energiinnehållet för uppvärmningsbehov internt eller som när-/fjärr-värme kan användningen av fossila bränslen och el minskas. Metod Metoden som användes för att uppfylla ovanstående syfte är en enkätstudie. Tillsammans med Energisystem vid Linköpings universitet tog Länsstyrelsen fram en lista på frågor inför enkätutskicket. 85 företag inom Östergötlands och Örebro län valdes ut och en enkät sammanställdes av Länsstyrelsen i Östergötlands, Länsstyrelsen i Örebro län och Linköpings Universitet. Företagen är verksamma inom miljö, verkstads-, stål-, glas-, gruv-, kemi-, pappers-, drivmedel- och betongindustrin. Informationen om enkäten skickades ut via e-post till 85 företag och svar har inkommit från 28 av dessa via webbaserade enkätplattformen. Bland de 28 företagen som svarade på enkäten har 9 företag mindre än 5 anställda och ytterligare 5 företag mindre än 5 anställda. Svarsfrekvensen redovisas i figur. Antal enkätsvar (av 85 stycken utskickade enkäter) Totalt antal inkomna svar Östergötlands län Örebro län Figur : Svarsfrekvensen för den utskickade enkäten. Totalt antal inkomna svar och antal svar per län. I den andra delen av studien studeras möjliga användningsområden för användning av den tillgängliga restenergin i länen. Enkäten bifogas i bilaga.
3 Avgränsning 85 industrier i Östergötlands och Örebro län valdes ut för studien. Efter en påminnelse och framskjutet svarsdatum har 28 svar har inkommit. Restenergi hos de tillfrågade företagen har undersökts i form av restvärme i vatten, ånga, rökgaser, luft och biprodukter. Resultat av enkätundersökning av restvärme inom industrin i Östergötlands och Örebro län Nedan presenteras resultaten från enkäten uppdelat enligt de utskickade frågorna, se bilaga. Årlig energianvändning Av de 28 industrier som svarat på enkäten har 27 stycken fyllt i uppgifter om sin årliga energianvändning. Den årliga energianvändningen i dessa 27 industrier uppgick till nästan,5 TWh/år. Den årliga energianvändningen i Östergötlands län uppgick till strax över 6 TWh/år och för Örebro län var samma siffra nästan 4,5 TWh/år. Den industri som inte redovisat sin energianvändning ligger i Östergötlands län. Industrierna har angett energianvändningen uppdelat i biobränsle, fossila bränsle, elektricitet, fjärrvärme och annat. Ca 35 % av energianvändningen var förnybart bränsle i form av biobränsle och fjärrvärme. Elanvändningen motsvarade ca 55 % och resterande energi bestod av fossila bränslen och andra ej specificerade energislag. Användningen inom respektive område och per län redovisas i figur 2-4. Total energianvändning för de studerade industrierna enl. enkät (totalt ca.5 TWh/år) Fjärrvärme % Annat 5% Elektricitet 55% Biobränsle 34% Fossila Bränsle 5% Figur 2: Årlig energianvändning hos de studerade industrierna i Östergötlands och Örebro län. 2
4 Energianvändning av de studerade industrierna i Östergötlands län enligt enkät (totalt ca 6. TWh/år) Fjärrvärme % Annat 8% Elektricitet 45% Biobränsle 39% Fossila Bränsle 7% Figur 3: Årlig energianvändning av de studerade industrierna i Östergötlands län. Energianvändning av de studerade industrierna i Örebro län enl enkät (totalt ca 4.5 TWh/år) Fjärrvärme % Annat 2% Biobränsle 27% Elektricitet 68% Fossila Bränsle 3% Figur 4: Årlig energianvändning av de studerade industrierna i Örebro län. Värmeöverskott Frågeställning: Har ni värmeöverskott? Industrierna hade 3 svarsalternativ att välja på; Ja, Nej och Vet ej. Resultaten visas i figur 5-7 nedan. Tabellerna visar det sammanställda svaret från enkäten såväl som uppdelat per län. 3
5 Östergötlands och Örebro län 6 Ja Nej Vet ej Figur 5: Värmeöverskott hos de tillfrågade företagen, Östergötlands och Örebro län. Östergötlands län 5 Ja Nej Vet ej Figur 6: Värmeöverskott hos de tillfrågade företagen, Östergötlands län. Örebro län 6 6 Ja Nej Vet ej Figur7: Värmeöverskott hos de tillfrågade företagen, Örebro län. Möjlighet för användning av restvärme internt Frågeställning: Har ni undersökt möjligheterna att använda restvärme internt på företaget? Industrierna hade 4 svarsalternativ att välja på; Ja, Nej, Vet ej och Använder redan internt. 4
6 Av de 28 inkomna enkäterna har ca 57 % svarat på frågan. Specifikt per län är det ca 6 % av industrierna i Östergötlands län och 54 % av industrierna i Örebro län som har svarat på frågan. Svaren redovisas i figur 8-. Östergötlands och Örebro län 6 9 Ja Nej Vet ej Använder redan internt Figur 8: Möjlighet för användning av restvärme internt hos de tillfrågade industrierna, Östergötlands och Örebro län. Östergötlands län 7 2 Ja Nej Vet ej Använder redan internt Figur 9: Möjlighet för användning av restvärme internt hos de tillfrågade industrierna, Östergötlands län. 5
7 Örebro län 4 2 Ja Nej Vet ej Använder redan internt Figur : Möjlighet för användning av restvärme internt hos de tillfrågade industrierna, Örebro län. Följande kommentarer kan redovisas från de företag som svarat Ja. Under årens lopp har ett flertal utredningar gjorts och energibesparingsåtgärder har genomförts utifrån rådande omständigheter. F.n. pågår ett antal utredningarkartläggningar som syftar till att förbättra energiåtervinningen i verksamheten. Ja, under våra tester kan en viss del matas till elnätet, en stor del "bränns upp" i belastningsmotstånd. En rapport har visat på potentialen men återbetalningstiden är för lång. Mängden värme beror på hur mycket el som kan återmatas på elnätet. Lösningen byggde på att med ett värmebatteri överföra värmen från luften till vatten i en ackumulatortank. Vi har investeringsprojekt för att utnyttja överskottsvärme till lokalvärme. Sådana investeringar är redan gjorda till viss del, men det finns mer att hämta. Vi har ett överskott i rökgaserna som skulle kunna användas internt för förbehandling i ett torksteg, dock inte lönsamt. Följande kommentarer kan redovisas från de företag som svarat Använder redan internt. Använder spillvärme från kompressor till att värma lokaler vintertid men vi har stora värmeförluster från våra cykloner. Kontinuerligt arbete med värmeåtervinning. Vi återvinner värme på olika ställen i fabriken till ett internt fjärrvärmenät. Produktionsutrustningen värmer lokaler när den används. Tryckluftkompressor värmer hela lagret. Installation av Powerbox för att generera el från lågvärdig värme i delavlopp. Restvärme från brännugn används till torkning av råmaterial. Överskottsvärme från kylprocess leds tillbaka till ugn. Undersökning av att använda restvärme från kompressorer till lokaluppvärmning har gjorts och övervägs. Har en omfattande användning av sekundärvärme för värmning av processer. Möjlighet för leverans av restvärme externt Frågeställning: Har ni undersökt möjligheterna att leverera restvärme externt? Industrierna hade 4 svarsalternativ att välja på; Ja, Nej, Vet ej och Levererar redan externt. 6
8 Från de 28 inkomna enkäterna har ca 6 % svarat på frågan. Specifikt per län är det ca 67 % av industrierna i Östergötlands län och 54 % av industrierna i Örebro län som har svarat på frågan. Svaren redovisas i figur -3. Östergötlands och Örebro län Ja Nej Vet ej Använder redan internt Figur : Möjlighet för leverans av restvärme externt hos de tillfrågade industrierna, Östergötlands och Örebro län. 6 Östergötlands län 3 Ja Nej Vet ej Använder redan internt Figur 2: Möjlighet för leverans av restvärme externt hos de tillfrågade industrierna, Östergötlands län. 7
9 Örebro län 4 2 Ja Nej Vet ej Använder redan internt Figur 3: Möjlighet för leverans av restvärme externt hos de tillfrågade industrierna, Örebro län. Två av de tillfrågade industrierna redovisar mängden restvärme som levereras till externa kunder. Företag X levererade ca 24 MWh fjärrvärme och ca 59 MWh el (under 2) och företag Y levererar ca 88 MWh restvärme per år. Diskussion med externa aktörer Frågeställning: Har frågan diskuterats med externa aktörer, t.ex. fjärrvärmebolag? Industrierna hade 3 svarsalternativ att välja på; Ja, Nej och Vet ej. Från de 28 inkomna enkäterna har 25 % svarat på frågan. Specifikt per län är det 4 % av industrierna från Östergötlands län och 8 % av industrierna i Örebro län som har svarat på frågan. Svaren redovisas i figur 4-6. Östergötlands och Örebro län 6 Ja Nej Vet ej Figur 4: Antal industrier som fört diskussioner med externa aktörer angående möjligheten att leverera restvärme externt, Östergötlands och Örebro län. 8
10 Östergötlands län 6 Ja Nej Vet ej Figur 5: Antal industrier som fört diskussioner med externa aktörer angående möjligheten att leverera restvärme externt, Östergötlands län. Örebro län Ja Nej Vet ej Figur 6: Antal industrier som fört diskussioner med externa aktörer angående möjligheten att leverera restvärme externt, Örebro län. Respons från externt bolag Frågeställning: Vilken respons fick ni från det externa bolaget? Industrierna hade 4 svarsalternativ att välja på; Positivt, samarbete övervägs, Negativt, externt bolag är ej intresserade av samarbete, Diskussion pågår och Ingen kommentar. Av de 6 industrier som svarade ja på frågan om det hade förts diskussioner med externa aktörer angående leverans av restvärme svarade samtliga på denna fråga. Två av industrierna svarade att de fått positiv respons och att samarbete övervägs. Två industrier svarade att de fått negativ respons från det externa bolaget och att det externa bolaget inte är intresserade av ett samarbete rörande restvärme. En industri svarade att diskussion pågår och den sista industrin hade ingen kommentar på frågan. Spillvärmepotential i form av varmvatten Av de 28 industrier som fyllt i enkäten har 25 % fyllt i att de har potential i form av varmvatten, vilket motsvarar 7 industrier. Fyra stycken industrier som redovisar potential av restvärme i form av varmvatten är belägna i Östergötlands län och tre stycken industrier är belägna i Örebro län. 9
11 TWh/år Av de industrier som redovisat att de har restvärmepotential i varmvatten visar alla industrier utom en på vattentemperaturer under eller lika med 55 C. Den återstående industrin har en vattentemperatur på 7 C. Vatten med så låg temperaturer kan t.ex användas för att förvärma tappvarmvatten eller tilluft. Två industrier redovisar total möjlig potential för extern leverans medan resterande industrier redovisar vattentemperaturer och vattenflöden. För beräkning av potentialen för dessa industrier har det antagits en referenstemperatur på vatten på C. Bland de industrier som redovisar ett spann på temperaturen har den lägsta temperaturnivån använts. I de fall det angetts potentialen för extern leverans har denna siffra använts. Om detta inte angetts har det antagits att hela restvärmepotentialen kan användas för extern leverans. I figur 7 redovisas potentialen för restvärme i vatten bland de industrier som fyllt i sin potential. Potentialen redovisas totalt för Östergötlands och Örebro län och för respektive län.,4,2,8,6,4,2 Potential i form av varmvatten,2 Östergötlands och Örebro län,3 Östergötlands län,9 Örebro län Figur 7: Restvärmepotential i vatten redovisat total potential för Östergötlands och Örebro län och för respektive län. Restvärmepotential i form av ånga Av de 28 industrier som svarat på enkäten har en industri fyllt i att de har potential i form av ånga. Företaget har endast fyllt i temperaturen och trycket på ångan och inget flöde anges. Ingen vidare analys görs på potentialen i ånga. Spillvärmepotential i form av rökgaser Av de 28 industrier som fyllt i enkäten har ca 25 % fyllt i att de har potential i rökgaser, vilket motsvarar 7 industrier. Utöver detta är det en industri som fyllt i att de inte vet om de har potential i rökgaser. Fyra stycken industrier som redovisar potential av restvärme i rökgaser är belägna i Östergötlands län och tre stycken i Örebro län. Av de företag som har redovisat att de har restvärmepotential i rökgaser visar två industrier en temperatur under C. På grund av den låga temperaturen kommer dessa inte tas med i en vidare analys. Båda dessa industrier är belägna i Örebro län. En industri redovisar total möjlig potential för extern leverans medan resterande industrier redovisar temperaturer, flöden och
12 GWh/år fukthalt. För beräkning av potentialen för dessa industrier har det antagits en referenstemperatur på C för att undvika korrosion på grund av kondensering av vattenånga ur förbränningsgaserna. Bland de industrier som redovisar ett spann på temperaturen har den lägsta temperaturnivån använts. I de fall det angetts potentialen för extern leverans har denna siffra använts. Om detta inte angetts har det antagits att hela restvärmepotentialen kan användas för extern leverans. I figur 8 redovisas potentialen för spillvärme i rökgaser bland de industrier som redovisat sin potential. Potentialen redovisas totalt för Östergötlands och Örebro län och för respektive län. Vidare kan det finnas extra potential på grund av fukthalten i rökgaserna där energin kan utvinnas med hjälp av rökgaskondensering , 3, Östergötlands och Örebro län Potential i rökgaser Östergötlands län,7 Örebro län Figur 8: Restvärmepotential i rökgaser redovisat total potential för Östergötlands och Örebro län och för respektive län. Restvärmepotential i form av varmluft Av de 28 industrier som fyllt i enkäten har ca 2 % fyllt i att de har potential i form av varmluft, vilket motsvarar 6 industrier. Utöver detta är det en industri som fyllt i att de inte vet om de har potential i varmluft. Fyra stycken industrier som redovisar potential av restvärme i varmluft är belägna i Östergötlands län och två stycken i Örebro län. Av de sex industrier som redovisat att de har en restvärmepotential i form av varmluft har de två industrier som är belägna i Örebro län en lufttemperatur på 5 C, två en temperatur under C och en industri en temperatur på 2 C. På grund av den låga temperaturen hos industrierna i Örebro län kommer spillvärmen i luften från dessa företag inte tas med i vidare analys. En industri redovisar ingen potential för extern leverans och kommer därför inte att beaktas vidare. En del industrier redovisar den totala potentialen. Om potentialen inte angetts beräknas potentialen och det har då antagits en referenstemperatur på 3 C för att det ska finnas möjlighet att utnyttja restvärmen för uppvärmning av lokaler. Inomhustemperaturen ligger normalt runt ca 2 C. I de fall det angetts potentialen för extern leverans har denna siffra använts. Om detta inte angetts har det antagits att hela restvärmepotentialen kan
13 GWh/år användas för extern leverans. I figur 9 redovisas potentialen för restvärme i form av varmluft bland de företag som redovisat sin potential. Potentialen redovisas för Östergötlands län där de tre industrierna är belägna Potential i form av varmluft 62 Östergötlands län Figur 9: Spillvärmepotential i luft för Östergötlands län. Restvärmepotential i biprodukter Av de 28 företag som fyllt i enkäten har tre företag fyllt i att de har potential i biprodukter. En industri har endast redovisat vilken typ av biprodukter de har och ingen temperatur på dessa biprodukter. Den andra industrin har fyllt i såväl produkt som temperatur och flöde. Den tredje industrin har fyllt i en total årlig potential på 35 GWh/år som redan idag säljs externt. På grund av så få inkomna svar har ingen vidare analys gjorts på potentialen i biprodukter. Data för framtagande av potential Frågeställning: Vilken typ av data har använt för framtagande av potentialen i vatten/ånga/rökgaser/luft/biprodukter? Industrierna hade 4 svarsalternativ att välja på; Uppmätt data, Uppskattade data, Beräknade data och Kombination/annat. Av de 28 industrier som svarat på enkäten har ca 36 % fyllt i uppgifter angående potentialen i vatten, ånga, rökgaser, luft och/eller biprodukter. Ca 5 % har däremot svarat på frågan vilken typ av data de har använt för framtagande av potentialen vilket tyder på att det kan finnas större potential än den som redovisas i avsnitten ovan. I figur 2-22 redovisas svaren för respektive län. 2
14 Framtagning av data Östergötland och Örebro län Uppmätt data Uppskattad data Beräknad data Kombination/annat Figur 2: Antal industrier som använt respektive typ av data för framtagande av potentialen, Östergötlands och Örebro län. Framtagning av data Östergötland län 4 5 Uppmätt data Uppskattad data Beräknad data Kombination/annat Figur 2: Antal industrier som använt respektive typ av data för framtagande av potentialen, Östergötlands län. 3
15 Framtagning av data Örebro län 2 Uppmätt data Uppskattad data Beräknad data Kombination/annat Figur 22: Antal industrier som använt respektive typ av data för framtagande av potentialen, Örebro län. Potential under sommar respektive vinter Frågeställning: Av den totala potentialen i vatten/ånga/rökgaser/luft/biprodukter, hur stor andel finns tillgänglig sommar respektive vinter? Sommar definieras som april-september och vinter som oktober till mars. Svaren anges i procent, %. Av de 28 industrier som svarat på enkäten har ca 54 % svarat på frågan angående potentialen under sommaren respektive vintern, vilket motsvarar 5 industrier. Av dessa är det ett svar som inte går att tolka och två som inte vet hur deras fördelning ser ut. Sex industrier har lika stor potential under sommarhalvåret som vinterhalvåret och tre har en relativt jämn fördelning eller möjlighet till jämn fördelning över året. Resterande industrier har större potential under sommarhalvåret. Av de 5 industrier som fyllt i andelen potential under sommar respektive vinter är det tre som tidigare inte redovisat någon restvärmepotential i vatten, ånga, rökgaser, luft eller biprodukter. Detta gör att man kan dra slutsatsen att potentialen troligtvis är större än den som tidigare redovisats. Möjliga användningsområden för spillvärme Den spillvärme som har identifierats hos företagen i studien är i de flesta fall av låg temperatur. I industrier med högtempererad restvärme finns ett stort ekonomiskt värde i värmen då den kan användas antingen externt som fjärrvärme eller internt för energieffektiviseringar eller ökad produktion av el. Högtrycksånga kan användas för produktion av el, lågtrycksånga används i processerna i många industrier och varmt vatten av högre temperatur kan användas både som fjärrvärme eller i vissa produktionsprocesser, se figur 23 (Jönsson, Svensson et al. 28; Svensson, Jönsson et al. 28). Retsvärme av de nivåer som redovisas av företagen i den här studien har mer begränsade användningsområden men har fortfarande ett ekonomiskt värde. I många fall anses värme av så låg temperatur inte användbar, men med hjälp av värmepumpning eller ny teknik kan den ändå användas. 4
16 Figur 23: Användbarhetsmatris för vattenbaserade energibärare (Jönsson, Ottosson et al. 27). Användningsområde för restvärme i form av vatten Nedan listas möjliga användningsområden för restvärme i vatten: Leverans till returvattnet i fjärrvärmenätet. Detta gör att mängden tillförd värme från fjärrvärmeverket kan minskas för att nå rätt temperatur på utflödet (Thollander et al. 2; Arvidsson 2). Leverans till framledningsvattnet i fjärrvärmenätet. Organic Rankine Cycle (ORC) fungerar som en vanlig Rankinecykel (ångkraftsprocess) men istället för vatten används ett organiskt arbetsmedium vilket möjliggör tillvaratagande av energi från lågvärdig värme på grund av mediets låga förångningstemperatur. Resulterar i elgenerering. I Sverige används tenkiken främst för att tillvara ta restenergi från industrier och bland industrierna som använder teknisken kan Stora Ensos massabruk i Skutskär och massabruket Munksjö Aspa bruk (Karlsson 2). Restenergin kan användas för uppvärmning av vattnet i en flash-anläggning. I flashanläggningen produceras vattenånga från hetvatten i en ånggenerator. Ångan passerar en ångturbin med generator vilket resulterar i elgenerering. Eksjö Energi är ett exempelt på ett företag som använder teknisken. De installerade redan 997 en flashanläggning i värmeverket i Eksjö (Karlsson 2). Värmning/förvärmning av luft, vattnet i en ångpanna eller av tappvarmvatten. Lågtempererad restvärme kan användas för uppvärmning av bostäder i ett lågtempererat system som under perioder då den lågtempererade värmen inte räcker till kan kompletteras med andra värmekällor. Ett exempel där lågtempererad värme 5
17 från returledningen i fjärrvärmenätet används för att värme upp ett kvarter finns i Karlstad där bostäder har byggts så att returvärmen kan användas för att värma upp lägenheter genom golvvärme (Beiron J 27). På samma sätt skulle lågtempererad restvärme kunna utnyttjas genom att anpassa nya byggnaders energisystem efter den värme som finns tillgänglig lokalt. Även andra studier visar att restvärme av låg temperatur kan användas för att värma upp bostäder, t.ex. i ett så kallat närvärmesystem (Agestam 29). Spillvärme i form av vatten kan värmepumpas upp till nivåer som är lämpliga för t.ex. fjärrvärme eller i industriella processer. Om industrin själv har behov av värme vid relativt låg temperatur kan en värmepump lyfta temperaturen på spillvärmen till en lämplig temperatur för enskilda processer, även om värmepumpning upp till fjärrvärmenivå skulle vara olönsamt. Ett exempel på en industri som använder en värmepump för att återvinna värme från sitt reningsverk är Astra Zeneca i Södertälje. I Astra Zenecas reningsverk värms det inkommande avloppsvattnet upp till 24 C innan det går vidare i reningsprocessen. Avloppsvattnet värms upp av en värmepump där värmen tas från det utgående renade vattnet som har en temperatur på ca C (Olsson 2). Lågvärdig spillvärme kan användas i kombination av produktion av t.ex. biogas eller vid algodling. Restvärmen kan användas integrerat med biogasproduktion för värmningen under fermentering, en process som kräver ca 35 C (Ellersorfer 2). För bra tillväxtförhållanden för alger krävs en temperatur på 2-3 C (Pokoo-Aikins et al. 29). Spillvärmen kan användas för uppvärmning av vattnet för odling av alger. Om överskottet i vattnet är litet ska det i första hand användas momentant. Om restvärmen överstiger det momentana behovet ska den i andra hand lagras i korttidslager för att täcka till exempel värmebehovet under natt eller produktionsstopp. Om överskottet är större än detta ska det i sista hand lagras i säsongslager. (Arvidsson 2). Exempel på momentan användning kan ses i Korsnäs pappers och massabruke vid Gävle där överskottet i varmvattnet levereras till det kommunala fjärrvärme systemet (Klugman et al. 26). Tour & Andersson i Annelund i Västergötland använder sig av en ackumulatortank för korttidslagring av restenergin och ITT Water and Wastewater i Emmaboda i Småland använder ett säsongslager i form av bassänger i borrhålslager för att lagra värme till ventilationssystemet (Arvidsson 2). Den restvärme som finns i vatten bland de industrier som svarat på enkäten är i de flesta fall under 55 C och ofta under 35 C. Den låga temperaturen i vattnet innebär att användning av värmen i befintliga fjärrvärmenät inte kan ske utan värmepumpning. Eftersom värmen är av låg temperatur är de interna användningsområdena i produktionsprocesser och för elproduktion hos företagen begränsade, men även för interna processer kan en värmepump göra att värmen kan utnyttjas. Användningsområde för restvärme i form av rökgaser Nedan listas möjliga användningsområden för restvärme i rökgaser: 6
18 Värmen kan tas tillvara genom rökgaskylning/kondensering. För att kunna kondensera rökgaser måste dock rökgaserna vara tillräckligt rena så att kondenseringen inte resulterar i att t.ex. svavelsyra faller ut och skadar värmeväxlare och annan utrustning. Värmen i rökgaserna kan tas tillvara genom nålvärmeväxlare. Nålvärmeväxlaren består av nål fina tuber runt ett centralt filter. Den har två funktioner, dels filtrering och dels tillvaratagande av restvärme. Rökgaserna passerar genom de nål fina rören samtidigt som ingående luft värms upp (Rahimi et al. 2). Värmen i rökgaserna kan tas tillvara genom en economiser. I economisern värmeväxlas rökgaserna till vatten. Rökgaser kan användas vid odling av till exempel alger. Alger behöver koldioxid för tillväxt och kan på så sätt reducera koldioxidhalten i atmosfären genom konsumtion av koldioxid i rökgaser från industrin (Pokoo-Aikins et al. 29). Något högre tempererad värme hittas hos de tillfrågade företagen i rökgaser. Rökgaserna har oftast en temperatur över 2 C. Värmen i rökgaserna kan tas tillvara till exempel genom rökgaskylning/kondensering och kan därefter användas både i de egna processerna eller för uppvärmning. Användningsområde för restvärme i form av luft Nedan listas möjliga användningsområden för restvärme i luft: Restvärme i form av luft med hög temperatur: Värmeväxla luften till vatten vilket resulterar i hetvatten. För användningsområden för hetvatten se avsnitt Användningsområde för restvärme i form av vatten. Restvärme i form av luft med låg temperatur: Värmen kan användas till lokalkomfort genom direkt uppvärmning av lokaler alternativt förvärmning/värmning av tilluft via värmeväxlare. Den restvärme som finns tillgänglig i luften bland de industrier som svarat på enkäten är av ganska varierande temperatur från ca 5-2 C till ca 2 C. Den svalare luften kan till exempel användas för värmeåtervinning i ventilation hos företagen, men är svårare att använda externt. Referenser Agestam, K., Karlström Thylander, E. (29). Utnyttjande av lågtempererad spillvärme Förstudie om uppvärmning av bostäder genom tillvaratagande av restvärme från en livsmedelsbutik, Chalmers Tekniska Högskola, Institutionen för Energi och Miljö, Avdelningen för Energiteknik. Arvidsson, V. (2) Värmelagring för energiintensiva SMF Med fokus på svensk gjuteriindustri. Examensarbete utfört vid Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling, Avdelningen Energisystem, Linköpings Tekniska Högskola. Beiron J, F. S., Wikström F (27). Lågenergihus med 44 lägenheter, Drifterfarenheter, driftstatistik samt miljöbedömning av energianvändning, Karlstads Universitet, Avdelningen för energi- miljö- och byggteknik. 7
19 Ellersdorfer, M., Weiss, C. (2) Integration of biogas plants in the building materials industry. Presented at the World Renewable Energy Congress 2, Sweden. 8-3 May 2, Linköping, Sweden. Jönsson, J., M. Ottosson, et al. (27). Överskottsvärme från kemiska massabruk En socioteknisk analys av interna och externa användningspotentialer (Excess heat from kraft pulp mills A socio-technical analysis of the potential for internal and external use). Arbetsnotat Nr 38. Linköping, Program Energisystem. Jönsson, J., I.-L. Svensson, et al. (28). "Excess heat from kraft pulp mills: Trade-offs between internal and external use in the case of Sweden--Part 2: Results for future energy market scenarios." Energy Policy 36(): Karlsson, A. (2) Produktionsintegrerad ORC/kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem. Examensarbete utfört vid Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling, Avdelningen Energisystem, Linköpings Tekniska Högskola. Klugman, S., Karlsson, M., Moshfegh, B. An integrated chemical pulp and paper mill - Energy audit and perspectives on regional cooperation. Presented at the 9th International Conference on Efficiency, Cost, Optimization, Simulation and Environmental Impact of Energy Systems (ECOS), Crete, Greece, 26. Olsson, J. 2. Energianalys av Astra Zenecas reningsverk för processavlopp. Examensarbete utfört vid Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling, Avdelningen Energisystem, Linköpings Tekniska Högskola. Pokoo-Aikins, G., Nadim, A., El-Halwagi, M.M., Mahalec, V (29). "Design and analysis of biodiesel production from algae grown through carbon sequestration." Clean Techn Environ Policy 2(9): Rahimi, M., Rahimi Ardkapan, S. (2) In-depth evaluation of energy management practicies in a Swedish iron foundary. Examensarbete utfört vid Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling, Avdelningen Energisystem, Linköpings Tekniska Högskola. Svensson, I.-L., J. Jönsson, et al. (28). "Excess heat from kraft pulp mills: Trade-offs between internal and external use in the case of Sweden--Part : Methodology." Energy Policy 36(): Thollander, P., Svensson, I.L., Trygg, L. 2. Analyzing variables for district heating collaborations between energy utilities and industries. Energy 35(2):
Restvärme som resurs. Potential för tillvaratagande av restvärme i Östergötlands och Örebro län
Restvärme som resurs Potential för tillvaratagande av restvärme i Östergötlands och Örebro län Dnr 420-7440-11 Förord Industrin står för över 40 procent av energianvändningen i Östergötlands och Örebro
Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet
Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet 1 Skapa en nod 2 Lägg till fler noder, ge dem namn och koppla
Spillenergi inom industrin i Halland
Spillenergi inom industrin i Halland Resultat av enkätundersökning av 50 företag i Halland Uppgifterna är framtagna av Energirådet Halland på uppdrag av Länsstyrelsen Halland Mars 2007 1. Bakgrund Under
Jämförelse med uppsatta mål
2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi
Fjärrvärme och fjärrkyla
Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme
Potential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi
Välkomna Potential för spillvärme - Länsstyrelsen Skåne och Ramböll Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? - Näringsdepartementet Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi - Exempel
Asfaltsytor som solfångare
Asfaltsytor som solfångare I detta projekt har ett system med asfaltsytor som solfångare kopplat till borrhålslager i berg designats och utvärderats med avseende på ekonomi och miljövinst. Den värme som
Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Möt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val
Möt miljökraven med tryckluft Energiåtervinning är vinnarens val Saint-Gobain Isover Billesholm Typ av kompressorer: Z och Z VSD Installerad kompressoreffekt: ca 1 900 kw Återvinningsbar effekt vid full
Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla
Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget
Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS
Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion utarbetat för av dag.henning@optensys.se www.optensys.se Hur ett fjärrvärmebolag ska redovisa om det
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.
Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme
Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna
Rapporteringsformulär Energistatistik
Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea
Effektivare värmeåtervinning från våta gaser
Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ
Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA
Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning
Industriellspillvärme
Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov
Naturskyddsföreningen 2014-04-24
Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion
Energieffektivisering
Energieffektivisering Kartläggning och analys Allmänna råd och Energianalys vid Ersboda mejeri i Umeå Per-Åke Franck (franc@cit.chalmers.se) CIT Industriell Energianalys AB Chalmers Teknikpark Göteborg
ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet
1 (5) ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet Förstudie avseende värmeåtervinning från en eventuell konstfrusen bandyarena på Odenvallen till Storsjöbadet. Datum 2009-03-10 Utförd av Bertil Nordenberg
Förnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI
Köparens krav på bränsleflis?
Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade
Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21
Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för
Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik
Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,
Bygg och bo energismart i Linköping
Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort
Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.
2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma
ENERGIEFFEKTIVA FÖRETAG Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober Elin Svensson
ENERGIEFFEKTIVA FÖRETAG Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017 Elin Svensson elin.svensson@cit.chalmers.se CIT INDUSTRIELL ENERGI AB CIT INDUSTRIELL ENERGI AB Tjänster och expertis Energi-, ekonomi-
Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.
Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige
E.ON Värme. Med spillvärme
E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda
Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319
Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men
Bioenergi. En hållbar kraftkälla.
Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.
2014:26. Restvärme i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län.
2014:26 Restvärme i Blekinge Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2014:26 Rapportnamn: Restvärme i Blekinge Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona. Dnr: 420-1760-2014
Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften
VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift
Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland
Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år
Kraftvärmeverket För en bättre miljö
Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi
Fjärrvärme och Fjärrkyla
Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten
WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och
2017 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Matforsnätet
2017 DoA Fjärrvärme Sundsvall Energi AB Matforsnätet 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Matforsnätet Ort/orter FVD20012 Matfors Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi
2017 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1
2017 DoA Fjärrvärme Växjö Energi AB Prisområde 1 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Ort/orter FVD20012 Växjö Prisområdesnamn FVD20013 Prisområde 1 Kontaktperson - Ekonomi
2017 DoA Fjärrvärme. Eksjö Energi AB. Mariannelund
2017 DoA Fjärrvärme Eksjö Energi AB Mariannelund 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Mariannelund Ort/orter FVD20012 Mariannelund Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi
2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1
2015 DoA Fjärrvärme Växjö Energi AB Prisområde 1 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Ort/orter FVD20012 Växjö Prisområdesnamn FVD20013 Prisområde 1 Kontaktperson - Ekonomi
2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Hallsberg-Örebro-Kumla
2017 DoA Fjärrvärme E.ON Värme Sverige AB Hallsberg-Örebro-Kumla 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Prisområde 2 Hallsberg Kumla Örebro Prisområde 2 Ort/orter FVD20012 Hallsberg
Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg
Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Energisystem Linköpings universitet Global miljöpåverkan: 1 kwh el 1 kg CO 2 1 kwh olja 0,3 kg CO 2 Elpris för industrier 2 000 MWh/year
Energieffektivisering i träindustri
Energieffektivisering i träindustri Stig-Inge Gustafsson, Avd. Energisystem, Linköpings Tekniska Högskola Bringholtz i Ruda Ruda är ett litet samhälle norr om Kalmar mellan Blomstermåla och Högsby. Liksom
Energiförsörjning Storsjö Strand
Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur
Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB
Bilaga: Enkät för energieffektivisering Energikartläggning Företag: Edita Bobergs AB Anläggningsnummer:... Verksamhet A B C Branchkod: 18122 (SNI 2007) Miljöledningssystem: ISO 14001 Kontaktperson energifrågor:
Framtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Uppvärmning av flerbostadshus
Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende
2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB
2015 DoA Fjärrvärme Karlstads Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Karlstad Ort/orter FVD20012 Karlstad Prisområdesnamn FVD20013 Karlstad Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031
Elda inte för kråkorna!
Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet
Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB
Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson
Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
blir till MER värme goda exempel på platser och initiativ
där blir till MER värme goda exempel på platser och initiativ rapportstudie & konferens: Drivkrafter och hinder Kärt barn har många namn: Spillvärme, överskottsvärme eller restvärme. Allt syftar dock till
Värmelagring. Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling. Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17
Värmelagring Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Vä rmelägring Under vinterhalvåret är värmebehovet stort i regionen. Samtidigt
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla
2015 DoA Fjärrvärme Luleå Energi AB Luleå fjärrkyla 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Luleå Fjärrkyla Ort/orter FVD20012 Luleå Prisområdesnamn FVD20013 Luleå Fjärrkyla Kontaktperson
Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp
Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu
2017 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby
2017 DoA Fjärrvärme Sala-Heby Energi AB Sala Heby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Sala-Heby Energi AB Ort/orter FVD20012 Sala och Heby Kommuner Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson
Ångdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning
Ångdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning Sysav ansvarar för den regionala återvinningen och avfallshanteringen i södra Skåne. Som en del av återvinningen produceras el och värme genom
2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby
2015 DoA Fjärrvärme Sala-Heby Energi AB Sala Heby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Sala och Heby Ort/orter FVD20012 Sala och Heby Prisområdesnamn FVD20013 Sala och Heby Kontaktperson
Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm
2015 DoA Fjärrvärme Tekniska verken i Linköping AB Katrineholm 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Katrineholm Ort/orter FVD20012 Katrineholm Prisområdesnamn FVD20013 Katrineholm
Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering
Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera
2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum
2015 DoA Fjärrvärme Övik Energi AB Centrum 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Örnsköldsvik Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet Kontaktperson
Incitament för energieffektivisering. Frida Simonson & Elin Einarson Lindvall,
Incitament för energieffektivisering Frida Simonson & Elin Einarson Lindvall, 2017-03-10 Lagstiftning Ekonomiska stöd Rådgivning Styrmedel för energieffektivisering- nationellt Incitament för energieffektivisering
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
2017 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet
2017 DoA Fjärrvärme Varberg Energi AB Centrala nätet 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Varberg Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet Kontaktperson
Snötillverkning på Kläppen
SMEEFFEN Small Medium Enterprises Efficient Energy Snötillverkning på Kläppen El-energianvändning 3111 MWh 52 % Stora energianvändare Tryckluft Pumpar Övriga energianvändare Snökanoner Liftar vid Kläppen
2017 DoA Fjärrvärme. Öresundskraft AB. Helsingborg
2017 DoA Fjärrvärme Öresundskraft AB Helsingborg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Helsingborg Ort/orter FVD20012 Helsingborg Prisområdesnamn FVD20013 Helsingborg Kontaktperson
2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden
2015 DoA Fjärrvärme Sundsvall Energi AB Liden 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Lidennätet Ort/orter FVD20012 Liden Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031
Industriell Symbios i Helsingborg - framgångsfaktorer. Christoffer Ohlander, Kemira Kemi AB Patrik Hermansson, Öresundskraft AB
Industriell Symbios i Helsingborg - framgångsfaktorer Christoffer Ohlander, Kemira Kemi AB Patrik Hermansson, Öresundskraft AB 1 Agenda Vilka är vi I Helsingborg är resurser affärer Industriell Symbios
Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme
Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla
Känslighetsanalys kring simulering av Jokkmokks energibalans i EnergyPLAN
Känslighetsanalys kring simulering av Jokkmokks energibalans i EnergyPLAN Sammanfattning En uppdaterad modell av Jokkmokks energisystem har skapats ur nu erhållna data och använts för ett antal scenarion
Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!
PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,
Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Energiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
2015 DoA Fjärrvärme. Gävle Energi AB
2015 DoA Fjärrvärme Gävle Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Gävle Ort/orter FVD20012 Gävle Prisområdesnamn FVD20013 Prisområde 3 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031
RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren
RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena
40 %av jordens energianvändning
40 %av jordens energianvändning går inte till att försörja den växande befolkningen. Den går till att värma och kyla fastigheter. Du läste rätt. Jordens befolkning ökar i en allt snabbare takt, medan vi
2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Mjölby-Svartådalen Energi AB. Prisområde 1
2015 DoA Fjärrvärme Mjölby-Svartådalen Energi AB Prisområde 1 1 / 7 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Mjölbynätet, Väderstadnätet Ort/orter FVD20012 Mjölby Prisområdesnamn FVD20013
Stångby Stångbypark Bostadsrättsförening
Stångby 2015-10-24 Stångbypark Bostadsrättsförening Information om bergvärmesystemet i Stångbypark 2015 För att medlemmarna skall kunna öka sin förståelse om hur vårt bergvärmesystem fungerar och på så
Skapa värde tillsammans
Charlotte Tengborg 01.10.2018 Skapa värde tillsammans Workshop kring Framtidens fjärrvärme, Örebro 2018-10-02 E.ON i Norden - Sverige och Danmark 34 miljarder kronor i omsättning 1 miljoner kunder och
Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se
Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas
2017 DoA Fjärrvärme. C4 Energi AB. Prisområde 1
2017 DoA Fjärrvärme C4 Energi AB Prisområde 1 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Kristianstad, Fjälkinge Ort/orter FVD20012 Kristianstad, Fjälkinge, Åhus (Åhus ingår i Kristianstad-nätet)
Spillvärmepotential i Skåne. Kartläggning och fallstudier av industriell restvärme
Spillvärmepotential i Skåne Kartläggning och fallstudier av industriell restvärme Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Spillvärmepotential i Skåne Kartläggning och fallstudier av industriell
2015 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB
2015 DoA Fjärrvärme Kalmar Energi Värme AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Kalmar Ort/orter FVD20012 Kalmar, Smedby och Lindsdal Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson
2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall
2015 DoA Fjärrvärme Sundsvall Energi AB Sundsvall 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Huvudnätet Ort/orter FVD20012 Sundsvalls tätort och anslutna nätområden Prisområdesnamn FVD20013
Validitetskontroll energideklaration 2014
Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll
Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016
1(8) Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 15 maj 2017 Remisslämnare Cecilia Hellner Organisation Vattenfall Kontaktperson
Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur
Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara
Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.
Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program
2016 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Gustavsberg
2016 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Gustavsberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Gustavsberg Ort/orter FVD20012 Gustavsberg Prisområdesnamn FVD20013 Gustavsberg Kontaktperson -
Tredjepartstillträde till fjärrvärmemarknaden
Tredjepartstillträde till fjärrvärmemarknaden MVKN10 Energitransporter Filip Adielsson I-06 Erik Gustavsson I-06 HT 2009 1 Förord Detta är arbete gjort i kursen Energitransporter MVKN10 på Lunds Tekniska
2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB
2010 DoA Fjärrvärme Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät AB Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Torsås Kontaktperson -
Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)
2015-08-28 1.1.2-2015/2151 Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) Forskargruppen vid MDH föreslår: Rapportens förslag om att använda begreppet
Värmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager
Värmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager Vad är det och vad gör Göteborg Energi? Lennart Hjalmarsson, maj 2017 Korttidslagring vad är det? [MW] Heat Generation in Gothenburg April 2-8,
2017 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Tyresö/Haninge/Älta
2017 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Tyresö/Haninge/Älta 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Haninge/Tyresö/Älta Ort/orter FVD20012 Haninge/Tyresö/Älta Prisområdesnamn FVD20013 Haninge/Tyresö/Älta